Jämlik vård är det möjligt? Hanna Wallin SKL

Relevanta dokument
Jämlika välfärdstjänster

Normkritiskt perspektiv på förändringsarbete Fokus på diskriminerande normer och strukturer (istället för att försöka ändra på de som drabbas)

Öka kunskapen om HBTQ-personers situation Ett värderingsarbete riktat till personalgrupper

Göra jämlikt = göra skillnad

När du behöver frysa in dina ägg. Information om hur det går till att ta ut en bit av en äggstock och frysa in.

Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst!

Så bidrar du till en inkluderande arbetsmiljö Checklistor för diskrimineringslagens sju diskrimineringsgrunder

INTERKULTURELLA MÖTEN-att motverka fördomar och främja ömsesidig förståelse

Kommunikationsavdelningen

WHO:s kommission för hälsans sociala bestämningsfaktorer 2008

NORRTÄLJE KOMMUN. Skarsjö förskola. Plan mot kränkande behandling och diskriminering 2015/16

Grafisk form: Frida Nilsson Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Grafisk form: Frida Nilsson Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

Tillsammans vårens första dag

Kan etiska ombud bidra till mer jämlik vård?

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Korvettens förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Välkommen till Lärandeseminarium 1

Ekendals förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Barnets rättigheter. Barnkonventionen

Världskrigen. Talmanus

Rådmansö förskola. Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling. syftar till att främja elevers lika rättigheter oavsett

Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015

Svanberga förskolas. Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Enskede 2015/2016

Anne Harju 1

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Väsby Kommunala Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

UMO.se normkritisk sajt om sex, hälsa och relationer

Likabehandlingsplan. Rockadens förskola. Förskolechef: Camilla Norrhede. Utbildningsförvaltningen 1(14) Datum

Landstingsfullmäktige 27 november Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Berghems förskola

Unseen on screen. Material Time Age C8 2x Nyckelord: likabehandling, hbt, normer/stereotyper. Innehåll

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling Skolenhet / 2016

Förskolan Pärlans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015

Korvettens förskola

En liten guide till kvinnohälsa

För alla En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd :01:53

Götgatans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Direktiv för regionstyrelsens beredning kring jämlik hälsa

EN RÄTTVIS SJUKVÅRD VÅ R D S K A F Ö R D E L A S E F T E R B E H O V, I N T E E F T E R T J O C K L E K PÅ P L Å N B O K

Granskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande

I huvudet på SKL. Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014

Likabehandlingsplan 2015/2016

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Mellansels förskola 2014/2015. Denna plan gäller till och med

ELEVHÄLSA. Elevhälsa - definition. Mål. Friskfaktorer

Kulturell vistelse i BERLIN Presentation och utvärdering

Barns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor

Barn- och ungdomspsykiatri

Borgviks förskola och fritidshem

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Unga som har sex mot ersä/ning: unga hbtq- personers erfarenheter och behov. Jonas Jonsson & Edward Summanen RFSL Ungdom

Likabehandlingsplan. Förskolan Lärkdrillen

Elevernas delaktighet: Vårdnadshavarnas delaktighet: Personalens delaktighet:

Kvalitetsbokslut 2013

Maktsalongen Verksamhetsplan 2015

Seta rf Böletået 5, Helsingfors Anders Huldén

Lokal likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling för Uddevalla gymnasieskola Östrabo Yrkes År 2012

Bilaga 9. Fråga 1 Bas: alla Flera alternativ möjliga Alternativ 1-4 uppläses

-Ett projekt om barn och ungdomars rättigheter. -av Sara Mühling

Porsöskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Upprättad

Barnkonventionen i praktiken

Älvdansens och Pärlans förskolor/enheten Ugglan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

TALA MED MIG! Inspirationsdag 9 och 10 december 2015 om att arbeta med barns och ungas rättigheter och delaktighet

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vitsippans förskola 2015/2016

Sammanställning 3 Lärande nätverk samtal som stöd

vår hälsa länets möjlighet

5 vanliga misstag som chefer gör

Våga Visa kultur- och musikskolor

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa

Förarbete, planering och förankring

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hur överensstämmer läkarnas farhågor med patienternas upplevelser och användning av journaler via Internet?

Åshammars. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Område Söder - Nygårdsskolan LIKABEHANDLINGSPLAN

Plan för Hökåsens förskolor

Skolans årliga plan mot kränkande behandling Läsåret 2012/2013 A. ÖVERGRIPANDE NIVÅ

Hällans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

INSPIRATIONSMATERIAL. - Politiker & tjänstemän

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Hasslarödsskolan F 6 och fritidshem

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling. Frändeforsförskola 2015/2016

Max18skolan årskurs 7-9. Hälsa

Svenskt Näringsliv/Privatvården. Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift

14/01/2015 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I KOLLEKTIVTRAFIKEN. Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter

Allan Zongo. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Henrik Einspor

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Sophiaskolan. Året 2014/15

Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

Barnidrotten och barnrättsperspektivet. Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Likabehandlingsplan för Nobelgymnasiet

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kanehalls och Tingshusets förskolor

29 JANUARI Jämställdhetsredovisning för 2009

Innehåll Innehållsförteckning

Likabehandlingsplan Plan för kränkande särbehandling. för Ekdungens förskola

Pedagogisk dokumentation i förskolan hur kan vi vidareutveckla detta med hjälp av digitala verktyg? Vecka 44 Pedagogiskt Center

Problemformulering och frågor

Transkript:

Jämlik vård är det möjligt? Hanna Wallin SKL

Reflektionsövning - Jag har aldrig haft några större ekonomiska problem. - Jag kan gå hand i hand på stan med den jag älskar utan att få konstiga blickar eller glåpord efter mig. - Jag har aldrig fått obehagliga sexuella inviter, beröringar eller blickar. - Jag har aldrig varit rädd för den person jag lever nära. - Min jobbansökan har nog aldrig blivit bortsorterad p.g.a. mitt namn. - Jag kommer in i byggnader utan problem - även om det bara finns trappor. - Jag bor i ett område med relativt låg arbetslöshet. - De som ser ut ungefär som mig får ofta framträda i media som kunniga och experter.

Reflektionsövning (2) - Om jag var på besök i riksdagen skulle folk ta mig för att vara riksdagsledamot. - Jag har aldrig tvekat att komma ut med min sexuella läggning på mitt arbete. - Jag har aldrig reflekterat över min hudfärg. - Jag tillhör den grupp som vanligtvis får bättre lön utifrån kön. - Högtiderna jag firar har en röd siffra i almanackan - Jag behöver inte leta extrapriser när jag handlar mat - Jag tog mig in i den här byggnaden och rummet utan att tänka på trösklar och trappor.

Har alla samma värde? Vilka tankar väcker detta hos dig? Vad har jag för position i samhället? Vad får jag för position gentemot de jag möter? När är jag normen och när är jag inte normen?

Den normala patienten Vem är vården till för idag? Patienten som kan ringa på telefon en väg in? Patienten som förstår vårdens system? Patienten som kommer en i taget inte med hela familjen? Patienten som kommer på sin bokade tid? Patienten som kan uttrycka sin oro eller smärta på vårdens språk inom given tidsram? Patienten som förstår egenvårdsråden på internet? Vård på lika villkor ett lärandeprojekt 2011-2014

Olikhet och ojämlikhet Olikhet Faktiska skillnader (mellan t.ex. grupper och människor) Beskrivande term (så här ser det ut) Ojämlikhet Skillnader som bedöms som orättvisa enligt någon norm Normativ term (så här är det och det anses orättvist)

Vilka olikheter är ojämlika? 1. Att äldre är sjukare än yngre? 2. Att kvinnor lever längre än män? 3. Att kvinnor mår sämre än män? 4. Att rika är friskare än fattiga? 5. Att stadsbor lever längre än landsbygdsbor? 6. Att lång utbildning och långt liv följs åt? 7. Att långa människor har en minskad risk för hjärt- och kärlsjukdomar än korta människor? 8. Att rökare dör yngre än icke rökare? 9. Att löpare har bättre kondition än icke löpare? 10. Att arbetslösa är sjukare än de som har jobb?

Hur ser ojämlikheterna ut idag? #1 Geografiska ojämlikheter Områden eller landsting Ojämlikheter mellan grupper Social position (utbildning, inkomst, yrke) Ålder Kön Könsidentitet/uttryck Sexuell läggning Religion Etnicitet Funktionsnedsättning

Hur ser ojämlikheterna ut idag? #2 Kön Män får oftare den rekommenderade läkemedelsbehandlingen vid hjärtsvikt. Kvinnor med nedstämdhet efter stroke behandlas oftare med antidepressiva. Utbildningsnivå Cancer (alla former) är lika vanligt för personer med kort som med lång utbildning, men personer med kort utbildning dör oftare. Personer med kort utbildning får sämre kvalitet på läkemedelsbehandling vid psykiska problem Utlandsfödda Personer födda utanför Norden uppger i större utsträckning än födda i Sverige och Norden att de inte har tillgång till den vård de behöver (Vårdbarometern, 2011). Risken för hjärt- och kärlsjukdomar skiljer sig beroende på födelseland. Jämfört med svenskfödda har personer från östra och sydöstra Asien och Latinamerika lägre risk, men personer från södra och västra Asien har högre risk. (Ojämna villkor för hälsa och vård, 2011)

Hur ser ojämlikheterna ut idag? #3 Funktionsnedsättning Vanligare med fysisk och psykisk ohälsa, t.ex. värk, högt blodtryck, självmordstankar, dålig tandhälsa. Vanligare att avstå från vård och behandling. 15 procent har avstått från att besöka läkare/sjuksköterska, jämfört med 7 procent i övriga befolkningen. Psykisk sjukdom Vanligare med undvikar slutenvård (Björkenstam, Ljung et al, 2012) Behandlas mer sällan med ballongvidgning vid hjärtinfarkt, därmed större risk att avlida inom sex månader. HBTQ-personer Homo-och bisexuella uppger sämre psykisk hälsa än heterosexuella, och transpersoner har ännu sämre psykisk hälsa. Hälften av alla transpersoner hade övervägt att ta sitt liv. Unga homo- och bisexuella kvinnor avstår oftare från att söka vård än heterosexuella. 36 procent av sjuksköterskor och undersköterskor skulle undvika att vårda homosexuella om de hade möjlighet. (Ojämna villkor för hälsa och vård, 2011)

Varför arbeta med jämlikhet? Artikel 12 i FN:s konvention om de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna en stat är skyldig att se till att hälso- och sjukvård är tillgänglig för alla och särskilt för marginaliserade grupper. EU och WHO European region Health 2020 significantly improve the health and wellbeing of populations, reduce health inequalities, strengthen public health and ensure people-centred health systems that are universal, equitable, sustainable and of high quality. Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. SKL: inriktningsdokument SKL ska stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyggande arbete för att utjämna hälsoskillnader och långsiktigt säkerställa en effektiv resursanvändning i den offentliga sektorn.

Jämlik vård en del av jämlik hälsa Vårdens ojämlikheter kan vården arbeta med Den ojämlika hälsan är vi många aktörer tillsammans som behöver arbete med

SKL:s arbete med jämlik hälsa Intressebevakning, stöd och service samt verksamhetsutveckling Samling för social hållbarhet 5 rekommendationer och 23 åtgärder Vägledning för jämlik ledning och styrning Mötesplats social hållbarhet Positionspapper hälsofrämjande hälso- och sjukvård Nationell plattform jämlik vård och hälsa Lärandeprojektet Vård på lika villkor

Lärandeprojektet Vård på lika villkor Överenskommelse 2011-2014 mellan SKL och Socialdepartementet - 3 årigt projekt (inriktning verksamhetsutveckling) - 11 miljoner totalt på dessa tre år (projektledn. resor, konf. föreläsare, forskning etc.) - 7 medverkande verksamheter Syfte - att utveckla och testa arbetssätt och metoder för en mer jämlik första linjens vård Lärandeprojektet Vård på lika villkor 2011-2014

Målområden i projektet: Förbättra tillgängligheten för de grupper som inte nås av vården idag och är särskilt utsatta för ohälsa Förbättra kommunikationskompetensen inom vården Förbättra tillgängligheten till hälsofrämjande och förebyggande insatser Förbättra patientnöjdheten Vård på lika villkor ett lärandeprojekt 2011-2014

Medverkande: Barnmorskemottagning/ Barnavårdscentral Sommargatan, Karlstad, Landstinget i Värmland Vårdcentraler City, Eskilstuna, Landstinget Sörmland Dalbo, Växjö, Landstinget Kronoberg Drottninghög, Helsingborg, Region Skåne Nävertorp, Katrineholm, Landstinget Sörmland Orsa, Orsa, Landstinget Dalarna och Orsa kommun Åsidan, Nyköping, Landstinget Sörmland

Vi måste ändra på oss, inte på patienterna! Då: Varför kommer de inte som de ska? Varför gör de inte som vi säger? Nu: Hur ska vi förbättra vår kommunikation Hur kan vi ändra våra rutiner/arbetssätt för att bäst möta patienternas behov Vård på lika villkor ett lärandeprojekt 2011-2014

Den normala patienten Vem är vården till för idag? Patienten som kan ringa på telefon en väg in? Patienten som förstår vårdens system? Patienten som kommer en i taget inte med hela familjen? Patienten som kommer på sin bokade tid? Patienten som kan uttrycka sin oro eller smärta på vårdens språk inom given tidsram? Patienten som förstår egenvårdsråden på internet? Vård på lika villkor ett lärandeprojekt 2011-2014

Exempel på aktiviteter Hälsoskola på andra språk Förlängd läkartid Öppen mottagning Exempel på verksamhetsaktiviteter Dialog med patientföreningar Bedömningsmottagning Leveranser Slutkonferens 21 mars Informationsfoldrar från verksamheterna Film om tillgänglighet, kommunikation och bemötande Verksamhetsrapport/ slutrapport Föräldrautbildning för somaliska mammor Samtalsmodell Områdesbeskrivningar Utvärderingsrapport - MDH Vård på lika villkor ett lärandeprojekt 2011-2014

Vad sa utvärderingen om målen? Arbetssätt har utvecklats och prövats i alla verksamheterna Några arbetssätt och metoder har blivit del av ordinarie verksamhet Mätbara förbättringar för en mer jämlik vård inom de verksamheter som deltagit i projektet har tagits fram och presenterats. Att vården blir mer jämlik i de verksamheter som medverkar är något som framtiden får bevisa. Dock har det bland vårdpersonalen skett en ökad medvetenhet kring frågan om jämlik vård och bakomliggande faktorer. Vård på lika villkor ett lärandeprojekt 2011-2014

Framgångsfaktorer för en jämlik första linjens vård 1. Avsätt tid för kunskapsinhämtning och reflektion 2. Skapa samsyn kring begreppen jämlikhet och jämlik vård 3. Organisera en arbetsgrupp inom ordinarie verksamhet som har mandat att driva arbetet och där verksamhetschefen är aktiv 4. Arbeta normkritiskt 5. Arbeta nära/inom ramen för ordinarie verksamhet 6. Skapa delaktighet och förankra i både ledning/styrning och i verksamheten 7. Lär av patienternas erfarenheter av vården 8. Mät och dokumentera arbetet, stanna upp, reflektera och ta nya tag 9. Ändra inte på patienterna, ändra på arbetssätt och rutiner så vården anpassas mer till patienternas behov Vård på lika villkor ett lärandeprojekt 2011-2014

Citat från en medverkande VC I början sa du att vi skulle nå de som inte nås av vården vi ger idag och är särskilt utsatta för ohälsa. Hur skulle vi veta vilka de var? Vi började tänka kring kommunikation och språkbarriärer vi konstaterade då att det är svårt att nå de som inte har svenska som modersmål. Nu har vi kommit fram till att vi inte kan veta vilka det är som inte kommer. Men vi kan genom att vara mer tillgängliga på många olika plan, fysiskt, administrativt, språkligt etc. öppna våra dörrar till vårdcentralen och vara öppna för alla olika. Vi kan på så sätt skapa förutsättningar för att de, som kanske inte tidigare kände sig välkomna eller visste att de kunde komma till oss, nu vill komma och kommer och söker den vård de är i behov av.

Kontakt och länkar Hanna Wallin hanna.wallin@skl.se telefon 08 452 75 96 Myndigheten för vårdanalys rapport 2014:7 - En mer jämlik vård är möjlig (Kontakt: Åsa Ljungvall asa.ljungvall@vardanalys.se ) Länkar: Filmen och rapporter från Lärandeprojektet: http://skl.se/halsasjukvard/kunskapsstodvardochbehandling/jamli kvardochhalsa/vardpalikavillkor.1591.html Nationell plattform för jämlik hälsa och vård http://skl.se/halsasjukvard/kunskapsstodvardochbehandling/jamli kvardochhalsa/nationellplattformkraftsamling.1593.html