Ämnesrubrik. Gå till visa och bildbakgrund för att ändra. Psykisk hälsa

Relevanta dokument
Får vi vara trygga? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:2009

För alla En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd :01:53

Om mig Snabbrapport år 8

REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN. Liv & Hälsa Ung. År Kristina Neskovic

Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9

Ungdomsenkät Om mig 1

Framtidstro bland unga i Linköping

Ungdomsenkät Om mig 1

Anorexi och bulimi i skolan - att förebygga, upptäcka och bemöta

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2013

1 Går du i årskurs 6 eller årskurs 9? Årskurs 6. 2 Är du flicka eller pojke? Flicka. 3 Vilket år är du född? 4 I vilken månad är du född?

Om mig Snabbrapport gymnasiet åk 2. Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

Om mig Snabbrapport gymnasieskolan åk 2

Vi vill veta vad tycker du om skolan

Utvärdering av projektet Flodagruppen

2. Hur tycker du att stämningen i sjuan i stort har förändrats under året glädje, trygghet, gemenskap och kommunikation?

SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen!

1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född?

Ungdomar är viktiga. implementering och utvärdering av webbplats för möten mellan unga vuxna och folkhälsoexperter om livsstilsfrågor

Skolundersökning 2009 Gymnasieskolan årskurs 2. Kunskapsgymnasiet, Globen. På uppdrag av Stockholms stads utbildningsförvaltning

+ + <Löpnummer> KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa SAMPLE ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7. kupolstudien.

Om mig 2015 Snabbrapport år 8 Ektorpsskolan

Resultatredovisning LUPP 2012 åk 8 grundskolan

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Engelska skolan, Järfälla

MELISSA DELIR. Vilsen längtan hem

KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 1/31. KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 2/31

RAPPORT 1. Dnr Ubn 2008/26 Uppföljning av skriftlig information om elevs ordning och uppförande i gymnasieskolan

HANDLINGSPLAN AMT Arbete mot mobbning och annan kränkande behandling vid Bodals skola F-9

Elevernas trygghetsplan

RF:s Elevenkät Bakgrundsinformation

Utvärdering APL frågor till handledare VT2015

Område Söder - Nygårdsskolan LIKABEHANDLINGSPLAN

Återkoppling 2014 Hammarby, Råby m.fl.

Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande

Urfjäll. Elever År 3 - Våren Genomsnitt Upplands-Bro kommun. 2. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena.

Likabehandlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling

Sammanställning av ungdomsdialog II om psykisk hälsa Hur mår du?

Lärarmaterial BROTT PÅ NÄTET. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Christina Wahldén

Lusten att gå till skolan 2013

Elevenkät år

Fallbeskrivningar. Mikael 19 år. Ruben 12 år. Therese 18 år. Tom 10 år

Lärarhandledning Stressa Ner Tonårsboken

Sammanställning av ungdomsdialog I & II om psykisk hälsa Hur mår du?

PLAN FÖR LIKABEHANDLING VID MONTESSORIFÖRSKOLAN FRÖHUSET OCH MONTESSORISKOLAN VÄXTHUSET

Sammanställning av ungdomsdialog om psykisk hälsa Hur mår du?

Likabehandling och trygghet 2015

Förhandlingar om pojkighet och normalitet i förskolan. Anette Hellman, FD Universitets lektor, IPKL Göteborgs Universitet

Sammanfattning av Ung Dialog 2007

LIV & HÄLSA UNG Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors

Inger Eliasson, Fil. Dr., Pedagogik Idrottshögskolan Pedagogiska institutionen, Umeå Universitet

Tjänsteskrivelse 1 (5)

MOTION. Muskler. Träning

Stress Stresshantering inom ämnet idrott och hälsa

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Liv och hälsa Ung 2004

En vanlig dag på jobbet

Bo förskola. Föräldrar Förskola - Våren 2011

Enkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 2015

Vara kommun Grundskoleundersökning 2014 Totalrapport. Föräldrar

Barns helse og egenopplevelse som asylsøker

Övning 1: Vad är självkänsla?

HJÄLP. En liten skrift om att släcka bränder

Så, med nytt (inget) hår satte jag mig på planet till Irland och Dublin!

SafeSelfie.se. (Chattlogg hämtad från polisförhör)

NKI - Särskilt boende 2012

Våga Visa kultur- och musikskolor

ELEVHÄLSA. Elevhälsa - definition. Mål. Friskfaktorer

Granskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande

Ett prospektivt longitudinellt forskningsprogram om ungdomars sociala nätverk, missbruk, psykiska hälsa och skolanpassning.

Diabetes och fetma hos barn och ungdomar

Finansierad av: Tell-Us

Barns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor

Handlingsplan för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Bildningscentrum Facetten

Barn och trafik. en undersökning ur ett föräldraperspektiv. Genomförd av NTF Väst 2012

Vasa Gymnastik Framtagen efter Rädda barnens projekt High- five Idrott för alla five

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp

Övning: Dilemmafrågor

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid utskrivning och uppföljning efter rehabiliteringen

HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING

Min försvunna lillebror

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP

Sammanställning av studerandeprocessundersökning GR, hösten 2010

Enkätresultat för elever i år 2 i Thoren Business School Helsingborg i ThorenGruppen AB hösten 2014

Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007

KARTLÄGGNING INFÖR OCH UNDER INDIVIDPLAN

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009

Skolan förebygger Mobbning i årskurs 7 9

UNG RÖST Lycksele 2011

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas

Text & Musik Hans Isacsson. Emma Mobbare En tuff tjej som mår dåligt. Elak.

Likabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2015/2016

Valhallaskolan i Oskarshamn åk 6-åk 9: Pionjär med Drömmen om det goda på högstadiet

VINBÄRSNYTT F-2 v.39 Allmän information

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. för FYRENS FÖRSKOLA

Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen)

Barn- och ungdomspsykiatri

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Transkript:

Ämnesrubrik. Gå till visa och bildbakgrund för att ändra. Psykisk hälsa

Ämnesrubrik. Gå till visa och bildbakgrund för att ändra. Presentation från Idrottsvetenskapliga programmet, C-uppsats vid Umeå Universitet Ronja Nilsson - Omklädningsrummens betydelse (problematik) för medverkan på idrottslektionerna i skolan Diana Enlund och Jenny Hörnström- Orsaker till psykisk ohälsa och höga krav på prestation och utseende bland unga kvinnor 15-20 år Sofie Videhall- Varför har den psykiska hälsan blivit sämre?

Ronja Nilsson

Bakgrund Utsatt position Låg vuxennärvaro Trångt Stressigt Smutsigt Risk för kränkningar SFS 2010:800 3 Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero Hygienrum i skolor samt Unga 2014

Syfte Metod Undersöka vilka upplevelser elever i åk 9 har av omklädningsrummen Fysiska miljön Psykiska miljön Fyra olika skolor, sex klasser Pappersenkät Kvalitativ och kvantitativ

Respondenterna 102 elever 56 flickor och 46 pojkar 51 medlem i för Högre betyg Ursprung

Aldrig Sällan Ibland Ofta Alltid Resultat- allmänt Låg frånvaro Idrottsmedlemmar Byta om Glömmer Behövs ej Orkar/vill ej Duscha Ofräscht Behövs ej Hinner ej 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Hur ofta brukar du? Byta om Duscha

Resultat- Fysiska miljön Omklädningsrummen Ofräscht (Illaluktande, smutsigt, sunkigt, gammalt) Ok/bra Trångt Kallt Blottande Lugnt Toaletterna Ofräscha Ok/Bra Små Dåligt utrustade (tvål, papper, spegel) Osäkra Få säkra Duscharna Ofräscha Ok/Bra Kalla Blottande Trygga Mörka Små Högljudd Faktorer i miljön till att inte byta om Framförallt ofräscht Trångt

Aldrig Sällan Ibland Ofta Alltid Resultat- Psykiska miljön Pojkar är tryggare Medlemmar tryggare Anledningar Osäker på sig själv/sin kropp Rädd att bli sedd Faktorer i psykiska miljön Osäker på sig själv/sin kropp Vill inte byta om med andra Blickar 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Trygghet vid ombyte och dusch Byter om* Duschar*

Resultat- Kränkningar Endast två hade blivit utsatta Menande blickar och elaka kommentarer Pga. Utseende/kropp och beteende Aldrig 2 3 4 Ofta Elaka kommentarer* 91,5 5,6 2,8 0 0 Menande blickar* 79,6 9,6 5,5 2,7 2,7 Utfrysning 93,1 5,6 0 1,4 0 Fysisk kränkning 98,6 1,4 0 0 0

Psykisk ohälsa hos unga kvinnor i gymnasiet Diana Enlund & Jenny Hörnström

Bakgrund Semistrukurerade intervjuer 9 gymnasietjejer Natur, samhäll, musik & teater 1-3 året Krav på utseende och prestation samt åsikter om skolan

Psykisk ohälsa relaterat till utseende Egna krav - fräsch, relativt OK kläder, enstaka fixar sig mycket Andras krav - ibland men oftast inte Tjejernas krav på andra - se ut som de vill Ideal - smal, kurvig, inte slappa kläder och naturligt sminkad

Jag tror att idealet idag är perfektion, men det går inte, man kan inte vara perfekt. Man ska vara bra i skolan, man ska ha mycket kompisar, man ska vara skitsmal, man ska se ut som en barbiedocka fast typ snyggare sminkad. Det är som inte bara en grej utan det är som hela paketet som ska försöka balansera det. Och det går ju inte! (Melissa).

Psykisk ohälsa relaterat till prestation Skolan Egna högt ställda krav Upplever inga krav från andra Fritidsaktivitet Utför det för nöjes skull Några få har egna högt ställda krav

Upplevd situation i skolan Skolhälsan Lärare & elevhandledare Stressgrupp Påfrestande moment

Förslag på åtgärder - förbättrad kommunikation mellan lärare - hälsosamtal varje år - dela ut blanketter vid fler tillfällen ang. hälsan - förbättrad undervisning om stress - lärarna bör se till att allas röst blir hörd på lektionerna - fler lärare vid svårare ämnen - två aktiviteter på idrotten - betygsystemet

Mallen för betyg är inte den bästa för många, för får man ett betyg som är dåligt, alltså om man har ett A och får ett E då får man ju D, det borde inte funka så helt enkelt... du kan inte vara dålig på något moment för då sänker du ju hela dig, det är just den tanken som förmedlas i skolan... Det blir inte att man skall lära sig utan det blir att man skall prestera (Lisa).

Tack för oss! Diana Enlund & Jenny Hörnström

Varför har den psykiska ohälsan blivit sämre? Av: Sofie Videhall

- Är psykisk ohälsa ett vanligt problem och hur brukar det i så fall yttra sig? Vanligaste symtomen: Stress & sömnproblem. Mag-och tarmproblem Trötthet, huvudvärk Koncentrationssvårigheter ångest, oro nedstämdhet. Citat från en kurator: 95% så kommer dom via sina elevhandledare alternativt från en annan i elevhälsan, det väldigt få gånger dom kommer till mig för att man bara vill prata med kuratorn själv. 10 % av dom men 90 % kommer av olika anledningar, sena ankomster, man ser dom tappat fart och det någonting som händer. Om relationer är jobbiga hemma eller så, så ja det är vanligt Citat från en skolsköterska: Jag möter mycket psykosomatiskt, och som elev är det inte alltid man uppfattar att det beror på psyket att man har ofta huvudvärk, ont i magen osv.. Men det är jätte vanligt med sömnstörningar, svårt att somna, ligger grubblar och sen givetvis ångest och oro som kommer in i det där.

Hur brukar elevhälsan hjälpa ungdomarna och reda ut dessa problem? Vilka resurser använder elevhälsan och hur ser samarbetet ut mellan elevhälsan och övrig personal ut i arbete mot psykisk ohälsa? jag kan känna att trots att vi är ett elevhälsoteam kan jag uppleva att jag är ganska ensam, jag som skolsköterska har den högsta sekretessen och får inte berätta något för de andra professionerna om inte eleven gett sin samtycke och då kan ja bli sittandes med en problematik och oro

- Arbetar elevhälsan förebyggande, i syfte att minska risken för att ungdomarna på skolan ska drabbas av psykisk ohälsa? På vilket sätt sker det arbetet i så fall och samarbetet med övrig personal? kamratstödjande- motverka ex mobbning och utanförskap Enkät om hur man mår Elevkår Aktiviteter Men. Citat önska att vi jobbade mer hälsofrämjandet för att många gånger så blir det att vi jobbar med att släcka bränder man skulle önska att det var mer idrott på schemat, nu är det så att åk 1 inte har någon idrott alls.

Helheten från intervjuerna Upplevs väldigt vanligt förkommande Orsaker: Flera moment samtidigt för eleverna, Saknaden av Tillhörighet Saknad av kontroll = stress och oro, KRAV- krav på hur man ser ut, krav på betyg, krav från sporten, krav från omgivningen generellt. Förslag om resurser som önskas till elevhälsan är: Extra handledare, skolpsykolog. Tydligare rollfunktioner i team och ledning. Minska elever per person så uppföljning hinns med ordentligt och fler kan uppmärksammas tidigare. En till skolsköterska skulle göra det guldvärt Genuina fortutbildningar och oftare. Att förbättra på i arbetet att minska psykisk ohälsa hos eleverna: motivation, sammanhållning, tydlig göra för dom, normalisera verkligheten. Fler praktiska insatser. Bättre kommunikation mellan team och samordnare, lärare och elever. Ensam och otillräcklig vill ingen känna sig eller vara, tillsammans skapar vi samhället och tillsammans blir vi starka & friska

Tack! Umeå kommun Anna Holm & Ann-Margrethe Iseklint Medverkande professionerna Folkhälsorådet Umeå Universitet