Kvalitetsredovisning ht -10 - vt -11 Gullberna Parks förskola avd. Skogs- och Sockermyran
Innehållsförteckning Verksamhetsbeskrivning 3 Normer och värden 4 Utveckling och lärande 5 Barns inflytande 6 Förskola och hem 7 Samverkan förskoleklass, skola 8 Hållbar utveckling 9 Hälsofrämjande förskola 10 2
Verksamhetsbeskrivning Gullberna Parks förskola består av tre avdelningar; Skogs-, Socker- och Gulmyran. Avdelningarna Skogs- och Sockermyran bedriver sin verksamhet i fastigheten Rågrund på nedre botten. Vi är två samverkande avdelningar som arbetar Reggio Emiliainspirerat. Barnen är indelade i grupper utefter ålder och intresse. En del av Reggio Emilias filosofi är det tematiska arbetssättet, som inspireras utifrån barnens intresse. Under hösten lyssnar vi in deras intressen, för att sedan utifrån detta och tillsammans med barnen utforma projekt, som vi på olika sätt jobbar med under resten av året. I detta arbetssätt är barnen och pedagogerna varandras medforskare. Vi dokumenterar och observerar barnens arbetsprocesser genom tex foto, bild, text och reflekterande samtal. Vi strävar efter att synliggöra varje barns utveckling och lärande. Dokumentationerna används i vårt pedagogiska arbete. I det Reggio Emilia-inspirerade arbetssättet är både inne- och utemiljön väldigt viktig. Vi utformar dessa miljöer tillsammans med barnen utifrån deras intressen och behov. 3
Normer och värden Vi har fokuserat på genus - alla människors lika värde oavsett kön. Vårt mål har varit att sträva efter att barnen ska känna att det inte spelar någon roll om man är pojke eller flicka i olika situationer. Personalen har vid ett antal tillfällen diskuterat genus utifrån utvald litteratur i ämnet. Genom detta har vi blivit mer uppmärksamma i vår kontakt med barnen. Miljöerna är mer könsneutrala. Genom pedagogernas medvetenhet har vi inga rum som är specifikt riktade mot enbart pojkar/flickor vi har arbetat för att skapa miljöer som ska locka både pojkar och flickor. Vi märker att barnens rollekar inte är könsbetonade; pojkar leker lika mycket i hemmavrån som flickor, flickorna har lockats in i byggrummet och våra utklädningskläder används könsöverskridande pojkar klär ut sig i kjolar och flickor till brandmän ( brandkvinnor ). 3 Analys Vi har fått mer kunskap och medvetenhet genom att vi läst litteratur i ämnet, och vi har upptäckt vilken viktig del miljöerna är i arbetet med genus. Vi har fortsatt att försöka stå emot traditionella könsmönster som möter barnen genom till exempel media och i leksaksaffärer. Pedagogernas språk och medvetna sätt gör att vi lyfter fram barnens egenskaper snarare än vilket kön de tillhör. Genom att ge barnen mer ofärdigt material i till exempel byggrummen, så blir förutsättningarna mer könsneutrala. Då genus är ett förhållningssätt som aldrig når ett specifikt slut, ska ämnet vara en återkommande del i diskussionerna på våra reflektionsmöten. Genom diskussioner med barnen vill vi fokusera på att det är ok att vara olika, att tänka olika, vi vill hjälpa barnen utveckla sin förståelse för alla människors lika värde och respekt för varandra. 4
Utveckling och lärande Vi har strävat efter att göra matematiken synligare i vardagen. Vi pedagoger tar tillvara ögonblick under dagen för att synliggöra matematiken Vi benämner ord med matematiska termer Vi får in matematiken i vardagen bland annat genom dukningen till lunch Vi får också in matematiken i vardagen genom räkneramsor Vi har ett matteombud och även mattelådor som cirkulerar i skolområdet. Vi märker bland annat i barnens samtal att de tagit till sig olika matematiska begrepp. Vi märker att barnen har utvecklats i olika situationer där matematiken är en del (till exempel konstruktioner, regler för pinnars längd, pussel, spel ) Barnen efterfrågar mattelådorna. Genom våra dokumentationer ser vi också att matematiken kommit fram mer i vardagssammanhang, bland annat genom de ovan nämnda situationerna. 4 Analys Genom pedagogernas medvetenhet och utökat material (till exempel mattelådorna) märker vi att barnens intresse för matematik har ökat. Matematik har förankrat sig i vår vardag, och med hjälp av bland annat mattelådorna utvecklar vi vårt mattetänk vidare. 5
Barns inflytande Vi har strävat efter att barnen skulle få mer inflytande i sin vardag, bland annat genom delaktighet i beslutsfattande, och därmed få mera makt över sitt lärande. Genom vardagliga och regelbundna samtal och diskussioner med barnen har de fått möjlighet att vara med och bestämma till exempel aktiviteter både ute och inne. Vi har haft intervjuer med barnen om vad de får och vill bestämma. Vi pedagoger kommer inte ofta med färdiga svar utan ber barnen om deras uppfattningar och åsikter, vi ber dem om hjälp och låter dem få tänka till själva. Vi märker att barnen är vana att lyssnas på och respekteras, genom att de kommer till oss med förslag, idéer och synpunkter om till exempel aktiviteter, material, lösningar på problem och olika tillvägagångssätt. Vid intervjuer vi gjort med barnen berättar de att de också är med och bestämmer, tillsammans med oss pedagoger. 4 Analys Eftersom vi lyssnar på barnen så märker de att vi är lyhörda och bemöter dem med respekt. Barnens åsikter är viktiga och vi pedagoger uppmuntrar dem till kunskapssökande. Vi ska uppmuntra barnen att komma med idéer och förslag; genom detta ska de känna att de kan påverka sin situation. Vi ska be om deras åsikter i vårt arbete med till exempel våra inne- och utemiljöer. 6
Förskola och hem Vi har strävat efter att göra föräldrarna mer delaktiga och skapa en större samverkan mellan dem och oss. Vi har börjat med veckomail vilket gör att föräldrarna får möjlighet till en djupare insyn i vår dagliga verksamhet, och det har gett en större möjlighet till feedback. Vi har kommit igång med bildspel i hallen. Vi har olika utställningshörnor med barnens alster. Sockermyran har ett dagligt informationsblock. Den dagliga öppna dialogen med föräldrarna gör att känslan av delaktighet och samverkan blir ännu större. Vi har fått mer feedback från föräldrarna sedan vi startade med veckomailen både per mail och muntligt. Föräldrarådet har kommit igång på ett väldigt bra sätt. 4 Analys Vi tog tillvara föräldrarnas önskemål om utökad information; nu kompletterar till exempel veckomailen den dagliga dialogen. Föräldrarna har fått möjlighet till större inflytande i våra aktiviteter (deltagandet har utökats på till exempel våra månadsfester, möten mm). Den årliga föräldraenkäten gör att vi får ytterligare möjlighet att höra föräldrarnas åsikter om vår verksamhet. Vi försöker vara lyhörda inför den feedback vi får från föräldrarna. Vi planerar att ta in delar av läroplanen i föräldrarådet då detta har efterfrågats, och även i veckomailen. Vi ska ordna en informationshörna i hallen om bland annat Reggio Emilia och NTA. 7
Samverkan förskoleklass, skola och fritidshem Vi har velat skapa forum för samverkan, trots stor spridning av barnen till olika skolor. Vi strävade efter en öppen dialog Det har inte blivit uppfyllt. 2 Analys Vi upplever det svårt att genomföra en bra samverkan på grund av många skolor som är aktuella för barnen hos oss. Genom våra personalmöten och kontakt med vår rektor efterlyser vi någon som tar en samordnande roll för denna samverkan mellan oss och skolorna. 8
Hållbar utveckling Genom samtal och olika aktiviteter har vi strävat efter att göra barnen mer medvetna om sin del i Jordens ekosystem och att det är viktigt att hushålla med Jordens resurser. Vi har samtalat och diskuterat under matsituationerna om vikten av att ta lagom med mat (hushålla med våra resurser). Vi har ett samarbete med köket, exempelvis diskussioner kring vad som beställs, varifrån maten kommer och vilka alternativ som står till buds. Vi har diskussioner med barnen om att inte slösa, att vara varsamma med materialanvändningen och att hushålla med våra resurser. Vi har odlingslådor där vi odlar och skördar egna grönskar och örter. Vi är ute i skogen där vi bland annat plockar skräp och pratar om vikten av att ta hand om naturen. Vi märker att de större barnen är medvetna om vikten av att ta lagom med mat. Vi har en öppen dialog med köket, vår kock Janne prioriterar närodlat och ekologiskt så långt det är möjligt. Vi återanvänder mycket, till exempel naturmaterial, förpackningar, skapandematerial Vi märker att barnen är kreativa och uppfinningsrika i sitt förhållningssätt och sina diskussioner kring både de här frågorna och materialet de använder. 4 Analys Samtal och diskussioner har skapat en medvetenhet hos både personal och barn. Vi har blivit medvetna om att processen är det viktiga att så ett frö i tidig ålder inne på Sockermyran, för att sedan låta detta utvecklas när barnen blir äldre och fortsätter in på Skogsmyran. Vi hoppas detta långsiktiga synsätt ska göra att barnen får ett naturligt och självklart förhållningssätt till den hållbara utvecklingen och en känsla för vikten av att värna om vår miljö. Kontinuerliga samtal om resurser. Tillsammans med barnen ska vi utveckla vår medvetenhet i de här frågorna, vi ska börja fokusera på sopsortering. 9
Hälsofrämjande förskola - Vad ville vi? Vi har strävat efter att minska ljudnivån på förskolan. - Hur gjorde vi? Vi har delat upp barnen i mindre grupper. Vi påminner barnen om ljudnivån. Vi har lugn musik på frukosten och på vilan efter lunchen. - Vad blev det av det vi gjorde och hur vet vi det? De mindre grupperna fungerar bra, speciellt när vi har möjlighet att vara utomhus mer. En del av barnen talar om när de tycker att ljudnivån är för hög. Flera av de större barnen efterfrågar den lugna vilan. Lässtunder skapar också möjligheter till lugn och eftertanke flera gånger om dagen. - Hur väl lyckades vi? 3 Analys - Varför blev det som det blev? Genom att vi pedagoger lägger stor vikt vid stunder av lugn och ro, och att tala om vikten av lägre ljudvolym, märker vi att barnen mer och mer tar det till sig och ofta uppsöker dessa situationer. - Hur går vi vidare? Vi ska planera hallen så att barnen möts av lugn musik när de kommer på morgonen, så vi skapar förutsättningar för att starta dagen på ett stilla sätt. 10