2.14 Grundvatten, grus och berg



Relevanta dokument
Vilka är hoten mot de svenska dricks- vattentäkterna?

Teknik och täkter. Mål och riktlinjer. Kommunens grundvattentäkter ska skyddas så att de inte påverkas av miljöstörande verksamheter eller utsläpp.

Vattnets betydelse i samhället

Ärende Sabemas ansökan den 22 februari 1995 om tillstånd till grustäktsverksamhet

2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge

Planförutsättningar. Del 2 Planförutsättningar. Introduktion Områdesbeskrivning Redogörelse för planförutsättningarna

Oxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001

VÄG E18 Busshållplatser, norr om trafikplats Danderyds kyrka

PM, dagvattenhantering

HYDROLOGISKA FÖRHÅLLANDEN Bakgrund

Hydrologiska och hydrokemiska förändringar i Gripsvallsområdet

Sveriges geologiska undersökning 1(8) Avdelningen för Samhällsplanering kontinuerligt

Upplands-Bro kommun Örnäs 1:1, Kungsängen Golf och Rekreation

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/ :R 14 april 2009

VATTEN. Grundvatten Avrinningsområden Vattentäkter GPF/GMF SEPTEMBER 2005

Till berörda inom föreslaget skyddsområde för Öjersbo grundvattentäkt

Vattenskyddsområde för VA SYDs vattentäkt vid Grevie

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Nässjö kommun. Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden

Bedömningsgrunder för hög och normal skyddsnivå hos enskilda avlopp

Väppeby, Bålsta, Håbo Kommun

Täkter hot eller tillgång eller både och?

Information om kommunala vattentäkter i DGV september 2004

Länssstyrelsen Kalmar Län Regional Vattenförsörjningsplan Kalmar Län

PM GEOTEKNIK STRÖMSTADS KOMMUN DETALJPLAN FÖR DEL AV BASTEKÄRR 1:18 VÄTTLANDS VERKSAMHETSOMRÅDE ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING

Skyddsområde och skyddsföreskrifter för den kommunala vattentäkten mellan Trelleborg och Fuglie, Trelleborgs kommun

1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun.

Miljökonsekvensbeskrivning

TJÖRNS KOMMUN HÖVIKSNÄS. Geoteknisk utredning

Grundvatten i Stockholms län

K 483. Grundvattenmagasinet. Rångedala. Lars-Ove Lång & Åsa Lindh. Fristad Nitta. Rångedala. Äspered. Dalsjöfors

Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1: Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren

Sweco Environment AB. Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING PM

RAPPORT. VA-förutsättningar Östra Tyresö Upprättad av: Anders Rydberg

Mark. Vatten..~--'NQENJOAERNA AB -----~-

Yt- och grundvattenförhållanden inom fastigheten Frötuna- Nodsta 11:1, Norrtälje kommun

Riktlinjer för enskilda avlopp

UPPRÄTTAD: KOMMUN. Upprättad av Granskad av Godkänd av. Sign Sign Sign

Geotekniskt PM 1. Översiktlig geoteknisk undersökning för detaljplan. Gullbranna 1:13 mfl, Halmstads kommun

VA-UTREDNING ÖSTANBÄCK 55:6

PM DAGVATTEN AGATEN 32, TYRESÖ. Rev A UPPDRAGSLEDARE: TOBIAS RENLUND UPPRÄTTAD AV: TOBIAS RENLUND GRANSKAD OCH KVALITETSSÄKRAD: HENRIK ALM

Sweco Environment AB. Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

PM DAGVATTENUTREDNING GROSTORP

UTSTÄLLNINGSHANDLING Utredning av infartsvägar till planområdet

ANMÄLAN OM SAMRÅD ENLIGT 12 KAP. 6 MILJÖBALKEN HUSBEHOVSTÄKT. Jag som söker samråd är markägare entreprenör konsult / ombud arrendator annat

3.2 Trafik och trafikanter resor och transporter

FÄRGAREN 3, KRISTIANSTAD

K 529. Grundvattenmagasinet. Åsumsfältet. Henric Thulin Olander. Vollsjö. Sjöbo

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.

Kommunen överklagade omprövningsbeslutet till va-nämnden.

Grundvattenbortledning från Värtaverket, AB Fortum Värme

Förslag till vattenskyddsföreskrifter för Sälens vattentäkt, Malung-Sälens kommun, fastställda av Länsstyrelsen i Dalarnas län 2015-xx-xx.

Vattenrening nr 53400

Geo och miljö för 7 delområden Härnösands kommun

Upprättad av: Jenny Malmkvist Granskad av: John Sjöström Godkänd av: Jenny Malmkvist

Hantering av BDT-vatten koloniområden i Helsingborg

Övergångsställen och cykelöverfarter

Underlag för behovsbedömning/ avgränsning av MKB för Detaljplan för Bro 5:22 samt del av Bro 5:10 m.fl. Brotorget Handläggare: Mikaela Nilsson

Förtydliganden och rekommendationer avseende risker kring förorenat berggrundvatten inom fastigheten Falkenbäck 25, Varbergs kommun

Byxelkroks vattentäkt

DEL 3: INNEHÅLL 1. FÖRUTSÄTTNINGAR KONSEKVENSANALYS...466

MILJÖMÅLSUPPFÖLJNING GOD BEBYGGD MILJÖ- Minskad naturgrusanvändning

Behovsbedömning för Detaljplan för Solberga, etapp 7, inom Tyresö kommun

13 Naturgrusskatt Författningar m.m Allmänt Skattesats m.m. Naturgrusskatt Avsnitt

RAPPORT. ISSN Nr 2006:6. Underlag för materialförsörjningsplanering i Södermanlands län

Grundvattenkontrollprogram

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder

K 522. Grundvattenmagasinet. Hultan. Henric Thulin Olander. Bjärsjölagård. Sjöbo

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

VARA MARKKONSULT AB

Enskilda brunnar och saltvatteninträngning på Ornö. Eva Lotta Thunqvist. Rapport TRITA CHB Rapport 2011:1 Stockholm 2011

Skruv norra och Skruv södra

SKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR ULRICEHAMN VATTENSKYDDSOMRÅDE, ULRICEHAMNS KOMMUN

Elfiske i Jönköpings kommun 2012

Vattenskyddsområden. SGUs roll i arbetet med Vattenskyddsområden samt faktaunderlag och råd från SGU vid tillsyn av vattenskyddsområden

Orup vattenskyddsområde

Information till dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet.

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun

Program till Vision Luleå 2050

Behovsbedömning och identifiering av viktiga miljöaspekter. Detaljplan Dioriten1/Grönstenen 4, Storvreten. Tumba

VATTENANVÄNDNING - VATTENVÅRD

Retention och enskilda avlopp - ställer vi överkrav?

Program för Kv. Landstinget 3 och 5 m fl

Vattenförsörjningsanläggningen i Spjutsbygd. Förslag till skyddsområde ARBETSMATERIAL KARLSKRONA KOMMUN

Teknisk försörjning VATTEN I PLANERINGEN

GEOTEKNISKA UNDERSÖKNINGAR...

Förbifart Stockholm. Vad bör en fastighetsägare tänka på?

Ekebyhov 1:1 EKERÖ KOMMUN

Eventuell bild eller karta

4 MARKANVÄNDNING OCH BEBYGGELSEUTVECKLING 4.6 Ellenö

Samråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt

KUNGSBACKA KOMMUN. Duvehed Trafikutredning. Göteborg

Geoteknisk utredning för Detaljplan, Hällevadsholm

SAMRÅDSHANDLING Del av Gällivare 12:74 Öster om Treenighetens väg/e Bilaga 1. BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING

Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004

VATTENSKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR SVARTTORP VATTENTÄKT I JÖNKÖPINGS KOMMUN

E4 Stockholm Uppsala, Trafikplats Måby

Trafikutredning Kyrkerud- Strand

ASKEN 1 OCH 2, ASPEN 3 OCH 4

Inom fastigheten Lillhällom planeras för utbyggnad av det befintliga äldreboendet som finns inom fastigheten idag.

Transkript:

2.14 Grundvatten, grus och berg Allmänt Grundvattenresurser Sveriges riksdag har formulerat 16 miljökvalitetsmål med tillhörande delmål. Däri sägs att grundvattenförande geologiska formationer av vikt för nuvarande och framtida vattenförsörjning senast år 2010 ska ha ett långsiktigt skydd mot exploatering som begränsar användningen av vattnet (grundvatten av god kvalitet). Vidare anges att naturgrusavlagringar med stort värde för dricksvattenförsörjningen ska bevaras. Liknande budskap ges i EU:s ramdirektiv för vatten. För hantering av vägdagvatten gäller Vägverkets publikation nr 2004:195 enligt följande: grundvatten ska skyddas mot skador av infi ltrerat dagvatten och utsläpp i samband med olyckor ytvatten ska skyddas mot föroreningar vägsaltets inverkan på vattentäkter ska minska och på sikt upphöra vid planering och projektering av nya vägar och åtgärder utefter befi ntliga vägar ska risker, sårbarhet och värde utredas för såväl grundvatten som ytvatten. Konsekvenserna av läckage och spridning av miljöfarliga ämnen beror på en rad faktorer såsom exempelvis: typ av förorening jordlager vid platsen grundvattennivåer närhet till yt- eller grundvattenförekomst känslig fl ora och fauna. utformning av dagvattensystem. I vägdagvatten kan en rad miljöfarliga ämnen förekomma. Vid korta häftiga regn bildas de högsta föroreningskoncentrationerna. Vid en trafi kolycka kan dels miljöfarligt gods läcka ut men också bränslen från fordonen. Värsta scenariot uppstår när en sådan olycka sker i närheten av en yt- eller grundvattentäkt. Då kan tiden vara för kort för att hinna stoppa spridningen och minska konsekvenserna. På sådana platser där jordlagren är täta kommer det naturliga skyddet att vara högre mot infi ltrering av förorening till mark och grundvatten. Där jordlagren är mer permeabla är skyddet sämre. Skyddet mot föroreningsspridning i grundvattnet är generellt sett sämre där grundvattennivån är hög och gradienten ( viljan för grundvattnet att fl ytta sig) är hög. På samma sätt är skyddet för spridning högre där gradienten är låg och nivån också är lägre. Figur 2.14:1 Bebyggelsen i Hol hämtar sitt dricksvatten från isälvsdeltats grundvattenmagasin i Hol. 61

2 Förutsättningar för lokalisering Täta jordlager förekommer i befi ntlig korridor söder om Hol. Mer permeabla jordlager förekommer runt Bälinge, Hol, Bäne, Mellomgården, Fridhem/Horla/Siene och utmed den västra delen av Vårgårda tätort. Det fi nns skäl att misstänka att läckage från de olyckor som skett kan spåras i jordlager och grundvatten på angivna platser. Grus- och bergförekomster Grusförekomster är en ändlig naturresurs och stor restriktivitet bör iakttas vid grusexploatering. Befi ntliga grustäkter bör utnyttjas väl och naturgrus bör enligt de nationella miljömålen endast användas när ersättningsmedel inte kan komma ifråga med hänsyn till användningsområdet. I länsstyrelsens regionala miljömål för Västra Götalands län anges att naturgrus endast ska nyttjas när det är helt omöjligt att använda ersättningsmaterial. Syftet med miljömålet är att bevara huvudparten av de återstående naturgrusavlagringarna till andra ändamål än ballastproduktion. Enligt MB 3 kap 7 ska mark och vattenområden som innehåller värdefulla ämnen eller material, skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra ett framtida utnyttjande av resursen. Nuläge Grundvattenresurser Det storskaliga grundvattenfl ödet sker från skogshöjderna öster om befi ntlig vägsträckning ner mot de bägge dalgångarna och Säveån. En större vattendelare går utmed höjdryggen, se karta Grundvatten, grus och berg (fi gur 2.14:4). Endast en kort sträcka av Skogskorridoren vid Fridhem ligger på den östra sidan av denna stora vattendelare. Lokalt kan andra fl ödesriktningar förekomma på grund av topografi, jordlager och större grundvattenuttag. Alingsås kommuns vattenledningsnät har sin norra/östra begränsning i höjd med Nygård, se fi gur karta Grundvatten, grus och berg. Alingsås har inga kommunala grundvattentäkter utmed de föreslagna vägkorridorerna. Vårgårda kommuns vattenledningsnät har sin södra begränsning i höjd med Hjultorp. Det lilla samhället Lagmansholm har tidigare försörjts av egen vattentäkt. Efter kontaminering med bekämpnings medel från jordbruket, har vattentäkten fått stängas. Nu försörjs Lagmansholm med dricksvatten i ledning från Vårgårda. Alla övriga samhällen och enstaka hushåll och gårdar utanför dessa områden försörjs med dricksvatten från större eller mindre grundvattenförekomster. Figur 2.14:2 Holmens bergtäkt öster om Bälinge ligger inom Skogskorridorens Gisslatorpsvariant. Vy mot sydväst. 62

I utredningsområdet förekommer ett antal större isälvsformationer, se karta Grundvatten, grus och berg. Utmed Järnvägskorridoren kommer vägen i den södra delen, fram till Mellomgården, att passera förbi huvudsakligen täta jordlager som lera och silt. Lokalt förekommer sandavlagringar som ligger ovanpå de tätare jordlagren. Utmed hela sträckan mellan Bälinge och Mellomgården är jordlagren perme abla och vattenförande under de tätare jordlagren. Jordlagren ger möjlighet för uttag av grundvatten (Sveriges Geologiska Undersökning, SGU). I höjd med Hol förekommer mindre passager där jordlagren vid ytan är permeabla och består av isälvsavlagringar (sand och grus). Dessa partier är så kallade ögon i leran där de permeabla, underliggande jordlagren, tittar fram. Isälvsformationen vid Hol bedöms vara sammanhängande med isälvsformationerna vid Marbogården och i Torp. Goda grundvattenresurser bedöms förekomma i isälvsformationerna i Hol, Bäne, Mellomgården, Gisslatorp och i Fridhem/Horla/Siene-formationerna. En större sammanhängande isälvsformation förekommer också från Algutstorp och under större delen av Vårgårda centralort. Isälvsformationen har klassats som en stor grundvattentillgång. Kvaliteten på grundvattentillgången är inte känd. En dricksvattentäkt förekommer i den östra delen av staden. Ett skyddsområde håller på att tas fram för Vårgårda kommuns vattentäkt i Algutstorp. Övriga grundvattenresurser saknar fastställt skyddsområde. I Hol försörjs kommunens skola (cirka 150 personer), fl era enstaka hushåll och jordbruk samt cirka 50 personer i en villasamfällighet med dricksvatten från isälvsformationen. Kommunen har också planer på att utöka bostadsbebyggelsen i Hol. I samma isälvsavlagring och grundvattenmagasin pågår brytning av grus under grundvattenytan, vilket kan stå i konfl ikt med grundvattenresursen. Länsstyrelsen har dock under 2007 gett tillstånd till fortsatt grustäktsverksamhet fram till år 2022, ett beslut som också Vårgårda kommun ställt sig bakom. Mellan Hol och järnvägen samt utmed skogsbrynet öster om befi ntlig väg förekommer ett antal naturliga källor. Hur vattenförsörjningen sker i Bäne och Mellomgården är inte helt känt men sannolikt har hushållen även här försörjning från isälvsavlagringen. I Horla, nära Storsjön, fi nns en större vattentäkt som försörjer cirka 100 personer. Råvattnet i täkterna tas från isälvsformationen. Figur 2.14:3 Den stora grustäksten i Hol. Vy mot sydväst. 63

2 Förutsättningar för lokalisering Mindre grundvattenmagasin förekommer i svallade jordlager samt i moränmarkerna i kanten mot höjdryggar, samt i lokala ansamlingar av permeabla jordlager på höjderna. Här har varje bostad egen försörjning i egen grävd brunn i jordlagren. Även borrade brunnar i såväl jordlager som berggrunden förekommer utmed hela sträckan. Artesiska förhållanden med höga grundvattennivåer bedöms förekomma utmed hela huvuddalgången, speciellt nära skogskanten i öster men också i isälvsmaterial under leran söder om Hol samt utmed järnvägen. Kvaliteten på grundvattnet i isälvsformationerna är inte känd men är sannolikt god eftersom uttag till dricksvatten sker i dem. Inga stora kända föroreningskällor förekommer i närheten av isälvsformationerna. Kända föroreningskällor i utredningsområdet är vägtrafi ken, platser med förorenad mark och platser där olyckor med farligt gods inträffat, se karta Grundvatten, grus och berg. Idag fi nns inga kända åtgärder eller anläggningar för att minimera påverkan på grundvattenförekomsterna av vägdagvatten eller av läckage från olycka med farligt gods. Även liten, svag men långvarig belastning av vägdagvatten kan på sikt slå ut grundvattentäkter när föroreningar har ackumulerats och halterna har blivit tillräckligt stora. Grus- och bergförekomster Isälvdeltat i Hol är Vårgårda kommuns största isälvsavlagring, vars totalvolym har uppskattats till cirka 23 miljoner m³ sand och grus och som därmed utgör cirka hälften av den totala volymen i kommunen (Grusinventering i Herrljunga och Vårgårda kommuner 1991:7). Hela detta cirka 1 4 kilometer stora område har dock fått naturvårdsklass 1 och kan därför inte upplåtas för täktverksamhet, enligt länsstyrelsens grusinventering från 1991. Trots detta ligger, som ovan nämnts, en aktiv grustäkt norr om Hols kyrka, se fi gur 2.14:3 samt karta Grundvatten, grus och berg. Grusavlagringen har ett stort geovetenskapligt värde och uppe på den ligger både Hols samhälle och ett stort gravfält. Avlagringen har också stor betydelse för landskapsbilden. Grovt material fi nns framför allt i avlagringens östra del, särskilt öster om E 20. Österut avslutas avlagringen i en fl ack ås som sträcker sig till i trakten av Stenbromossen. Väster om E 20 dominerar sand. Den grova ytdelen är i den östra delen, särskilt öster om E 20, fl era meter mäktig men blir mot väster allt tunnare. Förutom isälvsavlagringen i Hol fi nns några mindre isälvsavlagringar inom utredningsområdet som är upptagna i länsstyrelsens grushushållningsplan för Vårgårda kommun från 1989. Området vid Berget har fått naturvårdsklass 1 och är därför inte exploaterbart. Strax väster om bebyggelsen i Bäne ligger en mindre avlagring som fått klass 3 och som därför bedömts som exploaterbar. Detsamma gäller för isälvsavlagringen norr om korsningen mellan E 20 och väg 42 vid Degrabo. I Alingsås kommun ligger isälvsavlagringar öster om gården Risa, vid Holmen samt vid Rolfs kulle och vid Torp, se karta Grundvatten, grus och berg. Den förstnämnda har getts skyddsklass 2 och har inte bedömts innehålla något exploaterbart material. En husbehovstäkt ligger dock inom avlagringen. De övriga har fått skyddsklass 3 och har i det avseendet bedömts vara exploaterbara. Den exploaterbara volymen i den då aktiva grustäkten uppskattades år 1995 till 50 000 m³. Idag är grustäkten i stort sett avslutad men har övergått till att vara en bergtäkt, se nedan. Åskullen Rolfs kulle tillsammans med kullen vid Torp bedömdes år 1995 ha en exploaterbar volym på 50 000 m³. Redan då var ungefär 80 procent av täkten vid Rolfs kulle avslutad och efterbehandlad. Vid Torp fi nns en igenväxt täkt med en mäktighet av 5 6 meter med en liten skärning av husbehovskaraktär. Av karta Grundvatten, grus och berg framgår att det fi nns ytterligare isälvs avlagringar inom utredningsområdet som dock inte är upptagna som grusresurser i länsstyrelsens grushushållningsplan. Vårgårda och Herrljunga kommuner ligger inom ett berggrundsområde som domineras av bergarter med dåliga egen skaper för bergkrossproduktion. I länsstyrelsens utredning Berg för krossning i Herrljunga och Vårgårda kommuner, 1991 pekas en handfull möjliga bergtäktsplatser ut som ligger med relativ närhet till utredningsområdet för E 20. Undersökningen inriktades i första hand på att lokalisera de bergartsenheter som erfarenhetsmässigt brukar visa upp de bästa värdena. Trots detta var det endast vid Rävaberget cirka 1 mil väster om Vårgårda som det förekom en bergkrosskvalitet som var tämligen god. Den uttagbara volymen överskrider här 4 miljoner m³. I de fyra andra områdena vid Lagmansholm, Vårgårda och Ljur var bergkvaliteten tämligen dålig. Cirka 1,5 kilometer öster om Bälinge, utmed väg 1778 mot Kärtared, ligger Holmens bergtäkt, se fi gur 2.14:3. Den aktiva bergtäkten har brytningsrättigheter som framför allt sträcker sig österut från befi ntlig täkt. I närheten av denna bergtäkt har SGU tagit bergkvalitetsprover som visar att bergkvaliteten är dålig och materialet sprött. Berget kan användas som förstärkningslager i vägar men inte som bärlager. Detta innebär i praktiken att material till bärlagret måste hämtas utifrån om det övriga berget i väglinjen håller samma låga kvalitet som vid SGU:s provtagningspunkt. Figur 2.14:4 Grundvatten, grus och berg. 64