EKONOMIPLAN 2013 2015 BUDGET 2013

EKONOMIPLAN 2013 2015 BUDGET 2013 Fastställd av samkommunstämman 13.11.2012 Träder i kraft 1.1.2013

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMKOMMUNEN FÖR YRKESUTBILDNING I ÖSTRA NYLAND 2 101 ALLMÄN FÖRVALTNING 3 102 INTERN FÖRVALTNING 3 103 VUXEN, LÄROAVTALS OCH INTERNA UTBILDNINGSTJÄNSTER 3 105 INTERNA SERVICEFUNKTIONER 4 106 FASTIGHETSFUNKTIONER 4 107 ÖVRIGA SERVICEFUNKTIONER 4 2. ÖSTRA NYLANDS YRKESINSTITUT INVEON 4 200 GEMENSAMMA KOSTNADER 5 201 INVEON KULTUR 6 202 INVEON TEKNIK 6 203 INVEON HUSTEKNIK 6 204 INVEON SERVICE 6 205 INVEON STUDIESOCIALA FUNKTIONER 6 206 INVEON PROJEKTVERKSAMHET 6 3. BUDGET 2013 OCH EKONOMIPLAN 2013 2015 7 400 SIFFERDELEN 2013 OCH BINDNINGSNIVÅERNA 10 401 BUDGETDIREKTIV 2013 10 VERKSAMHETSUTGIFTER OCH INKOMSTER 2013 11 RESULTATRÄKNING 2013 12 FINANSIERINGSKALKYL 2013 13 EKONOMIPLANEN 2013 2015 14 ANSKAFFNINGSBILAGAN 16 BETALNINGSANDELAR 2013 2015 17 ANTALET STUDERANDE 2002 2012 18 2 Ekonomiplan 2013 2015

1. SAMKOMMUNEN FÖR YRKESUTBILDNING I ÖSTRA NYLAND Samkommunen har tillsvidare fått avslag på ansökan om tilläggsplatser. I samband med senaste ansökan fick samkommunen tillstånd att ordna förberedande och orienterande yrkesutbildning för unga, den så kallade yrkesstarten. Yrkesstarten har under sitt första år konstaterats vara en serviceform som inte har tillräcklig efterfrågan i samkommunens rekryteringsområde och kommer inte att erbjudas under år 2013. I och med de aviserade ändringarna i utbildningsanordnarstrukturen är det inte aktuellt att i samkommunens namn förnya ansökan om tillläggsplatser år 2013. Enligt ministeriets beräkningssätt är dragningskraften i östra Nyland under ett, det vill säga det erbjuds fler utbildningsplatser än det har funnits förstahandssökande. Eftersom samkommunen 20.9.2012 har 405 studerande saknas för tillfället också motiveringen att samkommunens utbildningstillstånd inte räcker till. En annan utmaning härrör sig till samkommunstämmans, ännu ikraft varande, beslut att verksamheten skall fortsätta i samkommunal regi samtidigt som ägarkommunerna under Borgås ledning förväntas fatta beslut i utbildningsanordnarfrågan. Tidtabellen för detta beslut är fortfarande oklar. Borgå stad har inlett en utredning gällande andra stadiets utrymmesfrågor i vilken samkommunen medverkar. Styrelsen och samkommunstämman har beslutat utreda modeller och finansiering för nya gemensamma utrymmen för samkommunens all verksamhet, eventuellt förverkligade i samverkan med andra i regionen verksamma svenska utbildningsanordnare. Utredningen har bromsats upp på grund av att Borgå stad inte ännu reserverat en tomt för projektet. För utredningsarbetet föreslås anslag i budgeten för år 2013. Om utredningen leder till konkret och rationellt resultat kommer frågan att föreläggas en samkommunstämma i början av år 2013. Samkommunen har en god ekonomi, antalet studerande ryms inom tillståndet att ordna utbildning och Östra Nylands yrkesinstitut ger kvalitativt god utbildning. Som i tidigare ekonomiplaner har konstaterats har samkommunen fortfarande både ekonomi, beredskap, förmåga och vilja att vid behov fortsätta som självständig enhet. 101 ALLMÄN FÖRVALTNING Samkommunens medlemskommuner och deras andel i samkommunens grundkapital per 1.1.2012 framgår ur tabellen. Kommunstrukturen har ändrat i landskapet från år 2010 då kommunerna i Lovisa regionen förenat sina krafter. Fusionen gör samkommunens ägarstruktur homogenare och tydligare. Enligt tidigare principbeslut skall samkommunens resultat ackumuleras på ett vinstoch förlustkonto i balansräkningen. Likaså har samkommunstämman beslutit att kommunernas betalningsandelar för lånet för utrymmeslösning i centrum av Borgå bokförs som ökningar av samkommunens grundkapital. Samkommunens grundavtal innehåller bestämmelser om beskuren rösträtt för ägarandelar som överskrider 50 %, men innehåller också bestämmelser om kvalificerad (2/3) majoritet för investeringsutgifter. En viktig uppgift är att ha beredskap och vilja att vara med i arbetet att skapa nya strukturer för andra stadiets yrkesutbildning i östra Nyland. Det är en central uppgift att bevaka samkommunens personals och samkommunens utbildningars och studerandes intressen i dessa utredningar Till den allmänna förvaltningen hör styrelsen och revisionsnämnden som förtroendevalda organ. Beslutsrätten och delegeringsnivån hålls på nuvarande nivå. Den nya, tydligare organisationen, det nya rationellare sättet att organisera utbildningen och de nya resurserna inom utvecklingsarbete, kvalitetssäkring, vuxenutbildning, läroavtalsutbildning och internationell verksamhet är nu inkörd och har visat sig fungera. Också yrkesteamens och disciplinorganets verksamhet finansieras inom resultatenheten. Samkommunens grundkapital och dess fördelning 1.1.2012 Kommun Grundkapital 1.1.2012 Borgå 2 212 661,97 Sibbo 668 004,44 Lovisa 1 043 634,17 Lappträsk 125 236,92 Mörskom 41 745,30 Summa 4 091 282,80 Samkommunens grundkapital ökat med de betalningar som medlemskommunerna gör för amorteringen av samkommunens lån till kulturenhetens utrymmeslösning, Lundagatan 8. 102 INTERN FÖRVALTNING Från 1.1.2009 har samkommunen en direktör med det övergripande ansvaret för samkommunens verksamhet, förvaltning och ekonomi. Till direktörens direkta ansvarsområde hör enligt organisationsschemat utrymmestjänsterna, den interna servicen, ekonomiförvaltningen och prognostiseringen. För den grundläggande utbildningsverksamhetens och dess ekonomi ansvarar yrkesinstitutets rektor. Rektor har i organisationen det odelade pedagogiska ansvaret gentemot styrelsen. Den interna förvaltningens centrala uppgift är att bevara samkommunens verksamhetsförutsättningar och existensberättigande så länge det är möjligt med beaktande av de yttre faktorer som relaterats ovan. Detta innebär ett nytt sätt att samarbeta med samkommunens ägarkommuner, med regionens näringsliv och med de statliga och regionala myndigheter som för sin del kan påverka existensberättigandet. De inre intressentgrupperna personalen och studerande bör fortsättningsvis involveras och engageras i detta arbete. 103 VUXEN, LÄROAVTALS OCH INTERNA UTBILDNINGSTJÄNSTER Utvecklingsprocessen gällande vuxen, läroavtals och interna utbildningstjänster samt internationell verksamhet fortsätter. Resultatenheten förverkligar yrkesinstitutstrategins övergripande målsättningar genom att stärka studerandenas förutsättningar för livslångt lärande, bemöta individuella kompetensbehov, förhindra marginalisering, trygga utbildningens tillgänglighet och stärka förutsättningarna för service och utvecklingsverksamhet för arbetslivet. 3 Ekonomiplan 2013 2015

Läroavtalsutbildning En ökning av antalet läroavtalsstuderanden eftersträvas. Läroavtal kan göras mellan lämpliga arbetsgivare, studerande och läroanstalten om utbildningsformen är ändamålsenlig för samtliga parter. Läroavtalsutbildningen sker i huvudsak på en eller flera arbetsplatser och kompletteras med teoretiska studier. Uppgörande, styrning och övervakning av avtalen sköts av samkommunens ansvariga i läroavtalsfrågor. Kursverksamhet Samkommunen ordnar kurser som tillgodoser arbetslivets och ungdomsutbildningens behov. Till exempel ordnas kurser i heta arbeten, arbetarskydd, arbetssäkerhet, livsmedelshygien och första hjälp. Samkommunen arrangerar också yrkeschaufförkompetensutbildning. Under året utreds möjligheterna att utveckla kursutbudet. Internationell verksamhet Den internationella verksamheten består av studieresor samt samarbete med utländska skolor och arbetsgivare. Resultatenheten bistår vid arrangemang kring yrkesinstitutets studerandes inlärning i arbete och studieresor utomlands. Möjligheterna att delta i något internationellt projekt utreds under året. 104 UTVECKLING OCH KVALITETSSÄKRING Bakgrund Målsättningen med samkommunens utvecklings och kvalitetssäkring är att uppnå de kvalitativa och kvantitativa krav som enligt undervisningsministeriet ställs på ett yrkesinstitut. Den nuvarande verksamheten koordineras och systematiseras samt kompletteras till de delar som yrkesinstitutstrategin förutsätter. Resultatet är ett dagsaktuellt kvalitetssäkringssystem enligt undervisningsministeriets rekommendation. Detta är en elementär del av den strategiska ledningen, som gäller alla branscher och områden samt alla verksamhetsnivåer. Verksamhet I och med att samkommunens verksamhet fortsätter, återupptas utvecklandet av kvalitetssystemet under år 2013. Samkommunen är med i ett omfattande kvalitetsprojekt (UBS: Laatua arkeen), där målet är att genom nätverksprojekt stöda utbildningsanordnare som befinner sig i olika skeden av kvalitetsutvecklingen genom t.ex. kvalitetsutbildning, konsultering, peer review lärande och dylikt. Projektet har startat på hösten 2011 och beräknas fortsätta under år 2013. För detta projekt reserveras en självfinansieringsandel. En av tyngdpunkterna under 2013 kommer säkerhetsplaneringen att utgöra. Planeringsarbetet skall resultera i samkommunens säkerhetsmapp. I denna ingår de lagstadgade dokumenten beträffande en säker och trygg arbetsmiljö för både studeranden och personal. Detta kommer att konkretiseras i bland annat utbildning och övningar. Samkommunens verksamhet kommer att styras av strategin som kommer att uppdateras från och med år 2013. Detta omfattar bland annat en vidareutveckling av skoladministrationsprogrammet Primus samt arbetsschemaprogrammets www anslutning Wilma på ett sådant sätt, att det stöder yrkesinstitutets strategiska målsättningar och rutiner. Verksamheten utvärderas årligen. Utvärderingen skall omfatta bl. a. undervisning, läroplan, personal, faciliteter, internt kvalitetssystem och utbildningsresultat. Förutom självutvärdering så samlar Rådet för utbildningsutvärdering och Utbildningsstyrelsen årligen in olika uppgifter inom de utbildningsområden som samkommunen verkar. 105 INTERNA SERVICEFUNKTIONER Till de interna servicefunktionerna hör samkommunens kanslifunktioner, samkommunens ekonomiförvaltning och samkommunens informations och kommunikationsteknologi. Målsättningen är att med tidsenliga program, tidsenlig utrustning och snabba dataförbindelser kunna betjäna studerande och deras vårdnadshavare, personalen och samkommunens övriga intressenter. Också samkommunens omfattande fordonspark sköts centraliserat inom denna resultatenhet. 106 FASTIGHETSFUNKTIONER Samkommunens utrymmen både vid Edelfeltsstigen 1 och vid Lundagatan 8 sköts centraliserat inom denna resultatenhet. Fastigheternas skick speciellt vid Edelfeltsstigen 1 är sådant att en nyetablering bör aktualiseras så snabbt som möjligt, helst under år 2013. Beroende på hur undervisningsverksamheten inom Östra Nylands yrkesinstitut Inveon organiseras kan behov av snabba lösningar uppstå. Ändringar i utbildningsutbudet bör smidigt kunna lösas i princip inom nuvarande väggar. I budgeten för år 2013 föreslås anslag för utredning och inledning av campus modell för andra stadiet på svenska i östra Nyland. Förutsättningarna för nya undervisningsutrymmen för hela Inveon på ett centralt ställe eventuellt i samverka med övriga svenskspråkiga utbildningsanordnare i regionen utreds så snabbt som en tomt kan reserveras för ändamålet. 107 ÖVRIGA SERVICEFUNKTIONER Till den del samkommunen är med i olika projekt kostnadsförs dessa inom denna resultatenhet om de inte av naturliga orsaker hör direkt till någon annan resultatenhet. Resultatenheten är nettobudgeterad. 2 ÖSTRA NYLANDS YRKESINSTITUT INVEON Östra Nylands yrkesinstitut Inveon är det ena av samkommunens två resultatområden och har ansvar för utbildningen för yrkesinriktad grundexamen. Resultatområdets kvalitativa och kvantitativa målsättningar för verksamhetens omfattning och kvalitet följer dem, som uppgjorts för 4 Ekonomiplan 2013 2015

samkommunen. Den interna kvalitetsutvecklingen har under det gångna året legat på utvecklande av processer för säkerställande av alla parters rättsskydd. Utvecklingsarbetet och den konkreta verksamheten styrs aktivt i enlighet med samkommunens strategi och dess målbeskrivning, och samarbetet med resultatenheten 104 UTVECKLING OCH KVALITETSSÄKRING fördjupas ytterligare. Yrkesinstitutets kärnverksamhet är undervisningen för yrkesinriktade grundexamina, samt till denna hörande stödfunktioner. Nya rutiner har skapats och processerna har beskrivits inom utvecklingsarbetet i samband med dess första delmål, de nya läroplanerna. Eftersom beslutet om eventuell omstrukturering av yrkesutbildningen på andra stadiet ännu dröjer, bör en uppdatering och kvalitetsgranskning göras 2013 för läroplanernas del. Fokus för arbetet ligger på målstyrning av studierna (bedömning av kunnande), på personliga studiestigar, hög professionalism och anpassning till det lokala näringslivets behov. Speciellt skall studieformer för högpresterande studerande arbetas fram efter den långa satsningen på stöd för studerande med särskilda behov. I gemensam ansökning 2013 erbjuder yrkesinstitutet 155 studieplatser. Att få alla platser fyllda är en utmaning, eftersom årsklassen i östra Nyland är mindre än tidigare år. Utbudets bredd motiveras med att också de svenskspråkiga ungdomarna bör ha rätt att välja sin utbildning i stället för att tvingas studera det som finns tillgängligt i ett snävt utbud. Yrkesinstitutets verksamhet är uppdelad i sex resultatenheter (kostnadsställen) enligt indelningen nedan. Samtliga resultatenheter har utarbetat verksamhetsplaner för läsåret 2012 2013 och deras koordinering med budgetåret är ännu inte helt utarbetad. Ett för hela yrkesinstitutet gemensamt tyngdpunktsområde läsåret 2012 2013 är arbetssäkerhet och ergonomi. 200 GEMENSAMMA KOSTNADER Till resultatenheten hör rektor och institutets lärare i studier som kompletterar yrkeskunnande (tidigare gemensamma studier, nu ofta kallade kex studier ), samt studiehandledning och det utvidgade stödet för studerande med särskilda behov. Under verksamhetsåret förstärks den pedagogiska planeringen och utvecklingen i och med att mer tid kan frigöras från arbetet med den nya organisationen. Utbudet av nätbaserade studierna differentieras och lärarnas kunnande inom ny undervisningsteknologi uppdateras. Läroplansarbetet och ECVET Ett läroplansarbete inleds 2013 för att höja kvaliteten och förbättra informationsfunktionen. I läroplansarbetet koordineras det utvecklingsarbete som gjorts på olika håll i yrkesinstitutet så att en helhet blir tydlig för såväl studerande, vårdnadshavare som personal. I läroplansarbetet beaktas också den kommande övergången från att mäta studiernas omfattning i studieveckor (sv) till att mäta kunnande i studiepoäng, den s.k. ECVET processen. ECVET är ett europeiskt system för erkännande av kunnande och överföring av studieprestationer mellan utbildningsanordnare och utbildningssystem. Förordningen förväntas träda i kraft 2013 medan studiepoängen tas i bruk 2014. I samband med ibruktagandet av studiepoäng förflyttas perspektivet från studieprocessen till det kunnande studeranden uppvisar, vilket i sin tur leder till ett större behov av att göra personliga studiestigar tillgängliga för studerande. De personliga studiestigarna har redan under två år utvecklats i projekt med utvidgad inlärning i arbete och rutiner som stöder bedömningen via yrkesprov. Arbetet fortsätter med speciellt stöd av projektet för utarbetande av lokala examensdelar och rutiner för bedömning (LEX RUB). Disciplinorganet I början av 2012 trädde den s.k. SORA lagstiftningen i kraft. Lagstiftningens mål är att förbättra utbildningsanordnarnas möjlighet att ingripa i problem som gäller säkerheten för studerande, kunder och arbetsliv. De strängaste bestämmelserna om krav på tillräcklig hälsa och funktionsförmåga gäller i Inveon utbildningen inom logistik, kombinationsfordonsförare, medan bestämmelserna om disciplinära åtgärder samt narkotikatestning gäller alla studerande. För Inveon har, i enlighet med lagstiftningen, utsetts ett organ, Disciplinorganet, som fattar beslut i ärenden som gäller disciplin samt fråntagande och återställande av studierätten. Organets sammansättning är i detta nu samkommunens styrelse, kompletterad med representanter för studeradevården, lärarkåren, studerande och arbetslivet. Disciplinorganets arbete samt lagstiftningens tillämpning kommer att ytterligare utvecklas under 2013. Specialundervisning Under de senaste åren har antalet studerande i behov av extra stöd i undervisning ökat i Inveon och utvecklandet av stödfunktioner för dessa har haft hög prioritet under flera år. Allmänt kan konstateras att de problem ungdomarna möter blir allt mer komplexa och stödet bör förverkligas som ett branschöverskridande nätverksarbete. Yrkesinstitutet har en speciallärare som erbjuder stöd i speciellt studierna som kompletterar yrkeskunnandet. Ett ökande behov av specialundervisning kan skönjas också inom de praktiska yrkesstudierna. Yrkesinstitutet utvecklar därför sin service genom de tjänster som studiecoachen (skolgångsbiträde) kan erbjuda, ett förstärkt samarbete med övriga aktörer inom hälso och socialvården och genom att på bred basis erbjuda yrkeslärarna utbildning om studerande med särskilda behov. Samkommunen är godkänd som civiltjänstgöringsställe och en civiltjänstgöringsplats som lärarassistent erbjuds en person med kunnande inom någon av de tekniska branscherna om en lämplig person kan rekryteras. Genom projektet STRÖM utvecklas rutiner och modeller som stöder lärarna i deras arbete med ungdomar med komplexa utmaningar. Flexteam Öst och Gynsam Flexteam Öst och Gynsam erbjuda de konkreta ramarna för studerandes lagstadgade rätt att välja utbildning från mera än en upprätthållares utbud. De tidigare projekten har nu blivit en del av den ordinarie verksamheten. Inom Flexteam erbjuds Inveons studerande möjlighet att avlägga studentexamen parallellt med yrkesexamen och möjlighet att komplettera sin egen kompetensprofil med examensdelar från andra grundexamina. Inom Gynsam kan en studerande inom yrkesutbildningen avlägga kompletta gymnasiestudier inom modellen 3 år i yrkesutbildning + 1 år i gymnasium. Motsvarande möjligheter finns för gymnasiestuderande. Också Nätteam Östs kursutbud står till yrkesstuderandes förfogande. Till Gynsam helheten hör utvecklandet av nätbaserade, yrkesinriktade studier. Inlärning i arbete Inlärning i arbete förlängdes lokalt hösten 2009 från det lagstadgade minimum 20 sv till 24 sv. Målen med förlängningen är såväl pedagogiska som administrativa. Diskussionen om längden på inlärning i arbete har tills vidare satts åt sidan i en situation då ministeriet signalerar en mål 5 Ekonomiplan 2013 2015

sättning att ytterligare öka den andel studier som genomförs i arbetslivet, och i väntan på läroplanernas uppdatering. Under verksamhetsåret fördjupas kontakterna till arbetslivet och den dialog som pågår mellan yrkesinstitutet och arbetslivet dokumenteras på sätt som kvalitetssäkringen kräver. Inom projektverksamhet (Handy och LEX RUB) utvecklas kontakterna till arbetslivet, handledningen av arbetsplatshandledare, genomförandet av yrkesprov på arbetsplatsen och utvecklandet av lokalt anpassade examensdelar. Yrkesteam och yrkesprov Yrkesinstitutet har fyra yrkesteam. Yrkesteamen ansvarar för yrkesprovens planering och bedömning, fattar beslut i ärenden som gäller studerandes yrkan om rättelse av bedömning, samt fungerar som ett diskussionsforum för utbildning och arbetsliv. I examensgrunderna från 2009 har betydelsen av den bedömning som görs genom yrkesprov ökat. Yrkesprovens planering, organisering och bedömning kvalitetssäkras och arbetet görs inom ett projekt som startade föregående år och fortgår 2013 (Handy; handledning av inlärning i arbete samt utvecklande av yrkesprov). Utvecklandet av yrkesteamens arbete är en självklar del i strävan att säkerställa studerandes rättsskydd i bedömningen. Gruppindelning, schemaläggning och periodisering Arbetsfördelningen för läsåret 2012 2013 visar att det fortfarande finns behov av att granska den modell som används vid schemaläggningen för att kunna garantera en effektiv användning av undervisningens resurser, parallellt med skyldigheten att erbjuda studerande personliga studiestigar. Vid revideringen av schemaläggningen eftersträvas en modell som säkrar studerandes rätt att ingå i en sådan gemenskap som främjar trivsel och trygghet i läroanstalten. Periodiseringen är ett redskap för att bryta ner läroplanens stora helheter i mindre delar som kan schemaläggas. Under 2013 tas en periodisering över 15 perioder (3 år) i bruk i stället för att periodisera ett år i taget. Målen är att tydligare kunna informera de studerande om studiernas innehåll och förverkligande, samt att underlätta schemaläggningen och koordineringen av lärarresurserna. Undervisningsteknologi Yrkesinstitutets tekniska utrustning för undervisning uppdateras och den virtuella lärmiljön utvecklas. En viktig del i utvecklingsarbetet är uppdateringen av lärarnas kompetens inom nätundervisning, vilket i första hand sker inom Yrkeskunnig projektet. Ny teknik i undervisningen koordineras med behovet av datorutrustning för användningen av studerandeadministrationsprogrammet Primus och kommunikationsprogrammet Wilma. Kompetensutveckling för personalen Inom hela yrkesutbildningens fält förekommer svårigheter att rekrytera nya, behöriga lärare då pensionsvågen kan synas också inom detta område. Inveon stöder, så långt det är möjligt med särskilda arrangemang, de lärare som antagits till pedagogiska studier. En allmän kompetenskartläggning och utbildning förverkligas under året med stöd av KUNNIG finansiering. 201 INVEON KULTUR Resultatenheten Inveon kultur omfattar artesanutbildning (hantverk och konstindustri) samt bildartesanutbildning (visuell framställning) i Inveons lokaler vid Lundagatan 8, i centrum av Borgå. Läsårets 2012 2013 tyngdpunktsområden är kontakten till företagsvärlden och kulturinstitutioner samt motiverande och stödande arbete för studerande som tenderar att samla på sig underkända studiehelheter. I undervisningen betonas hållbar utveckling. 202 INVEON TEKNIK Resultatenheten Inveon teknik omfattar utbildningarna inom bilbranschen, logistik samt maskin och metallbranschen i Inveons lokaler vid Edelfeltsstigen 1. Läsårets 2012 2013 tyngdpunktsområden är arbetarskydd och hållbar utveckling. I undervisningen betonas hållbar utveckling och elektroniskt stödd undervisning utvecklas. 203 INVEON HUSTEKNIK Resultatenheten Inveon husteknik omfattar utbildningarna inom husbyggnad, el och automation, datateknik och datakommunikation samt husteknik/vvs i Inveons lokaler vid Edelfeltsstigen 1. Läsårets 2012 2013 tyngdpunktsområden är arbetarskyddet samt användningen av elektroniska hjälpmedel i undervisningen. I undervisningen betonas införandet av gemensamma spelregler i alla situationer. 204 INVEON SERVICE Resultatenheten Inveon service omfattar utbildningarna inom hotell, restaurang och cateringbranschen samt hårbranschen i Inveons lokaler vid Edelfeltsstigen 1. Läsårets 2012 2013 tyngdpunktsområden är kundservice och matproduktion. I undervisningen betonas hållbar utveckling och företagsamhet (frisör). 205 INVEON STUDIESOCIALA FUNKTIONER Det övergripande målet för studerandevården i yrkesinstitutet är att vidareutveckla det nätverk av stödtjänster som behövs för att erbjuda alla studerande en trygg och likvärdig studiemiljö och därmed öka trivseln och förebygga studieavbrott. I studerandevårdsteamet ingår rektor, studiehandledare, kurator, speciallärare och skolhälsovårdare. Studerandehälsovården handhas av Borgå stad. En viktig roll i stödet för studeranden spelar grupphandledaren, vilken är en aktiv länk mellan studerande och studerandevårdsteamet. Studerandevården för ungdomar under 18 år sker i nära samarbete med hemmen. STRÖM projektet förstärker studerandevården genom att effektivera kontakterna till alla de organisationer som i östra Nyland arbetar med stöd för ungdomar, bl.a. social och barnskyddsmyndigheter, arbetskraftsbyråer, uppsökande ungdomsverksamhet, ungdomsverkstäder samt psyk och rusmedelsklinikerna. 6 Ekonomiplan 2013 2015

206 INVEON PROJEKTVERKSAMHET Förutom det fortsatta utvecklingsarbete som karakteriserar yrkesinstitutets verksamhet finns specialområden som kräver extra satsningar. Detta utvecklingsarbete baserar sig på de nationella målsättningarna för utbildningen (regeringsperiodens KESU) och görs ofta inom externt finansierade projekt (speciellt statsunderstöd). Yrkesinstitutet strävar till att fortsättningsvis ha två personer anställda inom projektverksamheten samt att involvera lärarna i utvecklingsarbetet i större grad än tidigare. Inveons utvecklingsprojekt under verksamhetsåret: Namn Samarbetspartners Finansiär* Avslutas Handy; utbildning av arbetsplatshandledare och Axxell, Prakticum Utbildningsstyrelsen 31.12.2013 utvecklande av yrkesprov Lex Rub; utvecklande av lokala examensdelar och Optima,Yrkesakademin, Utbildningsstyrelsen 31.12.2013 rutiner för bedömning Axxell Ström; effektiv genomströmning Lokala aktörer inom Utbildningsstyrelsen 31.8.2013 arbetet med att förebygga utslagning Yrkeskunnig i södra Finland; kompetensutveckling Axxell, Prakticum Regionförvaltningsverket 31.12.2013 för personalen inom yrkesutbildningen (Kunnig) Lättläst yrkessvenska; ett stöd till lärarna i att producera lättläst studiematerial och klar kommunikation Svenska kulturfonden (egen finansiering 50 %) Våren 2013 Ett yrke din framtid!; information om utbildningsyrken för att förebygga felval och studieavbrott Prakticum, Optima, Yrkesakademin, Axxell Optima, Yrkesakademin Axxell, Prakticum Utbildningsstyrelsen Våren 2013 Yrkesproffs 2; utveckling av yrkesprov, en uppgiftsbank och personalutbildning Utbildningsstyrelsen Nya projekt planeras utgående från de statsanslag som finns tillgängliga, oftast i mars, och inom budgetramarna för den egna finansieringsdelen. * all projektfinansiering innehåller en egen finansieringsandel som för det mesta varierar mellan 10 och 30 %. Ansöker om förlängning 3. BUDGET 2013 OCH EKONOMIPLAN 2013 2015 Enligt moment har följande budgeteringspraxis följts. Löner: I höstas uppnådde kommunsektorn ett förhandlingsresultat om de kommunala kollektivavtalen för 2012 2013. Avtalen trädde i kraft i januari 2012 och gäller i 26 månader. Avtalsperioden går ut 28.2.2014. Kostnadseffekten för hela avtalsperioden är nästan 4,5 procent inom alla avtalsområden. Kommunsektorns förtjänstnivåindex väntas stiga i år med 3,2 procent. År 2013 kommer det kommunala förtjänstnivåindexet troligen att stiga med 2,3 procent. Ökningen av kommunernas och samkommunernas lönesumma under bägge åren blir antagligen av samma storleksklass. Personalsidokostnader: Den genomsnittliga nivån på de kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter i förhållande till lönesumman verkar hållas på i genomsnitt cirka 30 procent under kommande ramperiod. De kommunala arbetsgivarnas sjukförsäkringsavgift har i år varit 2,12 procent av den lön som utgör grund för avgiften. I basserviceprogrammet som bifogats rambeslutet har avgiftsprocenten år 2013 föreslagits bli den samma som i år. De kommunala arbetsgivarnas arbetslöshetsförsäkringsavgift är i år 0,80 procent av en lönesumma på upp till 1 936 500 euro. Arbetslöshetsförsäkringsavgiften beräknas år 2013 stiga med i genomsnitt cirka 0,01 procentenheter till 3,06 procent. Hur arbetslöshetsförsäkringsavgiften utvecklas beror bland annat på arbetslöshetstrenden, och som det ser ut nu finns det inget större tryck på att höja avgifterna på medellång sikt. De kommunala arbetsgivarnas genomsnittliga KomPL avgift har varit oförändrad under åren 2010 2012, dvs. omkring 23,6 procent av lönesumman. Medlemssamfundens faktiska arbetsgivaravgift avviker i allmänhet från den genomsnittliga avgiften. Enligt de uppgifter som nu finns att tillgå blir arbetsgivarens genomsnittliga avgift oförändrad under de närmaste åren, dvs. 23,6 procent åren 2013 2014. Det beslut som fattas om löntagarnas försäkringsavgift inverkar också på arbetsgivarens andel. Nu ser det ut som om de försäkrades pensionsavgifter kommer att höjas under ramperioden, medan de kommunala arbetsgivarnas avgiftsnivå sänktes något i slutet av ramperioden. Köp av tjänster: Anslagen för köp av tjänster budgeteras till samma nivå som 2012 om inte fakta som motiverar annat förfarande kan påvisas. Anslaget för underhåll av samkommunens fastigheter är beroende på tidtabellen för en utrymmeslösning vilken förväntas ge Inveon nya, tidsenliga och enhetliga utrymmen. Fordons och fastighetsskatter stiger årligen. Material och förnödenheter: De största utgiftsposterna är värme och elavgifter. Kostnadstrycket är stort av både interna och externa orsaker, förhoppningsvis skall ändå årets nivå kunna räcka till. Livsmedel för skolmåltiderna är en stor kostnadspost 0,2 M vilken är beroende av antalet studerande och antalet inkvarterade. Totalsumman torde kunna hållas oförändrad på grund av nedgången i antalet studerande. Övriga kostnader: 7 Ekonomiplan 2013 2015

Bland dessa ingår egen finansiering inom olika projekt som samkommunen äger eller medverkar i. Projektverksamhet är ett förmånligt sätt att utföra nödvändigt utvecklingsarbete. Utan projekt skulle samkommunen vara tvungen att handha utvecklingsarbetet helt med egen finansiering. Anslag för premieringar, festligheter, personalens trivsel och välmående med mera beaktas i budgetförslaget. Årliga anslag för förnyande av utrustning krävs för att upprätthålla en tidsenlig utrustning. Också nästa år prioriteras förslag vilka genomförda är lätta att flytta med till Inveons nya utrymmen. Övrigt: Årsbidrag, räkenskapsperiodens resultat: Ett positivt årsbidrag eftersträvas trots nedgången i de enhetsprisenliga ersättningarna. Detta leder till att ersättande investeringar finansieras från tidigare års inbesparingar. Verksamhetsdelen och investeringsdelen anpassas till dessa målsättningar. Ensidiga åtgärder för att anpassa personalutgifterna till dessa målsättningar tillgrips inte. Amortering och ränta: Samkommunens annuitetslån för etableringen vid Lundagatan 8 belastar ekonomin med 321 000 euro årligen ännu i två års tid. Byggnadsinvesteringar: Det är vara klart för alla samkommunens utrymmen av flera orsaker inte längre är optimala. En förberedande reservering ingår i budgetförslaget. Ersättande investeringar: Enheternas förslag har ursprungligen uppgått till drygt 458 000. I budgetförslaget har förslag för ca 160 000 godkänts. Prioritet har getts anskaffningar vilka är portabla/mobila, det vill säga sådana som kan tas med i flytten till de nya utrymmena. Samkommunstämman fastställer investeringarna enligt separat förteckning, som är bindande. Inkomster: Statsbudgeten innebär att enhetspriserna förblir på nivån för år 2012 och att indexjusteringen därmed uteblir. Nedskärningar av enhetspriserna ingår inte i regeringsprogrammet men kan trots det aktualiseras under planeperioden. Samkommunens finansiering påverkas därtill direkt av utvecklingen i antalet studerande och huruvida resultatet berättigar till tilläggsfinansiering. Det verkar klart att samkommunen har knappt 400 studerande under år 2013. Studerandeantalet under hösten 2013 är beroende av antalet avgående studerande och hur gemensam ansökan lyckas. Förhandsuppgifterna gällande årsklassen inger vissa farhågor. Budgetförslaget utgår från 4,7 M. Resultatbaserad finansiering inom yrkesutbildningen Priset per enhet för grundläggande yrkesutbildning graderas på basis av verksamhetens resultat utgående från ett resultatindex för utbildningsanordnaren. Sålunda har 3 % av statens totala finansiering avskilts till en resultatbaserad del. Samkommunen följer upp de nya parametrar som från år 2011 är en del av den resultatbaserade finansieringen. En genomslagskraftsmätare mäter studerandenas sysselsättning, övergång till fortsatta studier, genomströmning och avbrott i studierna. Vid beräkningen av resultatindexet utgör genomslagskraftsmätaren 90 procent, lärarbehörighetsmätaren 7 procent och personalutvecklingsmätaren 3 procent. De fyra bästa femtedelar av de utbildningsanordnare som ingår i resultatindexberäkningen får resultatbaserad tilläggsfinansiering på basen resultatindexet. Grunden för beräkningen av genomslagskraftsmätaren är de studerande som genomför en yrkesinriktad grundexamen hos en enskild utbildningsanordnare. Antalet studerande under det år som ligger fem år tillbaka i tiden jämfört med det år då finansieringsbeslutet fattas utgör bas. Värdet för mätaren för en enskild utbildningsanordnare baserar sig på de studerandes situation under en uppföljningsperiod på tre och ett halvt år. I samband med beräkningen av genomslagskraftsmätaren indelas de studerande vid uppföljningsperiodens slut i följande fem kategorier: 1) studerande som har avlagt yrkesinriktad grundexamen under uppföljningsperioden och har arbete vid tidpunkten för den sista veckan av uppföljningsperioden (utexaminerad, sysselsatt), 2) studerande som har avlagt yrkesinriktad grundexamen och som under uppföljningsperioden bedriver studier för högskoleexamen eller har avlagt högskoleexamen (utexaminerad, fortsättningsstuderande), 3) studerande som har avlagt yrkesinriktad grundexamen under uppföljningsperioden och inte bedriver studier med sikte på högskoleexamen eller har avlagd högskoleexamen och inte heller har arbete vid tidpunkten för den sista veckan av uppföljningsperioden (utexaminerad, har inte arbete och är inte fortsättningsstuderande), 4) studerande som inte har avlagt yrkesinriktad grundexamen under uppföljningsperioden, men alltjämt bedriver studier som leder till yrkesinriktad grundexamen eller annan examen eller som är sysselsatta vid tidpunkten för den sista veckan av granskningsperioden (outexaminerad, har inte arbete men är studerande), 5) studerande som inte har avlagt yrkesinriktad grundexamen eller någon annan examen under uppföljningsperioden och som inte bedriver studier med sikte på annan examen och inte har arbete vid tidpunkten för den sista veckan av granskningsperioden (outexaminerad, har inte arbete och är inte heller studerande). Vid beräkningen av genomslagskraftsmätaren räknar man ut ett parametervärde, som uttrycker utbildningsanordnarens självständiga påverkan på hur de studerande har placerat sig i respektive grupp. När parametervärdena räknas ut till delas de av utbildningsanordnaren oberoende bakgrundsfaktorerna ett konstant värde. De egenskaper som beaktas som bakgrundsfaktorer har att göra med de studerandenas ålder, modersmål, kön, familjetyp, medeltalet på grundskolans avgångsbetyg samt utbildning som getts i form av specialundervisning. 8 Ekonomiplan 2013 2015

Utexaminerade och sysselsatta: UTVÄRDERING 2011 MÅLSÄTTNING 2012 MÅLSÄTTNING 2013 58 % 74 % 68 % Utexaminerade fortsättningsstuderande UTVÄRDERING 2011 MÅLSÄTTNING 2012 MÅLSÄTTNING 2013 3 % 5 % 5 % Utexaminerad, inte sysselsatt och inte fortsättningsstuderande Outexaminerad men studerar UTVÄRDERING 2011 MÅLSÄTTNING 2012 MÅLSÄTTNING 2013 24 % 10 % 13 % UTVÄRDERING 2011 MÅLSÄTTNING 2012 MÅLSÄTTNING 2013 11 % 10 % 10 % Outexaminerad som varken studerar eller arbetar UTVÄRDERING 2011 MÅLSÄTTNING 2012 MÅLSÄTTNING 2013 4 % 1 % 2 % Utbildningspersonalens formella behörighet Parametern beskriver hur stor del av lärarna (timlärare i bisyssla inte medräknade) som enligt förordning har formell behörighet att verka som lärare vid yrkesläroanstalter. UTVÄRDERING 2011 MÅLSÄTTNING 2012 MÅLSÄTTNING 2013 52,5 % 66 % 60 % Uppdatering av personalens yrkeskunskap Denna parameter innebär att de kostnader som föranleds av uppdatering av personalens yrkeskunskap ställs i relation till alla personalkostnader inom samkommunen (dock inte personalkostnader för läroavtal). Kostnaderna för uppdatering av personalens yrkeskunskap inbegriper alla kostnader som uppstår p.g.a. denna verksamhet, såsom lönekostnader för personer som deltar i utbildning, deltagaravgifter, rese och inkvarteringskostnader, dagtraktamenten. Dessutom inkluderas kostnader för lärarnas arbetslivskontakter och kostnader för upprätthållande av arbetsförmågan. UTVÄRDERING 2011 MÅLSÄTTNING 2012 MÅLSÄTTNING 2013 1,5 % 3 % 3 % 9 Ekonomiplan 2013 2015

400 BUDGET 2013 OCH EKONOMIPLAN 2013 2015 SIFFERDELEN Budgetens bindningsnivå är resultatområde. Anslagen är bindande gentemot samkommunstämman på denna nivå. Inom resultatområdena har styrelsen rätt att omdisponera anslagen inom de funktionella och ekonomiska ramar samkommunstämman fastställt. Resultatområdena är: Ht Resultatområde, uppgiftshelhet Ansvarsperson 1 SAMKOMMUNENS FÖRVALTNING OCH GEMENSAMMA FUNKTIONER Direktör 2 ÖSTRA NYLANDS YRKESINSTITUT INVEON Rektor 6 INVESTERINGSDELEN Direktör 8 FINANSIERINGSDELEN Direktör 9 RESULTATRÄKNINGSDELEN Direktör 401 BUDGETDIREKTIV FÖR 2013 Samkommunstämman ger följande direktiv för verkställigheten av budgeten för år 2013. Vid behov kan styrelsen under året utfärda närmare direktiv på basen av dessa. 1. Förpliktande innebörd Samtliga resultatområden och enheter bör i sin verksamhet följa budgetens funktionella och ekonomiska ramar och anpassa sin verksamhet till den godkända budgeten och de anslag som ingår i den. 2. Budgetens bindande nivåer Anslag får inte överskridas eller användas för annat än det i budgeten avsedda ändamålet. Anslagen inom resultatenheterna 103 VUXEN LÄROAVTALS OCH INTERNA UTBILDNINGSTJÄNSTER 206 INVEON PROJEKTVERKSAMHET fastställs som bindande nettoanslag, och kan således överskridas såvida överskridningen kan täckas med motsvarande inkomstöverskridning. Om anslaget inte räcker till bör anhållan om omdisposition göras och godkännas innan anslaget används. Styrelsen kan omdisponera anslag inom resultatområdet under förutsättning att resultatområdets totala anslag inte överskrids. 3. Anskaffningar Anskaffningar bör ske ekonomiskt och ändamålsenligt med beaktande av anskaffningsdirektiven. Styrelsens beslut om beslutsbefogenheter bör efterföljas och skyldigheten att föra skriftliga beslutsprotokoll också ifråga om anskaffningar noteras. Gällande anskaffningarna i investeringsbudgeten är anskaffningsförteckningen bindande både ifråga om anskaffningsobjekten och respektive anslag. 4. Övriga frågor Styrelse, direktör och rektor kan vid behov ge särskilda förhållningsregler, tolkningar och råd om budgeten och ekonomiplanen. Räkenskapsårets fakturor bör vara godkända för betalning senast den 15 januari 2013. 10 Ekonomiplan 2013 2015

Samkommunen för yrkesutbildning i Östra Nyland VERKSAMHETSUTGIFTER VERKSAMHETSINKOMSTER Bokslut 2011 Budget 2012 PROGNOS Budget 2013 Förändring Bokslut 2011 Budget 2012 Bokslut Budget 2013 1 SAMKOMMUNENS FÖRVALTNING OCH GEMENSAMMA FUNKTIONER 2012 2012 2013 07/2012 101 ALLMÄN FÖRVALTNING 23 115 72 280 35 440 57 980 20,0 0 0 102 INTERN FÖRVALTNING 126 743 210 310 199 135 197 960 6,0 27 496 20 000 2 848 3 000 103 VUXEN LÄROAVTALS OCH INTERNA UTBILDNINGSTJÄNSTER 67 863 109 249 117 740 121 288 11,0 31 516 19 000 11 271 16 500 104 UTVECKLING OCH KVALITETSSÄKRING 65 407 93 055 88 340 99 026 6,0 0 0 4 000 105 INTERNA SERVICEFUNKTIONER 199 350 293 183 214 265 256 200 13,0 8 588 2 800 150 2 000 106 FASTIGHETSFUNKTIONER 741 575 919 389 769 994 800 440 13,0 65 294 52 800 36 383 38 500 107 ÖVRIGA SERVICEFUNKTIONER 2 415 1 500 100,0 0 1 000 SAMMANLAGT 1 226 469 1 698 966 1 424 914 1 532 894 9,8 132 894,46 95 600,00 50 652 64 000 2 ÖSTRA NYLANDS YRKESINSTITUT INVEON 200 GEMENSAMMA KOSTNADER 490 917 738 599 748 150 781 540 6,0 1 578 12 100,00 2 056 2 000 201 INVEON KULTUR 244 728 405 014 343 100 345 930 15,0 6 521 2 000,00 3 762 3 500 202 INVEON TEKNIK 347 987 614 309 587 450 605 080 2,0 19 303 19 700,00 8 187 14 500 203 INVEON HUSTEKNIK 440 728 784 720 735 697 763 405 3,0 23 740 25 050,00 15 111 22 000 204 INVEON SERVICE 156 384 244 619 261 695 252 960 3,0 42 549 36 550,00 21 926 21 000 205 INVEON STUDIESOCIALA FUNKTIONER 242 263 563 555 477 249 567 780 1,0 70 224 44 750,00 29 687 31 000 206 INVEON PROJEKTVERKSAMHET 56 724 129 900 156 752 145 991 12,0 91 167 81 000,00 18 111 095 SAMMANLAGT 1 979 731 3 480 716 3 310 093 3 462 686 0,5 255 081,53 221 150,00 80 747 205 095 VERKSAMHET SAMMANLAGT 3 206 200 5 179 682 4 735 007 4 995 580 3,6 387 975,99 316 750,00 131 399 269 095 11 Ekonomiplan 2013 2015

Samkommunen för yrkesutbildning i Östra Nyland PROGNOS Resultaträkning Bokslut 2011 Budget 2012 2012 Budget 2013 Verksamhetens intäkter 5 507 177 5 198 000 4 955 650 4 979 095 4,2 Försäljningsintäkter 134 690 134 600 110 250 109 500 18,6 Personalintäkter (FPA etc) 41 900 10 000 50 000 10 000 0,0 Hyresintäkter 45 447 50 500 41 200 38 500 23,8 Övriga verksamhetsintäkter 194 870 102 900 53 200 121 095 17,7 Bidrag 0,0 Ersättningar för prestationer 5 090 270 4 900 000 4 701 000 4 700 000 4,1 Verksamhetens kostnader 4 541 043 5 179 682 4 735 007 4 995 580 3,6 Löner 2 437 969 2 767 046 2 520 451 2 604 900 5,9 Personalbikostnader 716 812 869 536 940 726 947 864 9,0 Köp av tjänster 425 078 547 000 305 035 488 000 10,8 Material, förnödenheter 712 695 750 100 688 513 667 050 11,1 Hyror 74 778 67 000 81 780 83 000 23,9 Övriga kostnader 173 711 179 000 198 502 204 766 14,4 VERKSAMHETSBIDRAG 966 134 18 318 220 643 16 485 190,0 Finansiella intäkter och kostnader 9 124 9 600 9 600 29 100 203,1 Ränteintäkter och övriga finansieringsintäkter 8 679 10 000 10 000 30 000 200,0 Räntekostnader och övriga finansieringskostna 39 115 30 000 30 000 20 000 33,3 Kommunernas betalningsandel för ränta 39 565 29 600 29 600 19 100 35,5 ÅRSBIDRAG 975 657 27 918 230 243 12 615 824,7 Extraordinära inkomster 0,0 Avskrivningar enligt plan 405 252 412 000 405 000 405 000 98,3 RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT 570 405 384 082 174 757 392 385 45,5 12 Ekonomiplan 2013 2015 Förändring 2012 2013

Samkommunen för yrkesutbildning i Östra Nyla Bokslut Finansieringskalkyl 2011 Budget 2012 PROGNOS 2012 Budget 2013 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Internt tillförda medel 678 857 27 918 230 243 12 615 724,7 Årsbidrag 678 857 27 918 230 243 12 615 54,8 Extraordinära poster Extraordinära poster, Korrigeringsposter Investeringar 319 695 281 750 38 000 189 220 113,5 Byggnadsinvesteringar 125 598 400 000 30 000 7,5 Passivenergihuset/Nytt eget projekt (Netto) 400 000 300 000 Anskaffning av maskiner och utrustning 194 097 281 750 262 000 159 220 Nettokassaflöde 359 161 253 832 268 243 176 605 30,4 Finansieringens kassaflöde 29 149 95 699 160 467 Förändringar i lånen 272 405 226 699 291 467 301 960 Minskning av långfristiga lån 277 919 226 699 291 467 301 960 Minskning av kortfristiga lån 5 514 Förändring i eget kapital, kommunal betalningsa 226 699 131 000 131 000 301 960 Övriga förändringar i likviditeten 16 557 Förändring i förvaltat kapital och förvaltade me Förändring i omsättningstillgångar 8 849 Förändring i fordringar 44 713 Förändring 2012 2013 Förändring i räntefria skulder 36 645 Förändring av kassamedel 330 012 158 133 428 710 176 605 11,7 Förändring av kassamedel Kassamedel 01.01 2 151 223 1 231 250 2 481 235 2 909 944 Kassamedel 31.12 2 481 235 926 045 2 909 944 2 733 339 Förändring av kassamedel 330 012 305 205 428 710 176 605 42,1 13 Ekonomiplan 2013 2015

Samkommunen för yrkesutbildning i Östra Nyland Ekonomiplan 2013 2015 VERKSAMHETSUTGIFTER Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 Budget 2014 Budget 2015 1 SAMKOMMUNENS FÖRVALTNING OCH GEMENSAMMA FUNKTIONER 101 ALLMÄN FÖRVALTNING 23 115 72 280 57 980 50 000 50 000 102 INTERN FÖRVALTNING 126 743 210 310 197 960 201 919 205 958 103 VUXEN LÄROAVTALS OCH INTERNA UTBILD 67 863 109 249 121 288 123 714 126 188 104 UTVECKLING OCH KVALITETSSÄKRING 65 407 93 055 99 026 101 007 103 027 105 INTERNA SERVICEFUNKTIONER 199 350 293 183 256 200 261 324 266 550 106 FASTIGHETSFUNKTIONER 741 575 919 389 800 440 816 449 832 778 107 ÖVRIGA SERVICEFUNKTIONER 2 415 1 500 0 0 0 SAMMANLAGT 1 226 469 1 698 966 1 532 894 1 554 412 1 584 501 2 ÖSTRA NYLANDS YRKESINSTITUT INVEON 200 GEMENSAMMA KOSTNADER 490 917 738 599 781 540 797 171 813 114 201 INVEON KULTUR 244 728 405 014 345 930 352 849 359 906 202 INVEON TEKNIK 347 987 614 309 605 080 617 182 629 525 203 INVEON HUSTEKNIK 440 728 784 720 763 405 778 673 794 247 204 INVEON SERVICE 156 384 244 619 252 960 258 019 263 180 205 INVEON STUDIESOCIALA FUNKTIONER 242 263 563 555 567 780 579 136 590 718 206 INVEON PROJEKTVERKSAMHET 56 724 129 900 145 991 100 000 80 000 SAMMANLAGT 1 979 731 3 480 716 3 462 686 3 483 029 3 530 689 VERKSAMHET SAMMANLAGT 3 206 200 5 179 682 4 995 580 5 037 441 5 115 190 Ekonomiplan 2013 2015 Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 Budget 2013 Budget 2014 1 SAMKOMMUNENS FÖRVALTNING OCH GEMENSAMMA FUNKTIONER 101 ALLMÄN FÖRVALTNING 0 0 0 0 0 102 INTERN FÖRVALTNING 27 496 20 000 3 000 3 000 3 000 103 VUXEN LÄROAVTALS OCH INTERNA UTBILDNINGSTJÄ 31 516 19 000 16 500 16 500 16 500 104 UTVECKLING OCH KVALITETSSÄKRING 0 0 4 000 4 000 4 000 105 INTERNA SERVICEFUNKTIONER 8 588 2 800 2 000 2 000 2 000 106 FASTIGHETSFUNKTIONER 65 294 52 800 38 500 38 500 38 500 107 ÖVRIGA SERVICEFUNKTIONER 0 1 000 0 0 0 SAMMANLAGT 132 894 95 600 64 000 64 000 64 000 2 ÖSTRA NYLANDS YRKESINSTITUT INVEON VERKSAMHETSINKOMSTER 200 GEMENSAMMA KOSTNADER 1 578 12 100 2 000 2 000 2 000 201 INVEON KULTUR 6 521 2 000 3 500 3 500 3 500 202 INVEON TEKNIK 19 303 19 700 14 500 14 500 14 500 203 INVEON HUSTEKNIK 23 740 25 050 22 000 22 000 22 000 204 INVEON SERVICE 42 549 36 550 21 000 21 000 21 000 205 INVEON STUDIESOCIALA FUNKTIONER 70 224 44 750 31 000 31 000 31 000 206 INVEON PROJEKTVERKSAMHET 91 167 81 000 111 095 80 000 60 000 SAMMANLAGT 255 082 221 150 205 095 174 000 154 000 VERKSAMHET SAMMANLAGT 387 976 316 750 269 095 238 000 218 000 Samkommunen för yrkesutbildning i Östra Nyland Finansieringskalkyl Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 Budget 2014 Budget 2015 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Internt tillförda medel 678 857 27 918 12 615 10 559 12 810 Investeringar 319 695 281 750 189 220 200 000 200 000 Nettokassaflöde 359 161 253 832 176 605 189 441 187 190 Finansieringens kassaflöde 29 149 95 699 301 960 312 740 0 Förändringar i lånen 272 405 226 699 301 960 312 740 0 Förändring av kassamedel 330 012 158 133 176 605 189 441 174 380 Förändring av kassamedel Kassamedel 01.01 2 151 223 1 231 250 2 909 944 2 733 339 2 543 898 Kassamedel 31.12 2 481 235 926 045 2 733 339 2 543 898 2 369 518 Förändring av kassamedel 330 012 305 205 176 605 189 441 174 380 Samkommunen för yrkesutbildning i Östra Nyland Resultaträkning Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 Budget 2014 Budget 2015 Verksamhetens intäkter 5 507 177 5 198 000 4 979 095 5 038 000 5 118 000 Ersättningar för prestationer 5 090 270 4 900 000 4 700 000 4 800 000 4 900 000 Verksamhetens kostnader 4 541 043 5 179 682 4 995 580 5 037 441 5 115 190 VERKSAMHETSBIDRAG 966 134 18 318 16 485 559 2 810 Finansiella intäkter och kostnader 9 124 9 600 29 100 10 000 10 000 ÅRSBIDRAG 975 657 27 918 12 615 10 559 12 810 Avskrivningar enligt plan 405 252 412 000 405 000 405 000 405 000 RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT 570 405 384 082 392 385 394 441 392 190 14 Ekonomiplan 2013 2015

ANSKAFFNINGAR AV MASKINER OCH INVENTARIER 2013 801 749 Enhetens förslag 189 220 Beredningens förslag 6 22 50 30 Inveon TEKNIK 177 800 47 500 VERKSTADSMEKNIKERUTBILDNINGEN Svarv Holzmann 1000INDIG 18 000 18 000 Fräsmaskin Holzmann BF1000DDRO 20 000 0 Gradsax Holzmann BSS1000P 2 000 2 000 Datorer för VM dataklass 13 000 13 000 Datorer för lärarrum 1 500 0 Hand och specialverktyg 3 000 1 500 BIL OCH LOGISTIKUTBILDNINGEN Motorarbetsfordon (hjullastare begagnad) 40 000 0 Grävmaskin Volvo ECR 38 55 800 0 Sandflak till lastbil 6 000 6 000 Däckmaskin StregonTek PL1236IT 3 000 3 000 Bränsleuppsamlingsstation SPIN 2 500 2 500 Klädskåp för studerande 10 000 0 Hand och specialverktyg 3 000 1 500 6 23 50 30 Inveon HUSTEKNIK 117 250 55 150 UTBILDNING INOM ELBRANSCHEN 88 750 39 450 Hand och specialverktyg och mätutrustning 25 500 7 600 Uppdatering av datautrustning 31 000 18 000 Bord, stolar, hyllor etc 14 000 0 Fastighetsreknik 9 850 7 850 Programvara för undervisning 8 400 6 000 BYGGNADSUTBILDNINGEN 21 500 9 300 Basutrustning för bygg 4 3 000 1 000 Uppdatering av Acad i klass 4 2 4 000 3 800 Haki byggnadsställningar 3 10 000 0 Maskiner och Handverktyg, Bygg 1 4 500 4 500 VVS UTBILDNINGEN 7 000 6 400 Maskiner och Handverktyg, rör 4500 4 500 Mapress tång + käftar 1900 1 900 Dammsugare 150,00 150 0 Förvaringsskåp till klassrum 300,00 300 0 Digitalisk mätapparatur, temperaturmätare 150 150 0 6 00 50 30 SAMKOMMUNENS GEMENSAMMA ANSKAFFNINGAR 1 400 000 30 000 Planerings / startanslag för Campus projektet 400 000 30 000 15 Ekonomiplan 2013 2015

6 24 50 30 Inveon SERVICE 29 130 14 770 FRISÖRUTBILDNINGEN Luftvärmepump till frisörsalongen 1500 0 Spjälgardiner till frisörsalongen 260 0 KOSTUTBILDNINGEN Skärmaskin till kök 3 1970 1 970 Datorer ( 2 st ) till kök 3 1600 0 Högtalare,dokumentkamera,projektor,13 st lapt 11000 0 Blandningsmaskin Karhu 10 3000 3 000 Serveringslinje till personalrestaurangen 9800 9 800 6 21 50 30 Inveon KULTUR 19 569 15 200 Kopieringsapparat 4 000 4 000 MODE OCH TEXTIL UTBILDNINGEN 5 st provdockor 1 000 1 000 Kamera för produktfotografering 700 0 Uppdatering av handverktyg 1 200 1 200 VISUELLA UTBILDNINGEN 10 st Wacom ritplattor á 390 3 900 3 900 4 st wacom digipennor á 70 280 0 3 st fotolampor á 403 1 209 0 2 st videostativ á 565 1 130 0 Kamera Canon 650D + 18 135 optik 950 0 Utrustning för fotografering 600 3 300 3 mikrofoner för videoundervisning 430 0 2 st bakgrundstyg för studio á 185 370 0 World program 20 licenser 2000 2 000 0 Grafikpress 1 800 1 800 6 20 50 30 Inveon ALLMÄNNA ANSKAFFNINGAR 28 000 16 600 Teknisk AV utrustning klassrum 1 2 100 1 600 Studerandeboendet 4 000 4 000 Städutrustning och fastighetsskötseln 5 000 5 000 Idrottsutrustning / Blomster 3 200 2 000 Datastödets anskaffningar 4 450 4 000 Fysiksalens möbler och gardiner 3 500 0 Fysiksalen, smartboard 5 000 0 Fysiksalen, dokumentkamera 750 0 6 10 50 30 SAMKOMMUNENS FÖRVALTNINGSANSKAFFNINGAR 30 000 10 000 Uppdatering av datorer, möbler och programva 30 000 10 000 16 Ekonomiplan 2013 2015

Att betala sammanlagt år 2013 per 15.12.2013 Borgå 54,39 10 388,00 54,08 163 306,00 173 694,00 Lappträsk 3,02 577,00 3,06 9 243,00 9 820,00 Lovisa 24,67 4 712,00 25,51 77 029,00 81 741,00 Mörskom 1,08 206,00 1,02 3 081,00 3 287,00 Sibbo 16,84 3 216,00 16,33 49 301,00 52 517,00 Summa 100,00 19 099,00 100,00 301 960,00 321 059,00 Räntor att betala och fördela 19 100,00 Amortering att betala och fördela totalt 301 960,00 321 060,00 Att betala sammanlagt år 2013 per 15.12.2013 Borgå 54,39 4 529,00 54,08 169 136,00 173 665,00 Lappträsk 3,02 251,00 3,06 9 573,00 9 824,00 Lovisa 24,67 2 054,00 25,51 79 779,00 81 833,00 Mörskom 1,08 90,00 1,02 3 191,00 3 281,00 Sibbo 16,84 1 402,00 16,33 51 061,00 52 463,00 Summa 100,00 8 326,00 100,00 312 740,00 321 066,00 Räntor att betala och fördela 8 327,00 Amortering att betala och fördela totalt 312 740,00 321 067,00 ÄGARKOMMUNERNAS BETALNINGSANDELAR FÖR AMORTERINGAR OCH RÄNTOR 2013 Räntor att Amortering att Andel betala, Grundkapitalandel ökning av betala, kommunens Kommun studerande kommunens andel grundkapitalet ÄGARKOMMUNERNAS BETALNINGSANDELAR FÖR AMORTERINGAR OCH RÄNTOR 2014 Räntor att Amortering att Andel betala, Grundkapitalandel ökning av betala, kommunens Kommun studerande kommunens andel grundkapitalet ÄGARKOMMUNERNAS BETALNINGSANDELAR FÖR AMORTERINGAR OCH RÄNTOR 2015 Räntor att Amortering att Andel betala, Grundkapitalandel ökning av betala, kommunens Kommun studerande kommunens andel grundkapitalet Att betala sammanlagt år 2014 per 15.12.2014 Borgå 54,39 0,00 54,08 0,00 Lappträsk 3,02 0,00 3,06 0,00 Lovisa 24,67 0,00 25,51 0,00 Mörskom 1,08 0,00 1,02 0,00 Sibbo 16,84 0,00 16,33 0,00 Summa 100,00 0,00 100,00 0,00 Räntor att betala och fördela 0,00 Amortering att betala och fördela totalt 0,00 17 Ekonomiplan 2013 2015

500 450 400 350 300 250 200 46 49 31 20 Utvecklingen av antalet studerande i grundläggande yrkesutbildning i Inveon 20.1 och 20.9 årligen åren 2003 2012 44 41 27 41 40 82 30 42 87 20 20 20 32 39 90 20 50 45 42 43 80 81 50 58 92 12 10 12 47 57 92 11 47 61 93 16 46 61 90 16 43 81 91 39 78 83 17 17 34 73 95 95 15 32 71 16 42 74 94 9 41 74 92 9 37 58 86 12 34 56 85 12 43 49 80 11 150 231 227 218 224 100 207 200 203 191 199 188 190 194 181 243 239 234 230 223 213 220 50 Övriga Sibbo Mörskom Lovisa Lappträsk Borgå 0 18 Ekonomiplan 2013 2015