Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september 2014 september 2015 Arbetsgivarverket
Dnr 2016/0174
Förord Inom det statliga avtalsområdet sker fortlöpande förändringar av antal anställda, lönestruktur och löneutveckling. Arbetsgivarverkets årliga rapport Löneutveckling på det statliga avtalsområdet syftar till att ge en översiktlig bild av hur utvecklingen sett ut under den senaste statistikperioden. En nedbrytning görs också efter verksamhetsinriktning, BESTA, medlems- och individnivå för att närmare analysera utfallet. Uppgifterna är baserade på den partsgemensamma lönestatistiken som samlas in i september varje år. Denna rapport redovisar utfallet från statistikperioden september 2014 september 2015. Rapporten är författad av utredarna Malin Sundeby och Youn Hee Pernling. Stockholm mars 2016 Eva Liedström Adler Generaldirektör 2
Sammanfattning Antalet anställningar har ökat med cirka 1 000. Av de anställda som ingår i statistiken har 94 procent månadslön i form av individuell lön eller tarifflön och 6 procent har lön per timme, dag, beting eller liknande, vilket motsvarar 242 100 respektive 15 600 individer. På det statliga avtalsområdet finns 49 procent män respektive 51 procent kvinnor. Könsfördelningen har förändrats under de senaste åren och andelen kvinnor har fram till 2014 ökat vid varje mättillfälle under en längre period. För september 2015 är dock andelen kvinnor densamma som föregående år. Löneutvecklingen beräknad som årstakt, det vill säga med hänsyn tagen till lönerevisionsperiodernas olika längder, uppgår till 2,3 procent för kollektivet. Löneutvecklingen för 2015, som återspeglar det andra året av RALS 2013-2016 och den årliga lönerevisionen för motsvarande period i Saco-S tillsvidareavtal, ligger i linje med löneutvecklingen inom det privata näringslivet. Under statistikperioden har det inte varit någon inflation vilket leder till att den reala löneutvecklingen är densamma som den nominella löneutvecklingen. Det har varit hög reallöneutveckling i Sverige under flera år vilket är bra för arbetstagare men det medför också att statliga arbetsgivares reala kostnader ökar i större takt än den reala uppräkningen av ramanslag. Kvinnor har högre löneutveckling än män. Under denna statistikperiod är det främst kvinnliga chefer som har en hög löneutveckling. Regeringen följer upp hur löneskillnaden mellan kvinnor och män utvecklas. Denna löneskillnad har inom det statliga avtalsområdet mer än halverats sedan 2000. En av förklaringarna till detta är att kvinnors löneökningar under en längre period varit större än mäns, speciellt inom lika arbeten där män har högre lön än kvinnor. Detta har lett till att löneskillnaden mellan män och kvinnor har minskat. Lönespridningen har stadigt ökat sedan slutet av 1990-talet men 2015 minskar plötsligt lönespridningen med en hel procent och uppgår till 79 procent. En enskild medlem, Polismyndigheten, står bakom denna minskning. Under statistikperioden har de tidigare polismyndigheterna ökat ingångslönen kraftigt, vilket påverkar hela statens lönespridning. Exkluderas Polismyndigheten från beräkningarna så har lönespridningen för staten istället ökat något. Brist och övertalighet påverkar arbetsområden i staten olika när det gäller lönenivå och löneutveckling. I denna rapport studeras därför sambanden mellan lönestatistik och barometerresultat från Konjunkturbarometern för den statliga sektorn en prognos för 2016. Där presenteras Arbetsgivarverkets medlemmars makroekonomiska förutsättningar samt resultaten från en enkätundersökning gällande medlemmarnas ekonomi och kompetensförsörjning. Brist inom ett arbetsområde innebär inte direkt koppling till hög löneutveckling. 3
Innehåll Förord 2 Sammanfattning 3 Det statliga avtalsområdet 6 Partsgemensam förhandlingsstatistik 6 Antal anställda fördelade efter kön, löneform och omfattning 6 Antal anställda fördelade efter verksamhetsinriktning 6 Lönespridning i staten 7 Analys av löneutvecklingen under statistikperioden september 2014 - september 2015 9 Kollektiv löneutveckling 9 Löneutveckling för identiska individer 10 Löneutveckling för identiska individer, identisk BESTA 10 Nominell och real löneutveckling 1998-2015 10 Löneutveckling - medlem, individ och BESTA 12 Löneutveckling på medlems- och individnivå 13 Löneutveckling efter BESTA 14 Kön och grupperingsnivå 15 Brist på lämpliga sökanden kopplat till löneläge och löneutveckling 16 IT-arbete 16 Juridiskt och allmänt utredningsarbete inom Socialt skydd m.m. 17 Brist och löneutveckling 18
Det statliga avtalsområdet Partsgemensam förhandlingsstatistik Arbetsgivarverket träffar som arbetsgivarpart avtal för sina medlemmar med de fackliga motparterna OFR/S,P,O, Saco-S och Seko. Ramavtalen om löner med OFR/S,P,O och Seko gäller under perioden från och med den 1 oktober 2013 till och med den 30 september 2016. Båda dessa avtal har en oenighetsbilaga som innebär att om inte lokala parter kommer överens så ska ett i bilagan angivet utrymme fördelas ut på kollektivet. Det utrymmet beräknas inom båda avtalen till 2,0 procent första året, 2,3 procent andra året samt 2,5 procent tredje året, dock lägst visst angivet krontal per medarbetare. Ramavtalet om löner m.m. med Saco-S är sedan 2010 ett sifferlöst tillsvidareavtal. Denna uppföljning belyser det andra året i treårsavtalen och motsvarande period i Sacos-S tillsvidareavtal. andelen kvinnor har fram till september 2014 ökat vid varje mättillfälle under en längre period. 2015 är dock andelen kvinnor densamma som föregående år. Diagram 1. Andel månads- och timavlönade uppdelade på kön inom det statliga avtalsområdet september 2015 49% 3% 3% 45% Män månadsavlönade Män timavlönade Kvinnor timavlönade Kvinnor månadsavlönade Antal anställda fördelade efter kön, löneform och omfattning Arbetsgivarverkets medlemmar är dels statliga myndigheter under regeringen, dels frivilliga medlemmar som har naturlig koppling till det statliga området. De frivilliga medlemmarna var 22 till antalet. Av de anställda som ingår i statistiken har 94 procent månadslön i form av individuell lön eller tarifflön och 6 procent har lön per timme, dag, beting eller liknande, vilket motsvarar 242 100 respektive 15 600 individer. På det statliga avtalsområdet är 49 procent av de anställda män och 51 procent kvinnor. Könsfördelningen har förändrats under de senaste åren och 6 Av de anställda med månadslön arbetar cirka 87 procent heltid. Andelen heltidsanställda per kön är jämnt fördelat och ligger på 43 procent vardera. Kvinnor arbetar i större grad än män deltid, 9 procent respektive 5 procent. Antal anställda fördelade efter verksamhetsinriktning Arbetsgivarverkets medlemmar bedriver verksamhet av vitt skilda slag. Diagram 2 visar hur de cirka 257 700 arbetstagarna i statistiken var fördelade efter verksamhetsinriktning i september 2015. Flest antal anställda
Verksamhetsinriktning - COFOG COFOG (Classification of Functions of Government) är ett system som används för att beskriva den offentliga sektorns utgiftsområden. Denna är en funktionell indelning som är framtagen av Förenta Nationerna. Med anledning av att antalet anställda inom de olika verksamhetsinriktningarna är så olika, har de tio grupperna i COFOG blivit hopslagna till sju i Arbetsgivarverkets statistik. återfinns inom verksamhetsinriktningarna Utbildning och Samhällsskydd och rättsskipning. Jämfört med föregående periods statistik har antalet anställningar ökat med cirka 1 000. Socialt skydd m.m. och Försvar är de två verksamhetsinriktningar som ökat i storlek, medan resterande har minskat. Den förstnämnda har ökat med knappt 2 200 anställningar, vilket är den verksamhetsinriktning som stått för den största ökningen. Socialt skydd m.m. har de senaste åren haft en starkt uppåtgående trend och har för perioden 2011-2015 ökat antalet anställningar med nästan 7 000. Ökningen beror främst på att ett antal medlemmar inom inriktningen har fått förändrade uppdrag över tiden, samt att efterfrågan ökat på dessa. De verksamhetsinriktningar som har minskat mest är Utbildning och Allmän offentlig förvaltning, med 600 respektive 500 anställningar. Resterande har minskat i mindre omfattning. Diagram 2. Antal anställningar efter verksamhetsinriktning september 2015 Utbildning 79 000 Socialt skydd m.m. 41758 Allmän offentlig förvaltning 28 200 Samhällsskydd och rättsskipning 52 300 Försvar 28 100 Näringslivsfrågor m.m. 25 200 Socialt skydd m.m. inkluderar Hälso- och sjukvård. Näringslivsfrågor m.m. inkluderar Miljöskydd samt Bostadsförsörjning och samhällsutveckling. Fritidsverksamhet, kultur och religion 3100 Lönespridning i staten Medellönen inom det statliga avtalsområdet i september 2015 var 34 700 kronor och medianlönen var 31 900 kronor. För att se hur lönefördelningen och lönespridningen ser ut behövs ytterligare information. I Diagram 3 visas hela lönefördelningen inom det statliga avtalsområdet 2015. I diagrammet kan man till exempel utläsa att 12 procent av de statligt anställda tjänar mellan 26 000 och 27 999 kronor. Diagrammet visar också den stora skillnaden i lönefördelningen mellan män och kvinnor. I de lägre lönenivåerna återfinns fler män än kvinnor, det beror till största delen på att soldater och sjömäns ingångslön ligger i detta intervall. I lönespannet mellan 22 000 och 36 000 kronor är majoriteten kvinnor och här återfinns de flesta handläggarna i staten. 16 14 12 10 8 6 4 2 0 7 Diagram 3. Lönefördelning totalt och per kön september 2015 % Samtliga Kvinnor Män <16 16 - <18 18 - <20 20 - <22 22 - <24 24 - <26 26 - <28 28 - <30 30 - <32 32 - <34 34 - <36 36 - <38 38 - <40 40 - <42 42 - <44 44 - <46 46 - <48 48 - <50 50 - <52 52 - <54 54 - <56 56 - <58 58 - <60 60<
Av de anställda har 46 procent av kvinnorna och 37 procent av männen en lön som i september 2015 låg under 30 000 kronor. I intervallet 30 000 kronor till 40 000 kronor återfinns 34 procent av kvinnorna och 34 procent av männen. Bland kvinnor har 20 procent en lön som överstiger 40 000 kronor. Motsvarande andel bland män är 29 procent. Lönespridning (90-10) Formeln som används för att mäta lönespridning är: 100 x (90:e percentillön 10:e percentillön) medianlön Under de senaste 18 åren har lönespridningen för månadsavlönade ökat från 72 procent 1997 till 79 procent 2015. För män uppgår lönespridningen till 87 procent och för kvinnor till 71 procent. Diagram 4. Lönespridning 2006-2015 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 (90-10) (90-50) (50-10) I Diagram 4 redovisas lönespridningen för de senaste tio åren inom staten. Lönespridningen mäts som hur mycket större den 90:e percentillönen är kontra den 10:e percentillönen i förhållande till medianlönen (90-10). Lönespridningen mellan olika år kan då jämföras utan påverkan av skillnader i lönenivåer mellan åren. Lönespridningen enligt måttet (90-10) har stadigt ökat de första nio åren i diagrammet men 2015 minskar plötsligt lönespridningen med en hel procent. En enskild medlem, Polismyndigheten, står bakom denna minskning. Under statistikperioden har de tidigare polismyndigheterna ökat ingångslönen kraftigt, vilket påverkar hela statens lönespridning. Exkluderas Polismyndigheten från beräkningarna så har lönespridningen för staten istället ökat något. Vid jämförelse med andra arbetsmarknadssektorer är lönespridningen i staten relativt stor. Enbart tjänstemän inom den privata sektorn har större lönespridning. Det är också intressant att mäta lönespridningsrelationen inom olika delar av lönefördelningen bland de högre och lägre lönenivåerna. För att jämföra en högre lön med den mittersta lönen används lönespridningsmåttet 90:e percentillönen/medianlönen. För att jämföra en lägre lön med den mittersta lönen används lönespridningsmåttet medianlönen/10:e percentillönen. I diagram 4 blir det tydligt att lönespridningen för de högre lönenivåerna (90-50) i princip varit konstant under de senaste tio åren medan det är lönerna på lägre nivåer där spridningen (50-10) har ändrats. 2011 sker en ökning av lönespridningen och den beror på att Försvarsmakten gick från ett värnpliktsförsvar till att anställa soldater och sjömän. Ingångslönen för soldater och sjömän under utbildning är betydligt lägre än medellönen i staten. 2015 minskar lönespridningen igen i det lägre löneintervallet och den minskningen står som ovan nämnts Polismyndigheten för. Det finns inget entydigt mått för ändamålsenlig lönespridning eller differentiering av löner. Ändamålsenlig lönespridning är unikt för varje verksamhet. Det som kan konstateras är att det snarare är strukturella effekter, än de centrala ramavtalens löneprinciper med individuella och differentierade löner, som ger upphov till förändring av lönespridning. 8
Årsarbetskrafter Med årsarbetskrafter avses i detta sammanhang antal anställningar omräknat till heltidsarbete. Omräkningen innebär att deltidsanställningar ingår i summa antal anställningar med den procentandel av en heltidstjänst som tjänstgöringen utgör. En halvtidstjänstgörande individ ingår således i summan som 0,5 årsarbetskrafter. Analys av löneutvecklingen under statistikperioden september 2014 - september 2015 Kollektiv löneutveckling Kollektiv löneutveckling är detsamma som lönekostnadsökningen mellan två givna mättidpunkter. Den löneutveckling som registrerats i statistiken har i huvudsak uppkommit genom lokala lönerevisioner som härrör från RALS 2013-2016 och RALS-T. Den genomsnittliga fasta månadslönen (grundlön + fasta lönetillägg) beräknad för årsarbetskrafter inom det statliga avtalsområdet ökade enligt den partsgemensamma lönestatistiken med 2,2 procent mellan september 2014 och september 2015. Tabell 1. Förändring av genomsnittlig fast månadslön september 2014 - september 2015 September 2014 September 2015 Ökning % Kvinnor 32 794 33 647 2,6 Män 35 300 35 919 1,8 Samtliga 34 008 34 747 2,2 De flesta av Arbetsgivarverkets medlemmar hade vid mättillfället i september 2015 genomfört lönerevision enligt RALS 2013-2016 och slutfört den årliga lönerevisionen för motsvarande period i Saco-S tillsvidareavtal. Löneutvecklingstalen ovan innehåller strukturella effekter, det vill säga löneförändringar som beror på att anställningarnas karaktär förändras till exempel vid ändrad instruktion för en verksamhet. Som beskrivits i tidigare kapitel finns det både ökning och minskning av antalet anställningar inom det statliga avtalsområdet. Tre stora strukturella effekter är: Försvarsmakten fortsätter likt de senaste fem åren att anställa ett stort antal soldater och sjömän med relativt sett låg lönenivå. I och med att Polismyndigheten bildades har parterna kommit överens om en längre lönerevisionsperiod för några grupper av anställda vilket gör att dessa individer inte omfattas av någon lönerevision under denna statistikperiod. Antalet anställningar inom tre arbetsområden inom BESTA¹ ökar kraftigt under statistikperioden, det är handläggare inom utredningsarbetsområdena 10 och 11 samt arbetsområdet 38 arbetsförmedling, dessa nya anställning ar återfinns till största del på Migrationsverket och Arbetsförmedlingen. Detta förklarar också den relativt stora skillnaden på löneökningar mellan kvinnor och män, både inom polis och miltärt arbete finns en övervikt av män anställda. Dessa strukturella förändringar påverkar löneutvecklingen åt olika håll. Löneutvecklingen rensad från strukturella effekter är 2,3 procent. 9
Tabell 2. Förändring av genomsnittlig fast månadslön september 2014 - september 2015, med hänsyn tagen till strukturella effekter Ökning % Genomsnittlig revisionsperiod i månader Ökning i årstakt % Samtliga 2,3 12,2 2,3 Den fasta lönen har ökat med 2,3 procent i genomsnitt under perioden september 2014 till september 2015. Löneutvecklingen beräknad som årstakt, det vill säga med hänsyn tagen till lönerevisionsperiodernas olika längder, uppgår också till 2,3 procent. Löneutveckling för identiska individer Med identiska individer menas här anställda som finns hos samma medlem vid båda mättillfällena, september 2014, respektive september 2015, i statistiken. Fördelen med att mäta löneutvecklingen för identiska individer är att löneutvecklingen inte påverkas av sådana strukturella effekter som kan uppstå genom att lönerna för nyanställda och avgångna har påverkat genomsnittslönen i statistiken. Däremot får andra löneökningar än de som uppkommit genom lönerevision genomslag fullt ut i beräkningen av löneutvecklingen för identiska individer. Sådana löneförändringar kan komma från till exempel uppflyttning i tariffer, befordringar och byte av arbetsuppgifter. Löneutvecklingstalet för gruppen identiska individer är normalt sett högre än löneutvecklingstalet för kollektivet. Tabell 3. Löneutveckling för identiska individer statistikperioden september 2014 - september 2015 Löneutveckling för identiska individer, identisk BESTA För att minimera påverkan av löneökningar som uppkommit genom befordringar och byte av arbetsuppgifter har löneutvecklingen även beräknats för identiska individer som funnits hos samma medlem och har samma BESTA-kod under mätperioden. Detta mått kommer närmast att beskriva löneutveckling utifrån lönerevision och de variabler som finns att tillgå i statistiken. Tabell 4. Löneutveckling för identiska individer med samma BESTA-kod båda åren statistikperioden september 2014 september 2015 Ökning % Genomsnittlig Ökning i årstakt % revisionsperiod i månader Kvinnor 3,1 12,0 3,1 Män 3,0 12,1 3,0 Samtliga 3,1 12,1 3,1 Nominell och real löneutveckling 1998-2015 Tidpunkterna för de lokala lönerevisionerna hos de statliga arbetsgivarna varierar över året. Därför kan i regel inte den löneutveckling som registreras i statistiken för ett enskilt år direkt tolkas som ett resultat av just det årets lönerevision. För att få en tydligare bild av hur stor löneutvecklingen varit under de centrala löneavtalens avtalsperioder har löneökningar i statistiken därför räknats om till en årstakt med hänsyn till tidsperioderna för de lokala lönerevisionerna. Ökning % Genomsnittlig revisionsperiod i månader Ökning i årstakt % Kvinnor 3,5 12,1 3,5 Män 3,4 12,1 3,4 Samtliga 3,4 12,1 3,4 10
Tabell 5. Nominell och real löneutveckling 1998-2015 (i procent) Statistikperiod sept-sept Avtalsperiod för centralt löneavtal Strukturrensad löneutveckling i statistiken Löneutveckling omräknad till årstakt Konsumentprisindex (KPI) Reallöneutveckling i årstakt 1997-98 RALS 1998-2001 0,7 3,8-0,1 3,9 1998-99 RALS 1998-2001 4,9 3,8 0,4 3,4 1999-00 RALS 1998-2001 4,7 3,8 1,0 2,8 2000-01 RALS 2001 2,3 4,2 2,5 1,7 2001-02 RALS 2002-2004 4,1 3,8 2,1 1,7 2002-03 RALS 2002-2004 5,7 3,6 1,9 1,7 2003-04 RALS 2002-2004 2,4 3,4 0,4 3,0 2004-05 RALS 2004-2007 2,8 3,1 0,4 2,7 2005-06 RALS 2004-2007 3,7 3,2 1,4 1,8 2006-07 RALS 2004-2007 3,0 3,2 2,2 1,0 2007-08 RALS 2007-2010 3,7 3,7 3,5 0,2 2008-09 RALS 2007-2010 4,5 3,4-0,3 3,7 2009-10 RALS 2007-2010 3,0 4,1 1,3 2,8 2010-11 RALS 2010-2012/ 2,9 2,9 2,6 0,3 RALS-T 2011-12 RALS 2010-2012/ 2,3 2,3 0,9 1,4 RALS-T 2012-13 RALS 2012-2013/ RALS-T 2,6 2,6 0,0 2,6 2013-14 RALS 2013-2016/ 2,5 2,2-0,2 2,4 RALS-T 2014-15 RALS 2013-2016/ 2,3 2,3 0,0 2,3 RALS-T Totalt Genomsnitt per år 3,2 3,3 1,1 2,2 I det löneutvecklingstal som redovisas för perioden 2014-2015 i Tabell 5 ingår samtliga arbetsgivare inom det statliga avtalsområdet. Konsumentprisindex (KPI) är beräknad som förändring i årsmedeltal. Den relativt sett låga inflationstakten har inneburit att reallöneutvecklingen uppgår till i genomsnitt 2,2 procent per år för hela perioden 1998-2015. Den nominella löneökningen har uppgått till 3,3 procent per år i genomsnitt för samma period. I Diagram 5 framgår att både nominell och real löneutveckling för 2015 är 2,3 procent. Vid tre tidpunkter under mätperioden, 1998, 2009 och 2014 har reallöneutvecklingen varit större än den nominella löneutvecklingen, detta beror på att inflationen under dessa år varit negativ. Den höga reala löneutvecklingen 2015 och den historiskt höga reallöneutvecklingen under hela mätperioden är inte specifik för den statliga sektorn, det mönstret återfinns 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 över hela arbetsmarknaden. Det är naturligtvis bra att våra arbetstagare får en ökad real köpkraft, men det är viktigt att påpeka att statliga arbetsgivares reala kostnader ökar i en takt som inte motsvaras av den reala minskningen av ramanslagen för löner, lokaler och övrig förvaltning. Diagram 5. Nominell och reallöneutveckling inom staten 1998-2015 Nominell löneutveckling % Real löneutveckling 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 11
Alla olika löneutvecklingsmått har, som beskrivits tidigare, olika egenskaper. Normalt sett är det den kollektiva löneutvecklingen rensad för strukturella effekter som är det officiella löneutvecklingstalet. Löneutvecklingstalet för 2015, som återspeglar det andra året av RALS 2013-2016 och den årliga lönerevisionen för motsvarande period i Sacos-S tillsvidareavtal, ligger i linje med löneutvecklingen inom det privata näringslivet. Löneutveckling - medlem, individ och BESTA För att få en bild över hur löneökningar fördelats på medlems- och individnivå under statistikperioden 2014-2015 har löneutvecklingen för de individer i lönestatistiken som är anställda hos samma medlem mellan september 2014 och september 2015 analyserats. Analysen omfattar 207 400 identiska individer inom det statliga avtalsområdet. Den löneökning som redovisas i detta avsnitt utgörs av den totala löneökning som individerna fått och som kan utläsas i statistiken mellan september 2014 och september 2015. Den genomsnittliga löneutvecklingen i årstakt för identiska individer är 3,4 procent. I Diagram 6 visas löneutveckling per verksamhetsinriktning. Den verksamhetsinriktningen som har högst löneutveckling är Utbildning. Diagram 6. Löneutveckling i årstakt per verksamhetsinriktning statistikperioden 2014-2015, identiska individer Socialt skydd m.m. 3,2 Utbildning 3,7 Fritidsverksamhet, kultur och religion 2,9 Näringslivsfrågor m.m. 3,2 Samhällsskydd och rättsskipning 3,3 Försvar 3,3 Allmän offentlig förvaltning 2,9 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 Löneutveckling i procent 12
Där återfinns en stor yrkeskategori inom universitet och högskolor som lönesätts i tariffstegar och befordringsgångar. Spridningen mellan verksamhetsinriktningarna är relativt liten men större än föregående år. För att få en tydligare bild av löneutvecklingens spridningen behöver staten delas upp i mindre delar, vilket görs i nästkommande avsnitt. Löneutvecklingen för olika verksamhetsinriktningar har varierat över tiden. Under de sex senaste åren har det blivit än mer vanligt med högre löneutveckling inom Utbildning jämfört med de andra inriktningarna med mer av individuell lönesättning. Samtidigt har det blivit mindre vanligt med högre löneutveckling inom inriktningen Näringslivsfrågor m.m. Det kan förklaras av att vissa medlemmar inom Näringslivsfrågor m.m. de senaste åren har bolagiserats och sedan valt att lämna det statliga avtalsområdet. Tecken på en högre löneutveckling inom inriktningen Samhällsskydd och rättsskipning framträdde runt 2012 och har därefter varit på en ganska jämn men något varierande nivå. Resterande inriktningar har haft ungefär likartad löneutvecklingsnivå över den studerade perioden. Löneutveckling på medlemsoch individnivå I Diagram 7 och 8 framgår hur den genomsnittliga löneökningen på 3,4 procent i årstakt är fördelad, dels på medlemsnivå och dels för identiska individer. Som framgår i Diagram 7 finns det en spridning av löneutvecklingstal inom det statliga avtalsområdet, från 1,8 procent till 4,7 procent för identiska individer på medlemsnivå. Diagrammet visar också att de flesta av Arbetsgivarverkets medlemmar har en genomsnittlig löneutveckling för identiska individer mellan 2 och 4 procent. Som tidigare nämnt är den genomsnittliga löneökningen 3,4 procent, medianen däremot är 3,1 procent. Det visar på att det är några få medlemmar som återfinns på en något högre löneutvecklingsnivå, vilket drar upp genomsnittet. Till skillnad från föregående år återfinns dock inga medlemmar med mycket avvikande högre löneutveckling. Diagram 7. Löneutveckling i årstakt per medlem statistikperioden 2014-2015, identiska individer Löneutveckling i procent, årstakt 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 3,1% median 3,4% medel 1,0 0,5 0,0 1 21 41 61 81 101 121 141 161 Medlemmar med fler än 50 identiska individer 13
Diagram 8. Spridning av löneutveckling i årstakt för identiska individer under statistikperioden 2014 2015 Andel individer i procent 100 80 60 40 20 0 8,8 22,2 36,0 13,1 4,8 2,7 2,0 Diagram 8 visar på hur spridningen av löneutvecklingen sett ut för identiska individer under den studerade perioden. Cirka 58 procent av de anställda i staten har haft en löneutveckling mellan 1 och 3 procent i årstakt. 8,8 procent har haft en löneutveckling som understiger 1 procent per år under perioden, medan 10,4 procent har haft en genomsnittlig löneutveckling som överstiger 7 procent 10,4 1 1,01-2 2,01-3 3,01-4 4,01-5 5,01-6 6,01-7 7,01 Löneutveckling i procent (årstakt) Diagram 9. Spridning av löneutveckling i årstakt för identiska individer inom staten totalt och staten totalt utan Polismyndigheten under statistikperioden 2014 2015 per år. Knappt 23 procent av de anställda har haft en löneutveckling som ligger i intervallet 3 till 7 procent. Bland de anställda med relativt hög löneutveckling utgörs en stor del av löneökningar till följd av befordringar, uppflyttningar i tariffer och andra särskilda skäl för beslut om lön mellan revisioner. Individernas löneutvecklingsspridning nedbruten efter verksamhetsinriktning visar att inriktningen Samhällsskydd och rättsskipning avviker från resterande och påvisar en högre löneutvecklingsspridning, vilket också påverkar staten totalt. Det beror på att Polismyndigheten under den studerade perioden har höjt sina ingångslöner, vilket resulterat i att löneutvecklingen i övrigt inom medlemmen blev låg. Studeras staten totalt utan Polismyndigheten minskar spridningen av löneutveckling. Detta eftersom färre individer återfinns med en löneutveckling under 2 procent eller över 7 procent. Löneutveckling efter BESTA Diagram 10. Antal kvinnor och män på olika grupperingsnivåer i BESTA, identiska individer september 2014 - september 2015 45 000 40 000 Antal individer % 100 Andel individer 80 Staten totalt 35 000 30 000 25 000 Män Kvinnor 60 Staten totalt (ej Polisen) 20 000 40 15 000 20 10 000 5 000 0 1 1,01-2 2,01-3 3,01-4 4,01-5 5,01-6 6,01-7 7,01 0 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4 Nivå 5 Nivå 6 BESTA BESTA används som indelningsgrund för att gruppera och redovisa arbetsuppgifter för anställda som ingår i den partsgemensamma lönestatistiken för det statliga avtalsområdet. BESTA-systemet innebär en indelning i arbetsområden och grupperingsnivåer. Arbetsområde anger inriktning på arbetsuppgifternas innehåll och BESTA består av cirka 60 arbetsområden. Grupperingsnivåerna är sex till antalet och anger arbetsuppgifternas omfång och komplexitet. Den ska också återspegla det ansvar, den självständighet, de kunskaper och de erfarenheter som krävs för att utföra dem. BESTA-systemet innehåller även en uppdelning av de anställda i chefer och medarbetare. För att kategoriseras som chef krävs att den anställde har ett formellt personalansvar och har till uppgift att planera och leda verksamhet på olika nivåer. 14
Vid mättillfället i september 2015 lämnade Försvarsmakten inte in några uppgifter om BESTA-klassificering för något annat arbetsområde än militärt arbete. Detta påverkar statistiken kraftigt i alla avseenden där BESTA är inkluderat. Kön och grupperingsnivå Diagram 10 visar att antalet män är något större än antalet kvinnor i den lägsta grupperingsnivån, här återfinns bland annat soldater och sjömän inom militärt arbete i Försvarsmakten. Däremot saknas i stort sett BESTA-klassning för de övriga nivåerna gällande Försvarsmakten. Avsaknaden av klassning får främst genomslag på nivå 4 där könsfördelningen, om Försvarsmakten hade varit med, är jämn. I grupperingsnivåerna 2 och 3 är antalet kvinnor också högre än antalet män. I de två högsta nivåerna återfinns fler män än kvinnor. Diagram 11. Löneutveckling i årstakt för chefer under statistikperioden 2014-2015, per nivå i BESTA för identiska individer Löneutveckling i procent 6 5 4 3 2 1 0 3,3 4,5 5,2 3,9 3,8 Den indelning av anställda efter grupperingsnivå i samtliga arbetsområden, som görs ovan, är relativt grov men gör det ändå möjligt att visa hur de anställda fördelar sig på olika grupperingsnivåer. Den genomsnittliga löneutvecklingen i årstakt under statistikperioden 2014-2015 har varit högre för kvinnliga chefer än för manliga chefer och uppgår till 4,6 procent respektive 3,7 procent. 4,4 Män, chefer Kvinnor, chefer 3,6 Nivå 3 Nivå 4 Nivå 5 Nivå 6 Grupperingsnivå 4,1 Det förstärker den trend som varit under några år gällande kvinnliga chefers löneutveckling i förhållande till manliga chefers löneutveckling. Detta beror främst på att medlemmar med ett stort antal kvinnliga chefer, där flest kvinnor blivit chefer det senaste året, har en hög löneutveckling för nya kvinnliga chefer. En av anledningarna till att dessa kvinnliga chefers löner ökar i den utsträckningen som de gör kan vara att lönenivåerna för kvinnor respektive män fortfarande skiljer sig åt bland chefer på samma grupperingsnivå inom samma myndighet. Framförallt i nivå 3 och 4 har manliga chefer en högre lön än sina kvinnliga kollegor. Även hos medlemmar med en jämnare lönenivå mellan kvinnor och män är löneutvecklingen större för kvinnorna. Just i dessa fall gäller det medlemmar som växt mycket till antalet anställda och där det kan råda brist på lämpliga sökande till chefstjänsterna. För övriga anställda exklusive chefer som ingår i underlaget har den genomsnittliga löneutvecklingen i årstakt varit 3,3 procent både för kvinnor och för män. Diagram 12. Löneutveckling i årstakt för anställda exklusive chefer under statistikperioden 2014-2015, per nivå i BESTA för identiska individer Löneutveckling i procent 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 2,8 2,8 4,0 3,5 3,4 3,2 3,2 2,9 Män Kvinnor 3,9 3,7 3,4 3,3 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4 Nivå 5 Nivå 6 Grupperingsnivå Män och kvinnor har haft lika stor genomsnittlig löneökning inom grupperingsnivå 1. Kvinnor har haft en lägre löneutveckling i genomsnitt än män i nivå 2 och 3. Däremot har kvinnorna en genomsnittligt högre löneutveckling än männen i grupperingsnivåerna 4-6. Att män har en markant högre 15
löneökning än kvinnor i nivå 2 beror på att Polismyndigheten har höjt sin ingångslön och att alla befintliga medarbetare som låg under den nya ingångslönen också fick ett lönepåslag så att de hamnade minst på samma nivå som ingångslönen. Den högre löneutvecklingen för kvinnor inom nivå 4 till 6 beror, i likhet med vad som gäller för chefer, också till viss del på att mäns lönenivåer fortfarande är högre än kvinnors för individer inom samma grupperingsnivå hos samma medlem. Brist på lämpliga sökanden kopplat till löneläge och löneutveckling Regeringen följer upp hur löneskillnaden mellan kvinnor och män utvecklas. Löneskillnaden mellan kvinnor och män har inom staten mer än halverats sedan 2000. En av förklaringarna till detta är att kvinnors löneökningar under en längre period varit större än mäns, speciellt inom lika arbeten där män har högre lön än kvinnor. Detta har lett till att löneskillnaden mellan män och kvinnor har minskat. I Konjunkturbarometern för den statliga sektorn en prognos för 2016 presenteras Arbetsgivarverkets medlemmars makroekonomiska förutsättningar samt resultaten från en enkätundersökning gällande medlemmarnas ekonomi och kompetensförsörjning. I avsnittet om kompetensförsörjning ställs bland annat frågor kring brist på lämpliga sökande, uppsägningar, övertalighet samt svårighet att behålla personal. Bristen ökar på hela arbetsmarknaden och det gäller främst högutbildade tjänstemän och akademiker. Även inom staten ökar bristtalet igen och i senaste undersökningen uppgav mer än hälften av medlemmarna att de hade brist på lämpliga sökanden, men att verksamheten inte påverkades i så stor grad av detta. Nästan en tredjedel av medlemmarna har sagt upp personal och var fjärde med- lem tror att de kommer ha övertalighet inom det kommande året. Dock är det fortfarande få medlemmar som har svårt att behålla personal. Sett till frågorna ovan är det några arbetsområden som studerats även i denna rapport. Det rör sig om BESTA-arbetsområde 46 IT-arbete för alla verksamhetsinriktningar samt det sammansatta området Juridiskt och allmänt utredningsarbete inom verksamhetsinriktningen Socialt skydd m.m. IT-arbete Det område som flest av Arbetsgivarverkets medlemmar upplever att det finns brist på lämpliga sökanden är inom IT-området. Andelen i den senaste undersökning uppgår till 49 procent bland de som uppgett brist. IT-arbete finns inom samtliga verksamhetsinriktningar över hela det statliga avtalsområdet. De flesta inom IT-arbete är klassificerade inom grupperingsnivåerna tre och fyra. Anmärkningsvärt att notera är att löneutvecklingen för identiska individer inom IT-arbete är betydligt lägre än för staten totalt. Diagram 13 visar att samtidigt som löneutvecklingen är lägre för IT-arbete så är lönenivån högre för IT-arbete än staten totalt. 16
Diagram 13. Löneutveckling och lönenivå september 2015 för IT-arbete och Staten totalt inom grupperingsnivåerna 3 och 4 4 3,5 % Löneökning Staten nivå 3 Staten nivå 4 3 2,5 2 1,5 1 0,5 IT-arbete nivå 3 IT-arbete nivå 4 0 0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 35 000 40 000 45 000 Lönenivå Den här utvecklingen skulle kunna förklaras av att IT-arbete i staten är ett brett område. Det finns sannolikt grupper som bristen oftast gäller, till exempel IT-arkitekter, där både löneläge och löneutveckling kan vara högre än i staten totalt. En annan förklaring kan vara att medlemmar inte har kunnat anställa de som egentligen verksamheten kräver och istället köpt in konsulter. Det syns inte i vår statistik eftersom bristen varit så stor att de inte gått att anställa alls. Diagram 14. - Utvecklingen av antal anställda 2010-2015 för det sammansatta BESTA-arbetsområdet Juridiskt och allmänt utredningsarbete inom verksamhets-inriktningen Socialt skydd m.m. 17 500 17 000 16 500 16 000 15 500 Antal anställda, Kollektivet Juridiskt och allmänt utredningsarbete inom Socialt skydd m.m. 15 000 14 500 14 000 13 500 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Mer än hälften av medlemmarna inom verksamhetsinriktningen Socialt skydd m.m. har ökat antalet anställda och nästan alla tror på ett ökat antal anställda det kommande halvåret. Stor del av ökningen återfinns inom det sammansatta BESTA-arbetsområdet Juridiskt och allmänt utredningsarbete. Här återfinns ett antal medlemmar inom Arbetsgivarverket som fått förändrat uppdrag då samhället i större utsträckning efterfrågar deras tjänster. Detta har lett till att de utökat antalet anställda. 17 Inom Juridiskt och allmänt utredningsarbete har löneökningarna för perioden 2014-2015 varit lägre än vad utvecklingen varit för staten totalt. Det gäller den kollektiva löneutvecklingen såväl som den för identiska individer samt den för identiska individer med identisk BESTA-kod. Även lönespridningen är lägre när den jämförs med staten totalt. Lönenivåerna i vår studerade grupp är något lägre än för staten totalt, framförallt när det
gäller de övre percentilerna. Att löneläget är något lägre än i staten totalt kan bland annat förklaras av att andelen som återfinns på grupperingsnivå tre och fyra är större inom den grupp som studerats än inom staten totalt. En annan bidragande faktor är att yngre är överrepresenterade i gruppen jämfört med staten totalt och de yngre har ett lägre löneläge. En ytterligare omständighet som spelar in är att olika arbetsområden har olika lönelägen och att grupperingsnivåer inom BESTA inte behöver vara direkt jämförbara med varandra när det gäller lönenivåer. Alla medlemmar inom verksamhetsinriktningen har försökt rekrytera och nästan alla har upplevt stor brist på lämpliga sökande. Bristen gäller framförallt handläggarnivå inom Juridiskt och allmänt utredningsarbete. Nästan hälften anser att bristen påverkar verksamheten i stor omfattning. Mer än 40 procent av medlemmarna uppger nu också att de har svårt att behålla personal på handläggarnivå inom Juridiskt och allmänt utredningsarbete. När bristen ökar behöver verksamheten både fokusera på att rekrytera den kompetens de behöver samt arbeta på att behålla befintlig personal. När verksamheten samtidigt är inne i en expansiv fas blir det än mer svårt att rekrytera. Fler medlemmar inom Socialt skydd m.m. har också en relativt stor personalomsättning i just de yngre åldersgrupperna och måste därför arbeta för att behålla personal även där. Däremot är löneutvecklingen inom den studerade gruppen fortfarande modest, vilket talar för att problemet med brist och svårighet att behålla befintlig personal inte har bemötts genom höjda löner. Brist och löneutveckling Inom IT-arbete i hela staten samt inom Juridiskt och allmänt utredningsarbete inom verksamhetsinriktningen Socialt skydd m.m. upplever Arbetsgivarverkets medlemmar brist på lämpliga sökande samt har svårt att behålla personal. En vanlig effekt i samband med brist på lämpliga sökande och svårigheter att behålla personal är att lönerna ökas för att attraktiviteten hos medlemmen ska öka. Det är dock något som inte har visats för de studerade grupperna där löneutvecklingen är lägre än i staten totalt. 18
Rapportserie 2016:2 Box 3267,103 65 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 44 Växel: 08 700 13 00 www.arbetsgivarverket.se arbetsgivarverket@arbetsgivarverket.se