skapa ett ökat mervärde uppnå ännu bättre resultat bidra positivt till människors tillvaro



Relevanta dokument
CERTIFIERING AV ARBETSMILJÖN

Jämförelse mellan miljöledningssystemen Svensk Miljöbas, ISO och EMAS Svensk Miljöbas 3:2013

Svenska PEFC:s krav för direktcertifiering och certifiering i grupp

Karpesjö Consulting 1

Härmed ansöks om ackreditering enligt följande:

marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93.

Lägesrapport avseende införandet av miljöledningssystem med förslag till det fortsatta arbetet.

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE GRUNDUTBILDNING

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

Ansökan om ackreditering som certifieringsorgan

Förklaringstexter till SKL:s uppföljningsformulär

SFK Certifiering AB. Revisionsteam. Revisionens omfattning. Resultat

Certifieringssystem för installatörer. Anna Carlén

Orana AB. Revisionsrapport. Uppföljande revision nr 2. Denna rapport inklusive allt innehåll är konfidentiellt och tillhör Intertek

Patientsäkerhetsberättelse

1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå

En drogfri miljö. Drogpolicy

ABC - Hur certifiera verksamheten?

För mer information om IP SIGILL och IP Grundcertifiering se

rwieitii AflflIDt Svenska Skogsplantor Resultat

Idrotts- och hälsocertifiering av Gräppås golfklubb (v )

Hur vet man att man kan lita på ett labresultat? Kan man lita på de resultat andra rapporterar?

Miljö och hållbarhet - affärsplan

Strömbackaskolan läsåret Handlingsplan mot droger

TILL DIG SOM ARBETSGIVARE. PRAO I PRAKTIKEN Tips och information för dig som tar emot prao-elever

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Villa Agadir

Förstudie. Nerikes Brandkår. Arbetsmiljöarbetet för ej utryckande personal Anders Pålhed

Policy och handlingsplan mot droger

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 Daglig Verksamhet Falkenberg Nytida AB

Ledningssystem för KRAV-certifierade skolrestauranger i Örebro kommun

Medborgarförslag om bättre stöd till barn med tidiga tecken på psykisk ohälsa

Skolplaneenkät 2015 Elever grundskola

Riktlinjer och Instruktion för klagomålshantering

Kristinebergskolan åk 4-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Jämtlands Gymnasieförbund

Kvalitet och miljö. KvaliteT och miljö

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

MANUAL ADVANIA LEDNINGSSYSTEM

Riktlinjer och policys för IFK Borlänge Alpin

IP NÖT GRUNDCERTIFIERING

Agenda. Kort om Datacenter. Våra erfarenheter av 27001:2013. Summering

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom verksamheterna flykting och HVB

Med hänvisning till ovanstående, föreslår styrelsen föreningsstämman besluta

IP SLAKT Utgåva 2010:1 Giltig från Sigill Kvalitetssystem AB IP SLAKT STANDARD FÖR KVALITETSSÄKRAD SLAKT AV NÖT OCH GRIS

2014 års patientsäkerhetsberättelse för:

Ansökan om att bli utsedd till anmält organ för uppgifter i samband med bedömning av överensstämmelse enligt harmoniserad unionslagstiftning

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare gällande Fäladshöjden Lund

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende

Alkohol & Drogpolicy för anställda i Orust kommun

Humanas Barnbarometer

VAD ÄR KVALITET? Röntgenveckan Monica Kasevik

Värdeforum. Programkatalog Värdeforum Hösten 2014

Yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till nordisk standard för revision i mindre företag

IP STANDARD VERSION 2016:1 GILTIG FRÅN

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Hållbarhetspolicy. Norrenergi

Strategisk plan

MER-styrning - Lekeberg kommuns styrmodell

UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER

KURSER HÖSTEN 2016 KVALITET MILJÖ HÅLLBARHET ARBETSMILJÖ

2014; ca elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern år 2012; 20,1 elev/

Riktlinjer för. klagomålshantering

Verksamhetsberättelse Kungsängens förskolor 2014

Eksjö kommun. Granskning av systematiska arbetsmiljöarbetet. Revisionsrapport. KPMG AB Lars Jönsson

Certifiering av föreningar. Öppen idrott & Idrott åt alla

Exempel: Anne Landin. Kvalitetsledning i. Välkomna! Vad är ett kvalitets miljösystem? upphandlingsprocessen

alkohol- och drogpolitiskt program

Brinells högstadiums plan mot diskriminering och kränkande behandling

Drogpolicy för skola/fritidsgård i stadsdelsförvaltning Centrum

Länsrapport 2012 Jönköpings län. Kommunernas del ANDT-förebyggande arbete

Ledningen i fokus - starkare styrning krävs för att utveckla statlig verksamhet med bra och säkra IT-/e-tjänster

Sotenäs kommun VaraLean något att luta sig mot

Äldrestrategi

Utbildningar inom miljö och CSR - nära dig

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Lenagårdens behandlingshem

Från kaos till struktur och systematik Marianne Karlén, Verksamhetsutveckling Stora Enso Skoghalls Bruk

Bilaga 35. Kvalitetsplan. Socialförvaltningen Falköpings kommun

Allmän information. Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan.

Patientbemötande i vården. Landstinget i Östergötland. Revisionsrapport. Datum

Löpande granskning av intern kontroll Läkemedelshantering (PM3)

Varför Hur upprättar man man en en kommunal rese- och mötespolicy?

Handlingsplan. AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet. Räddningstjänsterna i Skåne. För stärkt brandskydd för den enskilde 2013 och 2014

I föreliggande bestämmelser är en certifierad kund den organisation vars ledningssystem har certifierats.

Vikten av att satsa tid på relation och governance vid outsourcing Martina Svenfelt Chef System Bankgirot.

Kvalitetsberättelse för

Mall för Volontärpolicy

Förskola, före skola - lärande och bärande

Aldrig mer?! Ett livsviktigt erbjudande till dig som åkt fast för rattfylleri. Kronobergs län

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013

Vårt övergripande miljömål är att minska utsläppen av fossila koldioxider samt effektivisera energianvändningen.

REV LERUMS KOMMUN REVISORERNA

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

ALKOHOL OCH DROGPOLICY FÖR FÖRETAGET

Barn- och utbildningsförvaltningen Dnr Drogpolicy och handlingsplan för elever/ungdomar

Plan för dialog, inflytande och samverkan med barn och unga. Antagen av kommunfullmäktige Diarienummer 416/2011

Donnergymnasiets ANTD-plan

Protokoll Standards Exposure Arbetsgruppen Yrkestekniska fra gor, Mo te

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Jomala kommun Mål och riktlinjer

Mätning av inköpsmognad som verktyg för framgång i offentlig sektor

Transkript:

RS2360:2013 1

Vår vision Att arbeta på SFK Certifiering är att identifiera sig med att arbeta för en proaktiv organisation och där allas lika värde är centralt. Vi skall på ett engagerat sätt ta ansvar för alla i vår omgivning. SFK Certifiering ska arbeta för att skapa ett ökat mervärde, uppnå ännu bättre resultat och bidra positivt till människors tillvaroöverallt där företagets tjänster erbjuds. SFK Certifiering fortsätter att arbeta för en hållbar utveckling och bedriva verksamheten med högsta möjliga effektivitet och ekonomi.

SFK Certifiering AB Om SFK Certifiering Grundat 1992 Huvudkontor i Jönköping Lokalkontor i Göteborg och Stockholm Ca 1400 giltiga certifikat Verksam i de flesta branscher Är en av grundarna av ICG-International Certification Group, ett nätverk med ett flertal stora internationella certifieringsorgan www.sfkcertifiering.se 3

Produktportfölj Ackrediterade av SWEDAC för: ISO 9001 (Kvalitet) ISO 14001 (Miljö) AFS 2001:1 (Arbetsmiljö) OHSAS 18001 (Arbetsmiljö) 4

Produktportfölj Andra tjänster: RS 2360:2008 (Drogfria skolor & organisationer) FR 2000 ISO 3834 & ISO 1090 (Svets) Utbildningar Oberoende granskning 5

Vårt mission. Inget barn ska växa upp med droger! 6

RS 2360 Standarden för en drogfri skola / verksamhet har tagits fram i samarbete med: Rotary (Göteborg Poseidon Rotaryklubb) Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle, RNS Föräldraföreningen mot narkotika, FMN SFK Certifiering AB 7

Syftet med RS2360 Syftet med en standard för drogfri skola är: Att stödja skolor som jobbar med drogförebyggande aktiviteter Minska antalet barn och ungdomar som kommer i kontakt med droger och skjuta på debuten för alkohol och tobak Skapa bättre arbetsmiljö/läromiljö Inge trygghet för både barn och föräldrar att skolan har ett fungerande drogförebyggande arbete 8

Vad behöver vi som skola göra? Skolan ska ta fram ett ledningssystem som beskriver hur man jobbar med: Vision Strategi Motiv Drogpolicy Målgrupper Mål Ansvar och befogenheter Författningskrav, best practice Styrande dokumentation Resurser och organisation Verksamheten Uppföljning Ständiga förbättringar Korrigerande åtgärder Förebyggande åtgärder Internrevision Intressenttillfredsställelse 9

Vägen fram är. Gemensamt ansvar och engagemang Fastställd och kommunicerad Vision, Strategi, Motiv och Policy Identifierade målgrupper som t.ex. kommun, skola, lärare, elever, fritidsgårdar, föräldrar, m.fl. Anpassad kommunikation till målgrupperna 10

Vägen fram är. Tidiga insatser - proaktivitet Ju tidigare man kan påverka barns uppfattning kring droger, desto större är sannolikheten att de fattar bättre beslut 11

Vägen fram är. Systematisk uppföljning Leder till ständig förbättring genom bl.a.: Uppföljning av genomförda aktiviteter Analys av satta mål Riskanalyser Intern revision Tydliga instruktioner Ständiga förbättringar 12

Slutsats Organisationer med ett systematiskt arbetssätt (dvs ett ledningssystem), mål som följs upp, avvikelsehantering, tydligt kommunicerat ansvar och befogenheter och en väl fungerande riskhantering ökar sin effektivitet och minskar interna fel Certifiering av ett ledningssystem ökar organisationers ambition och ger möjlighet att få tips och råd på hur man kan förbättra arbetet Arbetet med att ge våra barn en drogfri uppväxt får aldrig sluta förbättras 13

Certifikat 14

Certifiering Fördelar Standardiserat arbetssätt Utomstående som granskar arbetet (oberoende) Trovärdigt Varaktigt över tid, systematisk uppföljning Tydligt för omgivningen att man är duktiga Komplement till pågående initiativ 15

Certifiering hur går det till? Steg 1: Dokumentationsgranskning att organisationen beskrivit sina rutiner i någon form av ledningssystem och att kraven från RS 2360 uppfylls Steg 2: Denna del syftar till att säkerställa organisationens efterlevnad av ledningssystemet och att samtlig berörd personal har kännedom om systemet Uppföljande besök, 2 st: För att säkerställa fortsatt efterlevnad och för att bidra till organisationers utveckling genomförs uppföljande besök var 12:e månad. 16

Certifiering hur går det till? Förnyelserevision Det 4:e året genomför man en skförnyelserevision, då man både granskar dokumentationens aktualitet och om organisationen efterlever sitt ledningssystem samt ställda standardkrav. 17

Vad kostar en certifiering? Pris för att certifiera skolor varierar med storleken på skolan Skola med färre än 60 elever Steg 1 = 0,5 mandag 8.800 sek Steg 2 = 0,5 mandag 8.800 sek Årlig uppföljande revision = 0,5 mandag 8.800 sek Skola med fler än 60 elever, men färre än ca 400 Steg 1 = 0,5 mandag 8.800 sek Steg 2 = 1 mandag 11.500 sek Årlig uppföljande revision = 1 mandag 11.500 sek 18

Certifieringsalternativ Det finns två olika alternativ för certifiering, enskilt certifikat och sk. paraplycertifikat. Enskilt certifikat är det vanligaste alternativet där man certifierar en separat skola. Paraplycertifikat kan göras om fler skolor jobbar med samma ledningssystem och där det finns en ledning som har mandat att bestämma över samtliga skolor. Vid en paraplycertifiering behöver inte alla skolor besökas årligen, utan revisorn besöker endast en del av skolorna som omfattas av certifikatet. 19

Certifieringsalternativ Enskilt certifikat Fördelar Bättre utveckling av enskilda skolans ledningssystem Bättre resultat av ständiga förbättringar på lokal nivå p g a kontinuitet + närhet med avseende på beslut-handling-uppföljningar Personal/medarbetare mer motiverad till utveckling av egna systemet Nackdelar Högre extern kostnad - ingen annan skola att dela kostnaden med Ingen dialog angående ledningssystem med andra skolor - ej gemensamt budskap mot intressenter 20

Certifieringsalternativ Paraplycertifikat Fördelar Bättre utveckling av flera skolor i t.ex. kommunen. Samordning av procedurer, rutiner, riktlinjer, verktyg mm Ständiga förbättringar samt erfarenheter kommuniceras inom samtliga skolor inom certifikatets omfattning. Lägre extern kostnad totala kostnaden fördelas av samtliga skolor Gemenskap mellan skolorna Dela på resurser för t.ex. interna revisioner Nackdelar Större krav ställs på att kommunikation mellan skolorna fungerar Större krav ställs på interna revisioner samt uppföljningen av dessa på central nivå Gemensamma processer kan vara svårare att implementera Enskild brist/avvikelse påverkar huvudcertifikat 21

Certifiering - kostnad Exempel på paraplycertifikat Kommun som certifierar 3 skolor a 200 elever. Steg 1 = 1 mandag 11.500 sek Steg 2 = 3 mandag 34.500 sek Årlig uppföljande revision = 2 mandagar 23.000 sek Pris för paraplycertifikat kan variera kraftigt, främst m.a.p. om skolorna ligger nära varandra och om man hinner färdas mellan skolorna på ca en timme. I fall där skolorna är relativt små och ligger nära varandra kan vi besöka två skolor på en mandag. 22