Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2011-08-29 23 Sida Ks Dnr 41/2009 012 Skolverksamhet i Högsjö Arbetsutskottets beslut Förslag till kommunfullmäktige I enlighet med barn och utbildningsnämndens förslag behålls Skolverksamheten i Högsjö och förskola/fritidshem integreras i skolans lokaler. Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade 2009-04-27, 41 att lägga ner skolverksamheten i Baggetorp och Österåker. Kommunstyrelsen beslutade för egen del 2009-04-14, 31 att föreslå barn och utbildningsnämnden att även lägga ned skolverksamheten i Högsjö. Barn- och utbildningsnämnden föreslog kommunstyrelsen, efter utredning, att besluta att behålla skolverksamheten i Högsjö skola tillsvidare samt göra en lokal- och verksamhetsutredning avseende Högsjö, vilket kommunstyrelsen också beslutade. Kommunstyrelsen beslutade 2010-08-30 att ärendet skulle återupptas under 2011 års första kvartal i samband med den beslutade lokal- och verksamhetsutredningen. Barn- och utbildningsnämnden samt kommunstyrelsen har fått ärendet för yttrande. Barn- och utbildningsförvaltningen har utrett frågan och föreslår ett alternativ där skolverksamheten i Högsjö behålls och förskola/fritidshem integreras i skolans lokaler, alternativ A. Beslutsunderlag Barn- och utbildningsnämnden 2011-04-20, 36 Tjänsteutlåtande 2011-03-28 Utredning Högsjö 2011 Konsekvenser av en eventuell nedläggning av Högsjö skola, Vingåkers kommun. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

Sammanträdesprotokoll Barn- och utbildningsnämnden Sammanträdesdatum Sida 2011-04-20 47 forts. BoU 36 Barn- och utbildningsförvaltningen har utrett frågan och tagit fram tre alternativ till beslut, men avstår själv från att lämna något eget förslag till beslut. De tre alternativen är: A: Skolverksamheten behålls i Högsjö och förskola/fritidshem integreras i skolans lokaler. Förskolebyggnaden Skogsgläntan kan säljas och fritidshemslokalen kan användas till förråd eller rivas. B: Skolverksamheten behålls i Högsjö och både förskola och fritidshem behåller sina lokaler. Detta innebär ingen förändring mot idag. C: Nedläggning av Högsjö skola. Fritidshem och förskola inryms i förskolebyggnaden. Detta innebär att skolbyggnaden och fritidshemslokalen kan säljas. Yrkanden Malin Schönfeldt (S) yrkar, med instämmande av Lars-Gunnar Karlsson (FP), att ärendet återremitteras för en mer specificerad redovisning av de nuvarande fastighetskostnaderna. Redovisningen ska visa om till exempel idrottshallens kostnader har tagits med och om det finns kostnader som räknats bort av olika anledningar. Robert Skoglund (S) yrkar, med instämmande av Rutger Hallin (M), avslag på återremissen. Robert Skoglund (S) yrkar bifall till utskottets förslag till beslut. Propositionsordning Ordförande frågar om ärendet ska beslutas idag eller återremitteras för en mer specificerad redovisning av de nuvarande fastighetskostnaderna och finner att barn- och utbildningsnämnden beslutat att ärendet beslutas idag. Ordföranden ställer proposition på arbetsutskottets förslag och finner att barnoch utbildningsnämnden beslutar enligt förslaget. Malin Schönfeldt (S) meddelar att hon avstår från att rösta. forts. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

Sammanträdesprotokoll Barn- och utbildningsnämnden Sammanträdesdatum Sida 2011-04-20 48 forts. BoU 36 Votering Votering begärs och ordföranden framställer följande voteringsproposition, vilken barn- och utbildningsnämnden godkänner: Den som vill att ärendet ska beslutas idag röstar Ja och den som vill att ärendet återremitteras röstar Nej. Omröstningen utfaller med 5 röster för Ja och 2 röster för Nej. För Ja röstar Stefan Westin (S), Rutger Hallin (M), Robert Skoglund (S), Maria Szabo (C) och Pernilla Hagberg (MP). För Nej röstar Malin Schönfeldt (S) och Lars-Gunnar Karlsson (FP). Barn- och utbildningsnämnden har således beslutat att föreslå kommunfullmäktige besluta enligt alternativ A, som innebär att skolverksamheten i Högsjö behålls och att förskola/fritidshem integreras i skolans lokaler. Reservation Mot besluten reserverar sig Lars-Gunnar Karlsson (FP). Malin Schönfeldt (S) reserverar sig mot beslutet att ärendet ska beslutas idag och inte återremitteras. Jäv Ordföranden inleder ärendet med att ställa frågan till nämnden om nämnden anser att ordföranden är jävig i ärendet, vilket nämnden enhälligt anser att ordföranden inte är. Beslutsunderlag Barn- och utbildningsutskottet, 2011-04-07, 21 Tjänsteutlåtande från barn- och utbildningsförvaltningen, 2011-03-28 Expediering Kommunstyrelsen Justerandes sign Utdragsbestyrkande

TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2011-03-28 Vår handläggare Agneta Lundström 0151-191 49, 0730-832709 agneta.lundstrom@vingaker.se Barn- och utbildningsnämnden 1 (1) Skolverksamhet i Högsjö Förslag till beslut - Förvaltningen avstår från att lämna förslag till beslut. Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade 2009-04-27, 41 enligt kommunstyrelsens förslag att lägga ner skolverksamheten i Baggetorp och Österåker till starten av läsåret 2009/2010 och vidta åtgärder i enlighet med alternativ C i Barn- och utbildningsnämndens beslutsunderlag daterat 2009-02-03. Kommunstyrelsen beslutade 2009-04-14, 31 för egen del att föreslå Barn- och utbildningsnämnden att också skolverksamheten i Högsjö skulle läggas ner. Med anledning av Kommunstyrelsens beslut har Barn- och utbildningsnämnden berett frågan och beslutade 2009-06-03, 37 att föreslå Kommunstyrelsen besluta att behålla skolverksamheten i Högsjö tillsvidare, samt att göra en ny lokal- och verksamhetsutredning avseende Högsjö inför läsåret 2011/2012. Förhoppningen var att trenden med vikande elevunderlag skulle brytas. Kommunstyrelsen tog det föreslagna beslutet i frågan 2009-06-08. Kommunstyrelsen beslutade 2010-08-30 att flytten av verksamheten från Högsjö förskolas lokaler till fritidshemmets nuvarande lokaler skjuts upp tills vidare samt att ärendet återupptas under 2011 års första kvartal i samband med den av kommunstyrelsen 2009-06-08, 85, beslutade lokal- och verksamhetsutredningen avseende Högsjö skola inför läsåret 2011/2012. VK101S v1.0 060208, TJANSTEUTLATANDEHogsjo11032 Ärendets beredning Barn- och utbildningsnämnden har som facknämnd fått ärendet för yttrande. 110225 Barn- och utbildningsförvaltningen Vingåkers kommun, 643 80 Vingåker Parkvägen 8 Tel vx 0151-191 00 Fax 0151-191 34 E-post: bou@vingaker.se www.vingaker.se Pg 95 81-0 Bg 624-8371

Barn- och utbildningsnämndens yttrande är ett av flera yttranden som kommer att vara underlag vid kommunfullmäktiges behandling av ärendet, efter beredning av kommunstyrelsen. 2 (2) Avgränsning Vi vill betona att vårt yttrande är avgränsat till det som är barn- och utbildningsnämndens uppdrag enligt reglemente och statliga styrdokument. Samhällsperspektivet, en levande landsbygd, tätorten Högsjös utveckling och vad som är bäst för Vingåkers kommun som helhet ingår inte i denna bedömning. Däremot är dessa perspektiv viktiga vid kommunfullmäktiges beslut i frågan. Barn- och utbildningsnämndens roll Barn- och utbildningsnämnden ska fullgöra kommunens uppgifter inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdom, samt förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Nämnden ansvarar också för Kulturskolan. Syftet med utbildningen inom skolväsendet 4 Skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. 9 Skollagen. Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas. Förvaltningens ståndpunkt Med hänvisning till vår utredning i ärendet gör vi följande sammanfattning: - Utifrån elevperspektivet avseende utbildning inom befintlig budgetram anser vi att nuvarande elevantal och födelsetal i Högsjö är för lågt för att vi ska kunna förorda en skolverksamhet på orten. 110328

- Förväntningen vid förra skolutredningen om Högsjö var att elevutvecklingen skulle vända genom att barnfamiljer flyttar in i villor som säljs. Tyvärr ser vi att trenden med vikande elevunderlag fortsätter. 3 (3) - Den lärarresursförstärkning som kommer att behövas för att täcka in behov av extra stöd m m kommer att medföra att resurser behöver tas från annat håll inom förvaltningen, om inte kommunfullmäktige väljer att utöka nämndens ram för att kunna behålla en liten landsbygdsskola. - Det är kostsamt att upprätthålla standarden i t ex slöjdsalar med så få elever. - Det ställs mycket stora krav på lärarna på en skola med 5-7 elever per årskurs om de ska ha lärarlegitimation för skolformen och de ämnesbehörigheter i olika ämnen som krävs i den nya skolförordningen. - De flesta pedagoger har behov av kollegor att diskutera pedagogiska frågor och verksamhetsutveckling med. - Förskolan och fritidshemsverksamheten bör integreras i förskolans nuvarande lokaler. - En förändring av verksamheten bör förberedas i god tid för att negativa effekter ska undvikas. Vi föreslår att en förändring sker inför läsåret 2012/2013. Konsekvenser Vårt förslag kommer att göra det lättare att ge eleverna en undervisning anpassad efter kommande läro- och kursplaner. Vi förväntar oss en effektivare organisation, med mer samarbete avseende lokaler och personal, till gagn för eleverna. Ekonomiskt är det enligt prognoserna i dagsläget ingen större skillnad mellan de olika alternativen. A. All nuvarande verksamhet inryms i skolans lokaler, dvs även förskola och fritidshem. Ombyggnation fordras. B. Nuvarande lokaler och verksamhet behålls. C. Skolverksamheten läggs ner. Skolans och fritidshemmets lokaler avyttras. Förskola och fritidshem integreras i förskolans nuvarande lokaler (Skogsgläntan). En nackdel för eleverna är att de med vårt förslag kommer att behöva åka skolskjuts. Samråd med personalorganisationerna, föräldrafokusgrupper och klassråd kommer att ske inför och i samband med förändringar. 110328

Sammantaget kan vi inte utifrån Barn- och utbildningsnämndens uppdrag och elevperspektivet se att fördelarna överväger nackdelarna med att behålla skolverksamheten i Högsjö. 4 (4) VINGÅKERS KOMMUN Barn- och utbildningsförvaltningen Lena Furén Barn- och utbildningschef Agneta Lundström Utredare/planerare Bilaga: Utredning daterad 110328 110328

Utredning_Hogsjo_2011 Utredning Högsjö 2011

1 Bakgrund... 2 2 Ärendets beredning... 2 3 Avgränsning... 2 3.1 Barn- och utbildningsnämndens roll...2 4 Skollagen - Skolverkets kommentarer... 3 5 Aktuella förslag från regering och utbildnings-departementet... 4 6 Förutsättningar för vår verksamhet... 5 6.1 Barn- och elevunderlaget ger de ekonomiska förutsättningarna...5 6.2 Pedagogiska förutsättningar...6 6.3 Lokaler...7 6.4 Skolskjutsar...7 6.5 Ekonomi...8 6.6 Övrigt...8 7 Förvaltningens ståndpunkt... 9 8 Konsekvenser... 9 110327 1

1 Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade 2009-04-27, 41 enligt kommunstyrelsens förslag att lägga ner skolverksamheten i Baggetorp och Österåker till starten av läsåret 2009/2010 och vidta åtgärder i enlighet med alternativ C i Barn- och utbildningsnämndens beslutsunderlag daterat 2009-02-03. Kommunstyrelsen beslutade 2009-04-14, 31 för egen del att föreslå Barn- och utbildningsnämnden att också skolverksamheten i Högsjö skulle läggas ner. Med anledning av Kommunstyrelsens beslut har Barn- och utbildningsnämnden berett frågan och beslutade 2009-06-03, 37 att föreslå Kommunstyrelsen besluta att behålla skolverksamheten i Högsjö tillsvidare, samt att göra en ny lokal- och verksamhetsutredning avseende Högsjö inför läsåret 2011/2012. Kommunstyrelsen tog det föreslagna beslutet i frågan 2009-06-08. Kommunstyrelsen beslutade 2010-08-30 att flytten av verksamheten från Högsjö förskolas lokaler till fritidshemmets nuvarande lokaler skjuts upp tills vidare samt att ärendet återupptas under 2011 års första kvartal i samband med den av kommunstyrelsen 2009-06-08, 85, beslutade lokal- och verksamhetsutredningen avseende Högsjö skola inför läsåret 2011/2012. 2 Ärendets beredning Barn- och utbildningsnämnden har som facknämnd fått ärendet för yttrande. Barn- och utbildningsnämndens yttrande är ett av flera yttranden som kommer att vara underlag vid kommunfullmäktiges behandling av ärendet, efter beredning av kommunstyrelsen. 3 Avgränsning I vill betona att vårt yttrande är avgränsat till det som är barn- och utbildningsnämndens uppdrag enligt reglemente och statliga styrdokument. Samhällsperspektivet, en levande landsbygd, tätorten Högsjös utveckling och vad som är bäst för Vingåkers kommun som helhet ingår inte i denna bedömning. Däremot är dessa perspektiv viktiga vid kommunfullmäktiges beslut i frågan. 3.1 Barn- och utbildningsnämndens roll Barn- och utbildningsnämnden ska fullgöra kommunens uppgifter inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdom, samt förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Nämnden ansvarar också för Kulturskolan. Syftet med utbildningen inom skolväsendet 4 Skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och 110327 2

utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. 9 Skollagen. Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas. 4 Skollagen - Skolverkets kommentarer Om ledning enligt skollagen En skolenhet ska ha en rektor. En skolenhet är inte detsamma som en byggnad. En enhet kan ha flera byggnader som ligger nära varandra. Det finns inget förbud att inom en skolbyggnad organisera flera skolenheter. Varje enskild rektor måste dock ha det ansvar och de befogenheter som enligt skolförfattningarna ska samlas hos rektor. En person kan vara rektor för en eller flera skolenheter och förskolechef för en eller flera skolenheter. I så fall ska personen benämnas rektor tillika förskolechef. Rektor kommer att få rätt att delegera både beslut som rektor ska fatta enligt skollagen och andra författningar, om det inte särskilt framgår av den aktuella bestämmelsen att beslutet inte får delegeras. Däremot får en kommunal rektor inte delegera sådant som rektorn själv fått på delegation från den politiska nämnden. Rektorn får uppdra åt en anställd eller en uppdragstagare vid skolenheten som har tillräcklig kompetens och erfarenhet att fullgöra enskilda ledningsuppgifter och att besluta i vissa frågor. Det anges tydligt i skollagen när rektor inte får delegera sina befogenheter. Det handlar t ex om beslut gällande anpassad studiegång och placering i särskild undervisningsgrupp. Om det lokalt inrättas biträdande rektor funktioner får dessa inte benämnas på sådant sätt att det uppkommer någon tvekan om vem som innehar befattningen rektor. 110327 3

Om huvudmannen väljer att lägga kommunens ansvar för till exempel modersmålsundervisningen på rektorn vid en av skolenheterna blir denne arbetsledare för modersmålslärarna, men inte rektor för de elever från andra skolenheter som deltar. Om betyg Betyg i årskurs 6 och 7 kommer att sättas första gången höstterminen 2012. Årskurs 6 får betyg i alla ämnen utom språkval. Årskurs 7 får betyg i alla ämnen. Blockbetyg i NO och SO får sättas till och med årskurs 6 om undervisningen i huvudsak varit ämnesövergripande. Sammanfattande betyg får inte sättas i högre årskurser. Meritpoäng för moderna språk kommer att kunna läggas till som ett 17:e betyg vid beräkningen av meritvärdet från grundskolan vid urvalet till gymnasieskolan första gången vid ansökan till gymnasieskolan inför läsåret 2014/15. Om lärarutbildning och lärarlegitimation Endast legitimerade lärare kommer att få sätta betyg från och med år 2015. Behörighetsförordningen är ännu inte publicerad, men enligt information från Skolverket kommer alla lärare som enligt sitt examensbevis är behöriga att undervisa i ett ämne även att vara det fortsättningsvis, oavsett kraven i nya lärarutbildningen. Kraven för ämnesbehörighet i de nya lärarutbildningarna: Åk F-3 15-30 högskolepoäng per ämne Åk 4-6 30 högskolepoäng per ämne Åk 7-9 45-90 högskolepoäng per ämne Gymnasiet 90-120 högskolepoäng per ämne. 5 Aktuella förslag från regering och utbildningsdepartementet Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2011 stärkt undervisning i matematik, naturvetenskap och teknik, fler lektionstimmar i matematik i grundskolan och en försöksverksamhet med ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan. Den garanterade undervisningstiden i matematik föreslås utökas med en timme i veckan under tre årskurser i grundskolan. Ett införande beräknas bli aktuellt hösten 2013. Ett förslag från utbildningsdepartementet om distansundervisning har remissbehandlats. Beslut kan i bästa fall tas våren 2011. Enligt förslaget ska 110327 4

moderna språk under vissa förutsättningar kunna läsas på distans. Förslaget är intressant för skolor där behörig lärare i ämnet saknas. Kommuner är skyldiga att erbjuda minst två av språken tyska, franska och spanska. 6 Förutsättningar för vår verksamhet 6.1 Barn- och elevunderlaget ger de ekonomiska förutsättningarna Ekonomin i form av statsbidraget till kommunen är den springande punkten. Barn och elevunderlaget i det naturliga upptagningsområdet för Högsjö skola och förskola har minskat från drygt 80 elever i årskurs 1-6 under 90-talet till 40 detta läsår. Under år 2010 föddes 83 barn i kommunen av dessa bor: 31 st i Vingåkers centralort 8 st i Baggetorp 5 st i Marmorbyn 5 st i Högsjö 1 st i Österåker 1 st i Läppe 32 st på övrig landsbygd. Med nuvarande nyckeltal 0,073 lärartjänst per elev behövs ca 14 elever för en heltids lärartjänst. Med utgångspunkten att Högsjös verksamhet får budget enligt nyckeltal, på samma sätt som övriga enheter, får elevantalet på skolan inte understiga 7 elever per årskurs i genomsnitt. Det skulle då finnas utrymme för två lärartjänster i en F-3 skola, 2,5 tjänster i en F-4 skola, 3,0 tjänster i en F-5 skola och 3,5 tjänster i en F-6 skola. Speciallärarresurs och praktiskt estetiska ämnen ingår. De senaste åren har ytterskolorna fått ett extra strukturbidrag på 135 000 kr per skola. I sammanhanget bör beaktas om ineffektivt lokalnyttjande inom kommunen är lämplig användning av skattemedel. Fristående skolor och andra kommuner får dessutom bidrag för elever folkbokförda i vår kommun utifrån samma grunder som våra kommunala skolor. Detta medför att om våra kostnader är höga blir även bidraget högt när våra elever väljer annan skola. Sedan tidigare finns beslut att Högsjö, Österåker, Baggetorp och Marmorbyn ska behålla förskole- och fritidshemsverksamhet. I Österåker och Baggetorp är verksamheterna integrerade. 110327 5

Högsjö elevprognos 1 År 10/11 År 11/12 År 12/13 År 13/14 År 14/15 År 15/16 Förskoleklass 10 5 4 7 6 8 Åk 1 9 10 5 4 7 6 Åk 2 9 9 10 5 4 7 Åk 3 5 9 9 10 5 4 Åk 4 4 5 9 9 10 5 Åk 5 8 4 5 9 9 10 Åk 6 5 8 4 5 9 9 Totalt 50 50 46 49 50 49 6.2 Pedagogiska förutsättningar Den lärarutbildning som startar läsåret 2011/2012 skiljer på förskollärare, grundlärare inriktning fritidshem, inriktning förskoleklass år 3 och inriktning år 4-6. För årskurs 7-9 kommer att finnas ämneslärare. Grundlärarna i grundskolan kommer att ha en bredare ämnesbehörighet än nuvarande 1-7 och 4-9 lärare. Ämnena matematik, svenska och engelska kommer att vara obligatoriska för alla. Lärarlegitimation kommer att införas från och med höstterminen 2011. Betyg kommer att sättas från och med årskurs 6, frånsett moderna språk där betyg sätts först i årskurs 7. Förskola, fritidshem och grundskola ska ge våra barn och ungdomar goda kunskaper, föra kulturarvet vidare och stärka dem som människor. Skolan är ett demokratiprojekt och kunskaper om hur samhället och naturen fungerar är grunden. Läraren ska leda undervisningen med tydliga mål, mening, struktur och uppföljning. Även förskolans och fritidshemmets kvalitet bedöms utifrån hur aktiviteterna leds. Den pedagogiska forskningen visar inte entydigt att en viss typ av skolor skulle vara att föredra framför en annan. Den gemensamma nämnaren är vikten av bra pedagoger. Det behövs kunskapsfokus, trygghet, utmaningar och studiero. Vi upplever i dagens läge inga svårigheter att rekrytera pedagoger till de lägre årskurserna. Problem att skapa heltidstjänster med lämplig ämnesbehörighet finns i viss mån i vår årskurs 7-9 skola. Med lärarlegitimationen kommer de formella kraven att öka i alla årskurser. Vi ser det som möjligt utifrån skollagens krav att behålla skolverksamhet i Högsjö, efter resursförstärkning. 1 Högsjö skola får budget för 43 elever år 2011. 110327 6

6.3 Lokaler Högsjö skola har en lokalyta på 2022 m 2 för skoldelen och 300 m 2 för fritidshemmet. Fastighetskostnaderna för skolan var år 2010 totalt 627 tkr eller 310 kr/m 2 och 46 tkr totalt eller 153 kr/m 2 för fritidshemmet. I skolan finns 6 vanliga klassrum, 5 mindre rum. Skolan har datasal och slöjdsalar. Biblioteksfilial finns i byggnaden. Fritidshemmet är inrymt i en separat byggnad och förfogar över 4 större och 3 mindre rum. Förskolebyggnadens lokalyta är på 302 m 2. Utfallet för fastighetskostnader blev år 20110 där 1 149 kr/m 2 eller totalt 347 tkr. Alternativ A. Om all nuvarande verksamhet ska inrymmas i skolbyggnaden beräknas omställningskostnaderna bli cirka 3 miljoner kronor, vilket totalt sett kommer att medföra lägre drift- och underhållskostnader. Då byggs 336 m 2 av skolans yta om till förskola och fritidshem. De två första åren beräknas inget underhåll behövas där. År 2-5 räknar man med 20 kr/m 2. Därefter 100 kr/m 2. Denna summa räknar man med för alla fastigheter som är äldre än 5 år. Vid detta alternativ kan förskolebyggnaden Skogsgläntan säljas. Fritidshemmet skulle kunna användas till förråd eller i värsta fall rivas. Alternativ B. Nuvarande lokaler behålls. Samma som idag, underhåll 100 kr/m 2. (Större behov av vaktmästare, ekonomibiträde och lokalvårdare än för alternativ A och C.) Alternativ C. Bara barnomsorg (förskola och fritidshem). Skolbyggnaden och fritidshemslokalen säljs. Skolskjutskostnader tillkommer. Ekonomisk beräkning se avsnitt 6.5. 6.4 Skolskjutsar Detta läsår är det bara två elever i Högsjö skola som är berättigade till skolskjuts. Vid skolgång i centralorten tillkommer kostnad för skolskjuts. Kostnaden blir 8 510 kr/elev med 2011 års priser om Länstrafikens befintliga bussar kan nyttjas, dvs totalt 340 tkr vid 40 elever. Bussarna mellan Högsjö och Vingåker på morgonen är välfyllda och högst en årskurs, ca 7 elever, ytterligare får plats. Detta medför att en extra morgontur kl 07.20 behöver köpas för ca 610 tkr, även viss förstärkning på eftermiddagen, för uppskattningsvis 112 tkr kommer att behövs. Tillkommande skolskjutskostnad totalt enligt underlag från Länstrafiken blir 1 062 tkr om alla elever åker till Vingåker. Om färre åker kan reducering ske med 8 510 kr/elev. Från elevperspektiv är det en fördel, inte minst tidsmässigt, att inte vara beroende av skolskjuts. Med de relativt korta avstånd som finns i vår kommun ser vi det 110327 7

dock inte som någon stor nackdel för eleven att behöva åka skolskjuts till sin skola. 6.5 Ekonomi 2 Alternativ A: Skolan behålls och förskola/fritidshem integreras Tillkommande årlig kostnad 1,0 extra lärarresurs pga få elever 423 tkr Ombyggnad 3 miljoner 270 tkr (vid ränta 5% och avskrivning 4%) Kostnader enl utfall 2010 627 tkr Enhetsbidrag till transporter, licenser etc 135 tkr (Viss yttre skötsel) 1 455 tkr Alternativ B: Ingen förändring mot idag görs Lokalyta: skola 2022 m 2, fritidshem 300 m 2 och förskola 302 m 2. Fastighetskostnader utfall 2010: skola 627 tkr, fritidshem 46 tkr, förskola 347 tkr, (Yttre skötsel 300 tkr). Fastighetskostnader 1 020 tkr Enhetsbidrag till extra transporter, licenser etc 135 tkr 1,0 extra lärarresurs på grund av få elever 423 tkr 1 578 tkr Alternativ C: Nedläggning av Högsjö skola Tillkommande årlig kostnad skolskjuts 1 062 tkr Kostnad Skogsgläntan enl utfall 2010 347 tkr (Viss yttre skötsel) 1 409 tkr 6.6 Övrigt Eleverna har med sig sitt nyckeltal 0,073 lärartjänst per elev oavsett vilken skola de går på. De senaste åren har ytterskolorna fått 135 tkr för högre omkostnader (t ex ej telefon via kommunens växel, internet, olika licenser och avgifter, resor till centralorten.) Det finns fördelar ur vissa aspekter med att centralisera skolornas verksamhet till centralorten. Stora enheter med många elever skapar möjlighet till ökad flexibilitet för personalen, avseende grupperingar, olika typer av samarbete och nyttjande av spetskompetens. Det finns större möjligheter att vara kostnadseffektiv på en större enhet. Större enheter ställer större krav på verksamhetsledning. 2 BoU:s beräkningar utifrån underlag avseende fastigheterna från tekniska enheten. 110327 8

7 Förvaltningens ståndpunkt Utifrån elevperspektivet avseende utbildning inom befintlig budgetram anser vi att nuvarande elevantal och födelsetal i Högsjö är för lågt för att vi ska kunna förorda en skolverksamhet på orten. Förhoppningen vid förra skolutredningen om Högsjö var att elevutvecklingen skulle vända genom att barnfamiljer flyttar in i villor som säljs. Tyvärr ser vi att trenden med vikande elevunderlag fortsätter. Den lärarresursförstärkning som kommer att behövas för att täcka in behov av extra stöd m m kommer att medföra att resurser behöver tas från annat håll inom förvaltningen, om inte kommunfullmäktige väljer att utöka nämndens ram för att kunna behålla en liten landsbygdsskola. Det är kostsamt att upprätthålla standarden i t ex slöjdsalar med så få elever. Det ställs mycket stora krav på lärarna i en skola med 5-7 elever per årskurs om de ska ha lärarlegitimation för skolformen och de ämnesbehörigheter i olika ämnen som krävs i den nya skolförordningen. Det flesta pedagoger har behov av kollegor att diskutera pedagogiska frågor och verksamhetsutveckling med. Förskolan och fritidshemsverksamheten bör integreras i förskolans nuvarande lokaler. En förändring av verksamheten bör förberedas i god tid för att undvika negativa effekter. Vi föreslår att en förändring sker inför läsåret 2012/2013. Sammantaget kan vi inte utifrån Barn- och utbildningsnämndens uppdrag och elevperspektivet se att fördelarna överväger nackdelarna med att behålla skolverksamheten i Högsjö. 8 Konsekvenser Vi förväntar oss inga negativa konsekvenser av förslaget utifrån barn- och utbildningsnämndens uppdrag, frånsett behovet av skolskjutsar. Oavsett vilket alternativ som kommer att genomföras görs förändringar i samråd med personalorganisationerna, föräldrafokusgrupp och klassråd. VINGÅKERS KOMMUN Barn- och utbildningsförvaltningen Lena Furén Barn- och utbildningschef Agneta Lundström Utredare/planerare 110327 9

konsekvenser_hogsjo2011 Konsekvenser av en eventuell nedläggning av Högsjö skola, Vingåkers kommun

1 Inledning... 2 2 Högsjö... 2 2.1 Voith Paper Fabrics Högsjö AB...2 3 Konsekvensbeskrivning... 3 3.1 Rekrytering och inflyttning...3 3.2 Service och aktiviteter...3 4 Avslutning... 4 1

1 Inledning Vingåkers kommun har som många andra kommuner ett vikande elevantal de kommande åren vilket givetvis påverkar skolverksamheten på en mängd olika sätt. Den aktuella frågan gäller en eventuell nedläggning av Högsjö skola där barn och utbildningsnämnden beslutat om att förorda det så kallade alternativ A enligt barn - och utbildningsförvaltningens utredning (se protokoll från 2011-04-20) I denna avgränsade utredning kommer resonemangen att fokusera på ett övergripande samhälleligt perspektiv av en eventuell nedläggning av skolan. 2 Högsjö Högsjö är ett mindre brukssamhälle med anor från 1500-talet med kvarnar och sågar vid vattenfallen. Verksamheten övergick till järnhantering i mitten av 1600 talet till slutet av 1800-talet. Efter det startade en textiltillverkning som i dag utvecklats till en högteknologisk industri för tillverkning av maskinbeklädnad för pappersindustrin, Voith Paper Fabrics Högsjö AB. 697 personer var skrivna i Högsjö den 31 december 2010 och under samma år föddes 5 barn i Högsjö. Prognosen för elevantal för kommande läsår finns angivet i barn - och utbildningsförvaltningens utredning. 2.1 Voith Paper Fabrics Högsjö AB Företaget har nu drygt 280 anställda och företaget är med det den största privata arbetsgivaren i Vingåkers kommun. Voith bidrar till mångas försörjning och till Högsjös utveckling generellt. Kompetensbehovet inom företaget sträcker sig från industriarbetare med vissa specialkunskaper till specialiserade högskoleingenjörer samt administrativ personal. Under kommande års rekryteringssituation där Voith sannolikt kommer att få söka medarbetare längre ifrån Högsjö aktualiserar återigen frågan kring Högsjös attraktion på potentiella medarbetare, vari möjlighet att erbjuda skolgång för eventuella inflyttande familjer på orten är av vikt. Givet Voiths unika position med ett så stort antal anställda och den utvecklingspåverkan företaget har på orten är det angeläget att beakta aspekter av en eventuell nedläggning av skolan och hur det skulle kunna påverka företaget. Företaget äger ett antal fastigheter i ett separat. En eventuell nedläggning av Voiths verksamhet skulle utan tvivel påverka skolans elevunderlag, detta eftersom vissa familjer skulle tvingas flytta till annan ort för att får fortsatt eller annan ny anställning. På samma sätt skulle säkerligen en nedläggning av skolan kunna hota 2

Voiths framtid som lokal arbetsgivare då deras rekryteringsmöjligheter skulle försämras. 3 Konsekvensbeskrivning Här nedan följer ett antal resonemang angående en eventuell nedläggning av Högsjö skola. Att med säkerhet kunna avgöra konsekvenserna av en nedläggning är i stort sett helt omöjligt. Däremot är det möjligt att resonera kring tänkta konsekvenser utifrån de förutsättningar som i dag råder. 3.1 Rekrytering och inflyttning Voith har kontinuerliga rekryteringsbehov och viss kompetens måste sökas externt, utanför Högsjö och utanför Vingåkers kommun. För Voith (och för Vingåkers kommun) är det givetvis att föredra om nyrekryterad personal väljer att flytta till kommunen eller allra helst Högsjö. I just liknande situationer är det förmodligen så att dessa nyrekryterade (förutsatt att de är barnfamiljer) skulle föredra att det finns en skola för de yngre åldrarna på orten. Självklart kan också tänkas att dessa personer inte har något emot att deras barn åker skolskjuts till en skola på annat ställe om det skulle vara en skola med hög och god pedagogisk kvalité. Generellt är slutsatsen att det ändå får förmodas vara så att en skola på orten underlättar nyrekrytering för Voith då ny personal kan se Högsjö som en plats att också flytta till med god samhällsservice och inte enbart en ort att pendla till för att arbeta i. 3.2 Service och aktiviteter Angående service och aktiviteter så kan det också i dessa fall antas att en så god service i form av mataffär och/eller en närbutik och ett aktivt föreningsliv kan vara omständigheter som skulle kunna påverka personer avseende att flytta till Högsjö eller inte. I Högsjö finns två matställen och en närbutik samt ett tiotal ideella föreningar som till exempel Högsjö kultur och teatergrupp. Folkets Hus finns också och har beviljats medel från kommunen till renovering av fastigheten. För närvarande bedrivs skolverksamhet med elever från 6 års ålder i noll-klass upp till och med årskurs 6. 3

Gällande mataffär/närbutik har de vanligen svårt att behålla sina kunder då många idag väljer att göra många av sina inköp i större köpcentra som till exempel Lövåsen i Katrineholm eller Marieberg i Örebro vilket delvis är en annan slags problematik gällande köptrohet samt utbud. Ett aktivt föreningsliv bidrar självklart till en orts attraktivitet och i detta fall finns redan ett antal aktiva föreningar, samt idrottsanläggning, som ju är beroende av att ha medlemmar sin verksamhet. 4 Avslutning Ett antal olika tänkta konsekvenser av en eventuell skolnedläggning har här kortfattat beskrivits och diskuterats. Det finns självklart ett antal fler aspekter än de som här har förts fram. Här har det varit det breda perspektivet i samband med den dominerande arbetsgivaren på orten med arbetstillfällen och försörjningsmöjligheter som prioriterats, vilket får betraktas som relevant. En levande landsbygd med attraktiva småorter som kan erbjuda god livskvalité med meningsfull fritid och arbete på hemorten är alltid eftersträvansvärt. Fakta och prognoser av elevunderlag och möjligheter att bedriva pedagogiskt försvarbar skolverksamhet också vägas in i dessa olika konsekvenser. Gunilla Malm Näringslivsansvarig Vingåkers kommun 2011-05-31 4

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2011-08-29 24 Sida Ks Dnr 172/2011 291 Prioritering av fastighetsinvesteringar i skolorna Arbetsutskottets beslut Förslag till kommunstyrelsen I enlighet med barn och utbildningsnämndens förslag prioriterar kommunstyrelsen i första hand Sävstaskolans matsal. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar för egen del Uppdrag ges till kommunledningsförvaltningen att ta fram ett anbudsunderlag samt att infordra anbud för att, i enlighet med kommunfullmäktiges beslut om centralkök (2007-06-18, 60), återställa Sävstaskolans matsal och mottagningskök. Beskrivning av ärendet Enligt muntligt uppdrag från kommunstyrelsens arbetsutskott skall barn- och utbildningsnämnden göra en prioritering av tre stora fastighetsinvesteringsprojekt som är aktuella. De projekt som avses är Sävstaskolans matsal, Högsjö skola och Marmorbyns skola. Under början av 2011 påbörjades sanering och renovering av matsal och kök på Sävstaskolan. Anledningen till detta var en vattenskada. Enligt projekteringen ska köket utrustas som ett mottagningskök. Renoveringen planerades vara klar till halvårsskiftet 2011. Arbetet med renoveringen har dock sedan några veckor stoppats, på grund av att den projekterade kostanden pekar mot 4,7 mkr. Skolluncherna har under denna termin serverats i matsalarna på Humlegården och Sävstagården. Efter omständigheterna har detta fungerat tillfredställande, som en tillfällig nödlösning. Det kan konstateras att det nu börjar bli alltmer problematiskt, framför allt för de mindre barnen. Transporten till och från matsalarna innebär ofta en källa till oro och ibland till konflikter. Luncherna tar också längre tid, vilket inkräktar på elevernas garanterade undervisningstid. Rektor på Sävsta uppskattar att årskurs 1-2 får ca 100 minuter minskad undervisningstid per vecka. För årskurs 3-6 beräknas den minskade undervisningstiden uppgå till ca 70 minuter per vecka. Forts Justerandes sign Utdragsbestyrkande

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2011-08-29 25 Sida forts. Ks Garanterad undervisningstid måste erbjudas och det innebär att den förlorade tiden ska tas igen på annat sätt, vilket kommer att påverka den totala arbetstiden för lärare och skolskjutsorganisationen. Socialförvaltningens dagcenter har verksamhet på Sävstagården. De anser att det är rörigt och trångt i kök och diskrum, vilket medför att deras brukare har svårt att utföra sina arbeten som förut när även skolans personal är där. Följden blir att det kostar mer på grund av att dagcentergruppen inte kan tillaga lunchmaten och om skolan ska stanna kvar permanent måste dagcentret flytta sin verksamhet någon annanstans. Det i sin tur innebär att helgserveringen på Sävstagården antingen försvinner eller måste skötas av någon annan. Högsjö skola behöver anpassas till ny verksamhet. Förskoleverksamheten och fritidshemmets verksamhet föreslås av barn- och utbildningsnämnden att integreras i skolbyggnaden. Denna integrering planeras träda i kraft i augusti 2012, om kommunfullmäktige beslutar enligt förslaget. I Marmorbyns skola avser arbetet att arbetsmiljöverkets föreläggande är slutfört. Handikappanpassning och övrig renovering återstår. Ovanstående mer omfattande fastighetsarbeten uppfattas som nödvändiga för att uppfylla verksamhetens behov utifrån befintliga politiska beslut. Utöver dessa finns, enligt barn- och utbildningsförvaltningens nyligen upprättade lokaldokument, ett stort underhållningsbehov. Beslutsunderlag Barn- och utbildningsnämnden 2011-05-25, 49 Tjänsteutlåtande, 2011-05-17 Justerandes sign Utdragsbestyrkande

Sammanträdesprotokoll Barn- och utbildningsnämnden Sammanträdesdatum Sida 2011-05-25 66 BoU 49 Dnr 100/2011 609 Prioritering av fastighetsinvesteringar Barn- och utbildningsnämndens beslut Barn- och utbildningsnämnden prioriterar i första hand Sävstaskolans matsal, i andra hand Högsjö skola och i tredje hand Marmorbyns skola gällande de aktuella fastighetsinvesteringarna. Prioritering av Högsjö skola gäller under förutsättning att beslut om integrering tas av kommunfullmäktige. Nämnden föreslår kommunstyrelsens arbetsutskott att kalla till extra sammanträde för kommunstyrelsen, om beslut inte kan tas i arbetsutskottet, så att beslut i ärendet fattas innan sommaren för att inte fördröja hanteringen. Nämnden föreslår kommunstyrelsens arbetsutskott att en kostnadsberäkning görs angående skillnaden mellan att bygga ett mottagningskök eller tillagningskök. Beskrivning av ärendet Enligt muntligt uppdrag från kommunstyrelsens arbetsutskott skall barn- och utbildningsnämnden göra en prioritering av tre stora fastighetsinvesteringsprojekt som är aktuella. De projekt som avses är Sävstaskolans matsal, Högsjö skola och Marmorbyns skola. Under början av 2011 påbörjades sanering och renovering av matsal och kök på Sävstaskolan. Anledningen till detta var en vattenskada. Enligt projekteringen ska köket utrustas som ett mottagningskök. Renoveringen planerades vara klar till halvårsskiftet 2011. Arbetet med renoveringen har dock sedan några veckor stoppats, på grund av att den projekterade kostanden pekar mot 4,7 mkr. Skolluncherna har under denna termin serverats i matsalarna på Humlegården och Sävstagården. Efter omständigheterna har detta fungerat tillfredställande, som en tillfällig nödlösning. Det kan konstateras att det nu börjar bli alltmer problematiskt, framför allt för de mindre barnen. Transporten till och från matsalarna innebär ofta en källa till oro och ibland till konflikter. Luncherna tar också längre tid, vilket inkräktar på elevernas garanterade undervisningstid. Rektor på Sävsta uppskattar att årskurs 1-2 får ca 100 minuter minskad undervisningstid per vecka. För årskurs 3-6 beräknas den minskade undervisningstiden uppgå till ca 70 minuter per vecka. Garanterad undervisningstid måste erbjudas och det innebär att den förlorade tiden ska tas igen på annat sätt, vilket kommer att påverka den totala arbetstiden för lärare och skolskjutsorganisationen. forts. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

Sammanträdesprotokoll Barn- och utbildningsnämnden Sammanträdesdatum Sida 2011-05-25 67 forts. BoU 49 Socialförvaltningens dagcenter har verksamhet på Sävstagården. De anser att det är rörigt och trångt i kök och diskrum, vilket medför att deras brukare har svårt att utföra sina arbeten som förut när även skolans personal är där. Följden blir att det kostar mer på grund av att dagcentergruppen inte kan tillaga lunchmaten och om skolan ska stanna kvar permanent måste dagcentret flytta sin verksamhet någon annanstans. Det i sin tur innebär att helgserveringen på Sävstagården antingen försvinner eller måste skötas av någon annan. Högsjö skola behöver anpassas till ny verksamhet. Förskoleverksamheten och fritidshemmets verksamhet föreslås av barn- och utbildningsnämnden att integreras i skolbyggnaden. Denna integrering planeras träda i kraft i augusti 2012, om kommunfullmäktige beslutar enligt förslaget. I Marmorbyns skola avser arbetet att arbetsmiljöverkets föreläggande är slutfört. Handikappanpassning och övrig renovering återstår. Ovanstående mer omfattande fastighetsarbeten uppfattas som nödvändiga för att uppfylla verksamhetens behov utifrån befintliga politiska beslut. Utöver dessa finns, enligt barn- och utbildningsförvaltningens nyligen upprättade lokaldokument, ett stort underhållningsbehov. Yrkanden Robert Skoglund (S) yrkar bifall till utskottets förslag till beslut. Rutger Hallin (M) yrkar även han bifall till utskottets förslag med motiveringen att en skola behöver en matsal. Ordföranden yrkar bifall till utskottets förslag till beslut med tilläggen att föreslå kommunstyrelsens arbetsutskott att kalla till extra sammanträde för kommunstyrelsen, om beslut inte kan tas i arbetsutskottet, så att beslut fattas innan sommaren för att inte fördröja hanteringen samt att en kostnadsberäkning görs angående skillnaden mellan att bygga ett mottagningskök eller tillagningskök, vilket nämnden godkänner. Ajournering Sammanträdet ajourneras för överläggning i 10 minuter. Beslutsunderlag Barn- och utbildningsutskottet, 2011-04-20, 25 Tjänsteutlåtande från barn- och utbildningsförvaltningen, 2011-05-17 Expediering Kommunstyrelsen Justerandes sign Utdragsbestyrkande

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2011-08-29 26 Sida Ks Dnr 68/2009 007 Spelregler för lokalutnyttjande och incitament för effektivisering Arbetsutskottets beslut Förslag till kommunstyrelsen Ärendet hänskjuts till pågående utredning om organisation och hantering av fastighetsförvaltning vid kommunledningsförvaltningen enligt beslut i kommunfullmäktige, 2010-10-18, 91. Beskrivning av ärendet En revisionsrapport från Komrev inom PwC, daterad 2008-10-27, behandlar grundskolans anpassning till minskat elevantal. Gällande lokalerna konstaterades att kostnaderna inte ligger inom barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde, utan tillhör den tekniska serviceenheten. Granskningen har inte kunnat påvisa att budgetmedel för skollokaler har påverkats av minskande antal elever. Vidare konstateras även att ansvaret för att anpassa lokalanvändandet och lokalkostnaderna till det minskande elevantalet har varit otydligt. Barn- och utbildningsförvaltningens uppfattning är att Komrevs rekommendation fortfarande är aktuell, men att uppdraget ligger utanför barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde. Det finns ett stort behov av fastighetsunderhåll och det krävs att det finns tydliga spelregler i enlighet med Komrevs förslag. Därtill bör incitament att om möjligt reducera lokalyta eventuellt plombera klassrum. Kompensationen för kostnadsreducering bör till exempel kunna användas till uppfräschning av resterande lokaler. Sedan 2008 finns från kommunfullmäktige (2008-11-24, 129) ett uppdrag till kommunstyrelsen att utreda och ta fram beslutsunderlag med konsekvensanalys gällande ett sammanhållet kommunkontor. Uppdraget till kommunstyrelsen aktualiserades i samband med kommunfullmäktiges beslut 2010 att inrätta en ny politisk organisation (2010-10-18, 91). Där godkändes att kommunstyrelsen fortsätter arbetet med förändringar av förvaltningsorganisationen mot ett sammanhållet kommunkontor och kommunstyrelsen ges uppdraget att fastställa den definitiva förvaltningsorganisationen. Forts Justerandes sign Utdragsbestyrkande

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2011-08-29 27 Sida Forts Ks Beslutsunderlag Barn- och utbildningsnämnden, 2011-05-25, 56 Tjänsteutlåtande, 2011-05-04 Justerandes sign Utdragsbestyrkande

Sammanträdesprotokoll Barn- och utbildningsnämnden Sammanträdesdatum Sida 2011-05-25 66 BoU 49 Dnr 100/2011 609 Prioritering av fastighetsinvesteringar Barn- och utbildningsnämndens beslut Barn- och utbildningsnämnden prioriterar i första hand Sävstaskolans matsal, i andra hand Högsjö skola och i tredje hand Marmorbyns skola gällande de aktuella fastighetsinvesteringarna. Prioritering av Högsjö skola gäller under förutsättning att beslut om integrering tas av kommunfullmäktige. Nämnden föreslår kommunstyrelsens arbetsutskott att kalla till extra sammanträde för kommunstyrelsen, om beslut inte kan tas i arbetsutskottet, så att beslut i ärendet fattas innan sommaren för att inte fördröja hanteringen. Nämnden föreslår kommunstyrelsens arbetsutskott att en kostnadsberäkning görs angående skillnaden mellan att bygga ett mottagningskök eller tillagningskök. Beskrivning av ärendet Enligt muntligt uppdrag från kommunstyrelsens arbetsutskott skall barn- och utbildningsnämnden göra en prioritering av tre stora fastighetsinvesteringsprojekt som är aktuella. De projekt som avses är Sävstaskolans matsal, Högsjö skola och Marmorbyns skola. Under början av 2011 påbörjades sanering och renovering av matsal och kök på Sävstaskolan. Anledningen till detta var en vattenskada. Enligt projekteringen ska köket utrustas som ett mottagningskök. Renoveringen planerades vara klar till halvårsskiftet 2011. Arbetet med renoveringen har dock sedan några veckor stoppats, på grund av att den projekterade kostanden pekar mot 4,7 mkr. Skolluncherna har under denna termin serverats i matsalarna på Humlegården och Sävstagården. Efter omständigheterna har detta fungerat tillfredställande, som en tillfällig nödlösning. Det kan konstateras att det nu börjar bli alltmer problematiskt, framför allt för de mindre barnen. Transporten till och från matsalarna innebär ofta en källa till oro och ibland till konflikter. Luncherna tar också längre tid, vilket inkräktar på elevernas garanterade undervisningstid. Rektor på Sävsta uppskattar att årskurs 1-2 får ca 100 minuter minskad undervisningstid per vecka. För årskurs 3-6 beräknas den minskade undervisningstiden uppgå till ca 70 minuter per vecka. Garanterad undervisningstid måste erbjudas och det innebär att den förlorade tiden ska tas igen på annat sätt, vilket kommer att påverka den totala arbetstiden för lärare och skolskjutsorganisationen. forts. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

Sammanträdesprotokoll Barn- och utbildningsnämnden Sammanträdesdatum Sida 2011-05-25 67 forts. BoU 49 Socialförvaltningens dagcenter har verksamhet på Sävstagården. De anser att det är rörigt och trångt i kök och diskrum, vilket medför att deras brukare har svårt att utföra sina arbeten som förut när även skolans personal är där. Följden blir att det kostar mer på grund av att dagcentergruppen inte kan tillaga lunchmaten och om skolan ska stanna kvar permanent måste dagcentret flytta sin verksamhet någon annanstans. Det i sin tur innebär att helgserveringen på Sävstagården antingen försvinner eller måste skötas av någon annan. Högsjö skola behöver anpassas till ny verksamhet. Förskoleverksamheten och fritidshemmets verksamhet föreslås av barn- och utbildningsnämnden att integreras i skolbyggnaden. Denna integrering planeras träda i kraft i augusti 2012, om kommunfullmäktige beslutar enligt förslaget. I Marmorbyns skola avser arbetet att arbetsmiljöverkets föreläggande är slutfört. Handikappanpassning och övrig renovering återstår. Ovanstående mer omfattande fastighetsarbeten uppfattas som nödvändiga för att uppfylla verksamhetens behov utifrån befintliga politiska beslut. Utöver dessa finns, enligt barn- och utbildningsförvaltningens nyligen upprättade lokaldokument, ett stort underhållningsbehov. Yrkanden Robert Skoglund (S) yrkar bifall till utskottets förslag till beslut. Rutger Hallin (M) yrkar även han bifall till utskottets förslag med motiveringen att en skola behöver en matsal. Ordföranden yrkar bifall till utskottets förslag till beslut med tilläggen att föreslå kommunstyrelsens arbetsutskott att kalla till extra sammanträde för kommunstyrelsen, om beslut inte kan tas i arbetsutskottet, så att beslut fattas innan sommaren för att inte fördröja hanteringen samt att en kostnadsberäkning görs angående skillnaden mellan att bygga ett mottagningskök eller tillagningskök, vilket nämnden godkänner. Ajournering Sammanträdet ajourneras för överläggning i 10 minuter. Beslutsunderlag Barn- och utbildningsutskottet, 2011-04-20, 25 Tjänsteutlåtande från barn- och utbildningsförvaltningen, 2011-05-17 Expediering Kommunstyrelsen Justerandes sign Utdragsbestyrkande

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2011-08-29 28 Sida Ks Dnr 299/2011 805 Bidrag till föreningar och samlingslokaler Arbetsutskottets beslut Förslag till kommunfullmäktige Ändringar i reglemente för bidragsberättigade ungdomsorganisationer görs gällande minimikrav på redovisade aktiviteter samt begränsningsregel för underhålls- och reparationskostnader i underlaget till driftsbidrag. Förslag till kommunstyrelsen Kultur- och fritidsnämnden ges uppdraget att under 2011 fördela bidrag till samlingslokaler med 219 tkr, vilket ingår i nämndens totala ram för innevarande år, samt att frågan om nivån på bidrag till samlingslokaler kommande år hänskjuts till budgetberedningen. Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsen beslutade 2011-01-31, 19, att återremittera ärendet om bidrag till föreningar och samlingslokaler (Dnr 299/2010) till kultur- och fritidsförvaltningen för vidare utredning kring fördelningsmodellen för föreningsbidrag samt föreningarnas eget arbete för att stärka intäkter och minska kostnader. Kultur och fritidsförvaltningen har i en rapport beskrivit tre av de fyra föreningsstöd som nämnden ansvarar för. Föreningarnas bidrag analyseras utifrån nuvarande verksamhet och bidragsutvecklingen de senaste tio åren. I rapporten görs också en genomgång av olika modeller för bidrag. I reglerna för bidragsberättigade föreningar föreslås justeringar på ett par punkter för att kunna hantera vikande verksamhet för målgruppen ungdomar. För att undvika hastiga svängningar i stödet föreslås det vidare att en begränsningsregel införs när det gäller bidragsberäkningen för underhålls och reparationskostnader. Beslutsunderlag Kultur- och fritidsförvaltningen 2011-04-19, 36 Tjänsteutlåtande 2011-03-22 Bilaga 1 Bilaga 2 Justerandes sign Utdragsbestyrkande