1970
Klimat och Mat Fil.dr. Åsa Kasimir Klemedtsson vik. Universitetslektor vid Inst. för Växt- och Miljövetenskaper, Göteborgs Universitet
160 Antropogen växthuseffekt 140 120 Naturlig växthuseffekt, övriga gaser 1 meter 100 5 mm Luften består av Kvävgas 78% Syre O 2 21% Argon Ar 0,9% W m -2 80 60 40 Naturlig växthuseffekt, vattenånga Växthusgaser: H 2 O O 2 H 4 O Infraröd (värme-) strålning absorberas Jordens medeltemperatur är nu 15 Om ej växthuseffekt så -17 20 0
700 O 2 in 2100 (with business as usual) The last 160,000 years (from ice cores) and the next 100 years Double pre-industrial O 2 600 500 10 Lowest possible O 2 stabilisation level by 2100 O 2 now 400 300 O 2 concentration (ppmv) Temperature difference from now 0 200 10 160 120 80 40 Now Time (thousands of years) 100 JTH 17-07-2001 11 OP6bis/SBSTA
IP syntesrapport: O 2 Fossila bränslen H 4 Jordbruk Sopor O 2 Avskogning Torv O Jordbruk Industri
Växthusgaser i atmosfären ökar Koncentration i atmosfären Koldioxid Metan Lustgas O 2 (GWP 1) H 4 (GWP 23) O (GWP 296) O 2, från Förbränning av kol och olja, skogsavverkning och dikad jordbruksmark H 4, från risodling, idisslande husdjur och stallgödsel O, från jordbruksmark och stallgödsel 1000 1200 1400 1600 1800 2000 År
Växthusgaser i atmosfären ökar Koncentration i atmosfären Koldioxid Metan Lustgas O 2 (GWP 1) H 4 (GWP 23) O (GWP 296) O 2, från Förbränning av kol och olja, skogsavverkning och dikad jordbruksmark H 4, från risodling, idisslande husdjur, stallgödsel och sopor O, från jordbruksmark och stallgödsel 1000 1200 1400 1600 1800 2000 År
Växthusgaser i atmosfären ökar Koncentration i atmosfären Koldioxid Metan Lustgas 1000 1200 1400 1600 1800 2000 År O 2 (GWP 1) H 4 (GWP 23) O (GWP 296) O 2, från Förbränning av kol och olja, skogsavverkning och dikad jordbruksmark H 4, från risodling, idisslande husdjur, stallgödsel och sopor O, från jordbruksmark och stallgödsel
Befolkning och Jordbruksproduktion ökar Produktion av Majs Vete Ris Befolkning Logaritmisk skala Åkermark
Det mesta av luftens lustgas ( O) har bildats av bakterier i marken när det finns kväve (N) och är blött Uppsamling av gas i fält Av människans tillförsel av O till atmosfären kommer 80% från jordbruket, genom bakterieprocesserna nitrifikation och denitrifikation Varför ökar O i atmosfären när det är naturliga bakterier som gör O?
Kvävgas svår att komma åt Mängden reaktivt kväve som finns i biosfären avgör tillförseln av O till atmosfären
N-fixering Global tillförsel av kväve från atmosfärens till "reaktivt N" T=10 12 500 Tg N år -1 400 300 200 100 0 Biologisk N-Fixering I hav: yanobakterier (Blågröna alger) På land: symbios Växter och Bakterier 1860 1990 2050 Fossila bränslen BNF odlade Haber-Bosch BNF, hav BNF, land Åska (Galloway et al. 2004, Biogeochemistry)
N-fixering Global tillförsel av kväve från atmosfärens till "reaktivt N" T=10 12 500 Tg N år -1 400 300 200 100 Fossila bränslen BNF odlade Haber-Bosch BNF, hav BNF, land Åska 0 1860 1990 2050 (Galloway et al. 2004, Biogeochemistry)
N N N N Varför ökar kvävefixeringen? N är oftast det grundämne som fattas (begränsar) tillväxt i ekosystemen N är byggsten i: proteiner, som är byggmaterial för celler samt fungerar som enzymer nukleinsyror som bygger DNA och RNA, arvets molekyler klorofyll N N N
Jordbruksproduktionen har ökat med befolkningstillväxten
65% av global antropogen O emission orsakas av djurproduktion
Vad som produceras i jordbruket styr hur mycket kväve som behöver cirkulera Mängd N som behöver tillsättas i primärproduktionen för att erhålla en produkt som innehåller 1 kg N: Produkter Grönsaker och spannmål Mjölkprodukter Köttprodukter, ätbara delar kväve tillsatt till åker: 3 kg N 14 kg N 21 kg N Bleken and Bakken, 1997 Mjöl 1 kg N 2 kg N Mjölk 1 kg N 13 kg N 1 kg N 20 kg N
Sverige importerar soja till djurfoder Lifestock s long shadow, FAO
Vi är alla del av klimatförändringen (vi kan inte skylla på sprätten, för vi är alla sprättar) Samtidigt; sluta använda fossila bränslen och vara försiktiga med biologiska naturresurser. Det går inte att ersätta olja med biobränslen (bara några %). Hur mycket land och resurser behöver du för att odla din mat? Grönsaker Bröd Mjölk Kött Hur mycket land och resurser behöver du för att tillverka dina kläder? Bomull Ull Polyester Var kommer alltifrån? Kan vi leva i balans med ekosystemen? Kan du odla själv?