SBN 2014-02-11 1 2014-02-05. Handlingar till samhällsbyggnadsnämnden

SBN 2014-02-11 1 2014-02-05 Handlingar till samhällsbyggnadsnämnden

SBN 2014-02-11 2 2014-02-05

SBN 2014-02-11 205 2014-02-05 Tjänsteställe/handläggare Samhällsbyggnadskontoret Samhällsbyggnadskansli Lennart Nilsson E-post: lennart.nilsson@oskarshamn.se Tel: +46 0491-764565 Beslutsinstans Samhällsbyggnadsnämnden Översyn av riksintressen för kulturmiljövård Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att ställa sig bakom yttrande daterat 2013-12-13 från bildningsförvaltningen, samhällsbyggnads- och kommunkontoret till kommunstyrelsen. Ärendet Länsstyrelsen i Kalmar län har gjort en översyn av riksintressena i Oskarshamns kommun. Målet är att motivet för de områden som pekats ut ska bli tydligare, att de kulturhistoriska egenskaper och samband som uttrycker riksintressena ska vara bättre beskrivna samt att riksintresseområdenas geografiska utbredning ska bli tydligare. I Oskarshamns kommun finns idag åtta områden av riksintresse för kulturmiljövård: Ishult, Smålands stenkust, Runnö, Furö, Stensjö by, Misterhults bronsålderbygder, Krokshult, och Solstads koppargruva. För samtliga dessa föreslår man att ska bibehållas som riksintresse i det nya förslaget. För att kunna greppa samtliga områden av riksintresse inleddes ett samarbete mellan bildningsförvaltningen, samhällsbyggnadskontoret och kommunkontorets utsedda representant. Ett gemensamt yttrande skrevs och avlämnades till kommunstyrelsen inför deras möte 2014-01-07. Bildningsförvaltningens, samhällsbyggnadskontorets och kommunkontorets yttrande Yttrandet innehåller i en mycket kortfattad sammanfattning bland annat följande synpunkter: Riksintresset Ishult bör få en bättre avgränsning, främst då en utvidgning österut utmed Tunaåsen Det föreslagna namnet Smålands stenkust tillstyrks och en mindre utvidgning i söder till Emmekalv föreslås Gränsen för riksintresset bör utvidgas något i söder, så att den sammanfaller med gränsen för naturreservatet Vissa förtydliganden och fördjupningar av beskrivningen av Furö föreslås En mer detaljerad beskrivning av Stensjö bys kulturhistoriska värden föreslås Det föreslagna namnet Misterhults bronsåldersbygder tillstyrks, men namnet bör vara i singular form, d.v.s. Misterhults bronsåldersbygd. En mer omfattande beskrivning av Krokshults by och dess historia föreslås Det föreslagna namnet Solstads koppargruva tillstyrks

SBN 2014-02-11 206 2014-02-05 Bodil Liedberg Jönsson Samhällsbyggnadschef Lennart Nilsson Kommunekolog Beslutsunderlag Bilaga 1. Yttrande till kommunstyrelsen

SBN 2014-02-11 207 2014-02-05 Datum 2013-12-13 Ert datum Vår beteckning Er beteckning Tjänsteställe/handläggare Kommunstyrelsen Yttrande över underlag med förslag till riksintressen för kulturmiljövården inom Oskarshamns kommun Länsstyrelsen i Kalmar län har genomfört en översyn av de områden som är av intresse för kulturmiljövården i Oskarshamns kommun. Målet med översynen är att motivet för de områden som pekats ut som riksintressen ska bli tydligare. De kulturhistoriska egenskaperna och samband som uttrycker riksintressena ska vara bättre beskrivna och riksintresseområdenas geografiska utbredning tydligare. Företrädare för länsstyrelsen gjorde ett personligt besök i Oskarshamn den 28 februari 2013. Vid besöket informerades och diskuterades med berörda tjänstemän hur riksintressenas underlag kan förbättras. Synpunkterna som kom fram vid besöket har länsstyrelsen bearbetat. OSKARSHAMNS KOMMUN Thomas Gren Lennart Nilsson Michael Tsiparis stadsarkivarie kommunekolog kulturchef Kommunkontoret Samhällsbyggnadsförvaltningen Bildningsförvaltningen

SBN 2014-02-11 208 2014-02-05 Länsstyrelsens underlag tar upp åtta områden föreslagna som riksintressen för kulturmiljövården inom Oskarshamns kommun: - Ishult. Motiv: En sammanhållen vägmiljö på rullstensås utmed en av länets äldsta vägar med komplett tingshusmiljö från tidigt 1800-tal. Riksintressets utbredning: Den delen av Tunaåsen med gamla landsvägen från Kalmar mot Västervik som omfattar Tuna läns gamla tingsplats med gästgivargård samt till dessa hörande miljöer. - Smålands stenkust. En för Smålandskusten karakteristisk stenbrytningsbygd med industrimiljöer där sambandet mellan stenbrott, förädlings- distributionsverksamhet, tillhörande arbetarbostäder och andra lämningar på ett pedagogiskt sätt skildrar stenindustrins utveckling från 1800-talet och framåt. Riksintressets utbredning: Riksintresset omfattar den koncentration med stenbrott som finns i bygderna norr om Påskallavik, på de närliggande skärgårdsöarna samt utmed landsvägen som följer rullstensåsen mot Kristdala och Vimmerby. - Runnö. Motiv: En oskiftad skärgårdsmiljö präglad av långvarig sämjedelning och med länets största ansamling av tomtningar. Riksintressets utbredning: Omfattar hela Runnö med närliggande skär. - Furö. Motivering: Skärgårdsö med miljöer som visar hur fiske, sjöfart och industriverksamhet utvecklats i Smålandskustens yttersta skärgård från medeltid fram till 1900-tal. Riksintressets utbredning: Furö med kringliggande skär. - Stensjö by. Motiv: ett småskaligt och hävdat odlingslandskap med en oskiftad bymiljö som visar på ett pedagogiskt sätt hur en by utvecklats i en kuperad och småbruten skogs- och mellanbygd. Riksintressets utbredning: Stensjö by med sin bebyggelse samt traditionella inägor och utmarker. I norr och öster begränsas området av Virån. - Misterhults bronsåldersbygder. Motiv: En av landets rikaste fornlämningsmiljöer med en särskilt hög koncentration av gravanläggningar från bronsåldern gammalt strandläge. Riksintressets utbredning: De fornlämningsrika bygderna mellan Fliviken i norr och sjön Götemaren i söder samt mellan Hökhult i öster och Göljhult i väster. - Krokshult. Motiv: En av länets tydligaste miljöer där de småskaliga odlingsstrukturer och långvariga hävd som var utmärkande för de småländska skogs- och inlandsbygderna fram till 1900-talet ännu präglar odlingslandskapet.

SBN 2014-02-11 209 2014-02-05 Riksintressets utbredning: Krokshults by med sina traditionella inägor och utmarker. - Solstads koppargruva. Motiv: Sammanhängande industrimiljöer och lämningar från mitten av 1700-talet till början av 1900-talet som tillsammans visar på gruvdrift och förädling i en bygd med landets mest kopparrika berggrund. Sjön Maren med sin stora betydelse som kommunikationsled för gruvindustrin men också dess tydliga samband med rika bronsålderslämningar på kringliggande höjder. Yttrande Riksintressets utbredning: Sjön Maren och dess kringliggande höjder från samhället Mörtfors i söder till sjöns utlopp i Östersjön samt Solstadshalvön. Oskarshamns kommun vill lämna följande synpunkter på ovanstående förslag: Ishult Riksintresset bör få en bättre avgränsning i båda riktingarna, men främst i öster. Bland annat bör landsfiskalens boställe vid Grönlid strax öster om tingshuset, den gamla Galgbacken vid Furulid (medeltida?) samt den äldre tingsplatsen vid Krokstorps backe (från 1500-talet och framåt) ingå i det riksintressanta området. Åsen (Tunaåsen) och tillhörande vägmiljö (Strandavägen/Tunavägen) är mycket värdefull längs hela denna sträckning och kan enbart i sig vara ett skäl att utvidga riksintresset österut. Västerut, från tingshuset sett, låg gästgivargården. En orsak till flytten från Krokstorp anses vara att det i Ishult fanns ett gästgiveri. Gästgivargården är också själva ursprunget till Ishults by. Gästgivargården i Ishult skulle hålla 8 egna hästar och 32 skjutslegohästar. Från Ishult kunde man få skjuts till Jämserum, Kristdala, Krokshult, Getterum, Alsarp och Fjälster. Där fanns det andra gästgivargårdar som tog över skjutsningen. Ishults by blev i och med att både gästgiveri och tingshus lokaliserades dit ett officiellt bygdecentrum. Ishult var från början en ensamgård, men blev genom skiften och klyvningar en mindre bondby. Denna utveckling av Ishult (från ensamgård till bondby och bygdecentrum) bör läggas till i beskrivningen av riksintresset för att man ska få en förståelse för helhetsbilden av riksintresset. Till Tuna läns härad hörde Kristdala, Misterhult och Tuna socknar samt Figeholms köping. Smålands stenkust Tidigare har riksintresset benämnts Em Påskallavik Vånevik. Riksintressets föreslagna namn Smålands stenkust är mer relevant. Tätorten Påskallavik är byggd på mark som en gång tillhörde gården Emmekalv nummer 2. Emmekalv var tidigare centrum i bygden med posthemman och gästgivargård. Gästgiveriverksamheten flyttade efter en brand år 1820 till sin nuvarande plats i Påskallavik. Riksintresset bör utvidgas i söder så att även Emmekalv ingår i riksintresset. Det är viktigt att riksintresset inte hämmar tätorten Påskallaviks utveckling. Riksintressets föreslagna namn talar om att den viktigaste näringen inom riksintresset var stenindustrins verksamhet inom området från år 1870 till slutet av 1950- talet. Inom området togs ett 30- tal stenbrott upp. Dessa tillsammans med sju utskeppningskajer, rester av krutkällare och smedjor och spåren

SBN 2014-02-11 210 2014-02-05 efter transportvägarna för bearbetad sten utgör ett helgjutet stenindustrilandskap. Detta landskap är beläget i det kustnära området norr om samhället Påskallavik mot Våneviks by och vidare mot halvön Näset. Stenindustrin nyttjade även berg ute på skärgårdsöarna och berg väster om väg E 22. Museiföreningen Hård Klang med säte i Vånevik har vid ett centralt beläget stenbrott i Vånevik, Ångkransbrottet, rekonstruerat en stenarbetsplats. Förutom utställningshall med utställning som visar stenindustrins verksamhet i området finns smedja, slipbod, stenarbetarskjul och matbod uppförda på platsen. Föreningen förfogar även över en lägenhet i arbetarkasernen i Vånevik. Lägenheten speglar hur en stenarbetarfamilj levde under 1920-talet. Inom området finns också den byggnadsminnesförklarade Stenvillan uppförd av Berlinföretaget Kessel & Röhl år 1877 som direktör/disponentbostad samt kontor. Runnö Runnö är sedan några år tillbaka naturreservat. Bebyggelseområdet på västra sidan av ön ingår inte i naturreservatet. Gränserna för riksintresset bör vara desamma som naturreservatets gränser. Detta innebär att även Littlö i söder och Runnö Rödskär i norr ingår i riksintresset. De 43 tomtningarna på öns norra del är fördelade på 6 lokaler. Dessa ligger intill väl skyddade vikar och utgör länets främsta exempel på anhopning av primitiv bebyggelse i samband med tidigt säsongsfiske. Gårdarna på Runnö har aldrig skiftats istället har sämjedelning tillämpats. Viktiga beslut om fördelning av odlingsmark och fiskevatten har behandlats i bystämman. Till ön hör en mjölkvarn av holkmodell. Kvarnen som sedan länge tappats sin roll har under senare år förfallit. Kvarnen är inte längre ett vida synligt sjömärke. Kvarnvingarna är nerblåsta och skogen på holmen är nu högre än kvarnbyggnaden. Vid Norrgården finns resterna efter ett kvarnstenshuggeri där det även tillverkades slipstenar. Furö I beskrivningen till riksintresset nämns den uppgrundning av Furö glo som skedde under slutet av 1800-talet. I samband med detta nämns i texten kanalbyggen, dragkanal och dylikt. Av beskrivningarna att döma rör det sig i flertalet fall om s.k. drag. D.v.s. grunda utgrävningar för att på ett enkelt sätt kunna dra båtar mellan två olika vatten. Av beskrivningarna att döma rör det sig här om stensatta drag. Det krävdes nog här på Furö p.g.a. av öns rätt utsatta läge (vågor, is m.m.). Förbindelsen mellan gloet och Västra hamnen verkar dock ha varit av ett annat slag. Den smala förbindelsen upprätthölls troligen genom återkommande rensningar. En närmare undersökning på plats och en genomgång av litteraturen krävs nog för att kunna reda ut detta. Stensjö by Stensjö by är ett exempel på en medeltida ensamgård i den småländska mellanbygden som genom ett flertal klyvningar under 1800-talet förvandlades till en samlad och tätt bebyggd släktby. En kortfattad beskrivning av denna historia bör läggas till i beskrivningen till riksintresset. En stor del i upplevelsen av Stensjö by idag är det rika byggnadsbeståndet med många slags äldre ekonomibyggnader. Flertalet av dessa är samlade i anslutning till de kvarliggande gårdarna (Stensjö nr 1). Därför bör en mer detaljerad beskrivning ges av byggnadsbeståndet i den riksintressanta byn. Det består bland annat av loge, ladugård,

SBN 2014-02-11 211 2014-02-05 lövlada och ett flertal bostadshus. Ute i markerna finns dessutom flera mindre byggnader, t.ex. linbasta och jordkällare. I Stensjö brukas fortfarande ett trettiotal små, ofta stenbundna och oregelbundna åkrar. De är både av typen inägoåkrar och små lyckor på den gamla utmarken. Jordbruket bedrivs utan varken kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel, vilket har gynnat byns biologiska mångfald. De stenbundna naturbetesmarkerna i Stensjö har mycket höga naturvärden p.g.a. att de brukats på ett äldre sätt och bland annat inte blivit gödslade. Den stora artrikedomen bör poängteras mera samtidigt som grässvålarna i många av betesmarkerna i sig bör betraktas som levande kulturminnen. I betesmarkerna syns också spår av ett äldre åkerbruk (s.k. fossila åkrar), d.v.s. spår av en ännu äldre odling. Lövtäkt och svedjning har haft en ovanligt stor betydelse i dessa trakter och därmed landskapets utseende. Hamlade träd (främst björk och lind) är fortfarande en ganska vanlig syn. Detta bör också poängteras i beskrivningen. Till de levande kulturvärdena i Stensjö by hör också den lilla klarbärslunden invid byn. Dessa lundar verkar ha varit typiska för många byar i denna del av Småland och gav ett tillskott av kontanta medel i det äldre bondesamhället. Klarbärslunden bör därför omnämnas i beskrivningen till riksintresset. På markerna till Stensjö by finns även förhistoriska lämningar, bland annat flera gravar från järnåldern. Dessa stensättningar visar på att byn troligen har brukats kontinuerligt under åtminstone sedan ca 2 000 år tillbaka. Detta tidsskikt bör också beskrivas för att ge en mer rättvis bild av byns historia. Misterhults bronsåldersbygder Riksintressets tidigare namn var Tjustgöl Snäckedal Adriansnäs. Nu föreslås namnet ändras till Misterhult bronsåldersbygder. Det känns mer rätt om namnet fastställs till Misterhults bronsåldersbygd eftersom Misterhultsbygden är en bygd. Hela riksintresset har förskjutits söderut vilket innerbär att nordligaste delen av sjön Götemaren ingår i riksintresset. Riksintresset utgör en av landets rikaste fornlämningsmiljöer. Av Misterhults sockens cirka 1500 gravar från bronsålderstid finns den största koncentrationen inom riksintresset. Framförallt är Snäckedal utmärkande med även den stora koncentrationen av gravlämningar i Hökhult. Förutom lämningarna från bronsålderstid bör blockgrottorna i Göljhult och Älmekärr uppmärksammas. Krokshult Krokshult är troligen ytterligare ett exempel på en medeltida småländsk ensamgård som genom skifte och klyvningar under 1800-talet bildar en mindre by. Denna historia är ännu inte kartlagd, men byn består av bara två gårdar långt fram i tiden. En kortfattad beskrivning av byns utveckling bör ingå som en naturlig del i beskrivningen av riksintresset. Krokshult, liksom många andra byar i närheten (Krösås, Träthult m.fl.), har ett mycket artrikt odlingslandskap med en mångfald av djur och växter som finns kvar tack vare den fortsatta hävden av landskapet. En del av Krokshults stora biologiska värden består i att det fortfarande finns kvar en viss areal slåtteräng. Ängarna med dess rika växt- och djurliv är ett av många exempel på det biologiska kulturarvet i Krokshult. Detta bör framgå tydligare av beskrivningen av den riksintressanta byn. I Krokshult finns flera exempel på den allra senaste uppodlingsvågen i Sverige. Det är de s.k. mossodlingarna som dikades ut under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal. Dikena i

SBN 2014-02-11 212 2014-02-05 dessa åkrar har fortfarande kvar sin äldre karaktär i form av att de är s.k. öppna dräneringsdiken. På markerna till Krokshults by finns även förhistoriska lämningar, bland annat flera gravar från järnåldern. Dessa stensättningar visar på att byn troligen har brukats kontinuerligt under åtminstone sedan ca 2 000 år tillbaka. Detta tidsskikt bör också beskriva för att ge en mer rättvis bild av byns historia. Solstads koppargruva Namnet på riksintresset var tidigare Blankaholm med Solstadsström. Nu föreslås namnet ändras till Solstads koppargruva. Området för riksintresset har totalt sett minskats men utvidgats i söder så att tätorten Mörtfors ingår. Det är viktigt att riksintresset inte hämmar tätorten Mörtfors utveckling. Riksintressets namn anknyter till malmbrytningen som förekom i omgångar mellan 1400- talet och fram till 1900- talets början. Kopparmalmsförekomsten inom riksintresset var stor, under 1870- talet bröts malmen på ett djup av 356 meter. Solstad gruva är tillsammans med Falun och Bersbo (Åtvidaberg) en av de tre största gamla svenska koppargruvorna. Av bebyggelsen från kopparbrytningens senaste epok finns endast brukskontoret och förvaltarbostaden kvar. År 1868 anlade bolaget ett extraktionsverk vid den närbelägna Saltviken. Kopparmalmen fördes med skutor från Solstads gruva runt solstadshalvöns östra ände in till Saltviken. Extraktionsverket bestod av flera byggnader bland annat ångmaskinhus och malmkrossbyggnad. På skilda nivåer på slutningen mot sjön fanns järnbanor för transporter till och från de olika rostugnarna och utlakningskaren och murade anordningar för ledning av gaser och för att ta tillvara värmen från olika processer. Ett 26 meter högt kokstorn fanns uppfört vid extraktionsanläggningen. Vi extraktionsverket utvanns kopparen ur fattigare malmsorter. Inom riksintresset finns också ett fornlämningsområde bestående av ett mindre gravfält samt ett 30-tal enstaka stensättningar, några rösen och en skärvstenshög från bronsåldern.

SBN 2014-02-11 213 2014-02-05 Tjänsteställe/handläggare Samhällsbyggnadskontoret Planavdelningen Anna Ekman E-post: anna.ekman@oskarhamn.se Tel: +46 0491-88149 Beslutsinstans Samhällsbyggnadsnämnden Godkännande av detaljplan för Kristineberg 1:39 och del av Kristineberg 1:1, Gunnarsö Semesterby Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden godkänner detaljplanen för Kristineberg 1:39 och del av Kristineberg 1:1 (Gunnarsö Semesterby) med tillhörande handlingar och godkänner utlåtandet efter utställningen samt överlämnar den till kommunfullmäktige för antagande. Ärendet Samhällsbyggnadskontoret fick 2010-11-24 i uppdrag att upprätta ny detaljplan för rubricerat område. Syftet med planläggningen är att skapa utvecklingsmöjligheter för den befintliga stug- och campinganläggningen, Gunnarsö stugby. Samtidigt ska friluftsområdets kvaliteter och tillgängligheten för allmänheten säkerställas. För att bevara områdets karaktär ska utvecklingen av området även fortsättningsvis ske med stor hänsyn till området natur och terräng. Ambitionen är att verksamheten inom Gunnarsö utvecklas till en semesteranläggning av nationell toppklass och på sådan sätt att besöksnäringen i kommunen utvecklas positivt. Detaljplanen har varit utställd från och med den 18 november till och med den 16 december 2013. Under utställningstiden har 6 skriftliga yttranden inkommit vilka sammanställts och bemötts i ett utlåtande. Inga ändringar har gjorts med anledning av inkomna yttranden under utställningstiden, endast redaktionella förändringar har genomförts. Samhällsbyggnadskontoret bedömer att detaljplanen är redo att godkännas i samhällsbyggnadsnämnden och därefter överlämnas till kommunfullmäktige för antagande. Bodil Liedberg Jönsson Pär Hansson Anna Ekman Samhällsbyggnadschef Planchef Planarkitekt Beslutsunderlag 1. Plankarta med bestämmelser 2. Planbeskrivning 3. Samrådsredogörelse 4. Utlåtande efter utställning 5. Illustrationskarta

SBN 2014-02-11 214 2014-02-05 6. Miljökonsekvensbeskrivning med naturvärdesinventering 7. Fastighetsförteckning 8. Bilaga: Skötselplan Skickas till För kännedom: Samhällsbyggnadskontoret Lars Ljung, Strategi- och Näringslivsenheten

SBN 2014-02-11 215 2014-02-05 x stugor e1 e319 5 e245 E1 e310 N N HUVUDGATA N q LOKALGATA W2 Lokaltrafik P-PLATS x e240 e314 N NATUR Kvartersmark x q N N N1 W W2 N N W2 N N N N W W1 service pool E1 W N N1 e250 e33 camping stugor e240 e310 3.5 W3 27 N e250 e31 E1 service x 27 W3 7.5 W4 W2 N till strandpromenaden) x 3.5 W1 W4 E2 parkering u camping stugor 3.5 e2 00 2 e1 2 byggnadsarea, maximal byggnadsarea. 27 camping 5 3.5 x e250 e36 W2 N R n 1 NATUR u parkering D VU TA GA x P-PLATS W2 W N bro y N1 HU u u bro parkering LOKALGATA E2 e310 y service W2 u TU N1 bro NA E1 W u UTNYTTJANDEGRAD/FASTIGHETSINDELNING 27 e240 e338 E2 av strandpromenaden camping 3.5 E2 service 5 MARKENS ANORDNANDE (utformning av kvartersmark) camping pool stugor service konferenslokaler, kiosk, reception, butik och liknande. Utformning 3.5 27 Byggnadsteknik 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 meter Skala 1:2000 (A1) q Planprogram Planbeskrivning Illustrationskarta Antagandehandling GRUNDKARTA till 1 Kristineberg 1:39 och del av Kristineberg 1:1 Strandskydd, E1 och E2 Oskarshamns kommun Beslutsdatum Instans Koordinatsystem i plan: SWEREF 99 16 30 RH 2000 2013-05-14 SBN 1 betecknade med W 1, W2, W3, W4 ILLUSTRATION Illustrationslinjer 2013-10-08 Rasterbilder: Kart- och planavdelningen 2013-01-10 Xref ritning: SBN Antagande Reviderad januari 2014 KF Laga kraft strandpromenad. Leif Carlsson Kartchef Joakim Johansson Anna Ekman Planarkitekt

SBN 2014-02-11 349 2014-02-05 Tjänsteställe/handläggare Samhällsbyggnadskontoret Planavdelningen Viktor Zettergren E-post: viktor.zettergren@oskarshamn.se Tel: +46 0491-764314 Beslutsinstans Samhällsbyggnadsnämnden Antagandebeslut detaljplan för del av Döderhult 1:1 m.fl. fastigheter - Kvastmossen Samhällsbyggnadskontorets förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden: godkänner det särskilda utlåtandet och antar detaljplanen Ärendet Samhällsbyggnadskontoret fick 2011-11-16 i uppdrag att ändra gällande detaljplan DA 94. Syftet med detaljplanen är att möjliggöra en mer flexibel exploatering inom Kvastmossen samt förbereda för en bättre väganslutning till verksamhetsområdet. Befintlig gatustruktur inom gällande detaljplan bygger på förutsättningen att mindre industrifastigheter efterfrågades. Detta planförslag möjliggör för större fastigheter samtidigt som tillåten byggnadshöjd ökas. Befintlig verksamhet inom Brickan 1 kan vara kvar och planen förbereder för en i framtiden ny trafiklösning när riksväg 37/47 dras till den södra infarten. Detaljplanen som genomförts med enkelt planförfarande var utsänd på samråd 25 november till 9 december 2013. Sex yttranden kom in under samrådet men medförde inga stora förändringar. Därtill skedde endast en förändring av gatumarken framför Brickan 1 för att möjliggöra en bättre anslutning till nämnda fastighet. Detaljplanen stämmer överens med intentionerna i kommunens översiktsplan och den fördjupade översiktsplanen för Oskarshamns stad (som är inför antagande). Bodil Liedberg Jönsson Pär Hansson Viktor Zettergren Samhällsbyggnadschef Planchef Planarkitekt Beslutsunderlag 1. Plankarta 2. Planbeskrivning 3. Fastighetsförteckning 4. Behovsbedömning 5. Särskilt utlåtande

SBN 2014-02-11 350 2014-02-05 Skickas till För kännedom:

SBN 2014-02-11 351 2014-02-05 J 1 20.0 20.0 buffert E u r2 INDUSTRIGATA u r1 0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200 m Skala: 1:2000 (A3) INDUSTRIGATA Kvartersmark E Industritrafik buffert u r1 r2 MARKENS ANORDNANDE (utformning av kvartersmark) GRUNDKARTA till Kvastmossen, Oskarshamns stad Oskarshamns kommun Utformning 20.0 Koordinatsystem i plan:sweref 99 16 3D Kartavdelningen 2013-11-01 Leif Carlsson Kartchef J J1 Industri Industri, logistik Planbeskrivning Antagandehandling Oskarshamns Kommun Beslutsdatum Instans 2013-10-08 SBN Antagande Reviderad december 2013 Laga kraft SBN Planområdets lokalisering Planarkitekt Planchef

SBN 2014-02-11 380 2014-02-05 Tjänsteställe/handläggare Samhällsbyggnadskontoret Planavdelningen Linda Pettersson E-post: linda.pettersson@oskarshamn.se Tel: +46 0491-88148 Beslutsinstans Samhällsbyggnadsnämnden Granskningsbeslut detaljplan för del av Oskarshamn 3:3 m.fl. fastigheter, Gyllings väg Samhällsbyggnadskontorets förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att godkänna samrådsredogörelsen samt de ändringar som är gjorda inför granskningsskedet och att detaljplan för del av Oskarshamn 3:3 m.fl. fastigheter därmed kan sändas ut på granskning. Ärendet Bakgrund Samhällsbyggnadskontoret fick 2012-12-11 i uppdrag att upprätta detaljplan för del av Oskarshamn 3:3 m.fl. fastigheter i Oskarshamns tätort. Syftet med detaljplanen är att utöka industrimarken inom Västra industriområdet för att säkra befintliga förhållanden för berörda verksamheter. Detaljplanen syftar även till att säkerställa gång- och cykelpassagen genom området. Samhällsbyggnadsnämnden beslutade 2012-12-11 att sända ut detaljplanen på samråd. Samrådet pågick 16 november till 19 december 2013 och inkomna synpunkter har nu sammanställts och bemötts i en samrådsredogörelse. Förutom redaktionella ändringar har planförslaget efter samrådet justerats så att allmän plats och u-områden skyddar de nedgrävda ledningar som finns i området. Samhällsbyggnadskontoret bedömer att detaljplanen är redo att sändas ut på granskning. Bodil Liedberg Jönsson Samhällsbyggnadschef Pär Hansson Planchef Linda Pettersson Planarkitekt

SBN 2014-02-11 381 2014-02-05 Beslutsunderlag Bilaga 1 Samrådsredogörelse Bilaga 2 Plankarta Bilaga 3 Planbeskrivning Bilaga 4 Behovsbedömning Bilaga 5 - Fastighetsförteckning Skickas till För kännedom: Björn Nilsson EB Real Estate AB Box 585 572 26 Oskarshamn

SBN 2014-02-11 389 2014-02-05 Orienteringskarta NATUR +16.0 a1 INDUSTRIGATA +17.2 NATUR INDUSTRIGATA Industritrafik 10 u NATUR Kvartersmark J Industri J 10 +0.0 u Utformning 0.0 +12.9 INDUSTRIGATA NATUR u u J 15 Huvudmannaskap a1 Planprogram Planbeskrivning Granskningshandling Illustrationskarta Plankarta skala 1:1000 (A2) Beslutsdatum Instans 2012-12-11 SBN 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 meter Reviderad januari 2014 Granskningsbeslut Antagande Laga kraft SBN KF

SBN 2014-02-11 411 2014-02-05 Tjänsteställe/handläggare Samhällsbyggnadskontoret Samhällsbyggnadskansli Bodil Liedberg Jönsson E-post: bodil.liedbergjonsson@oskarshamn.se Tel: +46 0491-764742 Beslutsinstans Samhällsbyggnadsnämnden Uppföljning av internkontroll 2013 Förslag till beslut Samhällbyggnadsnämnden godkänner förvaltningens uppföljning av internkontrollen 2013. Ärendet Samhällsbyggnadskontoret har sammanställt en rapportering av internkontrollen 2013. Följande granskningsområden har valts: Genomförande av miljö- och livsmedelsverksamhetens tillsynsplan Handläggningstiden för bygglov Antal inkomna bygglov Bygglovsavgifter Införande av tidsredovisning för planprojekt. Förvaltningen har för samhällsbyggnadsnämnden redovisat uppföljningen om bygglovsverksamheten varje månad. Uppföljningen av miljö- och hälsoskyddstillsynen har rapporterats en gång per kvartal. Redovisningen som avser tidsredovisning för planprojekt redovisas vid årets slut. Se bilagor. Bodil Liedberg Jönsson Förvaltningschef Beslutsunderlag Skickas till För kännedom: För åtgärd:

SBN 2014-02-11 412 2014-02-05 Ställ markören här för att hämta standardtext 3, ta annars bort denna rad.

SBN 2014-02-11 413 2014-02-05 Datum Vår beteckning 2014-01-17 Intern kontroll Tjänsteställe/handläggare Samhällsbyggnadskontoret Miljö- och byggavdelningen Kerstin Åbinger Tfn 0491-76 45 61 Intern kontroll av miljö- och hälsoskyddstillsynen Bakgrund Samhällsbyggnadsnämnden upprättar varje år en behovsutredning och en tillsynsplan för miljö- och hälsoskyddstillsynen samt livsmedelskontrollen. Samhällsbyggnadsnämnden fastställer en uppföljningsplan som återrapporteras till nämnden varje månad. Syftet är att granska att uppföljningsplanen genomförs. Urval och metod Urval: Samtliga tillsynsaktiviteter inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Metod: Verksamhetsstatistik hämtas ur ärendehanteringssystemet ECOS. Resultat Antalet planerade tillsynsbesök uppgår till 433 stycken. Sammantaget har totalt 445 tillsynsbesök genomförts inom ramen för den planerade tillsynen, eftersom fler kontroller än planerat har hunnits med inom livsmedelsverksamheten. Däremot har den planerade tillsynen av U-objekt (företag som inte är tillstånds- eller anmälningspliktiga) inte kunnat genomföras. Händelsestyrd tillsyn uppgår till 321 aktiviteter. Sammantaget har 778 tillsynsaktiviteter genomförts. År 2011 2012 2013 Antal 620 813 778 tillsynsaktiviteter Åtgärder Personalresurserna har utökats från och med juni 2013. Slutsats Antalet planerade tillsynsbesök har uppnåtts, dock med något annorlunda inriktning än planerat.

SBN 2014-02-11 414 2014-02-05 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Miljö- och byggavdelningen Kerstin Åbinger Miljö- och byggchef

SBN 2014-02-11 415 2014-02-05 Datum Vår beteckning 2014-01-17 Intern kontroll Tjänsteställe/handläggare Samhällsbyggnadskontoret Miljö- och byggavdelningen Kerstin Åbinger Tfn 0491-76 45 61 Intern kontroll av antalet inkomna bygglov Bakgrund Den nya plan- och bygglagen som trädde i kraft 2 maj 2011 har ökat behovet av arbetsinsatser väsentligt Genom att följa antalet inkomna bygglovsärenden kontinuerligt är det möjligt att synliggöra förändringar och trender över tid. Urval och metod Urval: Samtliga lovärenden. Metod: Statistik över antalet inkomna lovärenden hämtas ur ärendehanteringssystemet ByggR och sätts i relation till antalet inkomna lovärenden de senaste tre åren. Resultat Ärendestatistiken visar att det inkommit 485 lovärenden under 2013. Statistiken för de senaste åren framgår av följande tabell: 2009 2010 2011 2012 2013 Inkommande lovärenden totalt 681 515 496 472 485 Åtgärder Avdelningen har utökats med en bygglovsarkitekt från och med den 1 juni 2013 för att möta den ökade arbetsbelastningen. Under året har ett Lean-inriktat projekt för bygglovsprocessen genomförts. Slutsats Antalet lovärenden har de senaste tre åren legat på samma nivå. SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Miljö- och byggavdelningen Kerstin Åbinger Miljö- och byggchef

SBN 2014-02-11 416 2014-02-05 Datum Vår beteckning 2014-01-17 Intern kontroll Tjänsteställe/handläggare Samhällsbyggnadskontoret Miljö- och byggavdelningen Kerstin Åbinger Tfn 0491-76 45 61 Intern kontroll av bygglovsavgifter Bakgrund Syftet är att följa hur bygglovsintäkterna svarar mot budget. Urval och metod Urval: Samtliga bygglovsavgifter jämförs med årets budget. Metod: Uppgifter om bygglovsintäkter hämtas ur ekonomisystemet varje månad. Intäkterna jämförs med budget och månadens riktpunkt. Resultat Bygglovsintäkterna under 2013 har budgeterats till 2 800 tkr. Intäkterna uppgår till 4 149 tkr, varav ca 850 tkr utgör byggsanktionsavgifter. Åtgärder Budgeterade intäkter för 2014 har räknats upp. Slutsats Granskningen visar att bygglovsintäkterna kan variera stort även om antalet lovärenden ligger på samma nivå. SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Miljö- och byggavdelningen Kerstin Åbinger Miljö- och byggchef