VERKTYGSLÅDA. Vi på ung scen/öst är mycket glada över att vi får besöka er skola med Din inre röst.

Transkript

1 VERKTYGSLÅDA HEJ! Vi på ung scen/öst är mycket glada över att vi får besöka er skola med Din inre röst. Din inre röst är ungefär en timme lång och undersöker på ett mjukt och meditativt sätt klassrummets och kroppens förutsättningar. Genom ljudinstruktioner i hörlurar får du och din elevgrupp upptäcka rummet på nytt. För dig som vill följa upp Din inre röst pedagogiskt, har vi sammanställt detta inspirationsmaterial. Här finns olika övningar som fungerar bra inom ramen för ämnena teknik, biologi, filosofi, psykologi och bild. Vi tror att övningarna blir mer meningsfulla att arbeta med efter att ni har varit med om Din inre röst, men de kan också frikopplas från föreställningen och integreras i undervisningen på de sätt som du som pedagog tycker passar din elevgrupp bäst. Om du har frågor till oss, vänd dig till: Elin Andersson Publik- och bokningsansvarig elin.andersson@ungscen.se 1/9

2 LYSSNANDET För att vara med om Din inre röst måste man lyssna på och följa instruktioner. När man lyssnar på något blir det svårare att höra andra saker. Här följer några förslag på övningar kring hörandet och lyssnandet: Samtal om lyssnandet i föreställningen Bjud in din elevgrupp till ett samtal om vad ni hör och inte hör. Vad hörde ni när ni hade hörlursinstruktionerna som ni inte brukar höra, och vad hörde ni inte som ni brukar höra? Lek med öronproppar I anslutning till Din inre röst får alla eleverna varsitt par öronproppar. Ni kan använda dem eller andra öronproppar för olika vardagsexperiment. Hur är det till exempel att äta lunch i matsalen under tystnad och med öronproppar? Kanske hör ni bättre hur maten tuggas? Kanske försvinner ljuden omkring er? Kanske blir känslan för rummet en annan? Bestäm en dag, en situation och en tid då ni alla kan testa att ha öronproppar. Prata sedan om upplevelsen. Lek med öppna och stängda ögon Ett sätt att höja uppmärksamheten på rummet och ögonblicket är att helt enkelt blunda och lyssna på de ljud som finns omkring en. Den här övningen går att göra som ett experiment där elevgruppen får testa att lyssna i ett par minuter med ögonen öppna och sedan ett par minuter med ögonen stängda. Efteråt kan ni ha en diskussion om skillnaden mellan att lyssna med öppna och stängda ögon. En annan variant kan vara att uppmana eleverna inför varje tvåminuterslyssning att försöka minnas vad de hör, och sedan låta dem skriva ned det efteråt. På så sätt har de möjlighet att jämföra sina två olika upplevelser på ett mycket konkret sätt. Spela in självintervjuer Det finns många olika experiment ni kan göra om ni har möjlighet att spela in varandra och er själva (tips på appar och länkar hittar du längre bak i häftet). Här kommer ett förslag på några frågor som en person kan ställa till sig själv och spela in svaret på. Ge eleverna möjlighet att spela in rösten, och ge dem exempel på frågor som de kan ställa sig själva: Fråga till mig själv 1: Vad är skillnaden på din röst när du hör den inifrån dig själv och när du hör den inspelad? Fråga till mig själv 2: Vilken röst har du hört mest i ditt liv, och varför? Fråga till mig själv 3: Vilken röst tycker du allra bäst om att lyssna på, och varför? Fråga till mig själv 4: Hur kan man veta att någon tänker när den inte säger det? Fråga till mig själv 5: Varifrån kommer dina tankar? Obs! Det är spännande att höra sina egna och andras svar spelas upp. Men kom ihåg att vara tydlig med om du vill att eleverna ska visa varandra det de har spelat in eller om det är någonting som är till bara för dem själva, som en ljuddagbok. 2/9

3 Tysta leken De flesta har lekt tysta leken. Den är ofta till för att det ska bli tystnad och koncentration på någonting annat. Men det går också att låta tysta leken bli en helt egen lek. Testa till exempel hur det blir om alla som vill i klassen får testa att vara helt tysta under en kvart i skolmatsalen. Att vara tyst när andra pratar kan nästan kännas som att spionera på de andra. KROPPEN Kroppen förknippas ofta med kroppsideal, kroppsstorlek och andra saker som har med hur kroppen uppfattas av andra att göra. I Din inre röst uppmärksammas kroppen på lite andra sätt. Rösten i hörluren talar om de andra personerna i rummet som kroppar med möjligheter att handla. Följande övningar handlar dels om att uppmärksamma kroppen som möjlighet för handling, dels om att föreställa sig andra sorters kroppsligheter än den egna. Vad betyder det att ha en inre röst? Titeln Din inre röst anger att rösten är någonting som man kan höra inom sig, även när man inte pratar. Kan man ha en röst som är tyst? Vad betyder det att ha en inre röst? Låt eleverna rita mindmaps med associationer till den inre rösten. Såhär: Gör en klassrumskoreografi I början av Din inre röst gör eleverna en enkel dans. Hitta på fem rörelser att göra till musik tillsammans. Välj rörelser som känns bra att göra och försök komma överens om varför just det känns bra. 3/9

4 Meditation om kroppen Det är ganska sällan vi tänker på hur komplex den mänskliga kroppen är. Här är en liten meditation om kroppen som kan vara bra både för att komma ihåg det och för att slappna av och få fokusera inåt en stund. Läs högt för elevgruppen. Kom ihåg att ta det lugnt, så att de som lyssnar hinner höra vad de ska tänka på innan nästa instruktion. Ta några djupa andetag. När man vilar andas man ungefär tolv gånger varje minut. Vid varje andetag strömmar ungefär en halv liter luft in i lungorna och lika mycket ut ur dem. Det blir ungefär sex liter luft in och ut ur lungorna varje minut. Snart har det gått en minut. Fortsätt andas lugnt och stilla. Lyssna på hjärtat och pulsen som slår. Hjärtat kan slå jämt eller ojämt. Ibland hoppar det över ett slag. Normalt slår det någonstans mellan 50 och 100 slag per minut. På den minuter pumpar hjärtat runt nästan allt blod som finns i kroppen, runt fem liter. Blodet går från hjärtat ut i hela kroppen. Upp till huvudet, ut i fötterna och händerna. Titta på dina händer. Titta på tummen. På naglarna. På hårstråna som reser sig ur huden. Huden är kroppens största organ, upp till två kvadratmeter stor. Huden skyddar kroppens inre organ, känner beröring och reglerar kroppstemperaturen. Vilken temperatur har dina händer? Är de varma eller kalla? Det kan huden också känna. Rör på handen och titta på hur huden rör sig över knogarna. I varje hand finns 27 ben. I hela kroppen finns 206 ben. För att kunna flytta på benen behöver vi senor och muskler, som kan ta emot signaler från nervsystemet. Vi har 650 muskler i kroppen. Testa att spänna musklerna händerna. Slappna av. Testa att spänna musklerna i armarna. Slappna av. Testa att spänna musklerna i axlarna. Slappna av. Testa att spänna musklerna i magen. Slappna av. Testa att spänna musklerna i benen, utan att resa dig från stolen. Slappna av. Kroppens minsta muskel sitter i örat. Lyssna. Hör på din andning som susar. Nu har det gått tre minuter. Lungorna har andats in 12 liter luft och andats ut 12 liter luft. Det här dygnet kommer dina lungor andas in och ut ytterligare 8628 liter luft. Nu fortsätter dagen. Bildövning I Din inre röst finns ett parti där de med hörlurar får rita märkliga kroppar med en sammanhängande linje. I de följande övningarna kan ni testa att rita kroppar på sätt som kommer från olika delar av konsthistorien. Förutom att tala om konsthistoriska perioder i anslutning till teckningarna kan ni också prata om föreställningar om kroppar utifrån följande frågor: - Vad föreställer ni er att kropparna ni tecknat kan göra som ni själva inte kan kan? - Vad kan era egna kroppar göra som ni föreställer er att den kropp ni tecknat inte kan? 4/9

5 BAROCKEN Under barocken var många konstnärer intresserade av perspektiv, alltså hur man kan skapa illusioner av djup och proportioner i målningar. Här hade även synvillor en roll. Till exempel målade fönster eller trädgårdar inomhus är ett populärt inslag i barocka slott. Den italienska grafikern Giovanni Battista Braccelli ( ) arbetade också med perspektiv, men på ett lite annorlunda sätt. Genom att upprepa en form (fyrkanter, cirklar eller trianglar till exempel) i sitt tecknande skapade han figurer som inte längre liknande människor men ändå var igenkännbara som kroppar. Såhär kunde det se ut till exempel: Låt eleverna välja varsin form som de ritar kroppar av. Vad kan kropparna göra och vad kan de inte göra? 5/9

6 SURREALISM Surrealismen är en konstinriktning som uppstod under 1920-talet. Surrealisterna ville undersöka det som överskred verkligheten - drömmarna, fantasin och andevärlden. De var intresserade av slumpen och av det okända. Till exempel gjorde de vad vi brukar kalla vikgubbar - när man gör varsin del av en teckning eller en dikt genom att dölja den del man själv gjort och låta någon annan fylla i nästa del, tills pappret är fullt. Surrealisterna kallade sådana experiment för cadavres exquis, utsökta lik, därför att när de skrev en dikt på detta sätt var den första raden Det utsökta liket drack det nya vinet. Såhär kunde det bli när surrealisterna gjorde vikgubbar: Dela upp eleverna i par eller grupper om tre och låt dem göra sina egna vikgubbar. Vad blir det för kroppar? Vad kan de göra och inte? 6/9

7 AUTOMATISM En del av surrealismen var automatismen. Genom att befria en kropp från tanke, och låta rörelsen styra, tyckte surrealisterna att de kunde komma åt andra saker än när de medvetet arbetade för att nå ett speciellt resultat. Ett sätt att utöva automatism kan vara att bara sätta pennan till pappret och låta den glida för att se vad det blir. En medelväg kan vara att rita ett specifikt motiv, till exempel ett djur eller en människa, utan att lyfta pennan från pappret. Såhär såg det ut när Picasso gjorde det: Låt eleverna välja ett djur. Ge dem uppmaningen att rita djuret utan att lyfta pennan. Jämför djuren. Vad kan de här djuren göra som verkliga djur inte kan göra? Vad kan verkliga djur göra som de här inte kan? ATT FUNDERA PÅ -Kommer ni se annorlunda på klasssrummet? -Känns era kroppar annorlunda efteråt? -Hur var det att se på era kompisar under experimentet? -Hur tror ni det skulle vara att göra ett sådant här experiment varje dag? -Kommer du tänka på dina tankar på andra sätt? -Hur var det att följa den här rösten, i relation till era egna och lärares röster? -Upplever du dina egna tankar som en eller flera röster? 7/9

8 TEKNIKEN Telefonlek Om man har två telefoner och ett par hörlurar kan man ringa varandra. Den med hörlurar lyssnar och följer den andras instruktioner. Det blir en lek där den ena testar att styra en annan kropp och den andra känner på hur det är att röra sig på någon annans initiativ. För båda två innebär det att man delvis rör sig ur sin kompis perspektiv. Denna sorts övningar fungerar bra att göra i en klass med hög tillit. Gör-det-själv-teknik Det finns mycket som går att göra hemma eller i skolan med ljudteknik - allt från burktelefoner till röstförvrängare. Det går också att sända egna radiosignaler. Men hur? Låt eleverna forska i grupper om radiosändningar, eller låt dem bygga något som går att använda för att förflytta eller förändra rösten, antingen som redan finns eller egna uppfinningar. Låt grupperna redovisa för varandra. Tips på telefon-appar Många som går på högstadiet och gymnasiet har telefoner som kan användas till mycket - inspelningar, uppspelningar, ljudbearbetning och internetsurf. Här finns några tips som kan vara intressanta att utforska utanför skolan. Sätt gärna upp en lapp med tipsen på väggen i klassrummet! RjDj. Kräver hörlurar. RjDj är ett samlingsnamn på flera olika appar som tar upp ljud och rörelse från miljön och den egna telefonen. De gör sedan om ljuden till olika ljudlandskap, beroende på vilka inställningar man gör. Speech Jammer. Kräver hörlurar. Det här är en app som spelar upp din egen röst i dina egna hörlurar, fast med fördröjning! Det är fascinerande hur svårt det är att fortsätta tala när ekot av den egna rösten hörs. Inception - The App. Kräver hörlurar. Den här appen vill förändra lyssnarens uppfattning av världen och göra den mer drömlik med hjälp av bakgrundsljud. Vocaroo.com är ett webbaserat inspelningsverktyg. Du kan spela in din röst, sedan välja att spara, direkt dela eller maila vidare din inspelning. #dininreröst. På twitter och Instagram korsas många olika röster och diskuterar vad som händer i världen. Vi som gjort Din inre röst har en egen hashtag där vi publicerar bilder och tankar om processen med föreställningen. Kolla gärna vad som händer där! 8/9

9 Mer råd och tips om att uppleva scenkonst med och i skolan finns i ung scen/östs lärarmanualer på vår hemsida! Av: Tova Gerge, Ebba Petrén, Gabriel Widing och Elize Arvefjord Skicka gärna elevernas tankar och funderingar på föreställningen till info@ungscen.se Elsa Brändströms gata Linköping Biljett Tel E-post info@ungscen.se 7/9