HEJ! Vi är mycket glada över att du och din skolklass vill uppleva Om vi kunde gå hem till mig. Här följer lite information om föreställningen, samt några tankar kring hur pjäsens frågor skulle kunna integreras i undervisningen för den som vill. Pjäsen handlar om hem och hemlöshet. Även om det tas för självklart att alla barn som lever i Sverige har hem ser verkligheten annorlunda ut. Många barn lever idag som hemlösa, gömda eller väldigt trångbodda. Vart åttonde svenskt barn lever i fattigdom, och glappet mellan de som har mycket och de som inte ens har råd att ta med frukt till skolan blir allt större. Föreställningen vill spegla en verklighet som vi på ung scen/öst menar tystas ner. Det vill vi göra genom att erbjuda ett alternativ, en paus, en möjlighet att skapa en ny sorts tillhörighet tillsammans. Så vi kommer inte att informera om barnfattigdom eller hemlöshet utan genom leken närma oss dessa frågor, för att tillsammans bygga nya rum och fantisera kring vad ett hem skulle kunna vara. Vi utgår inte ifrån att alla barn som ser föreställningen har hem eller lever i en trygg hemmiljö. Eftersom föreställningen inte vill peka ut någon eller några som har erfarenhet av hemlöshet, fattigdom eller av att leva som gömda tror vi att uppföljande samtal eller övningar i klassrummet bör fokusera på det gemensamma bygget och det kollektiva skapandet av tillhörighet. Föreställningen är ca 50 minuter lång och innehåller flera gemensamma lekar där publiken får delta i skapandet av konstruktioner eller skulpturer med scenografiklossar, fantisera tillsammans med skådespelarna och bli en aktiv del i att bygga nya rum i rummet. Om du har frågor till oss, vänd dig till: Jenny Sandström Projektledare ung scen/akademi 073-335 96 20 jenny.sandstrom@ungscen.se
VERKTYGSLÅDAN Efter att Om vi kunde gå hem till mig spelats finns det möjlighet att följa upp föreställningen pedagogiskt. Vi vill bidra till samtal om hem, hemlöshet och fattigdom som, utan att peka ut enskilda individer, visar att det inte är givet att alla i en grupp alltid har haft ett tryggt hem. Vi hoppas att de följande övningarna kan fungera som inspiration för hur en elevgrupp så tryggt som möjligt kan få reflektera både över sina rättigheter i relation till boende och över sina känslor av att höra hemma på olika sätt. 1. BYGGA TILLSAMMANS I Om vi kunde gå hem till mig finns moment där skådespelarna tillsammans med publiken bygger olika sorters hem och världar med hjälp av scenografiklossar. Efter föreställningen får alla elever och lärare som ser föreställningen ett program i form av en byggenhet som går att vika och göra till en egen scenografikloss. Vi vill bjuda in lärare och elever att följa upp föreställningen genom att senare fortsätta bygga och prata om byggandet tillsammans. Här är några idéer: Låt eleverna konstruera någonting allihop tillsammans med klossarna, och samtala kring vilken sorts hemhörighet klassrummet eller skolan kan innehålla. Finns det sätt att höra hemma som inte är beroende av idén om en vägg, eller ett hus? Måste hem alltid ha väggar? Låt eleverna testa olika sätt som klossarna kan stå på i relation till varandra. Finns det olika sätt att tänka på vem som är ens granne, i klassrummet eller utanför? Låt klossarna få finnas kvar i klassrummet/skolan och senare under terminen påminna om frågor som föreställningen väckt.
2. KONSTRUERA FANTASIHUS Ett sätt att låta en elevgrupp fundera över vad hem kan eller borde vara är att låta dem konstruera fantasihus, i lera, garn, tyg eller genom att rita. Fantasihus är inte som drömhus: de är inte nödvändigtvis så som någon skulle vilja bo, utan helt enkelt fantasier om var någon skulle kunna bo - kanske i ett äpple? Eller i rymden? Eller någon helt annanstans? I samband med konstruerandet kan elever och lärare också prata om hur det skulle kunna vara att bo på olika fantasiställen och varför. 3. DISKUTERA BARNKONVENTIONEN Vi tycker att det är viktigt att hitta sätt att förklara för barn att det inte är de eller deras föräldrar som är personligen ansvariga ifall de har det svårt, och att det ska finnas hjälp att få. Ett sätt att prata om samhällets ansvar - både när det fungerar och när det inte fungerar - kan vara att tillsammans med eleverna läsa och diskutera Barnkonventionen. Vad står det i Barnkonventionen? Vem har författat Barnkonventionen? Varför lovar olika länder att de vill följa Barnkonventionen; vad är det de vill när de gör det? På vilka punkter följer Sverige - som har lovat att försöka följa stadgarna - konventionen, och på vilka punkter bryter vi mot den? Konventionen kan innehålla många ord som behöver förklaras. Exempel på stadgar som berör barns hem och trygghet i hemmet: Artikel 2 Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Artikel 7 Barnet har rätt till ett namn och en nationalitet. Artikel 10 Ansökningar från familjer som vill återförenas över statsgränser ska behandlas på ett positivt, humant och snabbt sätt. Artikel 19 Barnet har rätt att skyddas mot fysiskt eller psykiskt våld och mot vanvård eller utnyttjande av föräldrar eller andra vårdnadshavare. Artikel 22 Flyktingbarnet har rätt till skydd och hjälp om det kommer ensamt eller tillsam mans med föräldrar eller annan person. Artikel 31 Barnet har rätt till lek, vila och fritid.
VILL DU SOM LÄRARE LÄRA DIG MED OM HEMSLÖSHET OCH FATTIGDOM HOS BARN OCH UNGA? Snabba fakta I Sverige finns minst 1000 hemlösa barn och minst 4000 barn bor på den sekundära bostadsmarknaden, det vill säga, i lägenheter som kommunerna tillhandahåller för människor som saknar bostad. Utöver dem finns också uppskattningsvis i Sverige minst 3000 barn utan papper, alltså barn som med eller utan föräldrar/anhöriga sökt asyl men inte fått det. De flesta av dessa barn lever gömda och riskerar ständigt avvisning. 2011 fanns 9699 asylsökande barn. Många av dem lever på flyktingförläggningar, med ett ekonomiskt stöd som ska täcka matkostnader men som oftast inte räcker till exempelvis vinterkläder. EU-medborgare som lever i fattigdom och utan arbete i Sverige riskerar inte avvisning, men omfattas heller inte av något svenskt välfärdssystem. Därför finns det i princip ingen statistik och inget offentligt hjälpsystem som omfattar barn eller vuxna i denna kategori. 2010 blev 632 barn vräkta i Sverige, i de flesta fall på grund av hyresskulder som var lägre än 20 000 kronor. Hälften av dessa barn levde med ensamstående mammor som till 80% var från Sverige eller Norden. Nästan en kvarts miljon av Sveriges två miljoner barn lever i fattigdom, det vill säga nästan vart åttonde barn. Fattigdom betyder då att vårdnadshavarna har lägre inkomster än vad som behövs för att täcka nödvändiga kostnader för exempelvis mat och kläder. Barn som lever i fattigdom löper tre gånger så stor risk för att bli utsatta för våld i hemmet av en vuxen, och 50 procent större risk för att bli utsatt för mobbning i skolan. Sedan 2009 har barnfattigdomen, liksom skillnaden mellan rika och fattiga barn, ständigt ökat.
KÄLLOR OCH LÄSTIPS Röda Korset om barnfattigdom: http://www.rb.se/vartarbete/isverige/barnfattigdom/pages/default.aspx Barnkonventionen: http://unicef.se/barnkonventionen Stadsmissionens rapport Hemlös 2011: http://www.stadsmissionen.se/global/om%20oss/press/dokument/ Heml%c3%b6s%202012.pdf Rädda Barnens rapport Barns ekonomiska utsatthet - årsrapport 2012: http://resourcecentre.savethechildren.se/node/5730 I ett uppmärksammat avsnitt av Uppdrag Granskning 16/1 2013 kritiseras Rädda Barnens rapport om barns ekonomiska utsatthet, framförallt genom att den blandas ihop med en reklamkampanj som stoppades 2011. Här är Rädda Barnens svar på Uppdrag Gransknings kritik: http://www.rb.se/press/kommentarer/pages/radda_barnen_kommenterar_uppdrag_ granskning.aspx Även organisationen Majblomman har officiellt svarat på kritiken: Majblomman: http://majblogg.blogspot.se/2013/01/majblomman-kommenterar-uppdrag.html http://majblogg.blogspot.se/2013/01/uppdrag-granskning-missar-barnets.html Vidare har ett stort antal journalister har skrivit kritiskt om detta Uppdrag Granskningavsnitts metoder och perspektiv. Här är några röster: http://www.aftonbladet.se/kultur/article16082530.ab?partner=wwwredirect http://www.dagensarena.se/redaktionen/jannes-val/ http://www.dn.se/kultur-noje/debatt-essa/alla-fattiga-barn-gar-inte-i-trasiga-skor
Mer råd och tips om att uppleva scenkonst med och i skolan finns i ung scen/östs lärarmanualer på vår hemsida! www.ungscen.se Elsa Brändströms gata 10 582 27 Linköping Tel 013 37 77 71 bil 013 37 77 77 Orgnr 825001 6030 E-post info@ungscen.se www.ungscen.se