Prövotid---------------Motivation/Stabilisering----------------Behandling----------------Utsluss



Relevanta dokument
Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

BEHANDLING- OCH UTREDNINGSHEM

Provivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA

Dagverksamhet för äldre

Valhallaskolan i Oskarshamn åk 6-åk 9: Pionjär med Drömmen om det goda på högstadiet

När livet gör oss illa Mitt i vardagen inträffar händelser som vänder upp och ned på tillvaron!

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.

Likabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2015/2016

Det handlar om arbetslivsinriktad rehabilitering. Målet är att du ska kunna försörja dig själv.

Självbestämmande och delaktighet

Schemalagd lunch. Intervju med Ann-Christin Pinola, rektor på Gustav Adolfsskolan i Alingsås 9 mars 2012

Uppstartskonferens den 4/ för projektet Delaktighet, Inflytande och Hälsa-ett projekt inom Sysslo Okt 2015-Sept 2016

Oktober Lyssna på mig! Delaktighet - så mycket mer än att bestämma

Inför föreställningen

Läsglädje med lek och musik

Enkätsvar Fler kvinnor. Enkätsvar 2013 Kyrkans Familjerådgivning Stockholm

1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1.

Lärarmaterial BROTT PÅ NÄTET. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Christina Wahldén

Nationell värdegrund i äldreomsorgen

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Skogsgläntan och Klostergläntan

Sexdrega förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004

Jag ringde upp Lars Östrell som har hand om polishästarna här i Malmö och ställde några frågor om polishästar och hur de jobbar.

För anhöriga påverkade av missbrukets konsekvenser Av Carina Bång

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Fortbildningsdag MÖDRAHÄLSOVÅRDEN AKADEMISKA

Lösningsfokuserat arbetssätt med manualstyrd föräldrautbildning. Utbildning för föräldrar som har mycket konflikter med sina barn i åldern 3-11 år

Täby kommuns anhörigstöd Program våren 2014

Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen)

Kvalitetsredovisning ht vt -11 Gullberna Parks förskola avd. Skogs- och Sockermyran

Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9

KLIENTUNDERSÖKNING. på Prostitutionsenheten september november Socialtjänstförvaltningen I NDIVIDORIENTERADE VERK- P ROSTITUTIONSENHETEN

Sektorn för socialtjänst BRUKARUNDERSÖKNING AVSEENDE BOENDESTÖDET 2008

HANDLINGSPLAN AMT Arbete mot mobbning och annan kränkande behandling vid Bodals skola F-9

LIVS- COACH. Anette bytte liv blev. Helgläsning från & 12 januari lax förvandlas snabbt till en läcker middag.

Karlsängskolan - Filminstitutet

En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet

Utbildningen Service inom äldreomsorg

BILAGA TILL RUTIN DOKUMENTATION SOL & LSS

Likabehandlingsplanen = Plan mot kränkande behandling

Inledning; Blåvingen har 19 barn i åldern 1-5 år. På avdelningen arbetar 3 pedagoger, 1 förskollärare och 2 barnskötare.


Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Nykroppa Förskola. Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag

I vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat.

Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni:

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Trygghet 9 Empati 6 Hänsyn 3 Bemötande 2 Tolerans 2 Förhållningssätt 2 Omsorg 2 Respekt 2 Kamrat 1 Ärlighet 1 Omtanke 1 Skyldighet 1 Rättighet 1

Handbok för LEDARSAMTAL

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet

SKÅNE INSPIRATIONUTBILDNINGWORKSHOPS. inspiration & utbildning i Skåne under hösten 2012!

PsUUA Helsingborg. För studenter: Höja kvaliteten i den verksamhetsförlagda utbildningen

Standard, handläggare

Uppgift 24A - Reflektion över boken "Vem snodde osten?"

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör

Granskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande

KARTLÄGGNING INFÖR OCH UNDER INDIVIDPLAN

Slutrapport. Lundagårdsprojektet Lundagårdsprojektet 1 Demensförbundet

Vad är bra mat, egentligen? När forskningsrönen utvecklas till konkreta verktyg för hela familjen.

Hälsoteket i Angered

Kvalitetsredovisning

Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut

Kvalitetsberättelse. Vår förskola/förskoleklass/fritidshem/skola Lokal arbetsplan för förskolan. Gäller för verksamhetsåret

Förskolan Mullvaden. Humlans Verksamhetsmål 2013

Vårt sätt att bedriva familjevård

Barnkraft/Aladdin Ett FHM-projekt i samverkan mellan Danderyds kommun och FoU Nordost

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Storbrons Förskola

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas

Fotbollsskolan. passning.indd

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov

MELISSA DELIR. Vilsen längtan hem

Utvärdering APL frågor till handledare VT2015

Kvalitetsredovisning Förskolan Baronen läsåret

Anledning till besöket 30% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Kön 21% 22% 14% 11% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35%

Välkommen till din loggbok!

Londonprojektet 2015

10 PAPPAFRÅGOR inför valet Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN STOCKHOLM TELEFON

Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette Åkerström Kördel, Elinor

Pedagogiskt material till föreställningen

Rapport. Grön Flagg. Rönnens förskola

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.

SOMMAR I VIARP Jump Camp juli 300 kr + beroende på tränare Dressage Camp juli 300 kr + beroende på tränare

Arbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund

Lärarhandledning Stressa Ner Tonårsboken

KVALITETSREDOVISNING 2007

Positiva pedagoger och kreativa arbetslag i förskolan. Susanne Bogren och Nanna Klingen

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

sommarjobb i botkyrka Guide för dig som ska sommarjobba

För alla En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd :01:53

LIKABEHANDLINGSPLAN HARABACKENS FÖRSKOLA NOV 2015/OKT ORSA Barn- och utbildningsförvaltningen

************************************* ************************************* ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN SÄDESÄRLAN AVDELNING 3

Lönnens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Skickad i sömnskola av vindmöllebrus

1 Går du i årskurs 6 eller årskurs 9? Årskurs 6. 2 Är du flicka eller pojke? Flicka. 3 Vilket år är du född? 4 I vilken månad är du född?

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Barn- och föräldraperspektiv i missbruksoch beroendevården

Fotbollsskolan. skott.indd

Vad betyder det att ta ansvar och vem skapar en ansvarstagande miljö?

Lundens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript:

Behandlingens olika faser Prövotid---------------Motivation/Stabilisering----------------Behandling----------------Utsluss I behandling tror vi på tiden som läkande faktor, finns inga genvägar till ett varaktigt resultat. Prövotid Efter ett inledande studiebesök tillsammans med socialtjänsten så erbjuds kvinnan att pröva på oss i 14 dagar Dessa 14 dagar är till för att kvinnan skall kunna skapa sig en uppfattning om vad vi gör och hur vi arbetar här. Vi anser att hon bör ingå i verksamheten i minst 14 hela dagar för att få en heltäckande bild. 1 / 12

Om kvinnan anser att detta är värt att satsa på så träffas alla parter (kvinnan, kontaktpersonen här samt handläggaren) igen på ett sk inskrivningssamtal. Då gör vi tillsammans upp en behandlingsplan med mål och delmål som passar just denna kvinna. Motivation/Stabilisering Under den första tiden hos oss kan det kännas jätte tufft. Att gå och lägga sig i tid för att kunna komma upp och komma i tid nästa dag, finna en struktur och få allt det praktiska att fungera. Ofta finns det en rad olika saker kvinnan inte orkat ta tag i som tex viktiga papper som skall fyllas i, obetalda räkningar, hot om vräkning, hot om utskrivning från försäkringskassa, läkarintyg, mm. Dessa kräver ofta både energi och tid. Att komma in i den övriga klientgruppen och börja känna sig trygg är också ett jobb i sig. Vår erfarenhet är att det under denna tid kan förekomma en del återfall. Här handlar det mycket om att skapa förtroende och inge hopp. Behandling När återfallen blir färre, närvaron fungerar och de mesta av de akuta ärendena är avklarade så kan kvinnan börja jobba med förändringen på allvar. Denna tid är oftast en lång berg och 2 / 12

dalbana som så småningom planar ut till en stabil tillvaro. När grunden känns stabil och vingarna verkar bära är det dags att ta nästa steg. Utslussning När behandlingen börjar närma sig sitt slut så är det viktigt med en bra utslussning. Vårt mål är att ha en relativt lång utslussningstid då man successivt minskar ner på antalet timmar i verksamheten. Att gå vidare till något bra är viktigt, arbetsträning, praktik, arbete eller skola. Efter en längre tid på Olivia så är de flesta gott rustade för att ta klivet in i övriga samhället. Vår erfarenhet säger att många av våra kvinnor har svårt med separationer. För flera av dessa kvinnor är livet kantat av dåliga avslut det är därför viktigt att redan tidigt tydliggöra separationsprocessen och dess betydelse. Behandlingsinnehåll Fast vi tror på människors olikheter så har alla samma innehåll i sin behandling. Dock är krav och målsättning med de olika momenten anpassade efter personen i fråga. Behandlingsmomenten har självklart olika betydelse för den enskilda individen beroende på vad hon har för erfarenheter och vart hon är i sin behandling. Fasta tider 8.30-15.00 alla vardagar Till en början handlar tillvaron här om att komma upp i tid, passa tider, få en normal dygnsrytm 3 / 12

samt börja göra rutin av vardagen. Första tiden kan drogfriheten handla om att stå ut, bara bita ihop och låta dagarna gå. Detta är betydligt enklare om dagarna är planerade med tider och olika hållpunkter. Frukost Frukost är ett av de viktigare målen för dagen. En bra början på dagen med lugn och ro, smörgås och lokaltidning. Morgonmöte Morgonmötet är till för att planera dagen, få uppfattning av vad som krävs av mig idag, både av mig själv och andra. Är det en rimlig målsättning för dagen? Hur mår jag idag? Sätta ord på känslor och tankar. Har det hänt något under gårdagskvällen? På måndagar är morgonmötet lite längre. Vad har jag gjort i helgen? Blev helgen som jag hade tänkt? Gjorde jag de saker som jag planerat in? Har det hänt något särskilt under helgen? Detta är frågor som tas upp. Det är viktigt att var och en blir sedd och känner delaktighet i ett sammanhang med sina erfarenheter. 4 / 12

Städning Städningen handlar lika mycket om att hålla våra lokaler rena som att vissa saknar grundläggande kunskaper i städning. Vad är en normal veckostädning, storstädning? Hur ofta och hur mycket? Massage Alla är i behov av fysisk kontakt. Massage är en form av beröring som sker på ett tryggt vis. Många av de kvinnor som kommer till oss lider av en rad fysiska krämpor och spänningar i kroppen. För dessa är massagen av största vikt. Kroppens egna lyckohormoner produceras och sprids med hjälp av massagen, detta ger ett visst välbefinnande. Massagen ger även en viss form av kroppskännedom, var börjar jag och var slutar jag? Behovet av att bli ompysslad stillas också. Vår massör heter Strella Lagergren och driver EGL Hudvård. 5 / 12

Lunch/Matlagning Matlagningen och den gemensamma lunchen har en rad olika funktioner. Att kunna äta hälsosamt och efter kostcirkelns olika delar är väldigt viktigt för de kvinnor som vi möter. Det är inte helt ovanligt att det även finns någon form av primär eller sekundär ätstörning. Det är vanligt att en person med en missbruksproblematik byter missbruk. Mat kan bli det nya missbruket, vi håller dialogen runt detta vid liv. Många av de kvinnor som kommer till oss har barn. Den krassa verkligheten visar att det tyvärr är fler och fler som inte kan laga de enklaste maträtter. Det finns flera familjer där barn växer upp på snabbmat och godis. Här är det värdefullt även för barnen att deras mammor lär sig mer om matlagning och näringslära. Det är alltid två och två som har köket. Den som varit lite längre på Olivia lär upp den som inte är fullt så rutinerad i köket här på Olivia. Dessa tu planerar veckans matsedel, gör upp en inköpslista samt sköter allt runtomkring med diskning och dukning, mm. De samarbetar och tar ansvar för att allt blir gjort. Matlagningen ger en stor vinst utifrån ett behovs-funktions perspektiv. Jag lagar maten - alla blir 6 / 12

mätta och glada - omedelbart resultat märks. Även den som kan mer om köket känner sig funktionell i rollen som lärare. Den andre får lov att koncentrera sig på att verkligen ta till sig de instruktioner som ges. Vi medverkar även till att de planerar matlistan utifrån ett hushållsekonomiskt perspektiv. Vi har även bestämda regler kring fikabröd och andra sötsaker, de äts enbart till fredagsfikat, eller vid högtider. Detta utifrån att det finns en stor risk att byta ut sitt missbruk till att missbruka fett och/eller socker. Vi äter alla tillsammans, vilket ger en trevlig samvaro med rum för naturliga diskussioner. Samtalsgrupp Vi har gemensam samtalsgrupp där alla ingår. Var och en delar med sig av så mycket eller lite som man vill. Samtalen kan handla om i princip vad som helst, tex återfallsprevention, psykologiskaspel, beroende, medberoende, sorg, saknad, modersroll, sex, barn, ilska, beteende, avund, att vara ett vuxetbarn, mm, mm. Antingen är samtalet fritt eller så hålls en regelrätt föreläsning. Antingen kan kvinnorna ta upp något som de tycker är dagsaktuellt eller så bestämmer personalen ett ämne. Alla har chansen att bli sedda och hörda och därmed bekräftade som personer. I gruppen finns bra möjligheter att stötta varandra. Det finns alltid någon som har varit med om något liknade, du är inte ensam. 7 / 12

Öronakupunktur och avslappning Akupunktur är en flera tusen åren gammal behandlingsmetod som utvecklats i Kina. När man har studerat verkningsmekanismerna, har man funnit att nålarna frisätter en rad ämnen som direkt påverkar viktiga delar av hjärnan, framför allt det s.k. belöningssystemet, som gör att man känner sig lugn och mår bra. Det är kroppens egna morfiner, endorfinerna, som har den effekten, och dessutom ökas mängden av vissa viktiga s.k. signalsubstanser i nervtrådarnas kopplingar, vilka också ger lugnande och positiva känslor och minskar därmed drogsuget. I samband med NADAN så är det avslappning. Många av de kvinnor som är här känner en inrestress och är väldigt spända. De kan aldrig riktigt slappna av eller vara stilla. Vi ser att schemalagd avslappning kan få dem att slappna av, hur jobbigt det än är. Kan tänkas att avslappningen kommer att ge fler nya kunskaper än just själva avslappningen. En enkel, ofarlig men effektiv hjälpteknik vid drogbehandling Fysiskträning 8 / 12

Vi tror på rörelse! I veckoschemat har vi flera tillfällen till rörelse. bla stavgång, yoga, gym/gympapass eller klättring. Stavgår gör vi i spåret, yogan har vi här och gym/gympapass kör vi på Friskis och svettis. För Yogan hyr vi in Nina Sidorov från Yogacentret Satjiwan och klättrar gör vi på Safari Camp. Vi kan se många fördelar med fysiskträning. Många av våra kvinnor har dålig kondition och ont i kroppen. Det är viktigt att få igång systemet så att kroppen producerar kroppsegna lyckohormoner som ger lugn och välbehag. Känslan av att vara nöjd med sig själv och sin kropp, ökar självförtroendet samt förebygger en rad fysiska åkommor. Utåtriktad aktivitet Ca en gång i månaden gör vi något lustfyllt eller trevligt tillsammans. Detta kan tex vara att åka till Stockholm, bada bubbelpool, rida, åka skidor, fiska, gå på utställning, plocka svamp/bär, åka gocart, tävla på Bodaborg eller vara ute i naturen en heldag. Enskilda samtal Enskilda samtal har kvinnan en gång i veckan tillsammans med sin kontaktperson. Samtalens innehåll och struktur ser väldigt olika ut, helt utifrån kvinnans behov och önskemål. Uppföljningar 9 / 12

Uppföljningssamtal sker tillsammans med den placerande handläggaren, kontaktpersonen här samt klienten. Detta sker med 2-6 veckors mellanrum, helt beroende på vart klienten befinner sig i sitt förändringsarbete. Terapigrupper Uttalat behov av att bearbeta olika händelser. Terapin sker i mindre grupp. Kvinnan bör ha varit här i ett par månader och vara stabilt drogfri innan möjlighet ges att gå in i gruppterapin. Detta för att det i terapigruppen skall finnas en tillit och stabilitet. Trygghet är A och O för att kunna bearbeta saker i grupp. Att arbeta i grupp ger en extra stark känsla av stöd, att inte vara ensam. Av olika skäl har inte alla förmågan eller behovet av att ingå i ett gruppterapeutisktsammanhang. Kurser Vi har tidigare haft en del olika studiecirklar med olika innehåll. Vår erfarenhet säger att dessa varit bra, inte bara för den konkreta kunskap som de ger, utan även utifrån mötet med nya förebilder. En annan viktig del är att kunna ta emot instruktioner, utföra dem samt vara still och lyssna. Tid för reflektion Schemat vi arbetar utifrån täcker inte upp varje minut av dagen. Det finns en tanke bakom 10 / 12

detta. Det är värdefullt med utrymme för reflektion att tänka själv, prata med sina kamrater osv. Ett annat skäl till hålrummen är att vi sett hur svårt det ibland kan vara för de kvinnor som kommer till oss att själva ta ansvar för sin tid och innehållet i tiden. Vi arbetar med detta utifrån begrepp som passivitet för att öka medvetenheten om vad man gör med sig själv. Hålrummen ger även en möjlighet att lära sig att stå ut med att ha tråkigt, något som många av de kvinnor vi möter har svårt för. Många av de vi träffat upplever att det är just i denna passivitet som återfallen kan ske, bra att i en trygg miljö få öva på att ta ansvar för sin tid. Att leva i ett aktivtmissbruk är en bergodalbana, därav kan övergången till en mer stabil tillvaro vara jobbig. Avslutning Att knyta samman dagen är viktigt för att få en känsla av att finnas i ett sammanhang. Blev dagen som jag planerade i morse eller blev det inte alls som jag tänkt och i så fall varför? Vad kan jag göra annorlunda nästa gång? Reflektion. Inför helger har vi längre avslutning där veckan knyts samman. Hur var veckan i sin helhet? Vad har jag för planer inför helgen? Var och en blir sedd. Människans välmående handlar i hög grad om att känna ett sammanhang, att känna sig behövd och meningsfull. KASAM. Att känna att man har kontroll över sitt eget liv är en annan grundsten. När man tydligt kan se sambandet med det man planerar och det man slutligen utför så uppstår det en känsla av sammanhang och kontroll. Man kan se att det är så att man själv kan styra över sitt liv och lita på sina egna beslut. Många av de moment som finns på schemat ger övning 11 / 12

i att vara närvarande i nuet. 12 / 12