Dnr 62039-21 Detaljplan för STJUPS VINDKRAFTPARK HABLINGBO, Stjups 1:27 m fl UTSTÄLLNING Stadsarkitektkontoret i Visby 2007-08-15 Å
PLANBESKRIVNING Handlingar Planens syfte och huvuddrag - Plankarta med bestämmelser - Planbeskrivning - Genomförandebeskrivning - Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Syftet med detaljplanen är att möjliggöra uppförandet av en vindkraftanläggning samt i övrigt säkerställa marken som allemansrättsligt tillgänglig skogs- och betesmark. PLANDATA Lägesbestämning Areal Markägoförhållanden Pågående markanvändning Planområdet är beläget i tallskogsbältet några kilometer innanför kusten mellan Nisseviken och Kvarnåkershamn. Planområdet omfattar drygt 137 ha. Fastigheterna inom planområdet är i privat ägo. Skogsmark / igenväxande hagmark. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktliga planer Av översiktsplanen för Gotlands kommun Vision Gotland 2010 Översiktsplan, mål och strategier, Gotlands kommun 1995, framgår att kommunen ska ha en positiv inställning och stimulera alternativa energilösningar såsom bl. a vindkraft. I planen anges att kommunen stödjer etablering av vindkraft på hela Gotland, såväl till havs, vid kusten och i inlandet, med undantag av vissa utpekat olämpliga områden. I den statliga utredningen SOU 1988:32 föreslogs ett närliggande område sydväst om Stjups som ett lämpligt läge för större vindkraftetablering att ingå i en introduktionsfas för en vindkraftsutbyggnad. I Vindkraft på södra Gotland - tillägg till översiktplanen Vision Gotland 2010 anges ett område vid Stjups såsom Utvidgning av området läge för större vindkraftetablering (alltså som en utvidgning av det område som utpekats i SOU 1988:32). Översiktsplanen innehåller emellertid inte någon konkret landskapsanalys av områdena kring de föreslagna vindkraftslägena. I översiktsplanen konstateras därför att varje tänkt etablering måste bedömas utifrån just de förutsättningar som gäller i enskilt fall. Som en följd av 2006 års proposition presenterade Länsstyrelsen på Gotland Detaljplan för Hablingbo Stjups 1:27 m fl planbeskrivning utställning 2007-08-15 2 (6)
2006-06-13 utredningen Regeringsuppdrag; Vindkraft på Gotland, för att utreda förutsättningarna för möjligheter till fortsatt landbaserad vindkraftutbyggnad på Gotland. Här utpekas området vid Stjups som ett av 10 tänkbara utbyggnadsområden på Gotland på land. Om det aktuella området (19 Hablingbo) sägs: Etablering av vindkraft bedöms vara möjlig i en stor del av området. Riksintressen Enligt Miljöbalken 4:1 hör Gotland till de särskilt angivna områden som, med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns där, i sin helhet är av riksintresse. Enligt Miljöbalken 4:2 skall i ett antal särskilt angivna områden, däribland hela Gotland, turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt beaktas vid bedömning av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. Naturreservat Detaljplaner, bygglov I Hägsarve kärrängs, Sävväts och Krakväts naturreservat, som är belägna väster om planområdet växer bl.a. den sällsynta orkidéarten Kärrnycklar. Området har tidigare varit föremål för detaljplaneläggning enligt plan- och bygglagen, PBL, och tillståndsprövning enligt MB. Regeringen upphävde dock byggnadsnämndens beslut om antagande av detaljplan den 18 mars 2004. Redan tidigare samma dag hade Regeringen även avslagit ansökan avseende verksamhetens tillåtlighet enligt MB. I båda fallen har regeringen som grund för besluten angett att miljökonsekvensbeskrivning och miljökonsekvensbedömning inte motsvarade krav som PBL, respektive MB ställer. I korthet kan sägas att beslutsunderlaget inte räckte till. Program för planområdet Byggnadsnämnden beslutade 2006-12 -06 att på nytt uppdra åt stadsarkitektkontoret att upprätta detaljplan för det aktuella området. Det tidigare detaljplanearbetet ersätter programskedet i denna planprocess. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Mark och natur Markanvändning Markbeskaffenhet Platsen för vindkraftsetableringen vid Stjups är en del av ett nordsydligt orienterat tallskogsbälte. Det består till största delen av tallskog med inslag av lövträd och buskar. Skogen är i de flesta fall ett resultat av igenväxning av tidigare betesmark och olika igenväxningsfaser återfinns. Bitvis är terrängen mycket snårig och svårgenomtränglig. Betesdrift förekommer dock fortfarande. Inslag av öppna ytor förekommer även i form av våtmarker med varierande fuktighetsgrad samt hyggesmark. En geoteknisk undersökning har utförts och redovisas i en bilaga till miljökonsekvensbeskrivningen. Sammanfattningsvis kan sägas att marken består av morän med gynnsamma bärighets- och sättningsegenskaper vid belastning. Berget återfinns på djup mellan 0,8-2,6 m. Undersökningsresultatet stämmer med de indikationer som den okulära fältkontrollen gav. De gynnsamma grundförutsättningarna innebär att planerade vindkraftverk kan anläggas utan större ingrepp i naturen eftersom grundläggning blir förhållandevis grund och enkel. Samma resonemang Detaljplan för Hablingbo Stjups 1:27 m fl planbeskrivning utställning 2007-08-15 3 (6)
gäller naturligtvis för de vägar som behövs för etablering och tillsyn mellan de olika vindkraftverken. Fornlämningar Vindenergi Tallskogen är resultatet av igenväxande traditionellt gotländskt hagmarksbete och har med all sannolikhet under olika epoker varit ett betydligt öppnare landskap, med bl. a bosättningar. I planområdets närhet finns en del fasta fornlämningar (se beskrivning och karta i MKB). Inom planområdet finns en känd fornlämning: Hablingbo Hägsarve 2:1-2:3 Innanför en delvis murliknande, ca 400 meter lång sluten stensträng återfinns en rund stensättning, ca 18 meter i diameter och 0,5 meter hög, jämte ett antal mindre rösen. Innanför stensträngen återfinns också en äldre husgrund. Inom Gotlands kommun finns idag närmare 160 stycken land- eller havsbaserade vindkraftverk. Vindenergi är en av Gotlands stora naturtillgångar. Planområdets närhet till kusten gör förutsättningarna för att utvinna vindenergi särskilt gynnsamma. FÖRÄNDRINGAR OCH BEDÖMNINGAR Vindkraftverk, Utformning, Vägar Vindkraftverk syns tydligt men är begripligt placerade i ett produktionslandskap. På större avstånd upplevs vindkraftverk mer fragmentariskt. Vindkraftverk i skogsmark förutsätter något högre tornhöjd än vindkraftverk till havs eller på åkermark för att kunna utnyttja vindenergin effektivt. Å andra sidan är de mindre exponerade i närområdet på grund av vegetationen. Detaljplanen medger att sex vindkraftverk kan uppföras till en maximal totalhöjd som inte överstiger 150 meter eller gränsen för varningsbelysning med medelintensivt, rött blinkande sken I den till detaljplanen fogade Miljökonsekvensbeskrivningen redovisas två olika utformningsalternativ ( A: 6 x 3.6 MW samt B: 6 x 3 MW). De olika alternativen kan inte kombineras. Det första verk som uppförs inom området avgör hur övriga verk skall utformas. De olika alternativen ger en effekt på 21.6 resp. 18 MW och ett beräknat energiutbyte på 63 000 resp. 47 000 MWh/år. I MKB:n redovisas alternativ A med en totalhöjd på 153,5 meter. För att kunna tillåtas enligt denna plan måste tornhöjden minskas med 3,5 meter. Detta medför sannolikt ett minskat energiutbyte och kanske även minskade störningar för omgivningen. Samtliga verk i gruppen ska uppföras med samma navhöjd, rotordiameter och antal vingar. Torn till vindkraftverk ska vara av typen koniskt rörtorn och tornets volym ska minimeras i förhållande till sin höjd och last. Färgsättningen, som skall vara matt, ljus och neutral och skall redovisas för byggnadsnämnden vid byggsamrådet. Reklam får inte förkomma på verken. Trafik till och från området kommer att ske på den befintliga markvägen Asburgkveiar från den allmänna vägen i Hablingbo. Vägar som behövs Detaljplan för Hablingbo Stjups 1:27 m fl planbeskrivning utställning 2007-08-15 4 (6)
för tillsyn och underhåll av verken inom området skall utformas i princip enligt de illustrationer som markerats på plankartan. En anpassning till naturmiljön måste dock ske i varje enskilt fall. Miljökonsekvensbesk rivning, MKB Anmälan till Miljöoch hälsoskyddsnämnden Översiktsplanen Avståndskriterier, ljudutbredning och skuggor Risker Den till detaljplanen fogade Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) omfattar ingående utredningar av visuell påverkan, Ljud- och skuggstörningar, mark, flora och fauna. I MKB:n redovisas förutom de två utformningsalternativen även en alternativ lokalisering. Enligt regeringsbeslut den 14 september 2006 övergår vindkraftanläggningar på land med en effekt understigande 25 MW, från att ha varit tillståndspliktiga enligt MB till att istället bli anmälningspliktiga enligt samma balk. Beslutet börjar gälla från och med den 1 december 2006. Ansvaret för handläggningen av dessa ärenden överfördes samtidigt från länsstyrelserna och miljödomstolarna till kommunernas miljö- och hälsoskyddsnämnder. Av tillägget i översiktsplanen framgår att vindförhållandena inom området är bra och att riskerna för konkurrerande markanvändningsintressen är små. Rekommendationerna i Vindkraft på södra Gotland - tillägg till översiktplanen Vision Gotland 2010 om att avstånd mellan bostäder och vindkraft i normalfallet bör vara 1000 m uppfylls av den föreslagna etableringen. Det samverkande ljudet från vindkraftverken inom denna detaljplan får inte överstiga 40 dba vid bostäder. Vindkraftverk avger maskinljud från maskinhuset uppe på tornet och aerodynamiskt ljud från rotorbladens passage genom luften. Maskinljudet är på moderna vindkraftverk effektivt avdämpat och kan knappast uppfattas ens om man befinner sig invid tornet, förutsatt att dörren är stängd. Några särskilt fastställda riktvärden för ljud från vindkraftverk finns inte. Enligt senare års praxis tillämpas emellertid det av Boverket rekommenderade värdet för externt industribuller nattetid för vindkraftverk. De teoretiska beräkningararna, som baserats på värsta tänkbara fall beträffande vindriktning, vindhastighet och oskärmat läge, visar att värdena för samtliga närbelägna bostadshus understiger ljudkraven med god marginal. Vindkraftverk inom denna detaljplan får inte utsätta bostäder för mer än 8 timmars faktisk skuggtid per år eller mer än 30 minuters skuggtid per dag. Ett faktiskt värde om 8 timmar om året motsvarar vanligen ett teoretiskt värde om 30 timmar om året. Beräkningarna visar att skuggstörningar vid bostadshus inte kommer att överskrida gällande praxis på max 30 timmar/år och 30 minuters varaktighet. Om gränsvärdet för faktisk skuggtid ändå kommer att överskridas kommer det störande verket att stanna automatiskt då skuggrisk föreligger. Övriga risker, t ex i form av nedfallande delar eller is, har minimerats genom en planbestämmelse som förhindrar verksamheter som medför stadigvarande vistelse inom planområdet. Detaljplan för Hablingbo Stjups 1:27 m fl planbeskrivning utställning 2007-08-15 5 (6)
Riksintressen, naturreservat och fornminnen Tillgänglighet för allmänheten Försvars- och luftfartsintressen Nätanslutning Genomförandetid Bygglovbefrielse Den föreslagna etableringen bedöms inte påverka något riksintresse. Väster om planorådet finns tre naturreservat, som även är s.k. Natura-2000- områden och inom planområdet samt i dess närhet finns flera fornlämningar. Bedömningen är dock att inget av detaljplanens två alternativ till vindkraftsetablering påverkar naturvårds- eller kulturmiljövårdsintressena på ett menligt sätt. Stora delar av planområdet är idag svårtillgängligt genom sin täta buskvegetation. Det finns dock ett allmänintresse av att röra sig i området som strövområde. Inte minst med tanke på de fornminnen som finns i området samt även områdets naturvärden. För att inte allemansrätten skall äventyras inom området har marken betecknats x, som medger allmän gång och cykeltrafik inom hela området. Vindkraftverken påverkar inte försvars- eller luftfartsintressena. Hindermarkering erfordras. Anmälan om exakt placering och tidpunkt skall ske till försvarsmakten 30 dagar innan uppförandet. Vindkraftverken skall anslutas till högspänningsnätet på 10-20 kv med kabel, som skall läggas i skyddsrör på säkert djup. Kablarnas exakta läge bestäms i samråd med markägare, exploatör och GEAB. Några hundra meter öster om den föreslagna vindkraftanläggningen löper en 70-kV ledning som det torde vara möjligt att ansluta vindkraftverken till. Detaljplanens genomförandetid är 10 år räknat från den dag planen vinner laga kraft. Bygglov erfordras inte för vindkraftverk med tillhörande komplementbyggnad som uppfyller bestämmelserna enligt denna plan. Färgsättning skall redovisas för stadsarkitektkontoret i samband med bygganmälan. Stadsarkitektkontoret i Visby datum 2007-08-15 Carin Johansson stadsarkitekt Gunnar Gustafsson planarkitekt Björn Hansson arkitekt SAR/MSA Detaljplan för Hablingbo Stjups 1:27 m fl planbeskrivning utställning 2007-08-15 6 (6)
GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Detaljplan för STJUPS VINDKRAFTPARK, HABLINGBO Stjups 1:27 m.fl. GOTLANDS KOMMUN ORGANISATORISKA FRÅGOR Planarbetet handläggs med normalt förfarande enligt plan- och bygglagen (PBL) 5kap 20. Tidplan Genomförandetid Ansvarsfördelning Avtal Planförslaget beräknas kunna antas av kommunfullmäktige före kring årsskiftet 2007 / 2008. När detaljplanen vunnit laga kraft kan byggsamråd genomföras. Anmälan om byggsamråd skall ske minst tre veckor innan byggstart. Verkens färgsättning skall redovisas vid byggsamrådet. Detaljplanens genomförandetid är 10 år räknat från den dag den vunnit laga kraft. Vid byggnation inom planområdet åligger det exploatören att vid behov komplettera de geotekniska undersökningar som finns för att försäkra sig om markens bärighet. Om antikvariska myndigheter anser att marken bör undersökas åligger det exploatören att låta göra en sådan undersökning. Exploatören skall genom avtal och/eller genom ägande skaffa sig kontroll över den mark som berörs av exploateringsföretaget. Avtalet skall reglera bl.a. upplåtelse av mark och tillgång till vägar mellan allmän väg och vindkraftverk. Avtalet skall också reglera hur vindkraftverken inklusive fundament skall avvecklas efter avslutad drift. FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR Ledningsrätt och servitut Nyttjanderätt Det åligger exploatören att säkra eventuella servitut och ledningsrätter. Planens genomförande får inte medföra att allemansrätten sätts ur spel inom planområdet med undantag för de ytor som upptas av vindkraftverk och tillhörande komplementbyggnader. Mark för vindkraftverk med tillhörande anläggningar avses upplåtas via nyttjanderättsavtal (arrende). Detaljplan för Hablingbo Stjups 1:27 m fl genomförandebeskrivning utställning 2007-08-15
EKONOMISKA FRÅGOR Kostnader som är förknippade med anläggning, såsom servitut, ledningsrätt, gemensamhetsanläggning och/eller annan nyttjanderätt på annans mark bekostas av exploatören av anläggningen. Geotekniska undersökningar avseende t. ex. markens bärighet, som kan krävas vid byggande inom planområdet såväl som eventuell arkeologisk undersökning bekostas av exploatören. Stadsarkitektkontoret i Visby 2007-08-15 Carin Johanson stadsarkitekt Gunnar Gustafsson planarkitekt Björn Hansson arkitekt SAR/MSA Detaljplan för Hablingbo Stjups 1:27 m fl genomförandebeskrivning utställning 2007-08-15
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING UTSTÄLLNING Dnr 62039-21 Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt PBL 5 kap, miljöbalken 6 kap för STJUPS VINDKRAFTPARK HABLINGBO Stjups 1:27 m.fl. Gotlands kommun Stadsarkitektkontoret i Visby 2007-08-15 1
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING (ICKE-TEKNISK) AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNINGEN...4 1.1 Inledning...4 1.2 Varför etablera vindkraft vid Stjups?...4 1.3 Vad kan komma att byggas?...5 1.4 Hur är dagens situation i Stjups?...6 1.5 Hur kommer människor och natur att påverkas?...6 2. SYFTE MED MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNINGEN...8 3. AVGRÄNSNING AV DET SOM MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNINGEN BEHANDLAR...8 4. PROJEKTBESKRIVNING...9 4.1 Beskrivning av etableringsalternativen...9 4.2 Kringanläggningar...11 5. NATIONELLA, REGIONALA OCH KOMMUNALA RIKTLINJER FÖR VINDKRAFTENS UTBYGGNAD...13 5.1 Nationella miljömål och riktlinjer...13 5.2 Riktlinjer för vindkraftutbyggnad på Gotland...14 5.3 Planförhållanden och riktlinjer för det aktuella området...17 5.6 Elnät...18 6. TIDIGARE VINDKRAFTSANSÖKAN I STJUPS...19 7. BESKRIVNING AV DET BERÖRDA OMRÅDET OCH DESS VÄRDEN...20 7.1 Allmän geografi...20 7.2 Mark- och vattenförhållanden...22 7.3 Landskapsbildsvärden...24 7.4 Naturvärden...24 7.5 Kulturmiljövärden...28 7.6 Markanvändning, socioekonomiska förhållanden...29 7.7 Friluftsliv och turism...29 7.8 Riksintressen...30 7.9 Vindförutsättningar...32 7.10 Närbelägna vindkraftverk...33 8. REDOVISNING AV GJORDA HÄNSYNSTAGANDEN...34 8.1 Hänsyn: Nyttjande av naturresurser...34 8.2 Hänsyn: Beaktande av riktlinjer för vindkraftutbyggnad...36 8.3 Hänsyn: Landskapsbild...37 8.4 Hänsyn: Kulturmiljö...37 8.5 Hänsyn: Naturvärden...37 8.6 Hänsyn: Friluftsliv och turism...38 8.7 Hänsyn: Människors hälsa och säkerhet...38 8.8 Hänsyn: Ljud och skuggor från vindkraftverken...38 9. BESKRIVNING AV KONSEKVENSER VID UTBYGGNAD AV VINDKRAFT VID STJUPS...39 9.1 Konsekvenser: Ljud...39 9.2 Konsekvenser: Skuggor från vindkraftverken...41 2
9.3 Konsekvenser: Avstånd till bostäder...42 9.4 Konsekvenser: Synlighet och påverkan på landskapsbild...42 9.5 Konsekvenser: Kulturmiljö...43 9.6 Konsekvenser: Naturvärden...44 9.7 Konsekvenser: Rekreation och turism...53 9.8 Konsekvenser: Människors hälsa och säkerhet...54 10.UPPFÖLJNING...55 11. DISKUSSION KRING VAL AV ALTERNATIV...55 11.1 Konsekvenser av ett nollalternativ, d v s ingen vindkraftanläggning byggs...55 11.2 Konsekvenser av alternativ lokalisering...55 11.3 Jämförelse mellan huvudlokalens två utformningsalternativ...59 12. LITTERATURREFERENSER...60 13. BILAGEFÖRTECKNING...61 Bilaga 1; Analys av påverkan på landskapsbild och kulturmiljövärden i samband med vindkraftsetablering vid Stjups i Gotlands kommun...61 Bilaga 2 a-b; ZVI-analyser (synbarhetsanalyser)...61 Bilaga 3 a-f; Fotomontage...61 Bilaga 4 a-b; Ljudberäkningar...61 Bilaga 5 a-b; Skuggberäkningar...61 Bilaga 6 a-c; Produktionsberäkning...61 Bilaga 7; Geoteknisk undersökning...61 Bilaga 9; Naturvårdsutlåtande avseende naturvärdena nordöst om Nisseviken på Gotland...61 Bilaga 10; Fågellivet i Stjups - En utredning inför planerna på att bygga en vindpark i Stjups området på sydvästra Gotland...61 LÄSANVISNING För den som enbart önskar en lättöverskådlig bild av projektet och dess miljöaspekter rekommenderas att läsa sammanfattningen, kapitel 1. Kapitel 2 och framåt ger en mer omfattande analys av de olika aspekterna. För den som vill ytterligare fördjupa sig i de olika delaspekterna finns mer information att hämta i de olika bilagorna. Denna handling är framtagen av Mellanrum AB. 3
1. SAMMANFATTNING (ICKE-TEKNISK) AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNINGEN 1.1 Inledning Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) undersöker möjligheterna att uppföra och driva en gruppstation med vindkraftverk med en total maximalt installerad effekt om 21,6 megawatt vid Stjups, öster om Hablingbo på Gotland. Fastigheterna som berörs är Stjups 1:27, Stjups 1:31, Medebys 1:2, Medebys 1:9, Botvards 2:2, Hägsarve 2:1 och Bosarve 1:17 i Hablingbo socken, Gotlands kommun och län. Miljökonsekvensbeskrivningen har tagits fram för att kunna biläggas den detaljplan som Gotlands kommun utarbetar för vindkraftanläggningen. Detta innebär att MKB:n är framtagen i enlighet med Plan- och bygglagen. 1.2 Varför etablera vindkraft vid Stjups? Det yttersta motivet för att etablera vindkraft vid Stjups är förstås den miljövänliga energi som kan produceras. Efter cirka tre månader har ett vindkraftverk producerat lika mycket energi som det gått åt vid tillverkningen av det. Energiproduktionen för tillverkning, transport, byggnation, drift och rivning motsvarar bara en procent av verkets totala energiproduktion. Ett vindkraftverk med en effekt på 1 MW kan varje år: Producera ca 2500 MWh (behovet av hushållsel i 500 villor) Spara utvinningen av knappt 1000 ton kol Minska utsläpp av koldioxid med ca 2500 ton Minska utsläpp av svaveldioxid med ca 3 ton Spara naturen för brytning av kol, bränsletransporter och spridning av aska Villan att etablera vindkraft just här beror i grunden på att den gotländska kustregionen är ett av de vindenergirikaste områdena i Sverige. Årsmedelvinden på höjden 72 meter ovan nollplansförskjutningen (d v s ovanför trädtopparna) ligger mellan 7 och 8 m/s i Stjups. Av översiktsplanen för Gotlands kommun Vision Gotland 2010 Översiktsplan, mål och strategier framgår att kommunen ska ha en positiv inställning och stimulera alternativa energilösningar såsom bl a vindkraft. I planen anges att kommunen stödjer etablering av vindkraft på hela Gotland, såväl till havs, vid kusten och i inlandet, med undantag av vissa utpekat olämpliga områden. Att den aktuella platsen vid Stjups är lämplig för en vindkraftsetablering stöds av vad som kommunen anger i Vindkraft på södra Gotland - tillägg till översiktplanen Vision Gotland 2010, där området kring Stjups anges som ett tänkbart läge för större vindkraftetablering. Länsstyrelsen på Gotland utpekar också i Regeringsuppdrag; Vindkraft på Gotland Stjups som ett område där vindkraft bedöms vara möjlig i en stor del av området. Platsen är också lämplig såtillvida att den har ett begränsat brukningsvärde och att den har svårframkomlig vegetation och få vägar, vilket gör att dess betydelse ur rekreationssynpunkt är liten. 4
1.3 Vad kan komma att byggas? I denna miljökonsekvensbeskrivning jämförs flera olika alternativa anläggningar. I slutänden kommer att väljas det alternativ som visar sig ge bäst energiproduktion i förhållande till förväntade konsekvenser på miljön både positiva och negativa sådana. I denna miljökonsekvensbeskrivning undersöks och jämförs konsekvenserna från tre olika alternativ. Dessa är: Alt A Alt B antal/fabrikat 6 Siemens 6 Vestas effekt/verk 3,6 MW 3 MW total effekt 21,6 MW 18 MW navhöjd 100 105 rotordiameter 107 90 totalhöjd 153,5 150 min inbördes avst. Ca 600 Ca 600 Karta som visar placering av de föreslagna verken. Observera att verkens placering är den samma i de båda alternativen. Som framgår av tabellen eftersträvas en total effekt om mellan 18 och 21,6 megawatt (MW). Energiproduktionen är alltså något olika för de olika alternativen. Alternativ A beräknas ge en årlig produktion om 63420 megawattimmar (MWh) Alternativ B beräknas ge en årlig produktion om 47550 MWh. under ett år med medelgoda vindförutsättningar. Detta motsvarar en förbrukning hos mellan ca 9500 och 12500 normalhushåll (beroende på alternativ). Utöver vindkraftverken omfattar projektet även nybyggnad av tillfartsvägar till verken inklusive förstärkning av befintliga markvägar. Vidare fordras vändplatser och uppställningsplatser för kranbilar. All ledningsdragning från verken förläggs i tillfartsvägarnas slänter. 5
1.4 Hur är dagens situation i Stjups? Platsen för den tänkta etableringen vid Stjups är en del av ett nordsydligt orienterat tallskogsbälte. Öster om skogen utbreder sig ett flackt, halvöppet jordbrukslandskap av ålderdomlig karaktär med få moderna inslag och åt väster, vid Östersjökusten, karaktäriseras landskapet av öppna strandängar. Flygfoto inifrån land mot väster. Alsviksverken syns i bakgrunden och hitom dessa Tingsvät. Det föreslagna etrableringsområdet ligger i det större sammanhängande skogsområdet i höger bildhalva. Skogsområdet vid Stjups består till största delen av tallskog med inslag av lövträd och buskar. Skogen är i de flesta fall ett resultat av igenväxning av tidigare betesmark och olika igenväxningsfaser återfinns. Bitvis är terrängen mycket snårig och svårgenomtränglig. Inslag av öppna ytor förekommer i form av våtmarker med varierande fuktighetsgrad samt hyggesmark. Platsen för den föreslagna etableringen har svårframkomlig vegetation och få vägar. De fornlämningar som finns på platsen för den föreslagna etableringen har liten dignitet och platsens betydelse ur rekreationssynpunkt är knapp. Det bör dock noteras att platsen gränsar till tre naturreservat, innehållande växter med högt bevarandevärde. Även i anslutning till själva etableringsplatsen finns naturvärden som är värda att skydda. I omgivningarna finns dessutom några värdefulla kulturmiljöer, såsom t ex Petesgården. 1.5 Hur kommer människor och natur att påverkas? 6
Vindkraftverk är höga konstruktioner som är synliga över stora områden. Detta blir den mest påtagliga påverkan av de planerade vindkraftverken. Den föreslagna vindkraftetableringen åstadkommer dock inte någon avgörande förändring av landskapets karaktär. Detta framför allt därför att det i området redan finns mycket befintliga vindkraftverk, men också för att verken med sin geometriska gruppering och placering i skog inordnar sig relativt väl i landskapsbilden. Att verken placeras i skog bidrar också till att helt eller delvis dölja verken från många betraktelsepunkter. Verken är höga men upplevelsen av verkens storlek står från flera synriktningar knappast i proportion till den fysiska storleken. Mest negativ är påverkan på landskapsbilden kring Petes, som p g a den ålderdomliga miljön och den goda sikten mot verken vid Stjups är känslig för påverkan. Den föreslagna etableringen påverkar också delar av samhället Nisseviken negativt såtillvida att verken härifrån blir väl synliga, vilket kan upplevas som särskilt negativt då man härifrån redan ser vindkraftverk i flera andra synriktningar. När det gäller påverkan på kulturmiljön så innebär den föreslagna etableringen rent allmänt ett modernt tillskott till en trakt med bitvis ålderdomlig prägel och relativt stort kulturhistoriskt värde. I sammanhanget måste dock konstateras att befintliga vindkraftetableringar i trakten, främst verken på Näsudden, redan utgör en sådan påverkan. De föreslagna verken kommer att vara synliga från några olika riksintresseområden för kulturmiljövård. Mest negativt i detta sammanhang är verkens synlighet från Petesområdet. Vindkraftverk avger ljud som under vissa förutsättningar kan uppfattas i närområdet. De föreslagna verken ger dock samtliga, oavsett alternativ, ljud som understiger uppsatta normer om 40 db(a) vid bostäder. Vid lågt stående sol kan vindkraftverken också producera rörliga skuggor som kan vara störande. Det är ett fåtal fastigheter som riskerar att få en störande skuggkastning. Alternativ A och B beräknas gentemot alla fastigheter ge skuggtider som understiger rekommenderade värden. Om det, efter att verken uppförts, skulle visa sig att skuggtider för kringliggande fastigheter i praktiken överstiger totalt 8 skuggtimmar per år kommer verk som ger upphov till störningen att förses med teknik som automatiskt stannar verken då skuggrisk föreligger. Kommunen rekommenderar att avstånd mellan bostäder och vindkraftverk skall vara minst 1000 meter. Detta uppfylls av båda de föreslagna etableringsalternativen. Det kortaste avståndet mellan bostad verk uppgår i ett enskilt fall till 1040 meter, i övriga fall är avstånden ännu större. När det gäller påverkan på naturvärdena så kommer verken att vara delvis synliga från några olika riksintresseområden för naturvård, liksom från några naturreservat. Eftersom etableringen inte bedöms påverka det ytliga markvattnet i området, bedöms inte de känsliga arterna i tre näraliggande naturreservat utsättas för någon risk. Negativa effekter på fladdermöss i Stjups kan inte helt uteslutas, även om risk för allvarliga konsekvenser inte föreligger. Inte heller kan kollisionsrisk mellan fåglar och vindkraftverk helt och hållet uteslutas. Vad som dock talar emot denna risk är att de flesta fåglar normalt flyger på höjder som ligger under vindkraftverkens rotorer. Det finns havs- och kungsörn i området, men vad som talar emot att dessa ska påverkas negativt är, att den föreslagna etableringen är belägen läng- 7
re in i landet än de konstaterade häckningsplatserna och att örnen företrädesvis söker sin föda i riktning mot havet, inte mot skogsområdet där verken är placerade. Byggandet av vindkraftverken och angöringsvägarna medför viss avverkning och att markfloran (med tillhörande mikrofauna) avlägsnas på ett antal kvadratmeter. Verken och vägarna till dessa har härvid placerats så att de större naturvärden som har konstaterats i området undviks. När det gäller riksintresset för rekreation/friluftsliv, som ju omfattar hela Gotland, kan konstateras att Stjups vindkraftpark innebär en viss, om än liten, påverkan på riksintresset, såtillvida att landskapsbilden längs den för friluftslivet intressanta kusten något förändras av de tillkommande vindkraftverken. När det gäller påverkan på turism är det svårt att ge en entydig bild av vindkraftverkens konsekvenser. Vindkraftverken kan mycket väl av turister och andra tillfälliga besökare upplevas som en intressant och positiv upplevelse (vilket t ex är fallet på Näsudden). Om besökaren har en förväntan på landskapet att det ska vara orört eller ålderdomligt kan vindkraftverk dock upplevas som något negativt. När det gäller skogsområdet som verken är belägna i så är det möjligt att området närmast verken, där de är väl synliga, för en del människor kan bli något mindre intressant ur friluftshänseende. Emellertid måste man beakta att de nya angöringsvägarna kommer att utgöra möjliga rekreativa stråk genom ett område som idag är ytterst svårtillgängligt. Det är inte troligt att verken skulle inverka menligt på möjligheterna att bedriva jakt i skogsområdet. Slutligen: Även om verken således för med sig en del negativa miljökonsekvenser så måste detta dock sättas i relation till de positiva miljöeffekter som anläggningen medför. Med den planerade anläggningen kommer förnybar energi att utvinnas. Det innebär en lindring av skadlig påverkan från annan energiproduktion, exempelvis från kol- eller oljebaserad produktion, främst från närliggande länder med el-export till Sverige. 2. SYFTE MED MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNINGEN Denna miljökonsekvensbeskrivning har tagits fram tillsammans med förslag till detaljplan enligt plan- och bygglagen, PBL, för etablering av vindkraft vid Hablingbo Stjups 1:27 m.fl. i Gotlands kommun. Miljökonsekvensbeskrivningen utgör en del av denna detaljplan som utarbetas för att reglera vindkraftanläggningens utformning. Miljökonsekvensbeskrivningen redovisar en samlad bedömning av hur anläggningen kommer att påverka människors hälsa, den fysiska och upplevda miljön samt hushållningen med naturresurser. Miljökonsekvensbeskrivningen skall också visa att den utformning som slutligen väljs för anläggningen är den totalt sätt lämpligaste, med tanke på både energiproduktion och miljöaspekter samt varför andra utformningar förkastats såsom mindre lämpade. 3. AVGRÄNSNING AV DET SOM MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNINGEN BEHANDLAR En vindkraftsetablering skapar påverkan på en mängd olika faktorer och en stor visuell yta. En analys av dess konsekvenser måste därför göras i en vid kontext, d v s analysen måste täcka en 8
mängd olika aspekter och dessutom omfatta hela det område inom vilken etableringen förmår skapa någon form av betydande visuellt intryck. Eftersom påverkan i vindkraftverkens närmaste omgivning delvis är av en annan art än vad som upplevs på längre håll, görs bedömningarna genomgående på tre olika skalnivåer; på traktnivå, närområdesnivå respektive platsnivå (se karat nedan). Traktnivån, motsvarande den zon inom vilken verken allas kan tänkas vara synliga, sträcker sig norrut till Hammarudd, Sproge och Hemse, åt söder till Sudret, åt öster till Hemse, Havdhem och Grötlingbo samt åt väster till Östersjön. Närområdesnivån motsvarar det område inom vilket kan tänkas medföra en mer betydande visuell påverkan. Platsnivån motsvarar det område inom vilket verken och dessutom dess kringanläggningar, såsom angöringsvägar, kan upplevas på mycket nära håll. Karta med de olika skalnivåer som används för att analysera vindkraftanläggningens konsekvenser. 4. PROJEKTBESKRIVNING 4.1 Beskrivning av etableringsalternativen Läget för den föreslagna vindkraftetableringen vid Stjups är ett skogsområde några kilometer innanför Gotlands västra kust och några kilometer väster om Hablingbo på Gotland. Den detaljplan som arbetas fram för vindkraftanläggningen ger utrymme för en viss frihet i placeringen av verken inom detaljplanegränsen (se röd linje på karta) liksom i valet av typ av vind- 9
kraftverk, navhöjd och rotordiameter. Detaljplanen utgår dock från två olika alternativ; A och B, där alternativ A innebär sex st 3,6 MW-verk och alternativ B sex stycken 3 MW-verk. Verken i alternativ A och B har samma placering. Verkens storleksdata framgår av tabellen nedan. Det ska påpekas att förslaget till detaljplan innehåller en högsta totalhöjd för verken om 150 meter. Det kan i relation till detta tyckas inkonsekvent att alternativ B i denna MKB beskrivs med en totalhöjd om 153,5 meter. Förklaringen till detta är förändringar som har skett under MKBprocessen. Målet har från början varit att MKB på ett pedagogiskt sätt ska visa på effekter av olika alternativ, bl a vad avser totalhöjden. Under processen har det dock framkommit att verk med höjder över 150 meter ger en oacceptabelt stor störning nattetid p g a Luftfartsverkets krav på högintensivt, blinkande varningsljus. Kommunen har därför beslutat att högsta höjd ska vara 150 meter, vilket också regleras i detaljplan. Man har samtidigt beslutat att detta inte ska omöjliggöra etablerandet av verk med större effekt än alternativ B:s 3 MW. Under förutsättning att tornet i alternativ A kortas så att totalhöjden 150 meter inte överskrids så ska detta alternativ också vara möjligt att bygga. Att totalhöjden 153,5 meter alltjämnt anges i denna MKB beror på att bullerberäkningar, skuggberäkningar, fotomontage m m baserats på denna ingångsparameter. Skulle det i slutänden bli aktuellt att uppföra 3,6 MW:s verk kommer dessa sålunda att vara minst 3,5 meter lägre än vad som framgår av fotomontage. I ett sådant läge kommer också skugg-, ljudoch produktionsberäkningar att göras på nytt för att säkerställa att inga kritiska värden uppnås, vilket dock är mycket föga troligt. Placering av verken i alternativ A och B (verken har samma placering i båda förslagen) Verktyp, storlek och effekt för de två alternativen framgår av tabellen nedan: Alt A Alt B antal/fabrikat 6 Siemens 6 Vestas effekt/verk 3,6 MW 3 MW total effekt 21,6 MW 18 MW navhöjd 100 105 rotordiameter 107 90 10
totalhöjd 153,5 150 min inbördes avst. Ca 600 Ca 600 Det inbördes avståndet mellan de olika verken varierar något, men strävan har varit att hålla ett avstånd motsvarande minst fem rotordiametrar och allra helst sju rotordiametrar. Mellan de sex verken i alternativ A ligger avstånden kring 6 diametrar och i alternativ B kring 5,5 diametrar. Verken är placerade så att de, med utgångspunkt i förhärskande vindriktning, ger så liten läeffekt och luftturbulens som möjligt till bakomvarande vindkraftverk. Verken är också placerade enligt geometriska principer, så att grupperingarna ska upplevas som ordnade, inte slumpmässiga, när de ses på avstånd i landskapet. Verken har en gråvit kulör och är ytbehandlade för att eliminera störande ljusreflexer. Verken är försedda med hinderljus. Alternativ B kommer att avge ett medelintensivt, rött, blinkande ljus och alternativ A att avge ett högintensivt, vitt, blinkande ljus. Med en medelvind på 7,5 m/s i området är beräknad elproduktion från de olika alternativen följande: Alternativ A beräknas ge en årlig produktion om 63420 megawattimmar (MWh) Alternativ B beräknas ge en årlig produktion om 47550 MWh. (se vidare bilaga 6) under ett år med medelgoda vindförutsättningar. Detta motsvarar en förbrukning hos mellan ca 9500 och 12500 normalhushåll (beroende på alternativ). 4.2 Kringanläggningar Verken i samtliga alternativ kommer att nås via den befintliga grusvägen Asburgkveiar som utgår från Medebys och löper mot sydväst. Från Asburgkveiar anläggs nya avstickare mot de enskilda verken. Även delar av en annan befintlig markväg (framöver benämnd södra markvägen ) upprustas och används för att nå fram till vissa av verken; se karta nedan. 11
Förslag till angöringsvägar lila linje) De befintliga markvägarna grusas, jämnas och breddas där så behövs till 5 meter. Nya vägavsnitt anläggs genom att först makadam ca 100 mm, därefter en markduk och därpå ca 200 mm bärlager läggs ut direkt på befintlig matjord efter att vegetationslagret tagits bort. Även nya vägar ges bredden 5 meter. I svängar behöver vägarna göras bredare vid en 90-graderssväng 8 meter. Dessutom erfordras i svängar en viss hinderfri yta utanför vägkroppen vid 90-graderssväng en fri yta med ytterradien 26 meter och innerradien 12 meter. I angöringsvägarnas ändar (det förekommer två vägändar för samtliga alternativ) erfordras en vändplats med innerradien 12 meter och ytterradien 20 meter. Vägdiken kan i princip undvikas eftersom vattnet kan passera fritt under/igenom vägkroppen. Vid korsande av vattendrag läggs vägtrummor. 12
Invid verken erfordras en uppställningsplats för lyftkran om ca 17 x 14 meter (beroende på vald kran) samt en plats för kompletterande kran om ca 12 x 7 meter. Utöver detta erfordras en hinderfri uppläggningsplats för rotorblad om ca 60 x 60 meter. I det sistnämnda fallet behövs ingen anlagd yta men dock att eventuella träd och buskar avverkas. Fundamenten till vindkraftverken utgörs av en nedsänkt kvadratisk betongplatta, ca 15 x 15 meter, djup ca 2-3 meter. I samtliga alternativ är transformator inbyggd i vindkraftverket, varför någon friliggande transformatorstation invid respektive vindkraftverk ej erfordras. Däremot behövs en för samtliga verk gemensam transformatorstation i anslutning till den 70kV-ledning som löper strax öster om de föreslagna vindkraftverken, och till vilken vindkraftverken är tänkta att anslutas. Merparten ledningsdragning följer tillfartsvägarnas sträckning. Kabeln läggs i skyddsrör, nedgrävda i vägarnas slänter. Ledningsdragning utanför vägsträckningarna erfordas endast för att nå transformatorstationen invid 70-kV-ledningen. 5. NATIONELLA, REGIONALA OCH KOMMUNALA RIKTLINJER FÖR VINDKRAFTENS UTBYGGNAD 5.1 Nationella miljömål och riktlinjer 1999 antog riksdagen 15 nationella miljökvalitetsmål för att ställa om Sverige till ett ekologiskt hållbart samhälle. Målen beskriver en ekologisk hållbar utveckling som främjar människors hälsa, värnar den biologiska mångfalden, tar tillvara de kulturhistoriska värdena, bevarar ekosystemets långsiktiga produktionsförmåga och tryggar en god hushållning med naturresurserna. Regeringen förklarade 2002 att målsättningen är att bygga ut vindkraften i Sverige med 10 TWh till år 2015. Samtidigt har man inte mer än i mycket allmänna ordalag specificerat var detta ska ske. De av Energimyndigheten utpekade riksintresseområdena för vindkraftutbyggnad är visserligen ämnade att ge vindkraftintresset en ökad tyngd i avvägningen gentemot andra intressen inom ett antal geografisk utpekade områden, men det är lätt att inse att dessa områden långt ifrån är tillräckliga för att rymma alla de vindkraftverk som fordras för att nå upp till produktionsmålsättningen. Vilka områden utanför dess riksintresseområden som kan eller bör hysa vindkraft är därmed en fråga som till stor del kvarstår som en kommunal angelägenhet. I juni 2006 antog riksdagen den första vindkraftspropositionen "Miljövänlig el med vindkraft - åtgärder för ett livskraftigt vindbruk" (prop. 2005/06:143). I propositionen finns åtgärder som syftar till att underlätta för etablering av vindkraft. Det behövs bland annat skapas förbättrade villkor för vindkraften för att öka utbyggnadstakten av vindkraftverken så att uppsatta mål kan 13
uppnås. I propositionen betonas även vikten av att kommuner, länsstyrelser och andra myndigheter aktivt bidrar till att förbättrade förutsättningar för planering av en lokalt förankrad, förnybar och långsiktigt hållbar elproduktion från vindkraften. Följande insatser redovisades: Någon form av ekonomiskt stöd utgår till de kommuner som vill utveckla förutsättningarna för en utbyggnad av vindkraftsanläggningar, fastighetsskatten för vindkraftverk sänks från 0,5 % till 0,2 %, ett nationellt center för vindbruk upprättas för att sprida kunskap och utveckla information om planerad vindkraft, förlängning av pilotprojektstödet som ska främja teknikutveckling och marknadsintroduktion av vindkraft samt utveckla etablering i landområden med goda vindförutsättningar med hjälpa av utvärderingar av tidigare investeringar och slutligen att underlätta etablering av vindkraftsanläggningar genom fortsatt förenklingsarbete och översyn bland annat genom att gränsen mellan anmälningsplikt och tillståndsplikt för vindkraftverk kommer att höjas. 5.2 Riktlinjer för vindkraftutbyggnad på Gotland Efter regeringsuppdrag har Länsstyrelsen arbetat tillsammans med Gotlands kommun, LRF och övriga aktörer i det gotländska samhället för att anpassa de under 1999 beslutade nationella målen till regionala förhållanden. Länsstyrelsen beslutade den 26 maj 2004 om de nedan presenterade regionala miljömålen, och att dessa ska ligga till grund för ett ekologiskt hållbart Gotland: Tre strategier är vägledande i arbetet mot miljökvalitetsmålen: - effektivare energianvändning och transporter- för att minska utsläppen från energi- och transportsektorerna. - giftfria och resurssnåla kretslopp som innefattaren miljöorienterad produktpolitik- för att skapa energi- och materialsnåla kretslopp och för att minska de diffusa utsläppen av miljögifter. - hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö- för ökad hänsyn till biologisk mångfald, kulturmiljö och människors hälsa, för god hushållning med mark och vatten, miljöanpassad fysisk planering och hållbar bebyggelsestruktur. Av översiktsplanen för Gotlands kommun Vision Gotland 2010 Översiktsplan, mål och strategier, Gotlands kommun 1995, framgår att kommunen ska ha en positiv inställning och stimulera alternativa energilösningar såsom bl a vindkraft. I planen anges att kommunen stödjer etablering av vindkraft på hela Gotland, såväl till havs, vid kusten och i inlandet, med undantag av vissa utpekat olämpliga områden. Kommunen anser att Klintehamn, Mjauviken, Näsudden, Ronekusten, Närhalvön är sådana områden där en större vindkraftutbyggnad kan ske. I planen anges att enstaka verk kan bygglovsprövas, men att detaljplan bör upprättas för grupper om minst 5 vindkraftverk. 14
I Vindkraft på södra Gotland - tillägg till översiktplanen Vision Gotland 2010, Gotlands kommun 19991- utpekades fem nya lägen för större vindkraftsetableringar (Mästermyr, Stangmyr och Ronemyr, Klasården, Bockstigen och Ytterholme) som komplement till tidigare utpekade områden, vilka på kartan nedan är redovisade som Läge för större vindkraftetablering respektive Utvidgning av området läge för större vindkraftetablering. Principen enligt Vindkraft på södra Gotland är att en etablering av fler än 10 nya verk antingen sker inom plankartans fem nya etableringsområden eller inom läge för större vindkraftetablering (markerat på kartan), vilka utgör sammanhängande exploateringsområden dit merparten av den framtida exploateringen ska styras. I Vindkraft på södra Gotland fastslogs också följande: Ambitionen är att minimera konflikterna mellan olika intressen. Större sammanhängande etableringar på land kommer endast vara möjliga inne i landet och där är det de öppna jordbruksområdena och hedarna som kan komma i fråga, utan att orsaka konflikt med bostäder. Vindkraftsetableringarna bör styras till vissa områden och det ska vara relativt fritt från vindkraftverk mellan dessa etableringsområden. 1 Vindkraft på södra Gotland Tillägg till Vision Gotland 2010, Gotlands kommun, 1999. 15
Enstaka vindkraftsverk bör endast tillåtas i miljöer med anknytning till jordbruksenheter/bostadsenheter. Större grupper av verk bör placeras till havs, på ett sådant avstånd från kustlinjen att de inte uppfattas som störande från land. En större anläggning ska etableras i ett bestämt regelbundet mönster. Följande avståndskriterier rekommenderas; avstånd mellan boende och vindkraft bör i normalfall vara 1000 m, avståndet mellan nya verk eller vindkraftsparker ska vara minst 3 km. Avsteg från detta avståndskriterium kan medges för att möjliggöra en komplettering i ett sammanhang av en redan byggd grupp (två eller flera verk). En etablering av ett verk i anslutning av en jordbruksenhet eller bostadsenhet får ske om det är förenligt med gårdens kulturhistoriska värden. Vid kustnära etableringar bör tornhöjden vara som högst 60 meter. Av den kommunala energiplanen Energi 2005, Gotlands kommun 1999, framgår att Gotland har goda förutsättningar för en successiv övergång till förnyelsebara energislag såsom biobränslen, spillvärme, vindkraft och solvärme etc. Gotland har bra vindförhållanden, flest antal soltimmar i Sverige och möjlighet att dubblera biobränsleuttaget utan att uttaget överstiger tillväxten. Gotlands kommun ska därför vara föregångare gällande användning av förnyelsebara energislag. Energiplanens mål till 2005 är bl a att vindkraften under perioden 1999-2005 byggs ut till en installerad effekt på minst 120 MW. Av den nya, ännu ej antagna, Energi 2010 framgår att den utbyggnad som skisseras i scenariot för hållbar energiförsörjning på Gotland ryms inom de områden som utpekats som lämpliga för vindkraftsetableringar i kommunens fördjupade översiktsplaner för vindkraft. I Vindkraftverk och telemaster i Gotländska landskap Policy och riktlinjer för lokalisering, Länsstyrelsen Gotlands län 1998, fastslogs följande riktlinjer för lokalisering av vindkraft: Lokalisering bör ske med kommunens fördjupade översiktsplan för vindkraft på södra Gotland som grund för detaljplanläggning och tillståndsbeslut. Översiktsplanen ska ge vägledning för fortsatt planering och tillståndsgivning. Lokalisering ska vara förenlig med allmänna och enskilda intressen enligt 1 och 2 kap plan- och bygglagen (1987:10), PBL. Områden av riksintresse ska inte skadas påtagligt. Områden av riksintresse för naturvård, kulturminnesvård och rörligt friluftsliv ska undantas från exploatering. Områden med förordnanden enligt naturvårdslagen nationalpark, naturreservat, fågelskydds- och naturvårdsområden samt strandskyddsområden har så höga naturvården att etablering inte bör ske där. Störningar av vindkraft måste undvikas för bostads- och annan känslig bebyggelse. Lokalisering bör ske så att natur- och kulturvärdena i landskapet beaktas och så att de estetiska värdena inte förstörs. En överskådlig analys av hela länet utfördes och 23 områden bedömdes som möjliga för vindkraftsetablering, däribland området Alsvik Nisseviken 16
Hösten 2004 beslutade STEM att peka ut 49 områden i 13 län som områden av riksintresse för vindkraft, enligt 3 kap 8 MB. Dessa områden ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av vindkraftsanläggningar. I Gotlands län utpekades fyra områden av riksintresse för vindkraft, med en sammanlagd yta av 23,2 km 2, nämligen Storungs, Lummelunda, Mästermyr och Näsudden. Områden av riksintresse för anläggningar för vindenergiproduktion enligt 3 kap 8 MB. 5.3 Planförhållanden och riktlinjer för det aktuella området I den statliga utredningen SOU 1988:32 föreslogs ett närliggande område sydväst om Stjups som ett lämpligt läge för större vindkraftetablering att ingå i en introduktionsfas för en vindkraftsutbyggnad. I Vindkraft på södra Gotland - tillägg till översiktplanen Vision Gotland 2010 anges ett område vid Stjups såsom Utvidgning av området läge för större vindkraftetablering (alltså som en utvidgning av det område som utpekats i SOU 1988:32). Översiktsplanen innehåller emellertid inte någon konkret landskapsanalys av områdena kring de föreslagna vindkraftslägena. I översiktsplanen konstateras därför att varje tänkt etablering måste bedömas utifrån just de förutsättningar som gäller i enskilt fall. Som en följd av 2006 års proposition presenterade Länsstyrelsen på Gotland 2006-06-13 utredningen Regeringsuppdrag; Vindkraft på Gotland, för att utreda förutsättningarna för möj- 17
ligheter till fortsatt landbaserad vindkraftutbyggnad på Gotland. Här utpekas området vid Stjups (se karta nedan) som ett av 10 tänkbara utbyggnadsområden på Gotland på land. Om det aktuella området (19 Hablingbo) sägs: Etablering av vindkraft bedöms vara möjlig i en stor del av området. Områden inom vilka viss etablering (eller fortsatt utbyggnad) av vindkraft enligt Länsstyrelsens utredning Regeringsuppdrag; Vindkraft på Gotland bedöms vara möjlig (blå färg) samt beslutade områden av riksintresse för anläggningar för vindenergiproduktion enligt 3 kap 8 miljöbalken (brun färg). 5.6 Elnät Gotlands Energi AB, GEAB, har områdeskoncession för hela Gotland. Koncessionen innebär att de har ensamrätt att distribuera el. Koncessionen står under kontroll av STEM. GEAB har ett överliggande nät, med anspänningen 30-70kV. Nätet övervakas och styrs av en driftcentral i Slite. Distributionsnätet med spänningsnivån 10/0,4 har drygt 2100 nätstationer. Distributionsnätet är uppbyggt så att GEAB kan mata cirka 90 % av sina nätstationer från två håll. Den normala elleveransen till ön sker via 2 stycken separata HVDC-länkar (högspänd likspänning) från Västervik till Ygne. HVDC-länkarna ägs och drivs av Vattenfall. Några hundra meter öster om den föreslagna vindkraftanläggningen löper en 70-kV ledning som det torde vara möjligt att ansluta vindkraftverken till. 18
6. TIDIGARE VINDKRAFTSANSÖKAN I STJUPS Den 1 december 2000 ansökte Vindkompaniet i Hemse AB om tillstånd enligt Miljöbalken för uppförande och drift av vindkraftanläggning på fastigheterna: Stjups 1:22, Stjups 1:27, Stjups 1:31, Medebys 1:2, Medebys 1:9, Botvards 2:2, Hägsarve 2:1 samt Bosarve 1:17, i Hablingbo socken, Gotlands kommun och län. Miljödomstolen överlämnade ärendet för prövning till regeringen 2001, varpå ansökan fick avslag 2004. I samband med detta avslutades också den detaljplaneläggning av etableringen som hade inletts. Bland regeringens remissinstanser ansåg Boverket, i sin tillåtlighetsprövning enligt 17 kap. miljöbalken, att underlaget i form av miljökonsekvensbeskrivning och kompletterande handlingar inte var tillräckligt för att bedöma lämpligheten, och därmed tillåtligheten, av anläggningen. Bristerna gäller främst analysen av landskapets kulturhistoriska och landskapsbildmässiga värden samt avsaknaden av alternativa lokaliseringar. De bristfälliga analyserna av platsens lämplighet i förhållande till andra intressen var huvudskälet till att Boverket ansåg att ytterligare underlagsmaterial borde begäras in. I sin remiss ansåg Riksantikvarieämbetet att den miljökonsekvensbeskrivning som redovisats inte var tillräcklig för ett ställningstagande vad avser anläggningens påverkan på kulturmiljön, utan att den bör kompletteras i denna del. De ansåg att MKB:n saknar såväl en grundläggande beskrivning av områdets övergripande karaktär och kulturmiljövärden som en konsekvensbeskrivning av vindkraftspakens påverkan på dessa värden. Vindkompaniet har inte begärt förnyad prövning. Bedömningen är att avslaget i huvudsak baserades på brister i Vindkompaniets ansökan och inte på att regeringen skulle ha bedömt att en vindkraftanläggning i sig skulle vara olämplig på den aktuella platsen. Målsättning är därför att mycket grannlaga analysera de aspekter som regeringens remissinstanser påpekat måste belysas. 19