LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND BROBY-KNISLINGE LOKALAVD.

Motioner och regionstyrelsens yttranden LRF Skånes stämma 2016

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND BROBY-KNISLINGE LOKALAVD. MOTION TILL REGIONSTÄMMAN NR 1 Strategi för äganderättsarbetet BROBY-KNISLINGE LOKALAVDELNING: Äganderätten är en fundamental del av samhällskontraktet och basen för allt företagande. LRF:s medlemmar är beroende av en långsiktigt stabil äganderätt för kunna driva och investera i sunda, hållbara och konkurrenskraftiga företag. Grundförutsättningen för mycket av vårt företagande - jord, skog och ven värdesätts högt även av allmänheten. Detta är positivt och den unika tillgängligheten som vi i Sverige har till naturen bör även forts värnas, inte minst för upprätthålla någon slags förståelse för vår verksamhet. Men med växande städer betraktas samtidigt vår arbetsplats i allt större utsträckning som enbart ett rekreationsområde för den urbaniserade människan. Myndigheter och en (oftast) välmenande allmänhet önskar sig större inflytande över markens skötsel. Äganderätten är därmed ifrågas. Äganderätten utmanas ständigt genom - överdrivet skydd och intrång från myndigheter - olagliga bosättningar av typen bärplockarläger - andras företagande på enskilds mark utan tillstånd - avsaknad av inflytande över vilt-, och rovdjursförvaltning - organiserat och intensivt friluftsliv - långsam och krånglig myndighetsutövning En urholkad äganderätt medför i bästa fall bara försämrad konkurrenskraft och lönsamhet för landsbygdens företag. I värsta fall innebär det en avfolkad, igenbommad och igenvuxen landsbygd där företagande inte lönar sig. Inom ramen för LRF 2015 har en ordentlig kraftsamling gjorts och ett antal nya tjänster har tillss över hela landet. Detta är mycket bra och nödvändigt för hålla jämna steg med de krafter som vill urholka äganderätten. Men tillsätta tjänster är inte tillräckligt. För inte satsningen och goda intentioner ska rinna ut i sanden behövs nu struktur och en tydlig och samordnande strategi på äganderättsområdet. En strategi med tydliga målbilder, prioritering av insatser och samordning av resurser. Vi yrkar därför på: - en nationell strategi för äganderättsarbetet inom LRF tas fram - denna strategi ska syfta till öka tydligheten, kraften och effektiviteten i äganderättsarbetet - samordningen av information och resurser inom äganderättsområdet ska bli mycket bättre - över landet såväl som över LRF:s olika nivåer 2

Regionstyrelsen stödjer fullt ut motionärens synpunkter och anser det måste tydliggöras vad som gäller äganderätten. Äganderätten har ett starkt skydd i svensk grundlag och i europakonventionen för mänskliga rättigheter. I en del fall är det tydligt samhället tar sitt ansvar gällande äganderätten t ex vägar, järnvägar, byggande på annars mark, ledningsdragningar eller naturreservat där utgår ersättning till markägarna (även om vi anser ersättningarna är låga). Men inom många andra intrångsfrågor t ex Natura 2000, strandskydd, biotopområden, generella biotopskyddet, rovdjur mm utgår inga generella ersättningar. Söker man dispens för t ex byggnader eller andra åtgärder inom berörda områden kan handläggningstiden ta lång tid och man måste dessutom betala avgift innan ärendet ens behandlas. Här kan man drabbas av ett betydande intrång utan ekonomisk ersättning även vid avslag av dispensansökan. När det gäller olagliga bosättningar så ställs orimliga ekonomiska villkor på markägarna innan ärendet behandlas. Detta trots det enligt allemansrätten och svensk lagstiftning är olagligt ta annans mark i anspråk. Det är markägarens mark när det gäller underhåll och skötsel mm men det är många som vill bestämma hur den skall brukas och skördas. Man ges rätt som medborgare bestämma över annans mark utan ekonomiskt ansvar. Denna ordning anser regionstyrelsen inte är förenlig med äganderätten. Den satsning som LRF gör med två heltidtjänster inom äganderätten för södra och västra Sverige behövs för stärka LRF Skåne och kommungruppernas kompetens i äganderättsfrågor. Motionärens krav på en nationell strategi och samordning gällande äganderättsarbetet kan ses som en fortsättning och ett tydliggörande av den satsning som LRF gör inom äganderätten. Regionstyrelsen föreslår stämman besluta regionstyrelsen ges i uppdrag formulera en motion till riksförbundsstämman i enlighet med intentionerna i motionen och regionstyrelsens yttrande Stämman: 3

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND BROBY-KNISLINGE LOKALAVD. MOTION TILL REGIONSTÄMMAN NR 2 Äganderätt och vilt BROBY-KNISLINGE LOKALAVDELNING: Vi har under många år sett kunskapen om vår jord och skogsbruksproduktion har minskat. I viltfrågorna har dom kostnader som orsakas av vilt hamnat i skymundan, ibland handlar det om kunskapsbrist, ibland om det sociala tryck som finns i bygden, och ibland om odling av vilt. Kostnader för viltet är på många ställen mångdubbelt större än intäkterna, och drabbar ofta den som inte eventuellt har intäkter för jakt. En rätt balanserad viltstam är en tillgång för alla, och i vårt ansvar inom äganderätten ingår hålla viltstammar som är i balans med den tillgång på foder som naturligt finns i våra marker, och inte som idag med stora skador som följd. Vi ser idag viltstammar som är i kvalitet långt under det som är acceptabelt, låga slaktvikter, dålig reproduktion, felaktig sammansättning av han- och hondjur, och en utfodring som är bortom sunt förnuft. Att: Uppdra åt LRF:s styrelse tillsammans med regionerna, skyndsamt, med tydligt mål, aktivt driva arbetet framåt vad det gäller viltstammar i balans med jord och skogsbruk, där viltskador kraftigt reduceras och med detta höja kunskapen om värdet av produktionen, men även värdet av en anpassad viltstam. Regionstyrelsen: Motionären tar upp en fråga som många jord- och skogsägare drabbats av. En ökad klövviltstam, skapar stora problem och kostnader för jord- och skogsägare, en del är om man har lämplig ståndort för tall eller lövskog men tvingas Istället plantera gran. Vilken även den betas vid höga viltstammar. En sund utgångspunkt i skogsbruk är man ska kunna föryngra med för platsen lämpligaste trädslaget. Tillgången till foder måste vara i balans med klövviltet, annars forsätter den negativa utvecklingsspiral för skogsägarna, och den biologiska mångfalden, men även för viltstammen, med dåliga slaktvikter och reproduktionstal som följd. Det leder även till fel trädslag planteras på marker som inte är optimala för trädslaget. Den gran som planteras på bl a tallmark växer ofta bra de första 20 30 åren. Därefter minskar tillväxten betydligt, och för tidig avverkning eller insektsangrepp är inte ovanligt i dessa bestånd och innebär stora kostnader för skogs-ägaren men även för samhället. Den ökande lövträdsandelen består till stor del av björk, som även den är betad, även på marker som naturligt hade burit ek, asp, sälg och rönn, i en skog med balanserad viltstam är dessa träd naturligt före i sin utveckling jämfört med garn, idag ser vi de i bästa fall är buskar, som inte utvecklas till träd. För skydda tall- eller lövskogsplanteringar mot betsskador krävs stora insatser från skogsägarna, både i form av arbete men även ekonomiskt, genom inhägnad och underhåll av densamma, men även åtgärder i form av viltavskräckande medel. Skogen är en viktig tillgång för hela samhällsekonomin. Skogen skapar arbetstillfällen i hela landet och är en bidragande faktor till vårt välstånd. Råvaran är en tillgång för byggoch pappersindustrin samt för miljövänlig energi och nya produkter som kan ersätta 4

fossila material. En produktiv skog är kolfälla som minskar växthusgaserna och minskar samhällets klimatpåverkan. 50 ha skog förbrukar utsläppen från 40 personer, aktivt skogsbruk är bra för miljön Åtgärder som ökar skogsproduktionen är positivt för samhällsutvecklingen. Viltstammens skador på skogsnäringen måste ses som negativt ur ovan synpunkter. I jordbruket skadas både växande och lagrad gröda. Bland de grödor klövviltstammen skadar i jordbruket återfinns till exempel rotfrukter, raps, stråsäd, klövervall och ärtor. Vildsvinen gör dessutom stor skada i vallar och betesmarker. För skydda jordbrukets grödor och betesmarker krävs ett ökat jakttryck och fler godkända fällor (vildsvin). Regionstyrelsen föreslår stämmas besluta regionstyrelsen ges i uppdrag formulera en motion till riksförbundsstämman i enlighet med intentionerna i motionen och regionsregionstyrelsens yttrande Stämman: 5

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND OTTARPS LOKALAVD. MOTION TILL REGIONSTÄMMAN NR 3 Bredband OTTARPS LOKALAVDELNING: För vi på landsbygden, på lika villkor, ska kunna bedriva våra företag, kommunicera med myndigheter och förvaltningar, samt inhämta nödvändig samhällsinformation krävs en bra internetuppkoppling. Bredband byggs ut, i vissa kommuner till samtliga invånare, i andra kommuner krävs man bildar egna föreningar och satsar eget kapital. Ottarps LRF-avdelning yrkar LRF arbetar för en utbyggnad av bredband i hela landet. Regionstyrelsen: Riksdagen har med stöd av alla partier beslutat bredbandsutbyggnaden i Sverige skall ske på kommersiell bas, med målsättningen 90 % av hushållen skall täckas av fibernät år 2020. Mindre orter, under 3 000 invånare och landsbygden, skulle då få det svårt på kommersiella villkor få tillgång till ett fibernät på 100 mbts. I detta läge öppnade man upp Landsbygdsprogrammet som en möjlig medfinansiär. Hur mycket av utbyggnadskostnaderna som Landsbygdsprogrammet skall finansiera beror på vilken del av landet man bor i. I norrlandslänen är medfinansieringen upp till 70 % medan i Skåne är medfinansieringen upp till 50 %. I regeringens Bredbandsstrategi från 2009 står citat Alla hushåll och företag bör också ha goda möjligheter använda sig av elektroniska-samhällstjänster och service via bredband. När allt fler tjänster i samhället blir digitala måste alla ges möjlighet koppla upp sig. Det handlar om ha en fungerande vardag. Det är i grunden en demokrati- och rättighetsfråga. Regionstyrelsen anser denna portalparagraf ger staten och samhället ett övergripande ansvar bekosta och genomföra bredbandsutbyggnad i hela landet, även på landsbygden. För få tillgång till ekonomiska medel ur Landsbygdsprogrammet krävs man skall bilda ett Byanätverk (ekonomisk förening eller liknande) med ansvar för utbyggnaden av nätet. Liknande krav ställs inte på tätorter över 3 000 invånare eftersom där är det kommersiellt lönsamt göra investeringen. Det är ett krångligt system när det gäller projektering och genomförande. Ett komplicerat poängsystem avgör hur stort stöd som kommer betalas ut. Till skillnad från utbyggnad av fibernät i tätorter så finns det även förslag på hur kostnader skall bli lägre genom ett stort inslag av ideellt arbete. LRF Skåne är kritiskt till riksdagen och regeringen sätter upp höga målsättningar för bredbandsutbyggnad men det är ekonomiska medel ur Landsbygdsprogrammet (EUmedel) och ideella insatser som skall stå för den största delen av finansieringen. 6

LRF Skåne behandlade en motion i samma ärende stämman 2015 och en skrivelse skickades till riksförbundsstyreslen. Riksförbundsstyrelsen delade LRF Skånes syn på finansieringen av utbyggnaden av fibernätet. LRF har vid diskussioner kring Landsbygdsprogrammet 2014 2020 fört fram synpunkter kring statens ansvar för finansiering av grundläggande infrastruktur. LRF kommer fortsätta påtala vår syn om staten ska ta nationellt ansvar för finansiering och utbyggnad av fibernät i hela landet. Regionstyrelsen föreslår stämman besluta uppdra åt regionstyrelsen forts arbeta för en utbyggnad av bredband på landsbygden. Stämman: 7

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND KULLABYGDENS LOKALAVD. MOTION TILL REGIONSTÄMMAN NR 4 Förändringar i arealstödet KULLABYGDENS LOKALAVDELNING: Vi gick med i EU för vi skulle arbeta med ungefär samma grundförutsättningar som våra kollegor i EU. Vi, lantbrukare i Skåne, ska konkurrera med grannländer med samma priser på våra produkter-spannmål, potatis, grönsaker, sockerbetor gräsfröer, konservärtor m.m. men vi skall få ett arealstöd som är ca 1000 kr mindre per ha. LRF:s förbundsstyrelse har ställt sig bakom förändringar i arealstödet i Sverige som innebär samma stöd per ha, oberoende var i landet åkermarken finns. Dessa förändringar infördes 2015. Vi, Kullabygdens LRF-avdelning, yrkar därför LRF snarast börjar arbeta för få tillbaka den konkurrenskraft som vi lantbrukare i Skåne har förlorat genom det utjämnade arealstödet. Detta skall LRF göra genom med kraft arbeta för arealstöden skall återställas till tidigare modell = varierade arealstöd beroende på var i landet åkermarken är belägen. Denna tidigare modell infördes när vi gick med i EU 1995. Regionstyrelsen delar motionärens uppfning det är otroligt viktigt med konkurrenskraft och konkurrenskraften måste stärkas. LRF riks såväl som LRF Skåne arbetar kontinuerligt med konkurrenskraften. Därför har både riks och region, direkt och genom olika kanaler, spelat in hur viktigt det är konkurrenskraften beaktas och får ett stort utrymme i arbetet med den nationella livsmedelsstrategin. När det gäller EU-stödet och gårdsstödet/grundstödet, går den europeiska jordbrukspolitiken mot utjämning i hela EU. Detta kan man redan nu läsa i EU-kommissionens Agricultural Policy Perspectives Brief nr 5 december 2013, Overview of CAP Reform 2014-2020. Att arealstöden skall återställas till tidigare modell är därmed ej genomförbart. Det gäller blicka framåt för kunna påverka förutsättningarna efter 2020. Därför tog LRF Skåne initiativet till bjuda in delar av riksförbundsstyrelsen till medlemsmöten i mars månad 2016. Detta var ett första steg till träffas och ta in synpunkter som sedan kan ligga till grund för det inledande arbetet med forma nästa stödperiods förutsättningar och stödformer. Det är ett stort påverkansarbete och lobbyarbete för påverka de politiker som i slutändan ska ta rätt beslut. Här behöver LRF arbeta på alla nivåer, såväl lokalt, regionalt, nationellt som internationellt. 8

Regionstyrelsen föreslår stämman besluta uppdra till regionstyrelsen forts arbeta för stärka den skånska konkurrenskraften inom såväl CAP 2020 som i arbetet med den nationella och den regionala livsmedelsstrategin. Stämman: 9

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND KVISTOFTA LOKALAVD. MOTION TILL REGIONSTÄMMAN NR 5 Utbetalningstidpunkt och kompensation för sen utbetalning av gårdsstödet KVISTOFTA LOKALAVDELNING: För de svenska lantbrukarna tvingas sälja sina produkter till priser som ligger i nivå med och ibland under produktionskostnaden erhåller de en priskompensation som av politiska skäl kallas för gårdsstöd men som i stället borde heta konsumentstöd, eftersom den ger konsumenterna billigare livsmedel. Då gårdsstödet är en del av avsalupriset för försålda växtodlingsprodukter skall det utbetalas senast 30 dagar efter skörd. Vi vill därför LRF kräver följande: 1. Att Gårdsstödet skall utbetalas till lantbrukarna senast den 1:e november det året för vilket kompensationen avser. 2. Att vid en försening av utbetalningen skall ränta utbetalas till statslåneräntan +3% 3. Att gårdsstöd skall kunna betalas ut a conto med exv. 70% trots ansökan inte är färdigbehandlad 4. Att LRF bevakar den revisionsrapport som bör finnas för granska jordbruksverkets arbete. Om det inte finns en allvarlig anmärkning i revisionsrapporten på hur verket har skött sitt arbete med gårdsstödet 2015 bör LRF kräva revisorerna byts ut. Vi yrkar motionen skickas vidare till LRF:s riksorganisation. Regionstyrelsen instämmer med motionären om ersättning till jordbruket ska betalas ut inom rimlig tid. LRF riks har haft denna fråga högt upp på dagordningen redan 2014. LRF har under hela tiden haft regelbundna möten med Jordbruksverket och länsstyrelserna och LRF följer kontinuerligt upp deras arbete för försöka hitta möjligheter trimma utbetalningsplanen. Utan LRFs påverkansarbete mot Jordbruksverket hade situationen varit betydligt sämre för LRFs medlemmar och övriga lantbrukare. I början av en ny stödperiod blir det alltid den här typen av problem. Därför begärde LRF tidigt besked av Jordbruksverket om vad de skulle klara av. Den utbetalningsplan LRF fick för gårdsstöden förbättrade LRF avsevärt från hur det sett ut från början. Det skrevs debartikel om det i oktober där Helena Jonsson, förbundsordförande för LRF, uttrycker LRF ser en fara i förseningarna. För de företagare som togs ut för kontroller, blev utbetalningarna försenade ytterligare, vilket har fått väldigt negativa konsekvenser för dem. De pengar som också var rejält försenade var en del miljöersättningar och kompensationsstödet. Här har LRF påpekat till Jordbruksverket de måste analysera situationen och hitta lösningar på detta. LRF har också tagit upp med Jordbruksverket det är 10

rimligt de drabbade får ränta på försenade utbetalningar enl. en artikel som Helena Jonsson skrev i jan 2016. I en debartikel svarar generaldirektören för Jordbruksverket de beklagar situationen. Det finns ingen generell möjlighet till ekonomisk kompensation. Även om utbetalningarna inte kunnat ske lika tidigt som vanligt detta speciella år finns det inte någon generell möjlighet för lantbrukarna till ekonomisk kompensation. Jordbruksverket hänvisar till EUs regelverk som anger 2015 års gårdsstöd, förgröningsstöd, stöd till unga jordbrukare och nötkreatursstöd skall betalas ut senast 30 juni 2016. För miljöersättningarna, ersättningarna för ekologisk produktion och kompensationsstödet finns det inte någon specifik deadline för stödåret 2015. För 2016 års stöd ser förutsättningarna betydligt bättre ut. Jordbruksverkets ambition för 2016 års stöd är betala ut stora delar av stöden med start senast i oktober 2016. Det handlar om ett förskott på 75 procent av miljöersättningar, ersättningar för ekologisk produktion och kompensationsstöd samt ett förskott på 50 procent av gårdsstöd, nötkreatursstöd, förgröningsstöd och det särskilda stödet till unga jordbrukare. Dessutom jobbar Jordbruksverket för övertyga EU-kommissionen om ett undantag för 2016 för kunna betala ut än mer förskott. Undantaget innebar en möjlighet betala ut ett ännu större förskott, 85 procent för miljöersättningar, ersättningar för ekologisk produktion och kompensationsstöd samt 70 procent för gårdsstöd, nötkreatursstöd, förgröningsstöd samt stödet till unga lantbrukare. LRF bevakar revisionsrapporten men äger inte mandat kräva revisorer byts ut. Regionstyrelsen instämmer med motionären LRF skall fortsätta driva frågorna vidare och arbeta för bättre villkor för utbetalning av ersättningarna till jordbruket. Regionstyrelsen föreslår stämman besluta uppdra till regionstyrelsen formulera en skrivelse till riksförbundsstyrelsen utifrån motionens intentioner. Stämman: 11

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND HÄLLESTAD-VEBERÖD LOKALAVD. GENARPS LOKALAVD. SÖDRA SANDBY LOKALAVD. MOTION TILL REGIONSTÄMMAN NR 6 Svenskt lantbruk behöver kostnadseffektiva kontroller, ökad samverkan och minskad administrativ byråkrati. HÄLLESTAD-VEBRÖD, GENARPS OCH SÖDRA SANDBY LOKALAVDELNINGAR: Tyst ökar antalet kontrollpunkter och frågor i befintliga kontroller, samtidigt smyger sig nya likartade kontrollen in på skrivbordet eller gårdsplanen hos Sveriges bönder. Det är många gånger, i princip samma frågor, men från olika myndigheter eller certifieringsorganisationer. Idag har vi likartade kontroller från t ex: Kommunens Miljökontroll Länsstyrelsen Djurskyddskontroll Länsstyrelsens Primärproduktion och Foder kontroll I framtiden hotas det också med Recipientkontroll i Skåne alternativt Nationellt Därtill kommer SJVs tvärvillkorskontroller och olika frivilliga program/certifieringsprogram som Sigill certifieringar, Gård & Djurhälsans program, Smittsäkrad besättning (Salmonella mm), LRFs, Miljöhusesyn osv. Med ökat antal kontroller ökar också kostnaden för lantbruksföretagaren. Den direkta kostnaden och kostnaden för förberedelser skenar för vanliga jordbruk och ju fler verksamhetsben desto fler kontroller. Risken finns viktiga avvikande missas när fokus läggs på masskontroll istället för olika myndigheter samverkar och erkänner varandras kontroller så resurskrävande dubbelkontrollering undviks. Lantbrukets frivilliga kvalitetsprogram och eller egenkontroller har av vissa myndigheter börjat värderas och kan i vissa fall ge en minskad riskklass. Detta kan ge minskad risk för kontroll men forts har verksamhetens art och storlek i de flesta fall avgörande betydelse, där större produktion anses utgöra större risk liksom alla animalieproducenter. Andra myndigheter erkänner inte några egenkontroller alls inte ens där producenterna tredjepartskontrolleras, vilket är illa. Ett exempel är den nya Primärproduktions och foderkontrollen. Där straffas nötköttsproduktion med en högriskfaktor och det går inte, trots egenkontroller och certifieringar bli bättre än orange på en skala om röd, orange, gul, blå och grön. En knäckande information för en duktig, miljö och kvalitetsmedveten nötköttsproducent som kanske själv skar sig grön. Detta är grundläggande företagsfrågor helt kopplade till vår konkurrenskraft och påverkar vår vilja driva lantbruksföretag i Sverige och en förutsättning för vi ska kunna förverkliga en Svensk Livsmedelsstrategi. 12

Vi yrkar på : LRF tar ett helhetsgrepp över kontrollerna ända ner på detaljnivå, i olika län och kommuner och intensifierar arbetet för en ökad samverkan så icke värdeskapande dubbelarbete för såväl myndighet som bonde minimeras. Myndigheterna måste kunna erkänna varandras kontroller och kontrollerna måste vara likvärdiga för våra företag oberoende var man bor. LRF arbetar för samma värderingssystem (STORK) för riskbedömning av våra företag skall användas i alla olika kontroller. LRF lägger stor kraft vid få de i Förenklingsresan redan identifiera problemen kopplade till kontroller från kommun, Lst och SJV verkligen löses och implementeras på ett skyndsamt och enkelt sätt. LRF arbetar för vår egenkontroll via t ex Miljöhusesynen erkänns av samtliga myndigheter och den utformas på ett sådant sätt den också ger en risksänkning. LRF omgående och tydligare börjar informera bönderna om hur kontrollsystemet är uppbyggt, hur man kan påverka sin produktion och därmed bedömning av RISK kopplat till kontrollfrekvens. Så, bonden själv kan ta bättre kontroll över sin verksamhet gentemot myndigheter och kontrollorganisationer genom t ex välja rätt certifieringar och program. Regionstyrelsen delar motionärens uppfning om kontroller som inte behövs skall upphöra. LRF anser också det är viktigt vi kan visa på Svensk produktionssäkerhet och Svenskt mervärde. Det är en konkurrensfråga tillsyn och tillsynsavgifter är rimliga. LRF Skåne samverkar med olika organisationer, företag och myndigheter i syfte förenkla kontroller och belysa för myndigheter hur kontroller upplevs, samt föreslå förbättringar. LRF Skåne arbetar för förhindra införandet av nya kontroller. LRF kan däremot inte ta ansvar för olika myndigheter och organisationernas kontroller, vare sig övergripande eller på detaljnivå. Under vintern 2015 har LRF tillsammans med Länsstyrelsen haft informationsträffar inför djurskyddskontroller (nöt och mjölk) för informera om varför samt hur djurskyddskontrollerna kommer ske. LRF arbetar för risklassificeringar skall göras samt riskklassningar skall vara påverkningsbara, dvs lantbrukaren som väljer vara med i ett certifierings/rådgivningsprogram skall erhålla lägre risk. Vidare skall myndighetskontroller som inte renderat i allvarliga anmärkningar också generera lägre risk. LRF Skåne anser ett företag som till exempel har flertalet tredjeparts certifieringar och andra kontroller på gården är en lägre risk än de företag som inte har oberoende kontroller, vilket skall återspeglas i en lägre tillsynskostnad (t.ex. längre intervall mellan besök). Olika kontroller syftar till kontrollera olika områden. Vilket innebär olika typer av risker skall bedömmas, exempelvis livsmedelssäkerhet, djurskydd eller påtagna uppdrag är utförda. Detta gör ett gemensamt riksklassningssystem riskerar bli omfande och tungt. Det är viktigt de riskklassningssystem som används är pedagogiskt förklarbara och de inte upplevs som ytterligare belastningar. STORK är en riskklassificeringsmodell för djurskydd som inte direkt är påverkansbar, då den inte tar hänsyn till externa kontroller. STORK tar hänsyn till djurslag, omfning, senaste kontroll samt utfallet av detta. LRF anser STORK är en början till riskklass- 13

ning, men även externa kontroller och andra myndighetskontroller utan anmärkningar borde ge lägre besöksfrekvens. Samordning av kontroller kan vara av godo för lantbrukaren då man kan hoppas det blir färre kontroller, å andra sidan kan en brist vid kontroll rendera i dubbel bestraffning då den kommer användas i två system (exempelvis både i tvärvillkor och som miljöbrott). Vidare finns det konflikter med PUL samköra register. Det är viktigt inte all integritet försvinner för lantbrukaren. LRF bevakar regeringsuppdraget om foderkontroll i primärproduktionen vars slutrapport ska bli klar under 2016. Därefter kommer troligen en omarbetning av såväl vägleding som riskklassningen göras. Det finns i dagens vägledning från 2010 inte alla nuvarande program och certifieringar, ingen förändring av den kommer ske innan utredningen är klar. Miljöhusesyn är ett utmärkt hjälpmedel till egenkontroll och används av många lantbrukare. Miljötillsyn sker i många kommuner utifrån en diskussion kring just miljöhusesynen och checklistor som skickats ut. Dock finns ett kommunlat självstyre som gör det är upp till kommunerna genomföra sin miljötillsyn på ett sätt som passar dem inom lagen. LRF Skåne arbetar för för kommunal miljötillsyn på lantbruk skall göras för lantbrukaren på ett förutsägbart sätt, med föranmälda besök och checklistor. LRF Skåne uppmanar även kommungrupper till ha regelbunden kontakt med kommunen bland annat för informera sig om vilka tillsynsområden som prioriteras, samt hur man undviker avvikelser. Motionären nämner också sin motion Recipientkontroll och Jordbruk, som Länsstyrelsen i Skåne arbetar med. LRF Skåne har i oktober 2015 sänt en skrivelse till Länsstyrelsen angående såväl hur Länsstyrelsen hanterar denna process som innehållet i underlag till vägledning för Recipientkontroll och Jordbruk. Avslutningen av skrivelsen är som följer: Med utgångspunkt i ett antal angivna exempel angående Underlaget till vägledning - Jordbruket och recipientkontroll framför LRF Skåne synpunkten Länsstyrelsen i Skåne avbryter sitt arbete och inväntar det nationella arbetet i frågeställningen. Under februari, 2016 har LRF Skåne svarat på Länsstyrelsen i Skånes remiss i denna fråga. Två exempel på skrivning i remissvaret exemplifieras nedan: LRF anser någon möjlighet för Länsstyrelsen i Skåne eller kommunerna i Skåne gå före inte existerar så länge legala förutsättningar för de krav som ska ställas saknas. Länsstyrelsen bör mot bakgrund av detta avbryta arbetet med vägledningen. LRF Skåne anser alltså först bör man sammanställa alla data som finns, för se om ytterligare behov finns LRF ställer sig positiva till det forskningsprojekt "Byråkratin i lantbruket belastar och kostar" som pågår under 2016 med syfte ta fram underlag för hur mycket tid och pengar tillsyn kostar företagaren. Utifrån detta projekt så tror vi det går sätta en prislapp på vad kontroller kostar för lantbrukaren, både i tid och rena pengar. Regionstyrelsen föreslår stämman besluta skicka motionen jämte regionstyrelsens yttrande till riksförbundsstyrelsen som en skrivelse för fortsättningsvis belysa vikten av forts och intensifierat arbete med dessa frågor i ett riksomfande perspektiv. Stämman: 14

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND SVALÖVS LOKALAVD. ANDERSLÖV LOKALAVD. ÖRSJÖ-SOLBERGA LOKALAVD. MOTION TILL REGIONSTÄMMAN NR 7 Renkavle SVALÖVS LOKALAVDELNING: Under senare år har det skett en mycket stor förekomst av ogräsfröet renkavle i stora delar av Sverige. Ett gräsogräs som förökar sig i växtföljder med mycket höstsäd och reducerad jordbearbetning. Detta ogräs är mycket konkurrensstarkt, skördesänkande och mycket kostsamt bekämpa. Vi anser renkavle är ett mycket större problem än flyghavreförekomst i vissa delar av vårt land. I England betraktas renkavle som ett av de allvarligaste hoten mot deras veteodling. Omfande resistens problem har uppstått just mot detta ogräs i Sverige och övriga Europa. Vi föreslår LRF skyndsamt verkar för forskning och bekämpning mot detta ogräs får en snabb och hög prioritet för utveckling i Sverige ANDERSLÖV LOKALAVDELNING: Gräsogräsfröet renkavle har under senare år visat en mycket stor förekomst i delar av Sverige, inte minst i södra Skåne. Renkavle förökar sig i växtföljder med mycket höstsäd och reducerad jordbearbetning. Renkavle är mycket konkurrenskraftigt, skördesänkande, och svårt och kostsamt bekämpa. Detta gäller inte minst i ekologiska odlingar. Renkavle är speciellt ett problem i veteodling. Skördesänkande I England har man i några områden tappat kampen mot renkavle, ibland måste man elda upp hela vetefält på grund av renkavle, och det finns områden där det inte går odla vete. Renkavle räknas kunna ge en skördeförlust helt upp till 50%. Enligt intervju i Land Lantbruk, finns det också lantbrukare i Sverige som har förlorat kampen mot renkavle. Svårt och kostsamt bekämpa Ytterligare har renkavle utvisat omfande resistens mot herbicider, båda i Sverige och i övriga Europa. Eftersom renkavle sprids med vinden och med jordbruksredskap, är det svårt för den enskilda lantbrukare stoppa renkavle. Också resistensutvecklingen gör det svårt för den enskilda lantbrukare bekämpa renkavle. Det är därför nödvändigt med ett samlat 15

tillvägagångssätt mot renkavle (markbearbetning, rätt i tid besprutning, täckta transportvagnar etc.). Detta kan ske via t ex Jordbruksverket, Länsstyrelsen, spannmålshandeln, HIR eller LRF, men inga av dessa har utvisat initiativ. Det är därför naturligt och nödvändigt LRF nu tar initiativ, ett initiativ som vill gynna båda lantbruket och miljön. I dag är renkavle ett mycket större problem än flyghavreförekomst i vissa delar av Sverige, och vi föreslår ett initiativ av samma karaktär som det som har begränsat förekomsten av flyghavre. Vi föreslår LRF snabbt och kraftfullt och med hög prioritet verkar för förekomst och bekämpning av renkavle utredas och organiseras i Sverige, i samarbete med myndigheter, HIR, spannmålshandeln etc. LRF måste påverka Sveriges regering så en lag instiftas liknande den som finns för flyghavre (Lag 1970:299); När bekämpning av renkavle på detta sätt har visat framgång, finns det andra aggressiva ogräs ta tag i, såsom åkerven och losta, men renkavle har högsta prioritet. ÖRSJÖ-SOLBERGA LOKALAVDELNING: Varje uppmanas vi lantbrukare hålla efter flyghavre på våra åkrar år efter år och det finns en flyghavre ansvarig grupp i Lokalavdelningen. Men aldrig har vi hört frågan lyftas av LRF när det gäller RENKAVLE. Renkavle är ett riktigt problem gräs främst i södra Sverige på tyngre jordar där det odlas mycket höstsådda grödor och man använder sig av plöjningsfri odling. Men renkavle finns även i sockerbets och i höstraps odlingar. En lantbrukare fick med kontrakt med Findus, fick inte sina ärtor tröskade pga. renkavle i fältet. Detta ogräs ökar i Skåne och då även på de lättare jordarna. Renkavle har en enorm fröproduktion som ligger mellan 20 000 30 000 frön per kvadrat meter. Fröna kan drösa och lägga sig i vila och gro när man sått nästa gröda. 80 % av renkavlefröna gror på hösten. I England betraktas renkavle som ett av det allvarligaste hotet mot deras veteodlingar. Omfande resistensproblem kämpar man i emot i Tyskland. Renkavle kan orsaka mycket stora skördeförluster för lantbrukaren, det är inte ovanligt med skördeförlust på 25 % eller 2-3 ton per hektar. Men få bukt på renkavle är komplext. Det är inte bara en faktor som löser problemet. Man måste se till helheten. En orsak kan vara ökat maskinsamarbete och inhyrning av maskiner. Idag ligger inte alltid lantbrukarens ägor i dess närhet utan man har transportsträckor mellan odlingsmarken. Så man kan sprida runt renkavlefröerna på stora arealer om man inte är extremt noga med rengöring av maskiner mellan arbetspassen. Vi föreslår LRF verkar för renkavle skall omfa samma regler som gäller för flyghavre i Sverige, och LRF skyndsamt tar itu med detta komplexa ogräs. 16

Regionstyrelsen delar motionärernas uppfning renkavle är ett problemogräs som ökar i Sverige. Renkavle utvecklar snabbt resistens mot selektiva gräsherbicider. Framtida strategier mot renkavle måste innehålla andra former av åtgärder än enbart kemiska ogräsmedel. LRF Skåne konstaterar forskning och försök i frågan pågår. Med nedanstående exempel vill LRF Skåne belysa forskning- och försöksverksamhet pågår angående renkavleproblematiken. Därmed inte sagt eventuella ytterligare resurser bör ställas till förfogande för fler renkavlestudier inom forsknings- och försöksområdet. Vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) undersöks vilken inverkan olika kombinationer av odlingsåtgärder såsom jordbearbetning, grödval i växtföljden och val av kemiska ogräsmedel har på utvecklingen av renkavle. Försöken finns på såväl lokaler med herbicidresistens som på fält med normalkänslig population. Odlingsåtgärdernas effekt på förekomsten av renkavle bestäms genom avläsningar av antal och vikt för varje behandlingsalternativ. Utvecklingen av förändrad känslighet och resistens mot olika herbicider hos populationen följs med studier. I odlingskammare studeras fröprovens groning vid olika koncentrationer av herbicider. I växthus besprutas renkavle under praxisliknande förhållanden och herbicidkänsligheten fastställs. Målsättning är få fram underlag hur olika åtgärder kan kombineras i integrerad ogräsbekämpning där en hög kontroll av renkavle kan förenas med en verkningsfull strategi mot uppbyggnaden av herbicidresistens. Det andra exemplet belyser strategier mot renkavle, som innehåller andra former av åtgärder än enbart herbicider. Det undersöks vilken inverkan etableringen av grödan har på förekomsten av renkavle. Faktorer som undersöks är konkurrensförmåga från valda sorter i kombination med såtid och utsädesmängd. För undvika årets fröproduktion gror i den efterföljande grödan plöjs drösade renkavlefrön ned före sådden. Resultaten är avsedda användas i strategier med situationsanpassade åtgärder. Regionstyrelse delar uppfningen Jordbruksverk, Länsstyrelse, återförsäljarled och rådgivningsorganisationer har en viktig uppgift fylla vad gäller information om renkavleproblematiken. Vidare hur renkavle bekämpas på ett optimalt sätt med tillbuds stående produktionshjälpmedel och odlingsteknik Regionstyrelsen anser frivilliga åtaganden är föredra framför ytterligare lagstiftning. Det är bättre var och en tar sitt ansvar, än kringgärdas av än mer lagstiftning. Detta är LRF:s linje även i andra frågor, till exempel i fråga om näringsläckage, där vi hellre vill arbeta med frivilliga åtgärder än få mer detaljerad lagstiftning. Det är viktigt varje odlare genomför åtgärder för minimera risken för resistens uppstår eller en förändring i känsligheten för en aktiv substans sker. Några exempel är Håll ogrästrycket nere, variera växtföljden, växla mellan preparat och kombinera kemisk bekämpning med mekanisk. 17

Stämman föreslås besluta uppdra åt regionstyrelse sända en skrivelse till LRF Växtodling med uppmaningen forts forskning och försöksverksamhet är av största betydelse i frågan; uppdra åt regionstyrelsen i samma skrivelse till LRF Växtodling med uppmaningen lyfta renkavleproblematiken till relevanta myndigheter, återförsäljare och rådgivning, så dessa intensifierar sin rådgivning och/eller information till jordbrukare; uppdra åt regionstyrelsen intensifiera informationen angående renkavleproblematiken till sina medlemmar. Stämman: 18

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND SVALÖVS LOKALAVD. MOTION TILL REGIONSTÄMMAN NR 8 LRFs uppdrag SVALÖVS LOKALAVDELNING: Förslag: LRF bör ändra sitt uppdrag till spegla verkligheten. Alternativt; LRF bör ge resurser till fullfölja sitt uppdrag och det snarast. LRFs uppdrag är angivet till: I stadgarna för LRF (id) anges : Riksförbundet skall medverka till utvecklingen av företagare och företag inom de gröna näringarna i Sverige; företag där jord, skog, trädgård och landsbygdens miljö är grundläggande resurser; så den enskilda medlemmen kan förverkliga sina ambitioner om tillväxt, lönsamhet och livskvalitet. Verksamheten ska bedrivas med ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv. Detta uppdrag fullföljs inte. Flera försök från tjänstemanna- resp. förtroendevaldssida har gjorts bortförklara detta och förtydliga ovan uppdrag till gälla utifrån LRFs sida, inte medlemmens sida. Detta uppdrag fullflöjs inte varken från LRFs sida eller dess dotterföretag. Dessutom anges i Värdegrunden: LRF har också tagit fram en värdegrund som ska genomsyra all verksamhet: Medlems- och kundnytta Den enskilda medlemmens/kundens behov och förväntningar är utgångspunkter i LRFs arbete för skapa bästa möjliga förutsättningar för människor och företag inom de gröna näringarna. Ovan är 1 av 5 punkter. För oss som vill utveckla den gröna sektorn finns ingen hjälpa få. Hur skall jag som företagare kunna utveckla en bransch om inget stöd från LRF går uppbringa? Vi önskar oss av LRF en professionell partner som kan hjälpa oss alla utveckla den gröna sektorn. Vårt förslag: LRF bör ändra sitt uppdrag till spegla verkligheten. Alternativt; LRF bör ge resurser till fullfölja sitt uppdrag. 19

Regionstyrelsen: Riksförbundet, som är en partipolitiskt obunden organisation, skall främja medlemmarnas ekonomiska intressen samt lantbrukarnas ekonomiska och sociala intressen i allmänhet genom: företräda lantbruket i frågor som är av allmän betydelse för detta, utföra uppgifter, som är gemensamma för lantbrukskooperationen, ordna ett fast samarbete såväl inom lantbrukskooperationen som mellan denna eller dess organisationer och lantbrukarnas organisationer samt för medlemmarnas räkning bedriva ekonomisk verksamhet, som är av betydelse för medlemmarna och lantbruket. Riksförbundet skall medverka till utvecklingen av företagare och företag inom de gröna näringarna i Sverige; företag där jord, skog, trädgård och landsbygdens miljö är grundläggande resurser; så den enskilda medlemmen kan förverkliga sina ambitioner om tillväxt, lönsamhet och livskvalitet. Verksamheten ska bedrivas med ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv. LRFs uppdrag är framförallt jobba med generell företagsutveckling och stötta och stärka våra företagare i sitt företagande. Detta innebär erbjuda utbildningar som gagnar våra företagare generellt, såsom de digitala verktygen inom Företegarakademin och lotsning till organisationer som kan vara av intresse för den enskilde företagarens behov. LRFs uppdrag skall och kan inte konkurrera med kommersiella organisationer, såsom exempelvis LRF Konsult. Det skulle både snedvrida konkurrensen och bli ojämlikt. Däremot kan och skall LRF inte ta över en del av företagandet för den enskilde företagaren. LRF kan däremot förmedla kontakterna. Regionstyrelsen föreslår stämman motionen anses besvarad med vad regionstyrelsen anfört ovan. Stämman: 20

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LUNDS KOMMUNGRUPP MOTION TILL REGIONSTÄMMAN NR 9 Statusen i kommungrupperna LUNDS KOMMUNGRUPP: Kommungrupperna har fått allt fler uppgifter arbeta med och är en viktig del inom LRF. Det finns det beslut på. LRF skall stärka och utveckla kommungrupperna. Man har också tänkt erbjuda ledamöterna i kommungrupperna vidareutbildning och kompetenshöjning. Detta är bra för kunna föra en dialog med myndigheter, kommunpolitiker och tjänstemän m.fl. Grupperna måste också få befogenhet och kompetens gå vidare med ärenden i högre instanser. Så är inte förhållandet idag utan vi måste gå till region eller högre instans inom LRF och be dessa stå bakom, vidare överklaganden av ärenden som kommungrupperna arbetar med. Vi föreslår stämman besluta förstärka statusen i kommungrupperna så dessa kan föra talan upp till högsta instans i ärenden som man beslutar driva vidare. Regionstyrelsen: Kommungrupperna har en viktig roll i LRF. Många av de frågor som kommungrupperna arbetar med är viktiga för medlemmen/företagaren i sin vardag. Det kan gälla intrång och äganderätt, venfrågor, offentligt upphandling och politiskt påverkansarbete mm. 2016 påbörjar LRF kommungruppslyftet med målsättning stärka de förtroendevalda i sin roll. Ett antal kompetenshöjande utbildningar kommer genomföras under hösten och satsningen på kommungrupperna fortsätter 2017 och 2018. LRFs satsning på fem äganderättstjänster, varav två i södra och västra Sverige, är ett stort stöd för regionerna och kommungrupperna. Utöver dessa tjänster så stöttar LRF Skånes personal kommungrupperna. Trots kraftig besparing i den totala budgeten för LRF Skåne så hålls kommungruppernas budget på ungefär samma nivå som 2015. För kunna överklaga ett ärende krävs man är en egen juridisk person och ett självständigt rättsobjekt. I de fall kommungruppen vill överklaga ett ärende till högre instans ordnas en fullmakt från regionen som ger kommungruppen rätt överklaga i LRF Skånes namn. Man måste dessutom ha talerätt för kunna överklaga ett ärende. Talerätten prövas av den instans överklagandet sker till. Dvs även om man uppfyller kriterierna för kunna överklaga ett ärende, självständigt rättsobjekt, så är det inte självklart man ges rätten överklaga dvs man har ingen talerätt. För garantera talerätten kan kommungruppen gå in som sakägarbiträde och driva ärendet tillsammans med medlem. 21

LRF Skåne har inga planer på göra kommungrupperna till ett nytt organisationsled och en självständig ideell förening. Detta skulle öka den administrativa bördan för kommungruppen. Regionstyrelsen anser dagens ordning där kommungrupperna är en nätverksorganisation som utses av lokalavdelningar fungerar tillfredsställande. Skall ett ärende överklagas till de högsta instanserna anser vi nuvarande ordning, med LRF riks tillsammans med LRF Konsults jurister prövar ärendet innan ärendet drivs vidare, fungerar bra. Regionstyrelsen föreslår stämman besluta anse motionen besvarad. Stämman: 22

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND FRENNINGE LOKALAVD. LUNDABYGDENS LOKALAVD. OTTARPS LOKAL.AVD VILLIE-KATSLÖSA LOKALAVD. MOTION TILL REGIONSTÄMMAN NR 10 Medelstilldelning till lokalavdelningarna FRENNINGE LOKALAVDELNING: Vi anser det motiverat med en höjning av både grundbidrag och aktivitetsbidrag eftersom det inte gjorts på minst 10 år (eller ännu längre). Våra kassor minskar och det blir ohållbart framöver. Vår åsikt är man borde sett över detta i samband med utformningen av den nya medlemsavgiften. Medlemsantalet minskar genom den nya utformningen och då också våra kassor. Vi föreslår en del av den ideella avgiften på 260 kr per medlem (utan någon höjning) går till lokalavdelningarna, förslagsvis 60 kr. LUNDABYGDENS LOKALAVDELNING: LRF har totalt sett fått en intäktshöjning i och med höjningen av medlemsavgiften. Detta avspeglar sig inte i tilldelningen till lokalavdelningarna. Eftersom man baserar på medlemsantalet som en del, så får vi minskad tilldelning trots vi knappast har någon skuld i medlemsminskningen, (vår minskning är procentuellt i nivå med riksnedgången). Det har varit samma tilldelning per medlem sedan 2003 (12kr). Det behövs en väsentlig förstärkning av tilldelningen både grundtilldelning och per medlem. Tilldelningen måste räcka till lokal vid årsmöte, en föredragshållare som kan tala om ämne som är intressant även för medlemmar som inte är direkt verksamma i näringen, samt ett rimligt arvode för regionstyrelsen om man ska kunna rahera styrelseledamöter. Sponsring från företag ska inte behövas för årsmötet. I vårt stadsnära läge är det inte lätt få lokaler till låga priser. Trots vi delar på årsmöteskostnaderna med en annan avdelning så räcker inte tilldelningen till för göra ett 0-resultat. Det handlar på sikt om vi i framtiden ska ha lokalavdelningar, eller om det ska bli kommunavdelningar och hur det i så fall påverkar medlemsantalet. 23

OTTARPS LOKALAVDELNING: Trots ett stort medlemsras under 2015, har resultatet av det nya avgiftssystemet ökat intäkterna i LRF med 10-15 miljoner, enligt tidningen Land ( nr 3 15/1 2016). För LRF:s lokalavdelningar ska kunna skapa mötesplatser och upprätthålla en levande landsbygd krävs ekonomiska förutsättningar för genomföra olika aktiviteter. En grundplåt, för kunna betala lokalhyra, engagera föredragshållare osv. krävs utöver det aktivitetsstöd som kommer lokalavd till del. Vi yrkar på : - bidraget till lokalavdelningarna höjs i samklang med de höjda medlemsavgifterna. VILLIE-KATSLÖSA LOKALAVDELNING: Vi, medlemmar i Villie-Katslösa lokalavdelning, kan konstatera sviktande ekonomi och därmed begränsat handlingsutrymme för regionstyrelsen på ett tillfredsställande sätt tillvarata medlemmarnas intresse och engagemang minimeras. Detta ska ses i skenet av den nyligen centralt genomförda förhöjda medlemsavgiften menligt inverkat på medlemsantalet. Som konsekvens här av och fler medlemmar upphört med driva lantbruk har föreningens intäkter drastiskt minskat. För verka raktiv på lokal nivå måste vår lokala styrelse tillföras resurser för kunna behålla resterande medlemmar och rahera nya. Vi upplever inte den höjda medlemsavgiften står i proportion till vad vi kan erbjudas. Det kan inte vara ett självändamål LRF centralt tillförs resurser på medlemmarnas bekostnad. Att man centralt varit medveten om förlust av medlemmar som en konsekvens av den enskildes ökade utgift kan lätt uppfas som ointresse av tillvarata enskilda medlemmars intressen. Det kan inte undgås upplevas som individens roll är medverka i finansiering av LRF centralt där inflytande och eller möjlighet påverka upplevs som minimalt. Att LRF centralt, genom avgiftshöjningen, dessutom aviserar förbättrad ekonomi trots vikande medlemstal vilket rättfärdigar beslutet, ger uttryck för den enskilde medlemmens lilla betydelse. Det kan lätt uppfas som arrogant och förstärka medlemsflykten och svårigheter föryngra LRF underifrån. Vi anser ett sådant synsätt är kortsiktigt och i längden förödande för hela organisationen. Value for money bör gälla alla och vara transparant. Vem kan bedöma om förra årets medlemsras på 14 % är början på en trend eller om medlemmar upplever det som en trend på avgiftspolicy som ytterligare förstärker medlemsflykten. Yrkande Vi föreslår årsmötet vidarebefordrar denna motion till regionstyrelsen med yrkande på hälften av den genomförda höjningen av medlemsavgifter ska återföras till lokalavdelningarna. 24

Regionstyrelsen. LRFs ekonomi vilar på tre ben, medlemsavgifter inkl. organisationsmedlemmar, avkastning från dotterföretagen och den finansiella förvaltningen. För stärka LRFs ekonomi beslöts 2014 öka intäkterna med ca 30 miljoner (medlemsavgifter) samt genomföra besparingar på ca 70 miljoner dvs en inkomstförstärkning på ca 100 miljoner. Beslutet innebar dessutom medlemsavgifterna skall stå för en större andel av intäkterna samt varje medlemskap skall bära sina egna kostnader (företagsmedlemmar personmedlemmar samt familjemedlemmar). LRFs medlemsavgift är uppdelad i en ideell föreningsavgift (260 kr/medlem) och en fast serviceavgift 1 365 kr samt en rörlig avgift som baseras på antal hektar åker och skog samt omsättning inom de gröna näringarna (gäller endast företagsmedlemmar) och är maximerade till 6.900 kr. Den ideella avgiften skall täcka kostnaderna för lokalavdelningarnas medelstilldelning, baslivförsäkringen (till varje medlem) samt lokalavdelningarnas och kommungruppernas utskickskostnader. Dessutom skall den ideella avgiften täcka kostnaderna för kommungruppernas verksamhet, del av kostnaderna för regionstyrelse och en del lönekostnader för LRF Skånes personal samt kostnaden för LRF Skånes stämma. Till detta tillkommer personalkostnader för riksförbundets personal som supportar lokalavdelningarna och kommungrupperna när det gäller bl a utskick mm. Lokalavdelningarnas medelstilldelning bygger på ett grundbidrag på 500 kr i fast tilldelning samt en rörlig del på 12 kr/medlem. Ett aktivitetsstöd på 280 kr per sammankomst, 100 kr per styrelsemöte, 100 kr per studiecirkel och 500 kr för antal deltagande fullmäktige på LRF Skånes stämma. I serviceavgiften ingår tidningen Land, Land Lantbruk och Skogsland samt LRF ger support med stöd och hjälp till medlemmar, lokalavdelningar, kommungrupper när det gäller äganderätts- och intrångsfrågor, miljö- och venfrågor, arrenderådgivning, näringspolitisk bevakning, företagsutveckling och nyföretagande inom de gröna näringarna mm. Serviceavgiften täcker även kostnaderna för personal på LRF riks som ger stöd och support till regionerna. Det är regionerna som fastställer medelstilldelningen till lokalavdelningarna och kommungrupperna. Vid en jämförelse med andra regioner tillhör LRF Skåne en av de regioner som totalt har den högsta medelstilldelningen till lokalavdelningarna och avsätter mest till kommungruppernas verksamhet. LRF Skånes budget har minskat från ca 11,8 miljoner kronor till ca 10 miljoner kronor i det besparingspaket som genomfördes 2015 och även påverkar budgeten för 2016. Trots detta har regionstyrelsen beslutat behålla de ekonomiska resurserna till lokalavdelningarna och kommungrupperna på samma nivå som tidigare. De ekonomiska tillgångarna i lokalavdelningarna varierar stort. Det finns ett stort antal lokalavdelningar som har stora ekonomiska tillgångar och de lokalavdelningar som har små ekonomiska resurser. Att i dagsläget höja den ideella avgiften är inte aktuellt och måste beslutas av riksförbundsstämman. Dock är vi väl medvetna om ett antal lokalavdelningar har det svårt ekonomiskt men det finns inte någon möjlighet inom nuvarande budgetram höja medelstilldelningen till lokalavdelningarna. Regionstyrelsen anser det är viktigt det förs en öppen diskussion om hur LRFs 25

samlade ekonomiska resurser används på bästa sätt inom hela organisationen och den enskilde medlemmen känner han/hon får full valuta för sin medlemsavgift. Regionstyrelsen föreslår stämman besluta motionen anses besvarad med vad regionstyrelsen anfört ovan. Stämman: 26

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND HÖRUPS LOKALAVD. MOTION TILL REGIONSTÄMMAN NR 11 Höjd medlemsavgift HÖRUPS LOKALAVDELNING: Många av oss medlemmar i LRF har reagerat på höjningen av medlemsavgiften som genomfördes ifjol. En del medlemmar har lämnat LRF på grund av detta och av andra anledningar. Det har bevisligen framkommit medlemsavgiften är förhandlingsbar. När man kan ringa kundtjänst och få frågan hur mycket man vill betala och sen det skickas en ny faktura på ett lägre belopp som är bestående. Detta skadar förtroendet för vår förening. Vi vill ha svar på om detta är LRFs policy Hur förklarar vi som medlemmar detta för andra medlemmar som betalar den faktura som skickats ut? Att motionen vidarebefordras till förbundsstyrelsen. Regionstyrelsen. LRFs medlemspolicy är mycket tydligt. Oavsett i vilken form som företaget drivs, enskild firma, handelsbolag eller aktiebolag, skall full medlemsavgift erläggas. I de fall vi upptäcker fusk rättas detta till och då får medlemmen avgöra om man skall var kvar som medlem och betala full avgift eller lämna LRF. Dock är vår policy vi skall kunna lita på de uppgifter som medlemmen uppger stämmer. Att förhandla om medlemsavgiften är inte acceptabelt. Alla medlemmar skall betala rätt avgift. LRF Skåne har därför begärt medlemsservice kontaktar oss när en medlem begärt sänkt avgift samtidigt som vare sig brukad åker- eller skogsareal har förändrats samt om omsättningen inte ligger i linje med brukad areal. Detsamma gäller om man hänvisar till verksamheten bedrivs i annan verksamhet än enskild firma. Regionstyrelsen föreslår stämman besluta motionen anses som besvarad. Stämman: 27