Sväljningsbedömning Kalmar



Relevanta dokument
Sväljningsbedömning LKL Landstinget Kalmar Län

Sväljningsbedömning LKL Landstinget Kalmar Län

Dysfagi. Margareta Bülow Leg.logoped, Med. dr. [ ]

Susanne Westerbring Leg logoped Logopedmottagningen

Sväljningssvårigheter (dysfagi) vid akut stroke

FÖRBEREDELSER INFÖR EN LEDPROTESOPERATION

Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE. 1 Vårdrutin

Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård

NLL Kost till inneliggande patienter

Strukturerad screening, utredning, behandling och uppföljning av näringstillstånd

Problemanalys och åtgärdsförslag vid undernäring eller risk för undernäring Nedan listas de vanligaste problemområdena hos patienter med undernäring.

HJÄ RNSKÄKNING INOM WÄKEBOÄRDSPORTEN

HÄLSOGENOMGÅNGAR OM KONSTEN ATT FÖREBYGGA OCH FÖRUTSE RISKER INNAN DE SKER.

Claudia Mallea Lira och Isabell Darkman

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Huntingtons sjukdom

Hur går utredningen till?

Marie Bengtsson-Lindberg Fanny Silfwerbrand Ylva Dernbrant. Svårt att svälja

Välkommen till Lärandeseminarium 1

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med

Göran Friman 1. Tandvårdsförordningen (SFS 1998:1338) 2011 Göran Friman Göran Friman Göran Friman Göran Friman 3

KOST MED FÖRÄNDRAD KONSISTENS

Sammanfattning Dysfagiscreening på Bågen och Hovslund

Ljumskbråck. Ljumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod

Statskontorets enkät till organisationer för patientgrupper, pensionärer och personer med funktionsnedsättningar

KOSTRÅD FÖR BARN MED OLIKA NEUROLOGISKA FUNKTIONSHINDER

Patienten frågar. Läkaren svarar. Redaktörens kommentar. Jag är så trött på att vara trött. Jag känner inte igen mig själv.

Lex Sarah i Kalmar län Anmälningar om missförhållanden och övergrepp inom äldreomsorg och omsorg om funktionshindrade

Förebygga fall och fallskador i samband med inneliggande vård på avd 18

Dregling Erfarenheter från

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem

Rubrik på lämplig Demens yta i motivet

Verktyg för arbete utifrån lotsmodellen

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

Amning på neonatalavdelning. Ewa Johansson Barnsjuksköterska avdelning 210

Analys av utgångsläget

Rutiner vid psykiatriska kliniken i Kalmar vid dödsfall

Konsistensanpassad kost

Bedömningsunderlag vid praktiskt prov

Störningar i matsmältningssystemet såsom gastroesofageal reflux eller förstoppning kommer att påverka aptit och intresset för mat.

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Upprättare: Strokeprojektet, delprojektgrupp rehabilitering Granskare: Marie Bergsten Fastställare: Verksamhetschef Margreth Rosenberg

Svårläkta sår. Britt-Marie Strömqvist Undersköterska Sårcentrum Blekinge

SVAG STRÅLE OCH STÄNDIGT KISSNÖDIG?

Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom

Kvalitetskriterier för boende för ensamkommande flyktingbarn och -ungdomar

Att leva med Parkinsons sjukdom

Svensk Förening för Klinisk Fysiologi

Umeå kommun. Granskning av kommunens insatser inom nutrition och kost. Rapport. KPMG AB Antal sidor: 14

Utbildningsinsats Vård och omsorg för de mest sjuka äldre hösten 2015

Omvårdnadspersonalens kunskap kring munhälsa och tandvård

MANUAL FÖR HANDLEDNING AV AT-LÄKARE

Huntingtons sjukdom Rapport från observationsschema

ATT ANMÄLA EN PATIENT TILL DART

Förvaltning av 48-72

SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING. Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI

RIKTLINJE. Eva Franzén, Mas. Eva Franzén, Mas

Svar på skrivelse från M, FP, KD, C och V om vårdprogram vid benskörhet (Osteoporos) inom Stockholms läns landsting

Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR

Polisaspiranter vid Polismyndigheten i Kalmar län har sin anställning vid Personalenheten.

RUTINER FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD. Rutin för kost- och nutritionsbehandling

Behov i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL)

Vårdprogram - dysfagi

Till dig som arbetar i hälso- och sjukvården

A&O ANSVAR OCH OMSORG AB

Införande av Nationell modell för Frisktandvård i Gotlands Kommun

Nutrition vid cancer. Viktnedgång. Dålig aptit. Kostråd. Grundläggande onkologisk vård. Christina Persson Leg dietist, Med dr

Intervjufrågor - Sjukhus - Ring upp

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Läkares sjukskrivningspraxis en skakig historia. Lars Englund

Ring kyrkklocka ring. Undersökning om Svenska kyrkans bristande arbete med att komma till rätta med osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män

LAKTOSBELASTNING, PERORAL

Underlagsdokument till jävsregler

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. Alendronat HEXAL Veckotablett 70 mg tabletter Alendronsyra

Handlingsprogram för Njurförbundet Antaget 8 maj 2011

Hur fungerar AVK-läkemedel?

Utprovning av en ny verksamhetsmodell

Denna pat återkommer från röntgen efter reposition av axelleden, den är nu i led. Undersök distalstatus noggrant! Förklara vad det är du undersöker.

Calici/vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)

Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 2 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK högskolepoäng.

Omvårdnad vid livets slutskede

Mat och ätande för äldre. En handbok för dig som arbetar med vård och omsorg om äldre

Christina Edward Planeringschef

Personalhandbok Anställning & Avslut

Våga prata om dina erektionsproblem

SVEA Sammanhållen vård genom enhetliga arbetssätt

Visionsmål Delmål Indikator

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Bättre strokevård i Norrbottens län Kommunikations- och sväljningssvårigheter efter stroke

Metodstöd inför delegering av läkemedelshantering

Standard, handläggare

Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Amyotrofisk Lateralskleros

En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet

Den dagkirurgiska patientens vårdkedja vid Bottenhavets sjukhus, Kristinestad

Handlingsplan vid akut sjukdom och olycksfall

Rutin Beslut om vak/ extravak

Har du funderat något på ditt möte...

Arbets- och miljömedicin Lund

Särnär och förskrivning

Tufs fick livet tillbaka FÖLJ ETT CASE. noa nr

Kvalitetsindex. Rapport Botorp Behandlingshem. Resultat samt jämförelser med samtliga intervjuer under

Riktlinjer för vård av patienter med hälsoproblem relaterade till dentala material

Transkript:

Gäller från och med: Gäller till och med: Version: Sida: 2012-02-01 2014-01-31 1 1(5) Dokumenttyp: Metodbeskrivning Utfärdat av: Teresa Bobeck, leg logoped Monica Hellgren, nutritionssjuksköterska Förvaltning Beslutat av: Karl Steensland, Överläkare. Verksamhetschef ÖNH-kliniken. Sväljningsbedömning Kalmar Introduktion Syfte/ bakgrund Syftet med sväljningsbedömning är att uppnå optimal nutrition och ett säkert ätande för patienten. En korrekt bedömning förebygger aspirationspneumoni och kvävningstillbud samt bidrar till att patienten får rätt kost och konsistensanpassning efter behov. Sväljningsbedömning skall utföras i akutskedet på alla patienter med misstänkt stroke innan mat och dryck serveras. Även för andra patientgrupper kan detta vara tillämpligt. För mindre erfaren vårdpersonal kan det vara svårt att bedöma sväljförmågan. Då resultatet av bedömningen har stor betydelse för patientens överlevnad, återhämtning och livskvalitet har vi sett ett behov av ett standardiserat protokoll som stöd vid dessa undersökningar. I arbetet med Sväljningsbedömning Kalmar utgick vi från ett standardiserat test (SSA; se nedan), vilket är ett bra instrument att använda på olika vårdavdelningar. På strokeenheten i Kalmar görs ytterligare undersökningar av erfaren personal innan remittering till logoped och/eller dysfagiteam. Därför togs Fördjupad sväljningsbedömning fram som steg 2. Denna fördjupade bedömning är tänkt att göras av personal som har kunskap och erfarenhet av patienter med sväljningsproblem och bedömning av desamma. Målgrupp Vårdpersonal som kommer i kontakt med patienter med misstänkta ät- och sväljningssvårigheter. Allmänt om dysfagi Dysfagi innebär ät- och sväljningssvårigheter. Begreppet syftar både på självupplevda symtom och avvikande undersökningsfynd som har med sväljningen att göra. 1 Sväljningen indelas i tre faser: oral fas, faryngeal fas och esofageal fas. Svårigheter kan uppkomma i sväljningens alla respektive faser och brukar vanligtvis delas in i orofaryngeal och esofageal dysfagi. 2 Patientgrupper: Patienter med orofaryngeala sväljningssvårigheter av olika orsaker, exempelvis stroke eller andra neurologiska sjukdomar, huvud- halscancer, demens, traumatiska skador, komplikation efter kirurgiska ingrepp samt psykogena orsaker. 1 Svensson, P. (2010). Dysfagi. Lund: Studentlitteratur. 2 Vårdprogram Dysfagi, Logopedmottagningen Kalmar, 2010 1

Dysfagi kan försvåra eller omöjliggöra ett adekvat närings-, energi-, medicin- och vätskeintag. Detta kan leda till malnutrition eller intorkning med en rad kända och allvarliga medicinska komplikationer såsom ökad infektionsrisk, risk för trycksår/fall, förlängda vårdtider och ökad dödlighet. Genomförande Identifiera sväljningssvårigheter Var observant på följande symtom: Hosta i samband med måltid Felsväljning kan misstänkas vid följande symtom: feber, andningspåverkan, förändrad ansiktsfärg vid måltid (kan vara tecken på tyst aspiration) Svag, kraftlös hoststöt (pat kan ej hosta upp vid felsväljning) Svårigheter att komma igång med sväljningen Perceptionssvårigheter (svårigheter att uppfatta mat och dryck i munnen) Sväljningsapraxi (svårigheter att hantera mat och dryck i munnen) Neglekt (synfältspåverkan) Avvikande ätbeteende (tex förlängd ättid, undvikande av speciell föda) Dåligt mun- och tandstatus (tuggsvårigheter) 3 Checklistan Fyll i checklistan genom att ringa in rätt alternativ och skriv ev kommentar. Detta ger viktig information vid fortsatt utredning. Punkterna 1 och 2 är förutsättningar för att bedömningen ska kunna genomföras. Om dessa ej uppfylls ska screeningbedömningen avbrytas. Om punkt 1 och 2 är uppfyllda fortsätt genomgång av checklistan. Steg 1: Sväljningsscreening SSA (Standardised Swallowing Assessment) Detta är ett standardiserat sväljningstest av prof. Lin Perry, Australien. Det är ett överskådligt schema där man ringar in de steg som patienten klarar. Testet genomförs av sjuksköterska / undersköterska på vårdavdelning. Om inga svårigheter framkommer i undersökningen bedöms patienten kunna äta per os den kost som anses lämplig. Observera att det även finns andra faktorer att ta hänsyn till gällande lämplig konsistens, tex mun/tandstatus, allmäntillstånd, ork och motorik. Om det framkommer svårigheter i något steg i denna screening bör man remittera till Dysfagiteam, Logopedmottagningen, alternativt utföra Steg 2: Fördjupad sväljningsbedömning. I tveksamma fall kan man vända sig till Strokeenheten för rådgivning. Där finns samlad erfarenhet av sväljningsscreening. Steg 2: Fördjupad sväljningsbedömning Genomförs av logoped eller erfaren sjuksköterska / undersköterska. Erfarenhet fås genom utförande av bedömningen under handledning tills man bedöms kunna genomföra den självständigt. Om det framkommer svårigheter i något steg i denna bedömning bör man remittera till Dysfagiteam, Logopedmottagningen. 3 Källa: www.vardalinstitutet.net 2

Sväljningsscreening steg 1 Checklista inför sväljningsscreening Patientens namn: Personnummer: Avdelning: 1. Är patienten vaken och svarar på tilltal? JA NEJ 2. Kan patienten sättas upprätt (ev med hjälp av stöd för huvudet)? JA NEJ Om svaret är NEJ på någon av ovanstående frågor: genomför ingen sväljningsscreening. Omvärdera patienten med 24 timmars mellanrum. Om det är fortsatt olämpligt att genomföra sväljningsscreening bör ställningstagande till alternativ nutritionsväg diskuteras, vid stroke senast på tredje dagen. 3. Kan patienten gapa? JA NEJ 4. Inspektera munhålan. Notera tandstatus, munhygien. Tandprotes? UPPE NERE Kommentarer: 5. Kan patienten hosta på uppmaning? JA NEJ 6. Kan patienten hantera sin saliv korrekt? JA NEJ (Sväljer saliven? Dreglar?) 7. Kan patienten slicka på över/underläpp? JA NEJ 8. Låter patientens röst våt eller skrovlig? JA NEJ Genomför sväljningsscreening på sidan 2. Om tveksamhet råder diskutera med medicinskt team och/eller erfaren kollega. 3

4

Steg 2 Fördjupad sväljningsbedömning genomförs av erfaren* sjuksköterska / undersköterska / logoped Ge 1 msk kolsyrat vatten Går ej Inget per os, överväg alternativ nutritionsväg. Remittera till logoped. Tveksamt Ge 5 msk kolsyrat vatten Ge 1-5 msk förtjockat vatten (krämkonsistens) Går ej Prova timbalkost och Kolsyrad / förtjockad dryck Prova timbalkost och förtjockad dryck (krämkonsistens) *Se förklaring under rubriken Genomförande i Introduktionen 5