Uppföljning av placerade barn

Revisionsrapport Uppföljning av placerade barn Motala kommun Lena Brönnert

Uppföljning av placerade barn Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2 Bakgrund... 2 3 Uppdrag, revisonsfråga och revisionsmetod... 3 3.1 Revisionsfråga... 3 3.2 Revisionsmetod... 3 4 Resultat... 3 4.1 Erfoderlig kvalitet hos anlitad institutionsvård... 3 4.2 Anlitade familjehems förmåga att möta barnets behov... 5 4.3 Uppföljning av placerade barn... 6 4.4 Nämnden delaktighet i uppföljningar för att säkerställa att kvaliteten är god... 9 Motala kommun

1 Sammanfattning och revisionell bedömning Revisorerna i Motala kommun har gett kommunal sektor inom i uppdrag att granska att socialnämnden säkerställer att arbetet med placeringar av barn och unga sker effektivt för att ge en god vård. Granskningen visar att detta huvudsakligen sker men att några förbättringsområden finns. Säkerställs att anlitad institutionsvård håller erfoderlig kvalitet? Granskningen visar att en erfoderlig kvalitet inom anlitad institutionsvård säkerställs i verksamhetens rutiner. Vi bedömer det som föredömligt att det finns en metod för att årligen följa upp kvaliteten hos de anlitade HVB- hemmen. Säkerställs att anlitade familjehem har förmåga att möta barnets behov? Granskningen visar att det finns arbetsmetod och rutiner för att säkerställa att anlitade familjehem har förmåga att möta barnets behov. Granskningen visar också att anlitade familjehem ges kontinuerligt stöd samt erbjuds handledning och utbildning. Det har framkommit att intresse att familjehemmen i liten utsträckning deltar i utbildning, trots att detta ställs som villkor i avtalet. Vi rekommenderar att detta följs upp för att säkerställa hemmens kvalitet. Vi bedömer det som föredömligt att det finns rutiner för utredning vid eventuell misstanke om missförhållanden i ett familjehem. Sker uppföljning av placerade barn i den omfattning som lagen kräver, tidsmässigt, innehållsmässigt och genom att också låta barnen komma till tals? Granskningen visar att det finns rutiner för uppföljning av placerade barn som beskriver hur kontakterna bör ske med barnen, familjehemmet och de biologiska föräldrarna samt att rutinerna huvudsakligen följs. Att det i en av de granskade akterna inte görs överväganden tidsmässigt enligt lagens intentioner föranleder dock en rekommendation att upprätta former för intern kontroll gällande detta. Granskningen visar också att det finns rutiner för innehåll vid uppföljning vilket motsvarar de områden som enligt lagstiftningen ska beröras. Dessa följs vilket bedöms som tillfredsställande. Granskningen visar också att de placerade barnen kommer till tals vid uppföljning, i enlighet med lagstiftarens intentioner. Motala kommun 1 av 9

Vi ser behov av att se över samverkan med skolan gällande de placerade barnen. Granskningen visar att rutinerna inte följs och bedöms behöva förtydligas, vilket också verksamheterna uppmärksammat. Bedömning. Vid granskningen framkommer att nämnden tar del av samtliga enligt lag genomförda uppföljningar av placerade barn. Genom uppföljning av inriktningsmål ges en bild av om insatserna lett till förbättringar. Brister som framkommit vid aktgranskning påvisar dock behov av intern kontroll för att säkerställa att uppföljningar av placerade barn görs på ett ändamålsenligt sätt. 2 Bakgrund Varje år sker ett flertal placeringar av barn i hem för vård och boende (HVB). Insatser inom den sociala barn- och ungdomsvården innebär ofta ett stort ingrepp i barns, ungdomars och familjers liv. Samhället tar i dessa sammanhang på sig ett stort ansvar. Kostnaderna kan i flera fall vara mycket höga. Socialtjänstens insatser ska hålla en god kvalitet. Familjehem som anlitas ska innan placering utredas för att säkerställa att det finns vilja och förmåga att ge den omsorg som barnet behöver. Vården bör utformas så att den främjar barnets samhörighet med anhöriga och andra närstående samt kontakt med hemmiljön. 1 Utifrån både individ- och ekonomiperspektiv är det viktigt att placeringarna leder till önskat resultat. Det är därför viktigt att förvaltningen har fungerande rutiner för att följa upp och utvärdera resultaten av dessa placeringar. Socialstyrelsen konstaterar att kommunernas satsningar på att i första hand satsa på vård för barn och unga i öppna former har medfört att de barn som placeras har omfattande vårdbehov. 2 Nämndens inriktningsmål är att tillgängligheten till samhällets samordnade stöd för barn och ungdomar ska öka. Insatser som främjar barnen och deras intressen kan samordnas och förmedlas på ett okomplicerat sätt. Därigenom kan samhället med större verkan ge varje barn det stöd som behövs. 3 Under våren genomförde Skolinspektionen en granskning gällande ansvar för HVBplacerade elevers rätt till utbildning, som får sin undervisning i annan kommun eller i friskola. Granskningen har föranlett kommunen att ta fram rutiner gällande 1 Socialtjänstlagen 6 kap 1 2 Socialstyrelsens jämförelsetal 3 Beslutade av kommunfullmäktige 2010-11-22, KF 16 Motala kommun 2 av 9

bland annat att beakta behov i skolan vid placering, rätten till utbildning, uppföljning, överlämnade till annan skola och rapportering till nämnd. Dessa redovisades för Skolinspektionen i juni. I april var 68 barn placerade i Motala kommun, varav 14 i HVB. 3 Uppdrag, revisonsfråga och revisionsmetod 3.1 Revisionsfråga Säkerställer socialnämnden att arbetet med placeringar av barn och unga i hem för vård och boende sker effektivt för att säkerställa en god vård. Kontrollmål/granskningsmål Säkerställs att anlitad institutionsvård håller erfoderlig kvalitet? Säkerställs att anlitade familjehem har förmåga att möta barnets behov? Sker uppföljning av placerade barn i den omfattning som lagen kräver, tidsmässigt, innehållsmässigt och genom att också låta barnen komma till tals? Tar nämnden del av uppföljningar av placeringar för att säkerställa att kvaliteten är god? 3.2 Revisionsmetod Granskningen har genomförts genom: Intervjuer med handläggare och ledningspersonal Granskning av styrande dokument. Granskning av totalt 12 akter. Granskningen berör placeringar av barn i åldern 0 18 år som gjorts med stöd av Socialtjänstlagen. Rapporten har sakgranskats i verksamheten och kvalitetssäkrats av certifierad kommunal revisor. 4 Resultat 4.1 Erfoderlig kvalitet hos anlitad institutionsvård Motala kommun gjorde under 2009 en gemensam upphandling tillsammans med ytterligare tio kommuner i länet av HVB-vård. Ca 20 institutioner finns i avtalet. Grund i upphandlingen var bland annat målgrupp, behandlingsmetod, kompetens hos personalen samt närhet till de upphandlande kommunerna. Dessa institutioner Motala kommun 3 av 9

ska i första hand anlitas. En referensgrupp är knuten till avtalet där ingående kommuner följer upp och byter erfarenheter om de avtalade behandlingshemmen. Till familjehemssekreterarnas uppgifter hör att rekrytera familjehem och jourhem. Gruppen rekryterar även platser på HVB för barn- och ungdomar i fall då behov av placering inte kan tillgodoses enligt avtalet. I Motalamodellen 4, som är en arbetsmetod för familjehemsutredningar och utredningar av andra uppdragstagare, fastslås att ett HVB ska utredas för att säkerställa att det har de kvalifikationer och förutsättningar som krävs för en placering. Detta innefattar att kontakta socialstyrelsen angående vad som kommit fram i samband med tillsynen. Institutionen besöks för intervju och bedömning av hemmets lämplighet för det barn som ska placeras. En intervjuguide finns för utredning av HVB. Det finns också en handling som visar kommunens basvillkor för att anlita ett HVB-hem. Detta berör hemmets geografiska belägenhet, behandlingsinnehåll, kompetens, arbetssätt m m. Enligt intervjuerna är detta dokument en grund för utredning vid behov av placering. En mall finns för avtalsskrivande med hem för vård och boende 5. I den framgår att uppdragstagaren förbinder sig att se till att vårdplanen följs och att en genomförande plan upprättas senast sex veckor efter inskrivningen, att skriftliga rapporter ska skickas till socialsekreteraren i samband med uppföljning och vid behov, att hemmet fortlöpande ska informera om väsentliga förändringar av behov av insatser samt underrätta om förändringar i den egna verksamheten som kan påverka vårdens inriktning och tillstånd. Årligen görs en uppföljningen av anlitade HVB-hem genom en enkät som efterfrågar eventuella förändringar gällande behandlingsmetoder och behandlingsinnehåll, personalomsättning, totala omsättningen av placeringar, oplanerat avslutade placeringar och dess orsak samt samarbetet med kommunen. En motsvarande enkät fylls i av socialsekreteraren som lämnar sin uppfattning om mottagandet på behandlingshemmet, hemmets arbete enligt uppdraget, kvaliteten på behandlingsplaneringen, kontakten med behandlingshemmet, samarbete vid uppföljningsträffar, arbetet med ungdomar, familj och nätverk, eventuell utsluss och eftervård samt behandlingshemmets svagheter och styrkor. Bedömning Granskningen visar att verksamheten har rutiner som bedöms säkerställa att anlitad institutionsvård har erfoderlig kvalitet, såväl för institutioner anlitade inom avtal som utanför. Den mall som utarbetats för avtalsskrivning med HVB-hem bedömer vi ytterligare säkerställa vårdens kvalitet. 4 Motala kommun, Socialkontoret, Familjehemssekreterarna: Motalamodellen, Arbetsmetod för familjehemsutredningar och utredningar av andra uppdragstagare. (Reviderad 2008-06-01) 5 Motala kommun: Avtal HVB Motala kommun 4 av 9

Vid bedömer det som föredömligt att det finns en metod för att årligen följa upp kvaliteten hos de anlitade HVB- hemmen. 4.2 Anlitade familjehems förmåga att möta barnets behov Förhållandena i hemmet ska utredas för att ge en bild av dess allmänna lämplighet och hemmets lämplighet att ta emot ett visst barn. 6 Familjhemmet bör ges fortbildning inför placeringen, kontinuerligt stöd i form av fortbildning och handledning utifrån det enskilda barnet och möjlighet till avlastning. Motalamodellen 7 ger rutiner för hur utredningar av familjehem ska genomföras, vilka har utvecklats från bland annat Kälvestensmetoden 8. Till modellen finns mallar för bland annat utredningen och avtal. Enligt intervjuerna följs den rutin som motalamodellen beskriver. Rutinerna ses idag över för att också kopplas till BBIC 9, vilken tillämpas för utredningar gällande barn och unga. När intresse finns hos en familj att ta uppdrag som familjehem informeras de om de villkor som gäller för ett uppdrag och övergripande information ges om utredningsrutiner och vad ett uppdrag kan innebära. En första bedömning görs om basvillkoren är uppfyllda och om det är aktuellt att fortsätta med en djupare utredning. Familjehem rekryteras i barnets släkt eller nätverk, om det är möjligt. Utredningarna inleds med hembesök. Om utredningen ska fortsätta inhämtas uppgifter från social- och polisregister och vid behov från register hos Kronofogden. Härefter tar basfakta in genom enkät och följs av intervjuer. En rutin finns för utredningar gällande misstanke om missförhållanden i familjehem. Det visar vem som utför och ansvarar för utredningen. Familjehemmen får ett kontinuerligt stöd från familjehemssekreterare efter behov. Familjehemmen kan också erbjudas handledning enskilt eller i grupp från en av de familjehemssekreterare som har genomgått handledarutbildning. Ibland kan extern handledning av psykolog ges under en begränsad tid. Familjehemsföräldrarna erbjuds olika utbildningsinsatser, ibland i form av samtalskvällar eller föreläsningar. Detta kan också innebära att träffa andra familjehemsföräldrar för att dela erfarenheter. Enligt intervjuerna är intresset för dessa ganska litet. Det ställs inga krav på att familjehemsföräldrar ska medverka vid utbildning, enligt intervjuerna. 6 Socialtjänstlagen 6 kap 6 andra stycket 7 Motala kommun, Socialkontoret, Familjehemssekreterarna: Motalamodellen, Arbetsmetod för familjehemsutredningar och utredningar av andra uppdragstagare. (Reviderad 2008-06-01) 8 Intervju- och tolkningsmetodik som tillämpas vid utredning av familjehem. 9 Barnets Behov I Centrum. En vetenskaplig grundat system för handläggning och dokumentation vid utredning och uppföljning av barn och unga där målet är att utveckla ett bra samarbete mellan barnet, dess familj och olika professionella grupper. Socialstyrelsens ansvarar för utbildning och särskild licens för att arbeta enligt metoden. Motala kommun 5 av 9

Avlastning till familjehemmet sker oftast naturligt genom resurser i familjens nätverk. I några ärenden har kontaktfamilj tillsatts. Ofta finns även detta naturligt i familjens nätverk. När en familj anlitas som familjehem skrivs ett avtal. Här klargörs att uppdraget innebär att verka för att vårdplanen uppfylls, att upprätta en genomförande plan, medverka vid barnets kontakter med barnets nätverk, socialkontoret, BUP och andra myndigheter, att rapportera kring barnets situation, informera om förändringar, delta i utbildningar som erbjuds av kommunen samt i handledning vid behov. Här framgår också att kommunen förbinder sig att ge familjehemmet stöd och utbildning och följa upp placeringen minst var sjätte månad i samarbete med socialsekreterare. Familjehemssekreteraren finns alltid med vid första besöket efter placering för att följa upp att avtalet följs. Aktgranskningen visar att det sker relativt täta kontakter mellan familjehemssekreterare och familjehem. Dessa sker till allra största delen genom telefonkontakter men också vid hembesök som sker tillsammans med socialsekreteraren som följer upp barnets situation. I en av fyra granskade akter beskrivs stöd genom en avlastningsfamilj. Bedömning Granskningen visar att det finns rutiner för att säkerställa att anlitade familjehem har förmåga att möta barnets behov. Detta sker genom en beskriven arbetsmetod och genom mallar. Granskningen visar också att anlitade familjehem ges kontinuerligt stöd, erbjuds handledning och utbildning för att kunna fullfölja sina uppdrag på ett bra sätt. Det har dock framkommit att intresse från familjehemmen att delta i utbildning är litet, trots att detta ställs som villkor i avtalet. Vi rekommenderar att detta följs upp för att säkerställa hemmens kvalitet. Vi bedömer det som föredömlig att det finns rutiner för utredning vid eventuell misstanke om missförhållanden i ett familjehem. 4.3 Uppföljning av placerade barn När ett barn vårdas i ett annat hem än det egna ska en vårdplan upprättas som beskriver mål med vården, behov hos barnet, insatser som behövs, hur umgänge med närstående ska ske samt barnets och föräldrarnas syn på vården. Planen ska även ange eventuella insatser från andra huvudmän. En genomförandeplan beskriver mål med insatserna, hur vården ska genomföras, hur kontakterna med socialtjänstens handläggare och närstående ska ordnas och hur barn och föräldrar utövat inflytande över planeringen. Dessa båda planer ligger till grund för uppföljning av vården. 10 10 SoL 11 kapitlet 3, Socialtjänstförordningen 5 kapitlet 1 a Motala kommun 6 av 9

Nämnden ska noga följa vården genom besök, enskilda samtal med barnet, med de som tagit emot barnet och med vårdnadshavarna. Uppföljningen skall omfatta hälsa, utveckling, socialt beteende, skolgång och relationer till närstående. 11 Nämnden ska minst var sjätte månad överväga om den frivilliga vården fortfarande behövs. Socialsekreterare i uppföljningsgruppen ansvarar för uppföljning av beslutade insatser och att aktuell planering följs upp och revideras. Familjehemssekreterare medverkar ofta vid uppföljning av familjehemsplaceringar och har då som uppgift att följa upp att familjehemmet följer avtal och får de stöd de behöver. Enligt rutin ska en utvärdering av placering göras i ärenden gällande placeringar i jourhem, familjehem, resursfamiljer och HVB i samband med att placeringen avslutas. 12 Synpunkter som framkommer används i utvecklingsarbetet. Tidsmässigt I Rutin för uppföljning av placeringsärenden 13 framgår att kontakt i någon form ska ske med placerade barn och unga i familjehem minst var 3:e månad. Kontakt med de biologiska föräldrarna ska ske minst var 6:e månad och kontakt med familjehemmet ska ske minst var 3:e månad. Aktgranskningen visar att relativt täta kontakter hålls mellan socialsekreterare och familjehem, oftast via telefonkontakt och ofta med tätare intervall än rutinen föreskriver. Personlig träff med barnet/den unge skall ske minst var 6:e månad och hembesök i familjehemmet skall ske minst en gång var 6:e månad. Enligt rutinen ska det ske oanmälda besök i familjehemmet vid behov. Aktgranskningen visar att hembesök i familjehemmet sker enligt rutinen eller oftare. Barn och unga som är placerad på behandlingshem ska i någon form kontaktas av socialsekreteraren minst var 6:e vecka. En personlig träff ska ske minst var 3:e månad enligt samma rutin och de biologiska föräldrarna ske ha en kontakt med socialsekreteraren minst var 6:e månad, i någon form. Enligt intervjuerna efterlevs rutinerna. Uppföljningar och kontakter med barn och unga kan ske oftare om behov finns. De socialsekreterare som har till uppgift att följa upp de placerade barnen beskriver hur de försöker att göra saker tillsammans med barnen för att skapa en relation i syfte bli en person de känner igen och känner tillit till. Enligt intervjuerna är personalomsättningen på tjänsterna inte så stor vilket innebär att en kontinuitet kan uppnås. 11 SoL 11 kapitlet 3, Socialtjänstförordningen 5 kapitlet 1 b 12 Motala kommun: Rutin Utvärdering av placering av barn och ungdomar. Antagen 2010-04-28, reviderad s d. 13 Motala kommun, Socialkontoret, Barn och ungdomsgruppen: Rutin för uppföljning av placeringsärenden Motala kommun 7 av 9

Aktgranskningen visar täta kontakter med familjehem och placerade barn och ungdomar. I en av de åtta granskade barn- och ungdomsakterna görs dock det formella övervägandet/omprövningen i flera fall med längre tidintervall än sex månader. Innehållsmässigt Vid uppföljning av placeringar följs en mall där barnets olika behovsområden 14 ska beröras. Vardagen i familjehemmet, aktuell problematik hos barnet, hur barnets behov tillgodoses i familjehemmet samt barnets framtida behov är delar som berörs. Aktgranskningen visar att detta efterlevs. Enligt rutin 15 ska uppföljning av HVB-placeringar även kombineras med att information lämnas om barnets skolsituation eller att personal från skolan deltar. Uppföljning av utbildningen ska göras minst en gång per termin enligt en blankett och en checklista. Vid aktgranskningen framkommer att kontakter ibland tas med skolan och att de insatser som finns i skolan berörs vid uppföljningarna. I akterna har dock inte kunnat utläsas att ovan beskrivna rutin efterlevs. Vid intervjuerna framkommer att en samverkan finns med Bildningsverksamheten. De placerade barnens skolsituation ska följas upp minst en gång per termin av skolans personal, enligt rutin. Enligt intervjuerna sker detta dock inte i samarbete med socialtjänsten. En arbetsgrupp ser över hur samarbetet ska ske utifrån utredningen till placering utifrån skolsituationen och kostnadsfördelningen kring detta. Kommer barnen till tals? Ett av nämndens inriktningsmål 16 säger att alla barn och ungdomar som omfattas av insats ska komma till tals. Detta mäts genom stickprov och genomgång av dokumentation. Aktgranskning visar att placerade barn och ungdomar kommer till tals vid uppföljningarna av vården genom personliga kontakter enligt rutinen ovan och genom att deras reflexioner och tankar om vården och framtiden beskrivs. Bedömning Granskningen visar att det finns rutiner för uppföljning av placerade barn som beskriver hur kontakterna bör ske med barnen, familjehemmet och de biologiska föräldrarna. Av vad som framkommit bedöms att rutinerna i det stora hela följs. Att det i en av de granskade akterna inte görs överväganden enligt lagens intentioner föranleder en rekommendation att upprätta rutiner för intern kontroll gällande detta. 14 Barnets sociala beteende, känslo- och beteendemässiga utveckling, självständighetsförmåga, hälsotillstånd och identitet, hur förskola/skolan fungerar, relationer med familj, kamrater och andra. 15 Motala kommun, Vo, Bildning: Rutin Placering av barn/elever på HVB-hem. Fastställd 2010-02- 24 av bildningschef samt socialchef 16 Motala kommun, Resultatmål för socialnämnden, dnr 10/SN 0178-2 Motala kommun 8 av 9

De behovsområden hos barnet som enligt mall ska beröras vid överväganden och omprövningen av vården bedöms motsvara de områden som enligt lagstiftningen ska beröras. Granskningen visar att detta följs vilket bedöms som tillfredsställande. Granskningen visar att de placerade barnen kommer till tals i enlighet med lagstiftarens intentioner. 4.4 Nämnden delaktighet i uppföljningar för att säkerställa att kvaliteten är god Socialnämndens myndighetsutskott beslutar eller tar del i samtliga utredningar och uppföljningar som rör placerade barn. Nämnden tar även del i statisktik rörande placerade barn. Enligt intervjuerna träffas representanter för nämnden för diskussion kring arbetssätt och resurser. Två politiker är utsedda att bevakar familjehemsvården vilket bland annat inneburit kontakt med familjehemsgruppen och 1:e socialsekreteraren för att diskutera kring framtida utmaningar. Enligt inriktningsmålen 17 ska de som fått insatser ha uppnått förbättring i sin livssituation. Detta mäts i form av nyckeltal genom enkät som bland annat berör barnets/den unges upplevda förbättrings och uppfyllda mål enligt den personliga genomförandeplanen. Bedömning. Vid granskningen framkommer att nämnden tar del av samtliga genomförda uppföljningar av placerade barn. Genom uppföljning av inriktningsmål ges en bild av insatsernas resultat. Brister som framkommit vid aktgranskning påvisar dock behov av att nämnden genom intern kontroll säkerställer att uppföljningar av placerade barn görs på ett ändamålsenligt och kvalitativt bra sätt 2011-08-30 Lena Brönnert Projektledare Håkan Lindahl Uppdragsledare 17 Motala kommun, Resultatmål socialnämnden, dnr 10/SN 0178-2 Motala kommun 9 av 9