REFERAT FRÅN INFORMATIONSMÖTET OM HVB-HEMMET UDDESTEN PÅ GALTARÖ



Relevanta dokument
Tillfälligt boende för asylsökande ensamkommande barn (HVB-hem) på Ulfsbergsgården i Tullinge

Minnesanteckningar flyktinginformation

Hitta rätt Ett material för ensamkommande ungdomar

Övning: Dilemmafrågor

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet

HANDLINGSPLAN AMT Arbete mot mobbning och annan kränkande behandling vid Bodals skola F-9

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp

Vasa Gymnastik Framtagen efter Rädda barnens projekt High- five Idrott för alla five

Socialförvaltningen och Samhällsbyggnadsförvaltningen , 14:30. Mottagande av nyanlända vuxna personer med uppehållstillstånd

Vad roligt att ni har valt att bjuda varandra på den här timmen.

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling. Frändeforsförskola 2015/2016

Vandrande skolbussar Uppföljning

Föräldraträffar Viktigt för våra barn och ungdomar

Ensamkommande flyktingbarn i Sverige SFBUP den 12 februari 2016

Föräldramöte i Kramfors skolor. Material med frågor och svar att användas på föräldramöten från förskola till åk 9 ÅK7-ÅK9

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Ensamkommande flyktingbarn i Sverige

Världskrigen. Talmanus

Kyrkbyns förskola. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling

Föräldrajuryn om Halloween

NÄSETS SK:s VÄRDERINGAR

Barn och trafik. en undersökning ur ett föräldraperspektiv. Genomförd av NTF Väst 2012

Schemalagd lunch. Intervju med Ann-Christin Pinola, rektor på Gustav Adolfsskolan i Alingsås 9 mars 2012

Likabehandlingsplan. Förskolan Lärkdrillen

konfirmand 2010/2011 Nu är det din tur

Thomas i Elvsted Kap 3.

hem ETT. sammanställning Homeparty hos Hanna

Ortsutvecklingsmöte i Alafors

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Norra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bjud hem värl en BLI VÄRDFAMILJ!

Enkätsvar Fler kvinnor. Enkätsvar 2013 Kyrkans Familjerådgivning Stockholm

Granskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande

BARNHEMMET. En liten berättelse om en tid då man sålde barn som arbetskraft ROLLER FÖRESTÅNDARINNAN SYSTER SARA. Barnen STINA GRETA IDA LOTTA

Elevernas delaktighet: Vårdnadshavarnas delaktighet: Personalens delaktighet:

Föräldraenkät gällande verksamheten på fritidsklubben Vängåvan vt-14

REFERAT KOMMUNDELSSTÄMMA I MÖLNLYCKE

NU KÖR VI! TILLSAMMANS.

Stoby skolas LIKABEHANDLINGSPLAN

Idrott och kultur ska vara en mötesplats

Standard, handläggare

Barns helse og egenopplevelse som asylsøker

Hedengrens bokhandel, Stureplan, Stockholm

Rapport från tillsyn av På rätt väg 2009

FC Rosengårds fotbollspolicy. Information till föräldrar

PLAN FÖR LIKABEHANDLING VID MONTESSORIFÖRSKOLAN FRÖHUSET OCH MONTESSORISKOLAN VÄXTHUSET

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Hej! Jag heter Peter Siepen. I år är jag värd för Vår Ruset där den här trevliga Träningsdagboken lanseras. Ge mig ett par minuter så ska jag visa

ÖPPNA DITT HEM BLI VÄRDFAMILJ!

Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial.

Lärarmaterial BROTT PÅ NÄTET. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Christina Wahldén

Från förvaring till förvandling Från förvaring till förvandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Har du funderat något på ditt möte...

Vänliga hälsningar. Christina Kiernan

Information från Brf Trädgårdsstaden

PLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING / LIKABEHANDLINGSPLAN

Strömbackaskolan läsåret Handlingsplan mot droger

Skåpafors förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2011/2012

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015

81 familjer utav 108 tillfrågade deltog i enkäten. 75% svarade alltså på enkäten.

Kvalitetsindex. Botorp Behandlingshem. Rapport

Idéskrift. Avtalsuppföljning för transportköpare inom miljö och trafiksäkerhet

Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN STOCKHOLM TELEFON

Sanning eller konsekvens LÄS EN FILM. En lärarhandledning. Rekommenderad från åk. 3-6

Sammanställning av besöksenkät på familjecentralerna i Nyköping. Undersökningsperiod november 2012

Barnidrotten och barnrättsperspektivet. Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas

Minnesanteckningar från skolrådsmötet 26/11, 2014.

Lyssna, stötta och slå larm!

Människohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn » 1 «

Mellan dig och mig Mårten Melin

Vårtal vid Agunnaryds hembygdsgård 2010

Anette Franzén Lärare i svenska som andraspråk anette.franzen@edu.norrkoping.se

Mitt liv som mobbad. Wiveca Wendin

Område Söder - Nygårdsskolan LIKABEHANDLINGSPLAN

De glömda barnen. En undersökning om skolans och socialtjänstens arbete för barn med missbrukande föräldrar

Likabehandlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling

Liv & Hälsa ung 2011

Finns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar?

Övning 1: Vad är självkänsla?

Barn -, skol - och ungdomspolitik

Studiefrämjandet skapar meningsfullhet för asylsökande i Farsta Strand

Knivsta Scoutkår. Ungdoms- och föreningspolicy för Knivsta scoutkår Antagen vid kårstämman den 18 mars 2012

KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 1/31. KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 2/31

Ortsutvecklingsmöte i Skepplanda

Skolskjutsreglemente För grundskolan och gymnasiet i Karlsborgs kommun

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen


SafeSelfie.se. (Chattlogg hämtad från polisförhör)

Återuppbyggandet. JOHAN Ny stadsplan? Ska det vara nödvändigt? AMANDA Kan vi inte bara bygga upp våra hus igen på tomterna där dom stod?

Vi hoppas att ni har glädje av berättelsen om Undra och Lollo som ska träna sina krångelhänder så de blir hjälparhänder!

Inför Föräldraplanen. Banets/barnens namn: Förälders namn:

Finansierad av: Tell-Us

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

SAMMANFATTNING OCH REFLEKTIONER

Children of Immigrants Longitudinal Survey in Four European Countries (CILS4EU) Wave 3. Field Questionnaire Sweden

Kvalitetsredovisning 2010

LULEÅ KOMMUN. Borgmästarskolans likabehandlingsplan 2015/2016

Transkript:

REFERAT FRÅN INFORMATIONSMÖTET OM HVB-HEMMET UDDESTEN PÅ GALTARÖ 11 februari 2016 Nösnäsgymnasiet, Aulan Moderator: Ulla-Carin Moberg, Social resursförvaltning Göteborg Närvarande: Peter Galatius, Uddesten Anna Hedén, Uddesten Peter Öberg, Uddesten Louise Parbring, Göteborgs Stad Matilda Brink-Larsens, Göteborgs Stad Ett 100-tal i publiken från flera delar av kommunen men i huvudsak från Ödsmål. Göteborgs Stad inledde med att presentera de närvarande. Därefter följde en kort föredragning om läget i allmänhet och i synnerhet hur det har påverkat Göteborg. Bland annat så berättade Louise Parbring om hur Göteborg hade fått öka antalet platser för ensamkommande flyktingbarn från 140 till 1690 på ett halvår. Kvoten från Migrationsverket för 2016 ligger på knappt 1600. Matilda Brink-Larsen berättade sin historia om hur hon har arbetat med olika typer av hem där transitboendet med 500 platser är det största. Nu arbetar hon som uppstatschef för nya hem och berättade om hur gruppen av ensamkommande barn har förändrats och att den gör det hela tiden. Just nu är det mest barn från Afghanistan, Syrien, Eritrea, Irak och Somalia som kommer. Fördelningen mellan pojkar och flickor är cirka 90/10 i landet i stort men i Göteborg tar man emot cirka 15-20 % flickor. Barnen som kommer är som vilka unga människor som helst och är nyfikna på att lära sig mer i skolan, vill lära sig svenska och hoppas på en ny chans. Att de skulle sabotera denna chans genom att bete sig dumt höll hon för osannolikt. Att skapa lokala aktiviteter som till exempel fotboll och andra sportaktiviteter höll hon fram som goda exempel på integration. De nämnde också att bli fadderfamilj är ett mycket bra sätt att lära känna varandra åt båda håll. Räddningsmissionen har bra information på sin hemsida: http://www.raddningsmissionen.se/information-kringfadderskap Därefter presenterade Ulla-Carin Moberg alla frågor som skickats in i förväg och annonserade att möten skulle avslutas runt kl 19 med en kort frågestund för de som hade ytterligare frågor. Här följer en redogörelse för de svar som gavs.

Frågor & svar Kommer det att vara barn - både flickor och pojkar - eller kommer det att bara vara unga män som ska bo där? Troligtvis killar 14-17 år men Göteborgs Stad föredrar blandade boendet i den mån det är praktiskt möjligt. Hur länge ska de bo där? Man ser detta som ett boende där barnen bor under utredningstiden och även efter att de eventuellt fått uppehållstillstånd tills de kan slussas ut (18 år) i samhället. Vilken hjälp får de att slussas ut i samhället? Det är socialen i Göteborg som ansvarar för detta. Vad görs för att de ska smälta in och inte vara aggressiva eller vandalisera området? Vad görs för att våra barn kan känna sig trygga när de rör sig själva i vårt område? Får de lära sig att respektera Allemansrätten, privata tomter, att flickor inte får trakasseras osv? Det här är ju ett fantastiskt område och jag hoppas att det ska kunna fortsätta vara det!!! Vad har man för planer för att ge de boende i området en säker och trygg miljö särskilt för våra barn och döttrar? Peter Galatius repeterade i stort det som Matilda Brink-Larsen redan sagt om att de som kommer hit har haft en lång resa. De längtar efter trygghet och en ny start. De fokuserar på skolan och att lära sig svenska och det svenska samhället. Boendet hjälper till med att lära dem svenska seder, lagar och regler. Skolan står för ordinarie undervisning. Är det barn som flytt krig i ex Syrien? Eller är det unga män från Marocko, Afghanistan som är här för att de inte kan tjäna pengar i sina hemländer? Det är Migrationsverkets sak att utreda. Logistik, till och från Galtarön, hur kommer transportfrågan att lösas? En 13-18 åring har ett begränsat intresse av fiske och friluftsliv i längden, vilket är det som står till buds på Galtarön.

Det är över 3km från det bortersta huset, till närmsta busshållplats vid rondellen, kommer även andra boende i området, som bor längs med vägen, att få möjlighet att gå på/gå av skolskjutsen? Hur skall ungdomarna ta sig till och från skolan och övriga aktiviteter? Tanken är att barnen skall nyttja ordinarie skolskjutsar men Uddesten har också tillgång till en minibuss som man kan skjutsa barnen i. Hur löser ni avloppsfrågan för 70-100 personer utan kommunalt avlopp? Anser man att alla olika tillstånd såsom miljö, vatten, avlopp, bygglov är fullständiga och gäller de för året runt verksamhet? De V/A-lösningar som finns är inspekterade och godkända av kommunen. Alla bygglov och tillstånd finns på plats. Brandskyddet fick stärkas upp efter en första inspektion men är nu godkänt. Varför genomför ni detta (HVB Hem) utan att på eget initiativ informera kommun och boende i området? Tiden har varit knapp och de beklagade att informationen hade kommit sent. De officiella kontakterna mellan kommunerna och boendet har pågått sedan december. Förstod att meningsfull sysselsättning är en förutsättning för en lyckad verksamhet; vad innebär detta för 70 grabbar mellan 14-17 år på Galtarön? Peter Galatius berättade att de har ett schema för aktiviteter på dagarna och mycket handlar om att ut och röra sig. Några har sneglat på fotbollsmålen som finns. På dagtid kommer det att vara skola som gäller. Personalen på Uddesten har rollen som t.f. föräldrar och försöker hjälpa till att fylla tiden på bästa sätt. Man spelar spel eller bara pratar och umgås. Hur ser verksamheten på Galtarön ut om 2-3 år? Svårt att svara på men avtalet sträcker sig 1 år i taget men möjlighet till förlängning enligt Louise Parbring. Men syftet är att låta barnen bo kavar så länge de behöver för att slippa flytta för mycket. På sikt vill man försöka nå målet med ett barn per rum och inte två per rum som det nu är. Vilket kan leda till att man kanske ligger på 30-40 barn på sikt och inte ett 70-tal som man har plats för nu. Skulle man kunna erbjuda barnen enklare arbete mot en timpeng? Peter Galatius tyckte att det var en utmärkt idé som skulle föra grannarna och barnen närmare. Men det kan finnas regler och skattelagar som sätter käppar i hjulet för det. Han skulle undersöka och bad att få återkomma i frågan.

Hur ser besöksreglerna ut för boendet? Får framtida kompisar hälsa på? Besök skall vara möjligt men som regel så skall barnen först fråga någon i personalen. Hur blir jag volontär? Krävs det utdrag från belastningsregistret? Vem får jag utbildning av om jag vill jobba som volontär? Ja det krävs utdrag från belastningsregistret. Det kan man beställa hos polisen med blankett PM 442.7. Sedan kan man få en liten utbildning hos Uddesten om man vill enligt Peter Galatius. Vem ansvarar för hälsovård och tandvård? Man kommer att vända sig till den ordinarie offentliga hälso- och tandvården. Vi har hört att skolan kan ta emot max 6 barn per vecka. Vad skall de som väntar på skolplats göra under tiden? Vilka resurser från HVB-hemmet kan vi nyttja om aktiviteter utanför Galtarö intieras? Alla initiativ uppmuntras och vid behov så kan man ställa upp med personal som åker med. Vad kan vi som grannar göra för att det skall bli bra? Vilka förväntningar finns på oss? Peter Galatius poängterade att en lyckad integration bygger på att båda parter måste gå in med öppna sinnen. Var öppna och bjud till. Ser ni några som är ute och går, säg hej och bjud på en kaffe och en pratstund. Mer behövs inte. Hur kan vi skapa ett ömsesidigt kunskapsutbyte gällande kulturskillnader för bättre förståelse. Att bli fadderfamilj/person kan vara ett sätt. Bjud in till ert hem för ett ömsesidigt utbyte. Visa hur ert hem fungerar, bästa sättet att lära ut seder och bruk. Hur länge kommer barnen att vistas på Galtarö? Hur lång tid dröjer det innan de får svar från Migrationsverket? Hur lång är handläggningstiden? De kommer att bo där tills de kan få ett eget boende om de får uppehållstillstånd. Handläggningstiden har dragit iväg från 6 månader till 2 år. Vilken kommun har ansvar för en minderårig som får uppehållstillstånd? Stenungsund eller Göteborg?

Göteborg. Hur omfattande är den ökade trafiken i området? Hur ersätts Näs Galtarö vägförening för det ökade vägslitaget? Visst kommer trafiken att öka men det är en fråga mellan fastighetsägaren och samfälligheten. Även ersättningsfrågan kommer att regleras mellan samfälligheten och fastighetsägaren. Vad menar ni när ni säger att boendet skall ha nolltolerans? Om någonting händer på boende eller i närområdet hur ser den handlingsplanen ut och vem kontaktar vi? Peter Galatius berättar att man har regler för de boende som innebär nolltolerans mot droger, vapen, hot och trakasserier. Om något händer så finns det en plan för att hantera detta. Men han bad publiken också beakta att vi skall hålla oss till den rättsprincip som råder och inte döma någon på förhand. Hur många ungdomar bor på det största HVB hemmet i Stenungsund i relation till det som nu startas på Galtarön? Hittios är det största på 14 personer enligt någon i publiken. Lousie Parbring från Göteborg replikerar att deras största för ett år sedan var 16 personer. Muntliga frågor från publiken Kan jag fortsätta att gå med hunden på Galtarö? Ja, mer än gärna säger man från Uddesten. Kommer ni att samarbeta med Svenshögens asylboende så att barnen kan träffa landsmän? Inte planerat så men kanske säger Peter Galatius. Fast än viktigare är att få igång samarbete med bygden för att träffa svenskar menar han. Hur kan ridklubben samarbeta? Ta kontakt med Uddesten direkt och börja skissa på det. Hur kommer det att fungera om grupper om 10-15 unga män kommer till stranden när familjer och barn är där och badar? Peter Galatius: Behandla dem som vilka barn/ungdomar som helst. Ser ni något eller hör något, gå över och säg till som vuxna människor. Troligen så kommer någon personal från boendet att följa med, inte minst av säkerhetsskäl eftersom

simkunskapen är dålig eller obefintlig. Uddesten söker gärna samarbete med simskolor. Matilda Brink-Larsen menade också att barnen mår bra av att få se och höra andra vuxna än personalen som hjälper dem att dra gränser och lära sig om seder och bruk i Sverige. Det är också integration att som vuxen prata med dem och påpeka sådant man inte gillar med deras beteende. Kontaktuppgifter till ansvariga Uddesten kommer också att finnas. Är barnen försäkrade både vad det gäller skador på andras egendom och olycksfall? Ja, genom Göteborgs Stads skolförsäkring som gäller dygnet runt. Kommer man att anlägga belysning på vägen ut mot Galtarö? Enligt Peter Galatius pågår en dialog med kommunen om detta men man har fått kommentarer om att detta skulle kunna sända signaler om privatisering av vägen och området och det vill kommunen undvika. Men frågan lever. Hur kommer det sig att Stenungsund väljer att tacka nej till boende på Galtarö men Göteborg tycker att det är OK? Svårt att svara på enligt Louise Parbring men behovet är stort och vad Per Wallgren AB kunde erbjuda mötte alla krav som Göteborg ställer. Vad kan vi skänka till barnen på boendet? Cyklar? Regnkläder? Cyklar är en utmärkt idé enligt ansvariga på Uddesten. Andra saker kan också vara aktuella. Kan ni tänka er att bjuda in till öppet hus ute på Uddesten? Låter som en god idé enligt Peter Galatius men man behöver planera formerna lite och ta det längre fram. Vid protokollet Mattias Wahlberg