Månadsrapport december 2010

Månadsrapport december 2010 Månadsrapporten innehåller beskrivning och analys av rådande marknadsläge, prognos för kommande månad samt aktuell fördelning i modellportföljen. Utifrån modellportföljen visas en kundportfölj som riktar sig till den som är aktiv i sina placeringar. Portföljen ger förslag på fördelning mellan aktier och räntor samt fördelning mellan regioner. Fördelning aktier & räntor i regioner Läs mer på sid 3 Modellportföljen förblir neutral mellan aktier och räntor i december. Våra modeller för tillgångsallokering ger visst stöd för aktier framöver. Anledningen till att portföljen ändå förblir neutral är avsaknaden av likviditetsstöd i den modell som vi utgår från. Detta står i kontrast till de förhoppningar aktiemarknaden knutit till ytterligare stödpaket för ekonomin i form av kvantitativa lättnader, det vill säga mer pengar från :s centralbank, Fed. Vi bedömer det klokt att avvakta med en övervikt i aktier tills vi ser ökad likviditet i vår modell. Räntor 50 % Aktier 50 % Trender & makroekonomi Läs mer på sid 2 Rapportsäsongen var stark tredje kvartalet och den globala efterfrågan förefaller vara fortsatt god i fjärde kvartalet. Inköpschefsindex pekar på stigande orderingång och produktion. Skillnader finns dock. Kina, Indien, och norra Europa har en stark industrikonjunktur medan södra Europa och Japan är svagare. Flera centralbanker håller sina styrräntor låga medan vi lär se stramare finanspolitik kommande år. Centralbanken köper obligationer igen Snart faller arbetslösheten Europa och Sverige Tydlig skillnad mellan norra och södra Europa Svensk ekonomi överraskar positivt Riksbanken höjer styrräntan Japan Tillväxten mattas Sverige 15 % (-3 %) Europa 13 % (+4 %) 9 % (0 %) Asien 5 % (-4 %) 8 % (+3 %) Produktrekommendationer Läs mer på sid 5 Aktieplaceringar Swedbank Robur Sverigefond Storebrand Delphi Europa BNP Paribas Equity Growth Swedbank Robur Japanfond Swedbank Robur Access Emerging Markets Ränteplaceringar Fasträntekonto (f d Framtidskonto Max) SPAX BRInT SPAX BRICT Alternativa placeringar JP Morgan Income Opportunity HSBC Global Macro Ränte- och valutautveckling Läs mer på sid 4 Vi förutser fortsatt räntehöjningar från Riksbanken vid de två närmaste penningpolitiska mötena. Vi räknar med låg inflation under de närmaste åren bland annat på grund av en mer dämpad tillväxt, både globalt och i Sverige under 2011 och en fortsatt något starkare krona. Ränteprognoser Sverige Reporänta 1,00 1,50 1,50 2,00 2 år 1,61 1,90 2,10 2,50 10 år 3,10 2,90 3,00 3,20 Stibor 3 mån 1,74 1,70 1,80 2,30 Stibor 6 mån 1,82 1,80 1,90 2,50 Boränteprognos 3 månader 2,97 2,93 3,03 3,53 2 år 3,52 3,81 4,01 4,41 5 år 4,52 4,63 4,73 5,03 10 år 5,13 4,93 5,03 5,23 Räntehöjningen är redan prissatt i räntemarknaden, men borde ändå ge kronan ett visst stöd och stärka förväntningar om ytterligare höjningar. Sveriges starka statsfinanser framöver talar för lägre EUR/SEK. Mot bakgrund av detta upprepar vi vår prognos på 9,15 i EUR/SEK på tre månaders sikt med risk nedåt. Valutaprognoser USD/SEK 6,81 6,78 6,92 6,92 EUR/SEK 9,10 9,15 9,00 9,00 NOK/SEK 1,14 1,15 1,15 1,15 GBP/SEK 10,74 10,52 10,59 11,25 JPY/SEK 8,23 8,17 8,14 7,29 CHF/SEK 6,99 6,78 6,57 6,43 Stigande inflation 1

Analys - Trender & Makroekonomi Rapportsäsongen var stark tredje kvartalet och den globala efterfrågan förefaller vara god i fjärde kvartalet. Inköpschefsindex pekar på stigande orderingång och produktion. Skillnader finns dock. Kina, Indien, och norra Europa har en stark industrikonjunktur medan södra Europa och Japan är svagare. Flera centralbanker håller sina styrräntor låga medan vi lär se stramare finanspolitik kommande år. Centralbanken köper obligationer igen Snart faller arbetslösheten I början av november påbörjade den amerikanska centralbanken Fed sin andra omgång av obligationsköp. Dessa syftar till att öka likviditeten i ekonomin, med låga räntor och svag dollar som följd. Den sedan sommaren svaga bostadsmarknaden är troligen en viktig faktor bakom :s cemtrabank Fed:s agerande. Huspriserna har börjat falla något i spåren av den svaga försäljningen. Fallande huspriser skadar både bankernas och hushållens balansräkningar med risk för följdverkningar på utlåning och konsumtion. BNP-tillväxten ser däremot ut att hålla farten in i fjärde kvartalet. Orderingången på investeringsvaror har varit i svagaste laget, vilket tyder på att investeringarna i maskiner och mjukvaror kan utvecklas svagare under årets sista kvartal. Bedömningen är att dessa investeringar tar fart igen nästa år. Företagens balansräkningar är starka, de stora bolagen har även god tillgång till extern finansiering. Inköpschefsindex ligger kvar på en hög nivå, 56,6 i november, vilket tyder på att expansionen av produktionen fortgår och att företagen inte är pessimistiska. Det finns också tydliga signaler på att arbetsmarknaden kommer att ljusna. Även för småbolagen se det ut att lätta och de är nära den punkt där de anser sig behöva anställa igen. Det skulle kunna ge ett starkt bidrag till sysselsättningstillväxten nästa år. Europa Tydlig skillnad mellan norra och södra Europa Kreditoron fortsätter trots att Irland har presenterat ett nytt sparpaket och nyligen tagit emot ett stort räddningspaket från EU och IMF (Internationella valutafonden). Marknaden fokuserar nu på Portugal och Spanien, som fått se räntorna på statsskulderna stiga rejält. Båda länderna har mindre budgetunderskott och starkare banksystem än Irland, men har mer reformer och besparingar kvar att göra enligt marknaden. Europeiska centralbanken har tidigare i år pratat om att gå ifrån de låga räntornar, men den nuvarande krisen gör att det blir mycket svårt att höja styrräntan. Oroliga obligationsmarknader har dock inte påverkat konjunkturen hittills och företagsförtroendet i EMU ligger på en väldigt hög nivå. Tyskland leder konjunkturen och tillväxten i landet kan fortsätta att ligga på en hög nivå framöver. Till exempel har vi börjat se tecken på att de stora företagsvinsterna leder till högre löner och vi bör se starkare konsumtion under 2011. Det är också intressant att notera att tillväxten i de krisdrabbade länderna Portugal eller Spanien inte har varit så svag som befarat. De flesta indikatorerna i Storbritannien har tidigare pekat på en dämpning av tillväxten efter en stark sommar. Men en ökning av företagsförtroende i november till den högsta nivån sedan 1994, pekar på stark aktivitet även i slutet av året. Fortsatt tillväxt med stöd av en svag valuta och relativt hög inflation (3,1 procent i årstakt i oktober) betyder att Bank of England inte kommer att följa :s centralbank, Fed, som köper statsobligationer för att trycka ner längre räntor. Sverige Svensk ekonomi överraskar positivt Riksbanken höjer styrräntan Krisen för två år sedan slog snabbt och hårt mot svensk ekonomi, men lika kraftig som nedgången var har uppgången varit i år. BNP ökade rejält i tredje kvartalet och blev 6,9 procent högre än förra året. Positivt är att konjunkturuppgången är bred med stark tillväxt inom såväl investeringar, export som privat konsumtion. Optimismen är hög inom nästan alla branscher. Efter att företagen dragit ned på sina lager under krisen har lagren nu börjat återställas. Troligen kommer detta dämpa aktiviteten något nästa år. Industrin är dock ännu inte normaliserad och det finns förutsättningar för fortsatt god tillväxt, om än i något lägre takt. Arbetslösheten är hög men sysselsättningen ökar gradvis och Riksbanken förväntas att höja styrräntan de närmaste mötena. Inflationstakten var 1,5 procent i oktober, men ökar framöver. Japan Tillväxten mattas Den starka yenen och slutet på ett rabattprogram till bilköp har dämpat Japans tillväxt rejält efter en stark sommar. Det finns nu goda möjligheter att Bank of Japan annonserar nya stimulansåtgärder inom några veckor. Ytterligare stimulans till ekonomin är positivt, men det är inte troligt att konjunkturen tilltar igen innan våren. Stigande inflation Intresset för att investera i tillväxtmarknaderna är stort just nu och det sker betydande kapitalinflöden till dessa regioner. Främst i Asien görs insatser från centralbankernas sida för att motverka att deras valutor blir för starka. Inflationen, som redan har stigit en del på många håll, riskerar därmed att drivas upp ytterligare. Kinesisk statistik har varit fortsatt stark. Inköpschefsindex har återhämtat sig bra sedan svackan i somras. Inflationen är dock på väg upp, vilket delvis är en effekt av en tillfällig prisuppgång på livsmedel. 2

Modellportfölj - Aktier & Räntor Modellportföljen förblir neutral mellan aktier och räntor i december. Våra modeller för tillgångsallokering ger visst stöd för aktier framöver. Anledningen till att portföljen ändå förblir neutral är avsaknaden av likviditetsstöd i vår modell. Detta står i kontrast till de förhoppningar aktiemarknaden knutit till ytterligare stödpaket för ekonomin i form av kvantitativa lättnader, det vill säga mer pengar från :s centralbank Fed. Vi bedömer det klokt att avvakta med en övervikt i aktier tills vi ser ökad likviditet i vår modell. Tillgångsfördelning Normalvikt Låg * Hög Aktier 50% 50% 50% Räntor 50% 50% 50% Tillgångsfördelningen visar hur aktier och räntor är viktade i modellportföljen och kundportföljerna för låg- respektive högaktiva kunder. *Ligger till grund för Swedbank Roburs mixfonder Swedbanks bedömning av tillgångsfördelning görs utifrån fyra variabler: marknadsklimat, 2 1,5 1 0,5 0-0,5-1 -1,5-2 Marknadsklimat Likviditet Värdering Makroallokering likviditet, värdering och makroallokering på en skala från -2 till +2. Marknadsklimat Marknadsklimatet är oförändrat positivt. Det som förändrats är att ränterörelserna inte längre ger stöd, men detta kompenseras av starkare pris och vinstökning för aktier. Rapportsäsongen för tredje kvartalet kan summeras som mycket stark. Över hälften av bolagen slog analytikernas förväntningar. Likviditet I termer av likviditet kan ytterligare en månad läggas till handlingarna och arkiveras under mycket väsen för ingenting. Pengarna som skulle förlösa ekonomier och börser har utlovats, välkomnats och intecknats i stort sett hela hösten. Trots det ser vi fortsatt åtstramning av likviditetsflödet i vår likviditetsmodell. Modellportfölj - Fördelning regioner Modellportföljen fortsätter att övervikta tillväxtmarknader och Europa i december. Sverige fortsätter underviktas på ytterligare försvagad likviditet. Ny undervikt för högaktiva kunder är Asien som får sämre värdering och försvagat marknadsklimat denna månad. Övervikten för små bolag behålls då de fortsätter gynnas av minskad kreditrisk och uppgång i inköpschefsindex. Även tillväxtbolag gynnas i det här läget av svagt likviditetsflöde och positiv värdering. Portföljen fortsätter därför att övervikta tillväxtbolag. Regionfördelning för aktiemarknaden Låg** * Hög Sverige 16% (-2%) 15% (-3%) Europa 10% (1%) 13% (4%) 9% (0%) 9% (0%) Asien 9% (0%) 5% (-4%) Tillväxtmarkn. 6% (1%) 8% (3%) Swedbanks regionfördelning fördelas på fem regioner - Sverige, Europa (EMU och UK),, Asien (Pacific och Japan) samt. * i respektive region beror både på hur aktier och regioner är viktade. En region kan alltså vara överviktad på grund av en övervikt i aktier utan att regionen i sig är överviktad. ** Ligger till grund för Swedbank Roburs mixfonder Marknadsklimat Vinstrevideringarna i Sverige har fått förnyad styrka under månaden och Sverige är nu bäst i jämförelsen med andra regioner. Svagast är Japan där analytikerna tar intryck av den starka yenens inverkan på exportföretagens försäljning. Likviditet För fjärde månaden i rad har Japan det starkaste likviditetsflödet. Samtidigt fortsätter försvagning i Sverige, som numera har svagast likviditetsflöde bland regionerna. Flödet i stärks något men inte i den omfattning som intecknats på marknaderna. Värdering Det sker inga större förändringar i inbördes värdering mellan regionerna inför december. Europa framstår som billigare än Asien med däremellan. Makroallokering Konjunkturen har starkast fäste i Europa och tjänar också som stöd i tillväxtmarknader. Något svagare är och Japan. Värdering Den starka vinstsäsongen och stigande utdelningar hjälper till att göra börsen billig även fortsättningsvis. Det som i huvudsak påverkar aktiemarknadens värdering är, förutom priset på aktier, även vinst och utdelningstillväxt samt realräntor. Makroallokering December är ytterligare en månad utan något direkt konjunkturstöd till aktier. Högre oljepriser dämpar konjunkturen något framöver och inga räntestimulanser är att vänta, om ens möjliga. Industrikonjunktur och marginalutveckling är faktorer som ger stöd något längre fram in i nästa år. 3

Analys - Ränteutveckling Marknadsräntorna har fortsatt att stiga under november månad, en utveckling som vi tror kommer att fortsätta i närtid. Den svenska ekonomin ångar på och går på alla cylindrar. Arbetsmarknaden fortsätter att förbättras och Konjunkturinstitutets senaste barometer indikerar en fortsatt stark utveckling för den svenska ekonomin under de närmaste månaderna. En tillväxt i år på drygt fem procent ligger inom räckhåll. Vi förutser räntehöjningar från Riksbanken vid de närmaste penningpolitiska mötena den 14 december och i februari. Swedbank räknar med låg inflation under de närmaste åren bland annat under intryck av en mer dämpad tillväxt, både globalt och i Sverige under 2011 och en fortsatt något starkare krona. Vi räknar därför med att Riksbanken drar ner på höjningstakten under 2011. I det allra kortaste perspektivet ser vi ökad inflationsrisk då världsmarknadspriserna på livsmedel har skjutit i höjden och att den tidiga kalla vintern har fått elpriserna att rusa. Den internationella utvecklingen uppvisar fortsatt splittrade tecken. Europa tyngs å ena sidan av den fortsatta oron för utvecklingen i de skuldtyngda länderna. Å andra sidan är utvecklingen i Tyskland stark, vilket främst drivs av export till Asien, men också en allt starkare självbärande inhemsk tillväxt. Sammantaget är utvecklingen hygglig men osäkerheten är betydande. Den amerikanska centralbanken, Fed, har sjösatt ett nytt köpprogram av obligationer vilket hjälper till att hålla nere räntorna. Det har dock inte hindrat att räntorna sammantaget har stigit något på den amerikanska marknaden och sett i ett längre perspektiv är det framförallt de riktigt långa räntorna som har stigit. Återköpsprogrammet riktas främst till 5-10 års segmentet. En första höjning från Fed väntas tidigast i slutet av 2011. Sedan ett tag tillbaka inriktar Europeiska Centralbanken, ECB sin politik till att gradvis normalisera förhållandena och att fasa ut likviditetsstöden med allt kortare löptider. Det har fått till följd att de korta penningmarknadsräntorna, som tidigare låg klart under styrräntan på en procent, har dragit sig uppåt till styrräntenivån. En räntehöjning förutses dock ske först efter sommaren 2011. Sammanfattningsvis rekommenderar vi en fortsatt något lägre ränterisk än normalt, med en löptid på två till max tre år, med fortsatt övervikt för bostäder. Ränteprognoser 10-12-06 om 3 mån om 6 mån om 12 mån Sverige Reporänta 1,00 1,50 1,50 2,00 2 år 1,61 1,90 2,10 2,50 10 år 3,10 2,90 3,00 3,20 Stibor 3 mån 1,74 1,70 1,80 2,30 Stibor 6 mån 1,82 1,80 1,90 2,50 EMU Reporänta 1,00 1,00 1,00 1,50 2 år 0,84 1,40 1,60 2,00 10 år 2,85 2,60 2,70 2,90 Fed funds 0,25 0,25 0,25 0,50 2 år 0,46 0,60 1,00 2,10 10 år 2,96 2,90 3,20 3,60 Analys - Valutautveckling EUR/USD Euron har handlats i ett intervall, 1,31 till 1,42, mot dollarn i november med ett tryck nedåt under senare tid. Ett par faktorer har varit drivande för EUR/USD. Den amerikanska centralbanken motsvarade förväntningarna och annonserade att man åter kommer att köpa amerikanska statsobligationer under det närmaste halvåret i syfte att hålla ned räntorna. När beskedet var på plats var det väl diskonterat i EUR/USD nära 1,42. Raskt vändes blickarna mot problemen i eurozonen där Irlands banker behöver mer kapital för att undvika att insättarna helt enkelt tar ut sitt kapital. Tyskland har krävt att obligationsinnehavare också ska tvingas acceptera förluster vid skuldomförhandling inom ramen för en ny krishanteringsmekanism som ska gälla efter maj 2013. Detta har ytterligare ökat marknadsoron och bidragit till eurons försvagning. Även om Irland nu har säkerställt ett räddningspaket tror vi inte att euron kommer att återse nivåer över 1,40 mot dollarn den närmaste tiden. Många frågetecken kvarstår kring uthålligheten i bland annat de portugisiska och spanska budgetarna, inte minst mot bakgrund av de ländernas svaga tillväxtutsikter. Den tyska ekonomin kan på sikt knappast ensam utgöra draglok åt eurozonen. Å andra sidan är det svårt att se :s ekonomi lyfta i närtid, med anledning av hushållens skulder och den svaga arbetsmarknaden. Om Fed inte lyckas hålla ned räntorna med sina obligationsköp borde det snarare vara negativt för dollarn då det dämpar såväl tillgångpriser som tillväxtutsikterna. På kort sikt är riskbilden tydlig med en svagare euro mot dollarn. Vi ser dock EUR/USD något högre på tre månaders sikt, det vill säga runt 1,35. Lägger vi till vår EUR/SEK-prognos får vi en USD/ SEK-prognos på 6,80. EUR/SEK Kronan har hamnat något i skymundan i utvecklingen av de stora valutorna under den senaste månaden. I samband med räntebeslutet i oktober tog Riksbanken fasta på risken för att kronan stärks för snabbt till följd av Riksbankens egna förväntade räntehöjningar och fortsatt låga omvärldsräntor. Därefter har EUR/SEK mer eller mindre handlats i ett snävt intervall 9,20-9,43 under november. Om vi blickar framåt brukar december vara en ganska svag månad för kronan. I år ska Pensionsmyndigheten placera cirka 15-20 mdr SEK i utländska fonder under mitten av december och samtidigt fortsätter Riksgälden att avyttra sin kronposition om än i maklig takt (40 mdr SEK av 50 mdr kvar att sälja över 6-12 månader). Svenska makrodata däribland BNP för tredje kvartalet, har dock överlag åter varit starkare än Riksbanken räknat med, vilket ger stöd att åter höja räntan den 14 december. Det är redan prissatt i räntemarknaden, men borde ändå ge kronan ett visst stöd och stärka förväntningar om ytterligare höjningar. Vi noterar också att fundamentala faktorer, inte minst Sveriges starka statsfinanser, talar för lägre EUR/SEK på sikt. Mot bakgrund av detta upprepar vi vår prognos på 9,15 i EUR/SEK eller lägre på tre månaders sikt. 4

Valutaprognoser USD/SEK 6,81 6,78 6,92 6,92 EUR/SEK 9,10 9,15 9,00 9,00 NOK/SEK 1,14 1,15 1,15 1,15 GBP/SEK 10,74 10,52 10,59 11,25 JPY/SEK 8,23 8,17 8,14 7,29 CHF/SEK 6,99 6,78 6,57 6,43 EUR/USD 1,34 1,35 1,30 1,30 USD/JPY 82,81 83,00 85,00 95,00 Rekommenderade produkter Storlek: Neutral vikt mellan Stora bolag och Små bolag i samtliga regioner. Stil: Tillväxtbolag rekommenderas framför Värdebolag i regionen. I övriga regioner har vi en neutral rekommendation. Aktieplaceringar Sverige och IP sparande: Swedbank Robur Sverigefond. Fonden har en bra mix mellan framförallt i stora och mellanstora bolag samt en mix av tillväxt-, blend- och värdebolag. Europa Vanligt sparande, Kapitalförsäkring och pensionssparande: Storebrand Delphi Europa. Fonden har en mycket aktiv förvaltning, det vill säga stora avvikelser från sitt europeiska jämförelseindex, som har gett resultat både i absoluta tal och i riskjusterad avkastning, både i uppåt- och nedåtgående marknad. Avtalspension och IP sparande: Swedbank Robur Indexfond Europa. Fonden ger en kostnadseffektiv exponering mot den europeiska aktiemarknaden. Vanligt sparande, Kapitalförsäkring, avtalspension och pensionssparande: BNP Paribas Equity Growth. En aktivt förvaltad fond som investerar i amerikanska tillväxtsaktier. Vi bibehåller exponeringen mot tillväxtbolag i. IP sparande: Swedbank Robur Amerika. Förvaltarna har lyckats skapa en överavkastning mot index senaste fem åren. Fonden investerar framförallt i stora bolag, samt i en mix av Tillväxt- och Värdebolag. Asien och IP sparande: Swedbank Robur Japan. Fonden investerar framförallt i stora bolag, samt en mix av tillväxt-, blend- och värdebolag och IP sparande: Swedbank Robur Access Emerging Markets. En aktivt förvaltad fond-i-fond med bra riskspridning över samtliga tillväxtregioner. Fonden har under senare tid uppvisat en bra avkastning jämfört med konkurrenter och har ett bra så kallat momentum samt kommer väl ut i vår fondurvalsprocess. Ränteplaceringar Vanligt sparande: Fasträntekonto med olika löptider. Kapitalförsäkring och IP sparande: Swedbank Robur Svensk Likviditetsfond. Pensionssparande och avtalspension: Swedbank Robur Penningmarknadsfond SPAX rekommenderas som en del av räntefördelningen i kundportföljerna. SPAX BRInT är kopplad till kursutvecklingen för korg bestående av valutorna i Brasilien, Ryssland, Indonesien och Turkiet, som förväntas stärkas mot den amerikanska dollarn. Spax BRICT är kopplad till kursutvecklingen för de fem tillväxtländerna Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Turkiet. Alternativa placeringar Vanligt sparande, Kapitalförsäkring och pensionssparande: JP Morgan Income Opportunity (50 procent) och HSBC Global Macro (50 procent). JP Morgan Income Opportunity är en absolutavkastande hedgefond som investerar på de globala räntemarknaderna. HSBC Global Macro är också en absolutavkastande hedgefond med låg risk som utgår ifrån ett macroperspektiv och söker därifrån felprissättningar i marknaden. Avtalspension och IP sparande: Swedbank Robur Penningmarknadsfond. Kundportfölj fem år högaktiva kunder Utvecklingen för kundportföljen för högaktiva kunder. Utveckling 2010-11-01 2010-11-30 Portföljens innehav Vikt (2/3) Avkastning Bidrag Swedbank Robur Sverigefond 14,0% 1,12% 0,16% Storebrand Delphi Europa 12,0% 0,57% 0,07% BNP Paribas Equity Growth 10,0% 6,02% 0,60% Swedbank Robur Indexfond Asien 5,0% 4,09% 0,20% Swedbank Robur Japanfond 5,0% 9,14% 0,46% JP Morgan Emerging Markets 9,0% 0,71% 0,06% Fasträntekonto 35,0% 0,22% 0,08% JP Morgan Incom Opportunity 10,0% -0,14% -0,01% Totalt 1,62% Benchmark/jmf.index 1,09% Kommentar till avkastning Aktiemarknaden steg medan räntemarknaden sjönk under perioden. Bland regionerna steg alla marknader förutom Europa. Bäst av regionerna gick och Asien. Modellportföljen uppvisade en positiv avkastning på 1,6 procent och utvecklades +0.5 procent relativt jämförelseindex. Vi hade neutral tillgångsallokering mellan aktier och räntor. Regionfördelningen gav ett negativt bidrag till relativavkastningen, huvudsakligen på grund av övervikten i Europa. Produktfördelningen gav istället ett stort positivt relativbidrag, främst från produktvalen inom Europa respektive räntedelen. 5