Svenskan i tvärspråkligt perspektiv Lexikon: ordbildning och lexikalisering Solveig Malmsten
Vår inre språkförmåga Lexikon Ordförråd : Uttryck i grundform + deras betydelse Enkla ord, t.ex. blå, märke Avledda ord, t.ex. märkning Sammansatta ord, t.ex. blåmärke Lexikaliserade fraser, t.ex. lägga märke till ngt Grammatik Böjningsmönster: Regler för kombination av innehållsmorfem och grammatiska morfem inom ord Ordbildningsregler: Regler för kombination av flera rotmorfem eller rotmorfem + avledningsmorfem till nya ord Syntaktiska regler: Regler för kombination av innehållsord och grammatiska ord till större enheter
Relation mellan lexikon och grammatik Lexikon och grammatik är sinsemellan avhängiga I lexikon lagras för varje enhet information om grammatisk klass och särskilda kombinationsregler Genom grammatiska processer kan nya enheter i lexikon skapas (ordbildning) Grammatiska enheter kan omvandlas till lexikonenheter (lexikalisering)
Att strukturera lexikon grammatiskt Ordklasser subkategorier/kombinatoriska regler Ordbildningstyper Avledningar Sammansättningar Fraser Lexikaliseringsgrad
Ordklass Implikationshierarki: substantiv, verb < adjektiv < adverb Definitionen varierar böjning (syntetiska språk) syntaktisk funktion En semantisk funktion kan representeras av olika ordklasser i olika språk Kinesiskan använder verb istället för adjektiv
Kombinatoriska regler: Argumentram Grammatisk begränsning för vilka andra led ett visst ord kan kombineras med Argument = mer eller mindre obligatoriska bestämningar till ett huvudord Argumentramen = reglerna för argumenten till ett visst enskilt ord: Antal ofta begränsat till högst tre Syntaktisk roll t.ex. subjekt, objekt, predikativ Semantisk roll t.ex. AGENT, PÅVERKAD (=PATIENT), UPPLEVARE Tydligast och viktigast vid verb Exempel: brinna och bränna Antal brinna: 1, d.v.s. ett intransitivt verb bränna: 2 Syntaktisk roll brinna: Subjekt bränna: Subjekt och objekt, d.v.s. ett transitivt verb Semantisk roll brinna: PÅVERKAD bränna: AGENT och PÅVERKAD Kombinatoriska regler skiljer sig ofta åt mellan språk, även mellan närbesläktade, se Stroud s. 192ff
Kominatoriska regler: Selektionsrestriktioner Gäller alla öppna ordklasser Innehållslig begränsning för vilka andra led ett visst ord kan kombineras med brinna ner kan bara en upprätt konstruktion huset brann ner, ljuset brann ner, *pappret brann ner brinna upp kan det mesta! pappret brann upp En semantisk roller förutsätter ofta vissa semantiska drag hos ledet ifråga, t.ex. bör både AGENT och UPPLEVARE ha draget LEVANDE. Därigenom finns beröringspunkter mellan argumentram och selektionsrestriktioner.
Ordbildning Kombination av morfem: Språkets minsta betydelsebärande enheter Ligger på gränsen mellan lexikon och grammatik Vissa typer av morfem är självständiga lexikonenheter och byggstenar i vår inre grammatik Andra morfem finns bara i grammatiken Kan alltså vara fria eller bundna Fria morfem kan fungera som självständiga ord Bundna morfem kan inte fungera som självständiga ord
Fria morfem Rotmorfem (Linell: autosemantiska morfem) Kan fungera som självständiga ord Har definierbar självständig betydelse Kan kombineras med andra rotmorfem till sammansatta ord och med avledningsmorfem till avledda ord Vid kombination med andra morfem kan eventuell slutvokal ändras eller försvinna Exempel: flicka, rum, jeans => flickrum, jeansflicka, flickaktig Fritt grammatiskt ord Fungerar som självständiga ord Har snarare grammatisk funktion än självständig betydelse Kan inte kombineras med andra morfem Exempel: och, om (subjunktionen), att
Bundna morfem Avledningsmorfem Kan inte fungera som självständiga ord Har ingen eller svag självständig betydelse Har däremot betydelse i förening med ett rotmorfem/ord, då rotmorfem/ord + avledningsmorfem ger nytt ord med ny innebörd Kan vara prefix (stå framför det rotmorfem/ord som det fogas till) suffix (stå efter det rotmorfem/ord som det fogas till) Har koppling till grammatiska kategorier som ordklass och böjningsmönster; suffix ger ofta ny ordklasstillhörighet Vissa avledningsmorfem skiljer sig från homonyma rotmorfem genom att vara obetonade, t.ex. prefixen be- och för- Exempel: prefix be- + rot vaka (verb) = bevaka (verb) ord bevaka (verb) + suffix ning = bevakning (substantiv)
Bundna morfem, forts. Böjningsmorfem Kan inte fungera som självständiga ord Har endast betydelse som del av ett böjningsmönster Exempel: -er betyder presens i böjningen av ett verb komma : kommer -er betyder plural i böjningen av ett substantiv bok : böcker Flera böjningsmorfem kan tillfogas efter varandra till samma ord Exempel: böck-er-na-s rot plural bestämd form genitiv Fogemorfem Består endast av en bokstav = ett ljud som inte kan utgöra självständigt ord Har absolut ingen egen betydelse Ger heller ingen ny betydelse åt det ord som det fogas till Exempel: skatt-e-fri, tid-s-frist
Enkelt ord ett enda rotmorfem Sammansättning Ordbildning flera rotmorfem eller ord kombineras med varandra eventuellt infogas ett fogemorfem i skarven Avledning ett rotmorfem eller ord kombineras med ett avledningsmorfem (prefix eller suffix) Retrogradering ett ord omskapas till ett ord av annan ordklass utan att något avledningsmorfem tillfogas (istället blir den yttre formen oförändrad eller möjligen kortad)
Sammansättning Kombination av två led i form av rotmorfem, avlett ord eller sammansatt ord Eventuell ändelsevokal på den första sammansättningsleden kan ändras eller försvinna Ett fogemorfem kan infogas mellan sammansättningslederna Sammansättningens ordklass blir samma som den senare sammansättningsledens Rotmorfem Avledning Sammansättning Rotmorfem Sten + yxa Forn + lämning Grott(a) + boplats Avledning Fångst + yxa Fångst + lämning Fångst + boplats Sammansättning Stenålders + yxa Stenålders+lämning Stenålders+boplats
Avledning Kombination av avledningsmorfem + rotmorfem, avlett ord eller sammansatt ord Vid suffixavledning kan eventuell slutvokal på avledningsstammen falla bort Vid suffixavledning bestämmer suffixet det nya ordets ordklasstillhörighet Vid prefixavledning ändras ordklasstillhörigheten normalt inte Rotmorfem Avledning Sammansättning Prefix Be + skriva An + be-falla Anti+pirat-byrån Suffix Skriv + ning Be-skriv(a) + ning Fri-skriv(a) + ning
Ordbildning i andra språk Ju mer analytiskt språk, desto mindre ordbildning färre avledningsmorfem färre avledningar över huvud taget färre fogemorfem färre sammansättningar över huvud taget Alternativa strategier: Retrogradering Kombination av ord utan ny ordbildning T.ex. vietnamesiska dag förfluten för igår Om syntetiskt språk: Avledningsmorfemen kan placeras enbart före eller enbart efter roten Böjningsmorfem kan placeras före resten av ordet
Kreativa bildningar hos L2-inlärare Felaktiga egna ordbildningar visar att L2- inläraren kan separera morfemen i ett ord förstått språkets generella principer för ordbildning därigenom har god chans att kunna gissa sig till betydelsen hos okända flerledade ord Undvikandestrategier ger korrekt ordförråd men kan dölja brister i ovanstående förmågor
Rimliga felaktiga bildningar Flera avledningsmorfem kan ha samma funktion och vice versa; bara vissa kombinationer är lexikaliserade *onöjd olycklig *oförstå oförstående missnöjd *misslycklig missförstå *missförstående Sammansättningar är mer eller mindre lexikaliserade, d.v.s. att relationen mellan form och innehåll inte är helt förutsägbar brandförsvar försvar mot brand brandskydd självförsvar försvar av sig själv *självskydd brandtal ett uppeldande tal, inte ett tal om brand
Orimliga felaktiga bildningar Beror på att inläraren inte behärskar de regler och tendenser som trots allt finns t.ex. att verb som förled i sammansättning får infinitivändelsen struken *flygaplan flygplan ett plan som flyger t.ex. att verb är ovanliga som förled i sammansättningar I Norstedts Svensk ordbok 29 sammansättningar med substantivet tanke, endast 4 med verbet tänka (nämligen tänkebok, tänkespråk, tänkesätt, tänkvärd) t.ex. metaforen värme är upp, kyla är ner temperaturen har gått upp med femton grader på ett dygn temperaturen har fallit från fem till tjugo grader *överkylning underkylning
Lexikalisering Termen lexikalisering innebär att betydelsen hos en flermorfemig lexikonenhet inte är fullt härledbar ur de ingående morfemens betydelse Lexikaliseringen kan vara starkare eller svagare, d.v.s. betydelsen hos den flermorfemiga enheten kan vara mer eller mindre oväntad Exempel, sammansatta ord: blågrön knappt lexikaliserat blåmes svagt lexikaliserat blåmärke starkare lexikaliserat blåneka fullständigt lexikaliserat
Lexikaliseringsgrad hos sammansättningar Kopulativa sammansättningar Betydelse: förled och efterled i lika hög grad T.ex. blågrön Oftast mycket svagt lexikaliserade. Men tänk på de olika möjliga betydelserna hos blågul! Determinativa sammansättningar Betydelse: efterleden avgör typ av referent, förleden beskriver efterleden T.ex. blåmes, blåmärke Svagt starkt lexikaliserade. Lexikaliseringen består först och främst i att begreppet omfattar bara ett urval av de referenter som teoretiskt sett vore möjliga: Inte alla mesar med blå färg är blåmesar, inte alla märken som är blå är blåmärken. Bahuvrihi-sammansättningar (bahuv rihi = sanskrit mycket ris, d.v.s rik man) Betydelse: en varelse (oftast) som har det de ingående leden betecknar T.ex. grönbena (fågel), sjurygg (fisk), storkäft (person) Starkt lexikaliserade eftersom någon beteckning för varelse / person inte ingår i sammansättningen
Lexikaliseringsgrad hos fraser Lexikaliserade fraser Selektionsrestriktioner Ett ord kräver vissa betydelsekomponenter hos de ord det ska kombineras med Flera kombinationsmöjligheter finns Betydelsen kan helt och hållet härledas ur delarna Den grammatiska formen är inte fast Kollokationer Fasta kombinationer av t.ex. verb och bestämningar som utgör del av en sats Betydelsen kan i stor utsträckning, men inte helt härledas ur delarna Den grammatiska formen är fast Bestämningar kan inte fritt läggas till Böjningsformen på frasens led är ofta oföränderlig Böjningsformen på frasens led är ofta avvikande Enskilda led i frasen kan inte brytas ut, efterfrågas eller betonas kontrastivt För flera egenheter se Anward & Linell Idiom Fasta kombinationer av t.ex. verb och bestämningar som oftast utgör del av en sats Betydelsen kan inte härledas ur delarna Den grammatiska formen är fast, jfr under kollokationer
Exempel Selektionsrestriktioner Begränsningar i vilka andra ord ett visst ord kan kombineras med, men ingen fast fras spela ett spel (i regel stillasittande, med skrivna regler), ett instrument, *en lek, *med ett föremål leka en lek (fysiskt, utan skrivna regler), leka med ett föremål, *ett spel, *ett instrument Kollokationer En fast fras där betydelsen i stor utsträckning går att härleda ur de ingående ordens betydelse leka kurragömma *leka snabbt kurragömma, *leka kurragömman *vilket kurragömma lekte ni?, *vi leker kurragömma, *det är leker vi gör kurragömma det är kurragömma vi leker Idiom En fast fras där betydelsen inte går att härleda ur de ingående ordens betydelse spela Allan *spela stor Allan, *spela en Allan *vilken Allan spelade han?, *han spelar Allan, *det är spelar han gör Allan, *det är Allan han spelar I spänningsfältet mellan bokstavlig och lexikaliserad tolkning av en viss fras finns humoristiska möjligheter! Exempel: Det rundaste ord jag vet är boll