TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2013-09-19 Utbildningskontoret Dnr BOU 2013-335 Klas Lind, Sofia Lagerberg, Margareta Edvardsson, Eva Holm BIN 2013-233 Dnr KS Barn- och ungdomsnämnden Bildningsnämnden Begäran om medel för insatser i samband med mottagande av flyktingbarn, anhöriginvandring samt övrig invandring UTBILDNINGSKONTORETS FÖRSLAG TILL BESLUT Förslag till Barn- och ungdomsnämnden beslut: 1. Barn- och ungdomsnämnden begär tilläggsanslag för ökad andel elever/barn med utländsk bakgrund med 6,4 mnkr för 2013. Förslag till Bildningsnämnden beslut: 1. Bildningsnämnden begär tilläggsanslag för ökad andel elever/barn med utländsk bakgrund med 1,5 mnkr för 2013. Förslag till Kommunstyrelsens beslut: 1. Kommunstyrelsen medger Barn- och ungdomsnämnden tilläggsanslag för 2013 med 6,4 mnkr för ökad andel elever/barn med utländsk bakgrund. 2. Kommunstyrelsen medger Bildningsnämnden tilläggsanslag för 2013 med 1,5 mnkr för ökad andel elever/barn med utländsk bakgrund. 3. För 2013 finansieras tilläggsanslaget med Kommunstyrelsens reserv för pris, lön och demografi. 4. Utbildningskontoret ges i uppdrag att tillsammans med kommunledningskontoret arbeta fram en modell för hur elever/barn med utländsk bakgrund blir en del av det demografiska resursfördelningssystemet. SAMMANFATTNING Andelen barn och elever med utländsk bakgrund ökar både i förskolan, grundskolan och gymnasieskolan. De nyanlända elever som kommit de senaste åren har sämre baskunskaper än tidigare. En större andel av eleverna som har kommit är äldre och kommer därför in i skolsystemet i ett senare skede. Dessa elever kräver omfattande resurser för att ges möjlighet att nå skolans mål. För att kunna bibehålla nuvarande insatser mot denna grupp samt ge eleverna förutsättning att nå målen begär barn- och ungdomsnämnden och bildningsnämnden ökade medel. Kommunledningskontoret ges i uppdrag att tillsammans med utbildningskontoret arbeta fram modell för att inkludera en justering som bygger på förändringar av andelen barn och elever med utländsk härkomst. Medel äskas för 2013 men behovet och de ökade kostnaderna bedöms finnas kvar även under 2014.
2 (6) BAKGRUND Under slutet av 2005 infördes en tillfällig asyllag som medförde att en stor andel flyktingar fick uppehållstillstånd. För Linköpings vidkommande ökade flyktingmottagandet markant under 2008 och 2009. Barn- och ungdomsnämnden och Bildningsnämnden fick år 2010 en utökad ekonomisk ram för att möta dessa nya behov. Sedan 2010 har det skett en ytterligare utökning av andelen barn och elever som kommit till Linköping och idag går i förskola och skola. En kraftig ökning har skett från våren 2013 och det har i grundskolan kommit över 200 elever från 1 januari 2013. Detta påverkar elevstrukturen i grundskolan under många år framåt. Den aktuella utvecklingen i Syrien hösten 2013 kan med stor sannolikhet innebära ytterligare mottagande av barn och elever. Skolverket har i sin lägesbedömning 2012 särskilt uppmärksammat barn och elever med utländsk bakgrund. Var femte elev i grund- och gymnasieskolan har utländsk bakgrund. Jämfört med elever med svensk bakgrund uppvisar elever med utländsk bakgrund sämre skolresultat. Men det finns stora variationer inom denna grupp, beroende hur länge eleven har varit i Sverige, kön och föräldrarnas utbildningsnivå. Om en elev har invandrat före eller efter skolstart visar sig vara en viktig faktor för skolresultatet. Elever som har invandrat till Sverige efter skolstart har sämre resultat än andra grupper och uppvisar också i motsats till andra grupper allt sämre resultat. Gruppen elever som har kommit till Sverige före skolstart följer däremot samma mönster som svenskfödda elever. Föräldrars utbildningsnivå har betydelse för elevers skolresultat. Elever med högutbildade föräldrar har i genomsnitt bättre resultat än elever vars föräldrar har en förgymnasial utbildning. Det gäller för såväl elever med svensk som med utländsk bakgrund. Bland elever med utländsk bakgrund är det emellertid vanligare att ha föräldrar med förgymnasial utbildning Av de utlandsfödda eleverna i grundskolans årskurs 9 läsåret 2009/10 är det 34 procent som har kommit före skolstart och 66 procent som har kommit efter skolstart. På senare år har antalet elever i årskurs 9 som har invandrat efter grundskoleskolstart ökat. De som har invandrat efter skolstart tycks även komma i senare årskurser än tidigare. År 2000 var den genomsnittliga tiden i Sverige för eleverna årskurs 9 som har invandrat efter skolstart 6 år. År 2010 hade den genomsnittliga tiden i landet minskat till knappt 4,5 år. Utbildningsnämnderna blir kompenserade för demografiska förändringar och detta påverkar budgetramen. Justeringen som görs av nämndernas budgetram baseras på antalet barn/elever. När det gäller andelen barn och elever med utländsk härkomst finns detta inte inbyggt i justeringarna för demografin. Det är önskvärt att ta fram en modell för att inkludera en justering som bygger på förändringar av andelen barn och elever med utländsk härkomst. En sådan modell behöver ta hänsyn till att de invandrare som bosätter sig i Linköping inte är en homogen grupp. Den behöver t.ex. ta hänsyn till: Elevens skolbakgrund Vilken årskurs eleven börjar när den kommer till Sverige Föräldrarnas utbildningsbakgrund
3 (6) Alfabetisering Vistelsetid i Sverige Etableringsbidraget Finansiering av extra stöd för flyktingar sker genom etableringsbidrag under två års tid. Därefter övertar kommunen ansvaret för finansieringen. En modell är upprättad där nämnden får en ersättning per barn och elev. Bedömningen i Linköpings kommun är att schablonbidraget inte täcker de faktiska kostnaderna. Grundskola För alla elever som kommit till Sverige i skolåldern är svenska ett främmande språk och metodiken i undervisningen måste ha detta som utgångspunkt. Detta innebär att dessa elever bör få undervisning i svenska som andraspråk och även stöd i andra ämnen genom hela skoltiden. Eleverna har också en lagstadgat rätt till det som i skolagen benämns som studiehandledning och innebär att eleven får undervisningen förklarad på sitt modersmål. Linköpings kommuns grundskolor har inte kunnat erbjuda rätten till studiehandledning i den omfattning det finns behov av och som eleverna har rätt till. Skolinspektionen kritiserade kommunen för detta vid sin senaste tillsyn 2012. De nyanlända elever som kommit de senaste fem åren har sämre baskunskaper än de som kommit innan 2008. En större andel av eleverna som har kommit är äldre och kommer därför in i skolsystemet i ett senare skede. Dessa elever kräver omfattande resurser för att ges möjlighet att nå skolans mål. Det krävs även kompetensutveckling av personalen för att möta denna nya grupp av elever. Arbetet behöver också bedrivas i mindre grupper än tidigare p.g.a. den markanta spännvidden i språkkunskaper. Det finns även ett ökat behov av alfabetiseringsinsatser. Tabellen nedan visar ökningen av andelen elever med utländsk bakgrund 2009-2013. Grundskola, förändring avseende elever med utländsk bakgrund 2009 2010 2011 2012 2013 Antal elever* 14 462 14 739 14 793 15 141 15 117 Andel utländsk bakgrund 18,4% 19,4% 20,2% 21,0% 21,6% Antal utländsk bakgrund 2 661 2 852 2 987 3 179 3 269 * I tabellen ingår inte elever som gått i internationell klass men Utbildningskontoret gör bedömningen att detta inte påverkar den ökade andelen elever med utländsk bakgrund. Sedan 2009 har andelen elever med utländsk bakgrund ökat från 18,4 % till 21,6 %, vilket innebär en ökning av andelen om 3,2 procentenheter. Detta innebär att det finns 484 fler elever med utländsk bakgrund jämfört med om andelen varit oförändrad sedan 2009. I jämförelse med det belopp som beviljades 2009 skulle detta innebära ett tillskott motsvarande 12 572 kr per elev, totalt 6,1 mnkr. Utöver detta behövs ytterligare 3,7 mnkr för att kompensera för att de elever som tillkommit under perioden har en sämre skolbakgrund samt i högre utsträckning varit äldre när de kommit till Sverige och därmed börjat grundskolan i de högre årskurserna.
4 (6) Framförallt handlar dessa kostnader om studiehandledning på modersmål för elever som kommit till Sverige i grundskolans senare år. Tabellen nedan visar andelen elever som inte uppnått godkänt betyg i matematik i sitt slutbetyg i årskurs nio perioden 2010-2013. Staplarna är uppdelade utifrån elevens modersmål. Av tabellen framgår att elever med annat modersmål än svenska i lägre utsträckning uppnått godkänt slutbetyg i matematik. Framförallt gäller detta elever med somaliska och Romani som modersmål. 50% 40% 36% 43% 30% 20% 6% 11% 12% 16% 10% 0% Svenska Persiska Kurdiska Arabiska Somaliska Romani I huvudsak kommer barn- och ungdomsnämndens insatser för grundskolan handla om: Pedagogiska förstärkningar Studiehandledning på modersmål Kulturpedagog/brobyggare Lov- och sommarskola Utökning av mottagningsfunktion/skolhälsovård Pedagogiska hjälpmedel Föräldrasamverkan/föräldrautbildningar Gymnasieskola Andelen elever i gymnasieskolan med utländsk bakgrund 2013 är enligt SCB 17,8%. Jämförelser bakåt i tiden kan inte göras då relevant statistik saknas. Den statistik som finns är från 2008-2010 och gäller elever i de kommunala gymnasieskolorna. I underlaget ingår även interkommunala elever. En tydlig trend syns, 17%(2008), 18%(2009) och 20%(2010). Att siffran för 2013 är lägre beror på att i den ingår alla folkbokförda elever gående både i kommunala och fristående gymnasieskolor. En kraftig ökning har aviserats från förskolan och genom hela grundskolan och kommer att innebära en ökning med ca 4 procentenheter inom något år. Samtidigt sker ett ökat inflöde på ca 1 procentenhet direkt till gymnasieskolan av äldre ungdomar.
5 (6) Dagens programersättningar rymmer inte möjlighet att ge handledning på modermål och tolkinsatser som den ökade andelen av elever med utländsk bakgrund kräver. Man kan också se en överrespresentation av elever med utländsk bakgrund bland de elever som har åtgärdsprogram. Elevernas svårigheter och behov av särskilt stöd har i de alla flesta fall sitt ursprung i svårigheter i det svenska språket. Många elever vill inte heller ha handledning på sitt modersmål utan mer handledning/stöd på svenska. Ungdomar i gymnasieåldern som invandrar till Sverige kartläggs i den så kallade Slussen. Slussen, utreder alla nya elever innan de placeras på någon av de skolor som har språkintroduktion. Mottagandeverksamheten bedrivs av Anders Ljungstedts Gymnasium. Ersättningen som gäller en elevvolym mellan 10 och 25 elever är för 2013 1 500 000 kr. Under slutet av våren och sommaren har tillströmningen till Slussen ökat upp till 40 elever. Slussen verksamheten har behövt utökas för att hinna med att kartlägga alla elever. Det är mycket viktigt för den enskilda individen att så snart som möjligt få börja på språkintroduktion. I och med att det blir ett ökat antal elever med modersmål ökar kostnaderna för modersmålsundervisningen som ligger utanför programersättningen. Förskola Förskola, förändring avseende barn med utländsk bakgrund 2009 2010 2011 2012 Antal barn 6 851 6 697 6 848 7 035 Andel utländsk bakgrund 15,4% 17,5% 17,5% 18,2% Antal utländsk bakgrund 1 057 1 170 1 198 1 281 Sedan 2009 har andelen barn med utländsk bakgrund ökat från 15,4 % till 18,2 %, vilket innebär en ökning av andelen om 2,8 procentenheter. Detta innebär att vi har 197 fler barn med utländsk bakgrund jämfört med om andelen varit oförändrad från 2009. Utbildningskontoret gör bedömningen att en förstärkning motsvarande 3,7 mnkr behövs för att möta upp det behov som finns. I huvudsak kommer barn- och ungdomsnämndens insatser för förskolan att handla om: Kulturpedagog/Brobyggare Föräldrautbildningar Modersmålsträning KOMMUNALA MÅL Strategisk plan med övergripande mål anger att följande ska eftersträvas: Barn- och ungdomar får goda kunskaper i Linköpings skolor. Utbildningsnivån i Linköping skall vara bland de högsta i Sverige. Utanförskapet i Linköping minskar.
6 (6) ÅTGÄRDSFÖRSLAG Utbildningskontoret föreslås ges i uppdrag att tillsammans med Kommunledningskontoret arbeta fram en modell för hur för hur elever/barn med utländsk bakgrund blir en del av det demografiska resursfördelningssystemet. Barn- och ungdomsnämnden Till följd av den förändrade elevstrukturen i förskolan och grundskolan behöver ersättningsnivå till verksamheten höjas. Barn- och ungdomsnämnden begär tilläggsanslag för ökad andel elever/barn med utländsk bakgrund med 6,4 mnkr för 2013. Medel äskas för 2013 men behovet och de ökade kostnaderna bedöms finnas kvar även under 2014. Bildningsnämnden Bildningsnämnden äskar 1,5 mnkr i tilläggsanslag för 2013 för ökad andel elever med utländsk bakgrund. SAMRÅD Samråd har skett med ekonomiavdelningen som tillstyrker förslaget. MBL Förhandling enligt MBL 11 genomfördes 2013-09-17. De fackliga organisationerna hade inget att erinra mot arbetsgivarens förslag. KOMMUNLEDNINGSKONTORET UTBILDNINGSKONTORET Joakim Kärnborg Lars Rehnberg Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen