Livsmedelshygien. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska



Relevanta dokument
Livsmedelshygien. Inger Andersson, hygiensjuksköterska,

Livsmedelshygien. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska,

PROJEKT. Salladbufféer

Kontroll av mikrobiologisk kvalitet på mjukglass i Varbergs Kommun, sommaren 2012

Koll på Kungsbacka Rapport 2:2016 Kebabprojekt Kebabprojekt 2016 Provtagning av kebabkött på pizzerior och restauranger i Kungsbacka kommun

Vad kan finnas under ytan?

Egenkontrollprogram i Stöd och Service

Program Del 3. Livsmedelshygien Tarmsmitta Särskilt smittsamma vårdtagare Blodburen smitta

Exempel 2 av: Christopher Nilsson

Del 2 Produktbladen Om att laga mat utomhus

ABC I TRYGG MATLAGNING. Tips och råd för en jäktad hemmakock en liten bobbabank

Hygienombudsträff HT Välkomna!

Hygienombudsträff HT- 2012

Undersökning av glass i Landskrona kommun 2008

Provtagning av sallader

Generell riskanalys för hantering av livsmedel i bostad för vuxna barn mfl enligt LSS 1 2. Förebyggande åtgärd

FÖRORD... 3 INLEDNING...4

Rapport. Restauranger tillsynsprojekt Åsa Fredriksson Joakim Johansson

Kontrollhandbok för storhushåll. Del 3 Hälsorisker och prioriterade kontrollområden inom olika typer av storhushåll

Risk/faroanalys för hantering av livsmedel, MICASA mottager varm lunch och tillagning av lättare lunch 1. Förebyggande åtgärd

Historien om Ingemars Whiskeysenap

VÄNLIGEN FYLL I FÖLJANDE UPPGIFTER, TEXTA TYDLIGT ELLER ANVÄND VERSALER, TACK. Kompetenstestarens namn Kompetenstestarens betekcning Testdatum

Fundera och diskutera i pausen. När barnet är sjukt. När skall barnet vara hemma? Generellt är det barnets allmäntillstånd som avgör.

Bakterier i maten. #AntibiotikaSkolan

Ditt ansvar som livsmedelsföretagare

Smitta i förskolan. Förskolebarnens infektioner. Smittvägar. Hygienrutiner. När skall barnet vara hemma?

3.6 Faroanalys. Flik 3 RISKVÄRDERING CCP JA/NEJ NEJ. FÖREBYGGANDE ÅTGÄRD( Se rutiner i Låg Mellan Hög

Egentillsyn. med haccp

Projektrapport 2011: Salmonella i grönsaker

Urinvägsinfektion vanlig orsak till VRI

Egenkontroll för. hemtjänsten i Järfälla kommun. Kostservice 2011, maj

Egenkontroll för äldreboenden i Järfälla kommun

Proteinreducerad. Den proteinreducerade kosten är avsedd för patienter med njursvikt som ordinerats proteinreducerad kost av läkare.

Livsmedelskontroll i Falkenbergs kommun 2014 Miljö- och hälsoskydd

Del 3 Anmälan till myndigheten, eget kök hemma, olika goda hygieniska rutiner, lagstiftning

Magsjuka. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Säker livsmedelshantering

Livsmedelskontroll av julbord i Malmö 2015

Kostinformation till dig med nedsatt immunförsvar

Smittsam magsjuka. Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala

Utredning av utlandsresenär

Objudna gäster i tarmen vilka är vi?

APTOBALANCE NUTRISAL. Stabiliserar tarmfloran ATTAPECTIN. Bromsar lös mage. Vätskeersättning

Sammanställning. Redlighet och hygien vid Butiksgrillning 2008

Manus till bildspel, Basala hygienrutiner och klädregler

Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Förekomst 2. Vad är Sårbotulism? 2. Symptom 3. Vad du kan göra för att reducera risken att smittas 4

Branschriktlinjer Utomhusmatlagning

Is i livsmedelsanläggningar

HACCP first aid kit Tio steg för säker ost

PROJEKTINRIKTAD KONTROLL I NORRBOTTEN Kontroll av salladsbufféer

Förslag till: Hygienrutiner för maten på förskolans avdelning

Branschtillsyn, 2011 Mottagnings- och serveringskök Rapport nr: 13

Livsmedelskontroll av kinarestauranger i Malmö och Burlövs kommuner 1998

Ont i halsen. Råd och fakta om ont i halsen på grund av halsfluss. Läs mer på 1177.se/vasterbotten

Nutritionspärm Region Skåne

Hjälp till utformning av egenkontrollprogram. Restauranger, pizzerior, gatukök och liknande verksamheter

Information om riskklassning och avgifter för livsmedelskontroll

PROJEKTINRIKTAD LIVSMEDELSKONTROLL AV KUNSKAPSNIVÅN AVSEENDE LIVSMEDELSHYGIEN HOS PERSONAL VID FÖRSKOLOR

BRUKSANVISNING Vakuumpackare Foodmaster Premium

Risk/faroanalys för hantering av livsmedel, gruppboende/ avdelningskök mottager varm frukost, varm lunch och varm middag 1. Förebyggande åtgärd

Riskfaktorer. Normalflora. Hur förebygger vi smitta?

Tillsynsprojekt Revision av restauranger

Egenkontroll ger bättre koll

Lokalkrav för livsmedelsföretag

Förslag till egenkontrollprogram

Kontrollprojekt Mottagningskök

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Transplantation, Kostrestriktioner

Rapporterade misstänkta matförgiftningar 2007

VÄNLIGEN FYLL I FÖLJANDE UPPGIFTER, TEXTA TYDLIGT ELLER ANVÄND VERSALER, TACK. Svarare

Glassprojekt sommaren 2005

Miljö- och hälsoskyddskontoret. Rapportserie. Livsmedel 2008:1 Centraltillverkade och centralförpackade smörgåsar och sallader Provtagning och analys

Kalmar Kebab. - ett nytt företag. Vi har bytt namn. Märk rätt! Kalmar kommun Samhällsbyggnadskontoret. Information till livsmedelsbranschen

Ätfärdiga livsmedel. Projektinriktad kontroll i Örebro län Foto: Per Norström, Länsstyrelsen. Publ. nr 2007:22

Vad är vårdhygien. Inger Andersson och Barbro Liss Hygiensjuksköterskor. Sektionen för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Riktlinjer för måltider i förskola, skola och fritidsverksamhet

Rapport provtagningsprojekt 2010 Vagnar & Restauranger. Miljöförvaltningen

Lokalkrav för livsmedelsföretag.

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket

Kostpolicy för äldreomsorgen

Handbok för utredning av utbrott Stödjande instruktion för livsmedelskontrollen och smittskyddsenheterna

Hur ska livsmedel hanteras?

Kostpolicy. för äldreomsorgen

Grundläggande förhållanden och aktiviteter som är nödvändiga för att upprätthålla en hygienisk miljö genom hela livsmedelskedjan.

Isprojektet Mikrobiologisk provtagning av is. En rapport från Miljöförvaltningen Kalle Feldt och Emma Tibrand MILJÖFÖRVALTNINGEN

Så beräknas kontrolltiden för livsmedelsverksamheter

Redlighet och hygien vid grillning i butik 2008

Nyttig och inspirerande mat i skolan och förskolan

Information till dig som livsmedelsföretagare - egenkontroll, personlig hygien, separering, tid- och temperaturprocesser samt rengöring

Riktad kontroll butik

VRE. Information till patienter och närstående. regiongavleborg.se

En inventering av Universitetssjukhuset MAS vårdavdelningskök 1998

RAPPORT. Kontrollprojekt Salladsbufféer i Uppsala D-nr

Hygieninformation för livsmedelsföretag

Dialyskost. Ofta behöver man begränsa intaget av fosfor, kalium, salt och vätska.

Projekt hållbarhetstester på charkprodukter

operativa mål för livsmedelskontrollen Preliminära mål. Mindre justeringar kan komma att göras innan målen fastställs i december

Bild: januari 2015

EGENKONTROLLPROGRAM FÖR LIVSMEDELSBUTIK

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Transkript:

Livsmedelshygien Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Viktig livsmedelshygien Vanligt med livsmedelsburna sjukdomar i Sverige ca 500 000 fall/år Livsmedelsburna sjukdomar kan leda till dödsfall Rapporterade dödsfall hos små barn, äldre och individer med nedsatt immunsystem

Lagstiftning om livsmedel Livsmedelslagen (riksdagen) anger riktlinjer för all hantering av livsmedel Livsmedelsförordningen (regeringen) preciserar bestämmelserna i livsmedelslagen Livsmedelsverkets författningssamling innehåller detaljerade föreskrifter Livsmedelslagen gäller inom hela EU sedan 2006

Regionen har tillsynsansvar Samhällsbyggnadsförvaltningen Enhet för Livsmedel & Alkoholtillstånd 0498-263210 Varje verksamhet ska ha ett egenkontrollprogram som innehåller uppgifter om: Personalutbildning Personlig hygien Rengöringsrutiner Skadedjur Dricksvatten

Orsaker till livsmedelsburna sjukdomar Bakterier och virus i mat efter konsumtion tränger dessa in i tarmslemhinnan och ger symtom Bakterier som bildar toxiner (gifter) i mat eller i tarmen ger förgiftningssymtom

Krävande bakterier I Bakterier trivs där det är lagom temperatur! Förökar sig bäst vid kroppstemperatur (37 C) Risk för tillväxt av bakterier vid + 5-60 C Ingen tillväxt i kylskåp vid + 1-4 C Ingen tillväxt i frysen men bakterier kan överleva och föröka sig vid upptining Sporer är detsamma som vilande bakterier, de tillväxer när exempelvis temperaturen ökar

Krävande bakterier II Bakterier behöver näring och fukt! Risk för tillväxt av bakterier i proteinrika livsmedel som kött, fågel och mejerivaror Hög koncentration av socker, salt, syra eller konserveringsmedel försvårar tillväxt av bakterier (jmf safta och sylta)

Krävande bakterier III Bakterier behöver tid för att tillväxa! Under gynnsamma förhållanden kan antalet bakterier fördubblas var 10:e minut på 100 minuter kan 1000 bakterier bli 1 000 000! Livsmedel får inte lämnas i riskzonen för tillväxt av bakterier (+ 5-60 C) under längre tid än nödvändigt (jmf Ärtsoppan i Tierps kommun)

Risklivsmedel Livsmedel som är särskilt känsliga för tillväxt av bakterier, ofta proteinrika och avsedda att ätas utan tillagning. Förvaras i kylskåp skild från andra råvaror. Mjölk, grädde, vaniljsås Kokta ägg, äggprodukter (majonäs) Skaldjur, fisk och fiskprodukter Tillagat kött inklusive fågel, sås och buljong Kokt ris

Virus i livsmedel Människa är ofta reservoar Är mycket smittsamt, oftast liten smittdos Kan inte föröka sig i livsmedel, men överleva för att göra fler sjuka Överförs från människa till avloppsvatten, till bär och grönsaker, skaldjur mm

Smittöverföring Dålig handhygien Smutsiga arbetskläder Livsmedelshantering vid pågående infektion (sår, diarré) Smutsigt kök och redskap Felaktig tillagning, avkylning och uppvärmning Servering av rester

Hygienregler för personal i kök Syfte hindra bakterier att hamna i livsmedel eller hindra bakterier som finns i livsmedel att växa till genom rätt tillagning, avkylning och förvaring! Noggrann handhygien fri från smycken, nagellack Rena kortärmade arbetskläder (tvätt minst 60 C) Ingen livsmedelshantering vid diarré, kräkning, halsont, hudinfektioner och sår på händer

Redskap i köket Använd noggrant rengjorda redskap Rengör redskap och skärbrädor mellan olika moment i matlagningen Använd olika skärbrädor till kött, kyckling, fisk, grönsaker och tillagade livsmedel

Städa köket Arbetsbänk och spis minst 1 gång/dag Rengör och torka golvet minst 1 gång/dag Separat städutrustning Rengör och torka ur skåp/lådor regelbundet Avfrosta frys enligt tillverkarens anvisningar

Förvara kalla livsmedel Kylvaror förvaras vid högst +8 C Risklivsmedel förvaras vid högst +4 C (köttfärs, rökt/gravad fisk) Tag fram små portioner Temperaturkontroll av kylskåp 1 gång/vecka

Förvara frysta livsmedel Frysta varor förvaras vid - 18 C eller kallare Temperaturkontroll av frysen 1 gång/vecka

Varmhålla tillagade livsmedel Tillagad varm mat ska ha en temperatur på minst +60 C Tillagad mat som inte ska serveras inom två timmar ska snabbt kylas ned Värm upp små portioner som beräknas vara slut inom 30 minuter Tillagad varm mat får inte blandas med rester

Buffé- eller kaffevagn Hjälp vårdtagaren med handhygienen Vårdtagare med diarré, kräkningar, infektioner eller som har svårigheter att sköta sin personliga hygien serveras all mat Kalla livsmedel förvaras på kylbrickor/kylklampar Servera färdigskivat pålägg Servera små portioner överblivet kastas

Djur i köket risker?

Matförgiftningar

Clostridium perfringens Gödsel och jordbakterie (grönsaker) Bildar toxiner i tarmen Bildar sporer i maten som överlever tillagning Tid till insjuknande 8-12 timmar magsmärtor, illamående, kraftiga diarréer Storkok som avsvalnar sakta Åter frisk efter 12-48 timmar

Clostridium botulinum Jord- och slambakterie Bildar sporer som överlever tillagning Bildar nervgift i livsmedel Tid till insjuknande 12-36 timmar Illamående, kräkningar, dubbelseende, svårt att svälja, tala och andas, förlamning Dödlig om ej behandling Ovanligt i Sverige Vakuumpackad fisk, felkonserverade livsmedel, felaktiga sillinläggningar, honung till barn <1 år

Bacillus cereus Jordbakterie Bildar sporer som överlever torka Bildar 2 sorters toxiner (tillagade livsmedel/tarm) Tid till insjuknande (toxin 1) 1-6 timmar, (toxin 2) 6-24 timmar Intensivt illamående och kräkningar (toxin 1), magsmärtor och diarré (toxin 2) Kokt ris och pasta (toxin 1), kött- och grönsaksrätter, dessert (toxin 2) Åter frisk efter 24 timmar

Listeria monocytogenes Tarm och jordbakterie Förökar sig i kylskåp ned till 0 C Ofarlig bakterier med undantag för gravida, äldre, nedsatt immunförsvar Tid till insjuknande några dygn 3 veckor Kan orsaka hjärnhinneinflammation, missfall Rökt och gravad lax, opastöriserade och pastöriserade dessertostar, färdigrätter och förpackade charkvaror (smörgåspålägg) Antibiotikabehandling

Stafylokock aureus Hud- och sårbakterie Bildar toxiner i livsmedel som finns kvar efter tillagning Tid till insjuknande 1-7 timmar Akut illamående, kräkningar, magsmärtor och diarré Alla livsmedel som hanteras med såriga händer Åter frisk efter 48 timmar

Campylobacter Tarmbakterie (fågel, gris, nötboskap, hund, katt) Tid till insjuknande 1-3 dygn Akut diarré (blodtillblandad), magsmärtor, illamående, kräkningar, feber, ledbesvär Dricksvatten, opastöriserad mjölk, kyckling Åter frisk efter 3 veckor

Salmonella Tarmbakterie (fågel, gris, nötboskap, hund, katt, reptiler) Tid till insjuknande 1-3 dygn Akuta buksmärtor, feber, diarréer och ibland kräkningar, ledbesvär Förorenade livsmedel, redskap/ytor i köket, kontakt med reptiler Åter frisk efter 4-6 veckor Antibiotika vid svår sjukdom

Escherichias coli 0157 (EHEC/ETEC) Tarmbakterie (nötboskap) Bildar toxiner Magsmärtor, diarré (blodiga), illamående, kräkningar Opastöriserad mjölk/äppelcider, yoghurt, sallad, salami, medvurst, rostbiff och hamburgare, kontakt med sjuka Åter frisk efter 1 vecka 5% av de som insjuknar (främst barn <5år) utvecklar njursvikt (HUS) som kräver dialys och intensivvård

Calicivirus - vinterkräksjuka Virus hos människor och miljö (vatten) Överlever nedfrysning flera år, upphettning Tid till insjuknande 12-48 timmar Akut illamående, kräkningar, diarré, magsmärtor, huvudvärk och yrsel Dricksvatten, djupfrysta importerade hallon, ostron och alla livsmedel som förorenats av en sjuk person Åter frisk efter 3 dygn