Årsredovisning 2007 1

Årsredovisning2007 Årsredovisning 2007 1

PRODUKTION Universitetsförvaltningen Luleå tekniska universitet KONTAKTPERSON RESULTATREDOVISNING Kerstin Hanæus, controller KONTAKTPERSON FINANSIELL REDOVISNING Anette Löfstedt, ekonom TEXTBEARBETNING Plan Sju AB PRODUKTIONSSAMORDNING, OCH GRAFISK FORMGIVNING JOB reklambyrå, Luleå Foto: Nicke Johansson, Lars Forsstedt Illustrationer: Pierre Johansson TRYCK Universitetstryckeriet 2008 2 Årsredovisning 2007

Årsredovisning2007 Innehåll REKTOR HAR ORDET............................... 5 EKONOMISK UTVECKLINg........................... 6 VERKSAMHET I BALANS......................... 6 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå....... 8 Forskning och utbildning på forskarnivå......... 10 EU-deltagande inom utbildning och forskning..... 11 Verksamhetsplan och budget 2008 och 2009..... 12 UTBILDNINg...................................... 13 Strategi för utbildning 2009-2012.............. 13 Rekrytering................................ 13 REDOVISNING AV REGERINGENS UPPDRAG OCH SÄRSKILDA ÅTAGANDEN........................ 14 Mål helårsstudenter......................... 14 Examen i utbildning på grundnivå och avancerad nivå............................. 15 Examen i utbildning på forskarnivå............. 16 Decentraliserad utbildning.................... 17 Rymdvetenskap i Kiruna..................... 17 Forskarskola i rymdteknik.................... 18 Scenografiutbildning........................ 18 Lärarutbildning med inriktning mot minoritetsspråk 18 Lärarutbildning med dansinriktning............. 18 Nybörjare i matematik....................... 19 Särskild utbildning för lärare i yrkesämnen....... 19 UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ 19 Grundnivå................................. 19 Avancerad nivå............................. 19 SÖKANDE OCH REGISTRERADE.................. 19 Grundnivå................................. 19 Avancerad nivå............................. 21 STUDENTINFLYTANDE.......................... 22 VÄGLEDNING AV LÄRARSTUDENTER.............. 22 REELL KOMPETENS............................ 22 UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ.................. 22 Breddad rekrytering......................... 22 Antagning................................. 22 Effektivitet................................. 23 UPPDRAGSUTBILDNING........................ 24 forskning OCH KONSTNÄRLIgT UTVECKLINgSARBETE............................. 25 FORSKNING.................................. 25 Strategi för forskning 2009-2012............... 25 KONSTNÄRLIGT UTVECKLINGSARBETE........... 26 UTBILDNINGSVETENSKAPLIG FORSKNING OCH UTBILDNING.................................. 26 UPPDRAGSFORSKNING........................ 26 KVALITET I VERKSAMHETEN........................ 27 KVALITETSARBETE............................ 27 Organisation............................... 27 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå...... 27 Utbildning på forskarnivå..................... 27 Forskning................................. 27 HÖGSKOLEVERKETS UTVÄRDERINGAR........... 27 Utvärderingar 2007.......................... 28 Treårsuppföljning........................... 28 PEDAGOGISK UTVECKLING..................... 28 Högskolepedagogisk utbildning................ 28 Handledarutbildning......................... 29 VETENSKAPLIG PUBLICERING................... 29 JÄMSTÄLLDHET................................... 30 UTBILDNING MED OJÄMN KÖNSFÖRDELNING...... 30 GENUSPERSPEKTIV I UTBILDNINGEN............. 31 ANDEL KVINNOR BLAND NYANSTÄLLDA PROFESSORER............................... 31 REKRYTERING OCH BEFORDRAN AV LÄRARE, DEKANER, PREFEKTER......................... 31 MÅL FÖR UNDERREPRESENTERAT KÖN BLAND NYREKRYTERADE LÄRARE...................... 32 RESULTAT AV JÄMSTÄLLDHETSARBETET.......... 32 Personal.................................. 32 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå...... 32 Utbildning på forskarnivå..................... 32 SAMVERKAN...................................... 34 SAMVERKANSUPPDRAGET...................... 34 Utveckling av samverkansuppgiften sedan 2003.. 34 Samverkan för att skapa attraktiva utbildningar som svarar mot arbetsmarknadens behov....... 35 Samverkans betydelse för universitetet.......... 35 Metoder för samverkan...................... 35 Uppföljning och utvärdering av samverkan....... 35 INNOVATIONER................................ 36 Kommersialisering av idéer................... 36 NATIONELL STRATEGI FÖR REGIONAL KONKURRENSKRAFT, ENTREPRENÖRSKAP OCH SYSSELSÄTTNING............................. 36 SAMARBETEN BESLUTADE AV UNIVERSITETSSTYRELSEN...................... 36 REGIONALT UTVECKLINGSCENTRUM............. 37 Nätverk................................... 37 RUC-dagen............................... 37 Utvecklingssatsningar....................... 37 Lärarlyftet................................. 37 personal....................................... 38 KOMPETENSFÖRSÖRJNING..................... 38 SJUKFRÅNVARO.............................. 39 ÅRETS HEDERSDOKTORER......................... 41 VÄSENTLIgA UppgIfTER........................... 50 finansiella DOKUMENT....................... 51-60 BILAgOR 1. Ersättning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.............................. 61 2. Verksamhetsresultat, utbildning på grundnivå och avancerad nivå........................... 63 3. Verksamhetsresultat, utbildning på forskarnivå..... 67 4. Personalstatistik............................. 68 5. Återrapporteringskrav......................... 69 6. Tabellindex.................................. 70 ÅRK Återrapporteringskrav enligt Regleringsbrev för år 2007 Årsredovisning 2007 3

4 Årsredovisning 2007

Rektor har ordet År 2007 var ett mångfacetterat år för Luleå tekniska universitet. Målsättningen att ytterligare öka externfinansieringen infriades. Samarbetet med näringslivet har förstärkts och finansieringen från företag ökade. Utvecklingen av starka forskningsmiljöer har fortsatt under året och arbetet med kompetensförsörjning har intensifierats genom en ökning av antal forskningsassistenter och post docs. Genom vårt långsiktiga och systematiska jämställdhetsarbete ser vi en försiktig ökning av andelen kvinnliga lärare och forskare. Vi har utvecklat ett nytt system för att utvärdera forskningen. Systemet är starkt kvalitetsdrivande och kommer att användas första gången under 2008. Trots ett nationellt minskat intresse för teknikutbildningar så visar universitets civilingenjörsutbildningar en liten ökning av antalet förstahandssökande. Inom hela vårdområdet ser vi ett högt sökandetryck per plats i form av antalet förstahandssökande. Även ljudteknikutbildningen, brandingenjörs- och fastighetsmäklarutbildningen attraherade många sökande. Under året har ett Karriärcentrum initierats för att öka studenternas arbetslivsanknytning och underlätta inträdet på arbetsmarknaden. LTU Innovation har inrättats för att stödja kommersialiseringen av idéer från universitetet. Universitet har tillsammans med Umeå universitet erhållit långsiktig finansiering från Vinnovas Nyckelaktörsprogram för att stärka förmågan att skapa tillväxt bland annat genom en mer entreprenöriell kultur. Men under 2007 minskade också rekryteringen av studenter inom universitetet som helhet och totala antalet studenter fortsatte minska. Det resulterade i ett bokslut med ett underskott på -24 miljoner kronor. Det är en situation där ungdomskullarna ökar samtidigt som det råder högkonjunktur. Studenternas valmöjligheter är många och de sviker den svenska högskolan. För Luleå tekniska universitet har det fått stora konsekvenser på ekonomin. Universitetet har under året fastställt riktvärden för vilken akademisk kompetens som förutsätts finnas för att bedriva utbildning av hög kvalitet på alla tre nivåerna. Det är i vissa avseenden en rejäl höjning av kompetenskraven. Resultatet av Högskoleverkets granskningar som presenterades under 2007 innehåller såväl ris som ros, och tydliggör behovet av vetenskaplig kompetens som garanti för god utbildningskvalitet. Vi kan blicka tillbaka på ett händelserikt år. Vi står inför stora utmaningar för att vårt universitet ska utvecklas. Det kommer att krävas fokusering, kraftsamling och förändringsarbete. Vi behöver utveckla vår studentinriktade verksamhet ytterligare och genomlysa vårt utbildningsutbud utifrån aspekter som kvalitet, studenternas och arbetslivets behov samt ekonomi. Strategisk kompetensförsörjning kommer att var ett fortsatt prioriterat område. Arbetet är påbörjat och inom en rad områden rustar vi nu för framtiden. Forskningen får ett tydligare teknikfokus inom flera områden. Lärarutbildningen blir nationellt intressant tack vare teknikinslagen. Vi låter samhällsvetenskap, vård, humaniora, konst och teknik berika varandra i spännande kombinationer inom både forskning och utbildning. Det kommer att ge resultat. Så långt var 2007 ett framgångsrikt år. Pia Sandvik Wiklund Rektor Årsredovisning 2007 5

Ekonomisk utveckling Verksamhet i balans ÅRK Universitetet har de senaste åren uppvisat negativa ekonomiska resultat. Det egna kapitalet har successivt minskat, från 80 mnkr 2004 till 27 mnkr för verksamheten vid utgången av 2007. Det egna kapitalet uppgick till drygt 2 % av omslutningen. Årets resultat är 24 mnkr. Underskottet motsvarar knappt 2 % av omslutningen. Den minskning av antalet helårsstudenter som startade 2005 fortsätter även 2007. Anpassning av kostnaderna sker, men inte i samma takt som studenternas antal minskar. Omstruktureringskostnaderna ökade och uppgick till 11 mnkr. Det ekonomiska målet för året var att klara ett resultat på lägst 4 mnkr. Ambitionen för 2007 var en expansion inom både utbildning och forskning. Uppföljningarna under året visade att antalet helårsstudenter minskade ytterligare samtidigt som ökningen av den externfinansierade forskningen inte motsvarade förväntningarna. En rad åtgärder vidtogs, både för att få snabb effekt i form av minskade kostnader redan under 2007 och för att på sikt skapa förutsättningar för ekonomisk balans. Framtida omstruktureringar har initierats. En omprioritering av strategiska satsningar har skett och ger viss effekt redan innevarande år. Under året har en översyn av lokalbehovet gjorts som har lett till omförhandling av kontrakt och uppsägning av lokalytor under 2008. De långsiktiga åtgärderna innebär en anpassning av verksamheten med färre anställda som konsekvens. Genom förändring av delegationsrätter och en särskild uppföljning av vissa verksamheter har kostnaderna kunnat begränsas Årets intäktsomslutning minskar med 10 mnkr jämfört med 2006. Anslagen minskade både nominellt och relativt, medan den externa finansieringen ökade. Det är en Externa 34% trend som pågått de senaste åren. Räntenettot ökade under året med 1 mnkr och ökningen avser i sin helhet räntor på Anslag 66% universitetets räntekonto. Universitetets kostnadsomslutning är på samma nivå som föregående år. Lokaler 13% Drift 27% n Tabell 01 Resultaträkning 2007, tkr 2005 2006 2007 Förändr. % 2006-2007 VERKSAMHETENS INTÄKTER Anslag 809 141 798 074 774 183-3,0 Avgift 142 605 136 375 154 988 13,6 Bidrag 227 824 265 054 257 278-2,9 Räntor 5 030 4 550 7 580 66,6 Summa 1 184 600 1 204 053 1 194 029-0,8 n Tabell 02 Intäkter och kostnader 2007 Externa 35% Externa 34% Lokaler 13% Löner 60% Anslag 66% VERKSAMHETENS KOSTNADER Personal 721 148 728 856 729 789 0,1 Lokaler 158 042 161 647 165 573 2,4 Övrig drift 282 069 300 931 289 423-3,8 Räntor 3 261 1 724 3 962 129,8 Avskrivningar 32 660 29 543 29 772 0,8 Summa 1 197 180 1 222 701 1 218 519-0,3 Lokaler 14% Drift 27% Anslag 65% Löner 60% Verksamhetsutfall -12 580-18 648-24 490 Resultat från andelar i dotterbolag och -43-485 325 intresseföretag Årets kapitalförändring -12 623-19 133-24 165 Drift 26% Personal 60% 6 Årsredovisning 2007

Personalkostnaderna under 2007 uppgår till ungefär samma belopp som 2006. En mindre ökning redovisas, trots att antalet anställda minskat med 34 årsarbetskrafter, från 1 295 till 1 261. Minskningen av antalet anställda har inneburit ca 21 mnkr lägre kostnader under 2007. Samtidigt har andra faktorer påverkat personalkostnaderna uppåt. De största enskilda faktorerna är löneökningar (13 mnkr), ökade kostnader för arbetsgivar- och pensionsavgifter (4 mnkr) och ökade avsättningar för kostnader i samband med omstrukturering (4 Totalt mnkr). 111 De totala kostna- Totalt X derna för omstrukturering uppgick till ca 11 mnkr under året och innefattar även kostnader för pensioner, arbetsfri Totalt 92 uppsägningstid i samband med åtgärder via Trygghetsstif- 61 telsen samt pensionspremier till SPV. Lokalkostnaderna ökade något under året. Den marginella ökningen beror i första hand på indexuppräkning av hyrorna. Den minskade utbildningsvolymen medför också 34 (2) att lokalbehovet och nyttjandegraden av universitetets lokaler minskar. Under året har därför åtgärder vidtagits för att på längre sikt kunna sänka lokalkostnaderna, bland annat har verksamhetens lokalbehov inventerats i syfte att anpassa lokalbeståndet. De åtgärder som vidtagits under året har gett effekt, bl a minskade övriga driftskostnader med -11 mnkr jämfört med 2006. Totalt uppgick övriga driftskostnader till 289 mnkr. Av de enskilda kostnadsposterna är det inköp av varor och material som har minskat mest, - 5 mnkr. Universitetets resekostnader ökade något medan konsultkostnaderna inte har förändrats mellan åren. Efter de senaste årens negativa ekonomiska utveckling har myndighetskapitalet krympt till 27 mnkr för verksamheten. Trots fortsatt kraftfulla åtgärder, men också som en följd av stora omstruktureringskostnader, befaras en negativ kapitalförändring under 2008. Myndighetskapitalet närmar sig därmed nollstrecket. Budgeten för 2009 visar ett nollresultat, för 2010 och 2011 beräknas en positiv kapitalförändring med 10 mnkr varje år. n Tabell 04 Intäkter per verksamhetsgren 2007, % (%) 100 80 9% 91% 59% 60 n Tabell 03 Jämförelse budget, prognos och bokslut 2007, mnkr Budget Prognos Bokslut aug Intäkter 1 276 1 214 1 194 Kostnader 1 280 1 232 1 218 40 20 0 Utbildning 41% Forskning Externa Anslag Verksamhetsutfall -4-18 -24 Resultat dotterföretag 0 0 0 Kapitalförändring -4-18 -24 n Tabell 05 Intäkter, kostnader och verksamhetsutfall per verksamhet för 2007, tkr Grund- Uppdrags- Forskning/ Uppdragsutbildning utbildning forskarutb. forskning Totalt Intäkter 549 844 12 288 520 881 111 016 1 194 029 Kostnader 581 138 12 778 513 917 110 686 1 218 519 Verksamhetsutfall -31 294-490 6 964 330-24 490 Resultat dotterföretag 0 0 325 0 325 Kapitalförändring -31 294-490 7 289 330-24 165 Årsredovisning 2007 7

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Utbildning på grundnivå och avancerad nivå redovisar även under 2007 ett negativt ekonomiskt resultat, -32 mnkr, varav resultatet för uppdragsutbildning uppgår till -0,5 mnkr. Årets resultat innebär en resultatförsämring med -9 mnkr jämfört med 2006. Universitetets utbildning på grundnivå och avancerad nivå har inte redovisat positivt resultat sedan 2004. Det ekonomiska målet var att under 2007 som sämst redovisa ett negativt resultat med -9 mnkr. Intäkter av anslag beräknades uppgå till 558 mnkr och antalet helårsstudenter till 7 400 st. Det visade sig dock vara en alltför stor utmaning. Den negativa trenden med vikande studentunderlag fortsatte och utfallet blev 6 553 helårsstudenter. Huvuddelen av årets omstruktureringskostnader avser utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Den negativa trenden med minskat antal studenter fortsatte alltså 2007, minskningen jämfört med 2006 var 637 helårsstudenter. Jämfört med 2004, då universitetet hade en topp i antalet helårsstudenter, har antalet minskat med drygt 1 700 studenter. Jämfört med 2004 har anslagen för utbildning på grundnivå och avancerad nivå minskat med -66 mnkr. Antalet nyregistrerade studenter minskade marginellt under året jämfört med 2006. Men en jämförelse med 2002 då universitetet hade en toppnotering, visar att antalet nyregistrerade studenter har minskat med 20 %. En orsak till det vikande studentantalet, förutom färre nyregistrerade och det goda konjunkturläget, är att fler studenter tenderar att avbryta sina utbildningar i förtid. Intäkterna inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå, exklusive uppdragsverksamhet, minskade med -30 mnkr jämfört med 2006. Anslagsintäkterna har, i stället för beräknad ökning, minskat med -33 mnkr jämfört med 2006. Intäkter av avgifter och bidrag har däremot ökat något. Kostnaderna minskade med -21 mnkr jämfört med 2006. Personalkostnaderna uppvisar den största förändringen i absoluta tal och minskade med -12 mnkr. På grund av de senaste årens negativa trend inom utbildningen har antalet anställda minskat. Som exempel har antalet årsarbetskrafter avseende universitetsadjunkter minskat med -22. Personalkostnaderna för 2007 innefattar omstruktureringskostnader med 8 mnkr. Universitet och högskolor har rätt att avräkna antal studenter och prestationer inom grundutbildningen upp till ett givet takbelopp. Sedan 2004 och 2005 då universitetet överskred takbeloppet har studentantalet successivt sjunkit. n Tabell 07 Ersättning för grundutbildning, tkr 2005 2006 2007 Takbelopp enl regleringsbrev 539 906 594 043 587 154 Ersättning 540 803 520 456 486 729 Under tak 1 73 587 100 425 Över tak 2 897 1) överförs till anslagssparande 2) nyttjat anslagssparande n Tabell 06 Resultaträkning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå, tkr 2005 2006 2007 Intäkter Anslag 565 322 545 490 511 964 565 322 545 490 511 964 Avgifter 18 449 13 771 15 395 Bidrag 14 913 18 729 18 702 Räntor 2 515 2 001 3 783 Summa intäkter 601 199 579 991 549 844 KOSTNADER Personal 364 445 353 347 341 041 Lokaler 100 142 96 297 89 914 Övrig drift 133 852 138 479 134 161 Räntor 1 393 633 1 599 Avskrivningar 19 622 13 613 14 423 Summa kostnader 619 454 602 369 581 138 Verksamhetsutfall -18 255-22 378-31 294 Färre registrerade studenter och höjning av takbeloppet har resulterat i att utfallet de två senaste åren har legat avsevärt under det givna taket, för 2007 med 100 mnkr. Anslagssparandet vid årets utgång uppgick till 160 mnkr, varav det av regeringen tillåtna sparandet var 59 mnkr. Omfattningen av universitetets uppdragsverksamhet inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå låg på samma nivå som under 2006. Antalet helårsstudenter inom poänggivande uppdragsutbildning var också detsamma som under 2006, 108 helårsstudenter. Intäkterna under året uppgick till 12 mnkr och verksamheten redovisade i stort sett ett nollresultat. De externa intäkterna för utbildning på grundnivå och avancerad nivå inklusive uppdragsverksamhet uppgår till 46 mnkr varav statliga myndighter, kommuner/landsting och svenska företag står för huvuddelen. TransfereringAR Erhållna medel 107 449 99 Lämnade bidrag -107-449 -99 Kapitalförändring -18 255-22 378-31 294 8 Årsredovisning 2007

n Tabell 08 Resultaträkning för uppdragsverksamhet på grundnivå och avancerad nivå, tkr Uppdragsutbildning Beställd utbildning 2005 2006 2007 2005 2006 2007 Intäkter Anslag Avgifter 12 635 10 407 12 288 3 831 2 037 Bidrag Finansiella intäkter 32 47 Summa intäkter 12 667 10 454 12 288 3 831 2 037 0 Personal 7 773 5 277 7 685 1 827 888 Lokaler 1 358 1 317 1 780 222 131 Övrig drift 2 824 4 412 3 086 1 596 676 Räntor 89 24 30 Avskrivningar 363 95 197 Summa kostnader 12 407 11 125 12 778 3 645 1 695 0 Kapitalförändring 260-671 -490 186 342 0 n Tabell 09 Externa medel till utbildning på grundnivå och avancerad nivå per finansiär. 15000 12000 tkr 13 039 12 117 Totalt 49 828 tkr 2005 Totalt 44 944 tkr 2006 Totalt 46 385 tkr 2007 9000 6000 3000 1 138 1 215 952 9 428 6 342 6 553 7 383 9 247 6 381 7 640 6 601 5 366 7 650 4 065 4 678 6 474 1 373 3 870 1 718 8 023 4 764 5 140 0 Forskningsråd Statliga myndigheter Kommuner/Landsting Svenska företag Svenska stiftelser EU strukturfonder EU ramprogr, org Utländska företag m. fl. 6000 5000 4000 3000 2000 1000-0 2 000 4641 4090 3644 2247 2143 1915 2004 2005 2006 Årsredovisning 2007 9 1 873 5000 4000 3000 2000 1000-0 (4 452 362 4 090 Förstahandssökande 20 Grun Mag ( ) Total

Forskning och utbildning på forskarnivå Forskning och utbildning på forskarnivå har visat positiva ekonomiska resultat sedan 2004, så även för 2007. Årets resultat var 7,5 mnkr, varav uppdragsforskning står för 0,3 mnkr. Jämfört med 2006 har resultatet förbättrats något. n Tabell 10 Resultaträkning för forskning och utbildning på forskarnivå, tkr 2005 2006 2007 INTÄKTER Anslag 243 819 252 584 262 219 Avgifter 22 488 16 506 16 289 Bidrag 212 911 246 325 238 576 Räntor 2 318 2 166 3 797 Summa intäkter 481 536 517 581 520 881 KOSTNADER Personal 291 460 312 430 313 359 Lokaler 48 563 55 262 60 584 Övrig drift 122 303 131 166 125 044 Räntor 1 432 938 2 167 Avskrivningar 12 101 14 368 12 763 Summa kostnader 475 859 514 164 513 917 Verksamhetsutfall 5 677 3 417 6 964 Resultar från andelar i dotterbolag -43-485 325 TransfereringAR Erhållna medel 19 260 11 487 13 913 Lämnade bidrag -19 260-11 487-13 913 Kapitalförändring 5 634 2 932 7 289 Det ekonomiska målet för året, som var 5 mnkr, uppnåddes. Under året var ambitionen att öka den externfinansierade forskningen till 400 mnkr. Åtgärder som genomförts är bland annat fortsatt uppbyggnad av starka forskningsmiljöer och rekrytering av nyckelkompetens. Utfallet för 2007 blev totalt 366 mnkr, en ökning med 10 mnkr jämfört med 2006. Under året har flera nya projekt genomförts, finansierade av forskningsråden. Projekt med finansiering från stiftelser har också ökat. I spåren av högkonjunkturen och den samtidiga nedgången av utbildning på grundnivå och avancerad nivå har universitetet tagit på sig fler uppdrag från svenska företag. Övergången till ny budgetperiod inom n Tabell 11 Resultaträkning för uppdragsverksamhet inom forskning och utbildning på forskarnivå, tkr 2005 2006 2007 INTÄKTER Avgifter 85 202 93 654 111 016 Räntor 165 336 Summa intäkter 85 367 93 990 111 016 KOSTNADER Personal 55 643 56 914 67 704 Lokaler 7 757 8 640 13 295 Övrig drift 21 494 26 198 27 132 Räntor 347 129 166 Avskrivningar 574 1 467 2 389 Summa kostnader 85 815 93 348 110 686 Kapitalförändring -448 642 330 n Tabell 12 Externa medel inom forskning och utbildning på forskarnivå per finansiär. tkr 120000 Totalt 320 601 tkr 2005 100000 104 897 Totalt 356 485 tkr 2006 Totalt 365 881 tkr 2007 80000 60000 40000 20000 45 090 50 786 57 148 56 577 76 666 61 621 21 716 15 979 18 377 84 269 82 999 43 243 40 435 53 228 45 033 57 298 37 340 14 855 21 275 21 522 9 818 8 023 11 046 11 748 0 Forskningsråd Statliga myndigheter Kommuner/Landsting Svenska företag Svenska stiftelser EU strukturfonder EU ramprogr, org Utländska företag m. fl. 10 Årsredovisning 2007

n Tabell 13 Resultaträkning för vetenskapsområden inom forskning och utbildning på forskarnivå, tkr Tekniskt vetenskapsområde Humanistisk-samhällsvetenskapligt vetenskapsområde 2005 2006 2007 2005 2006 2007 Intäkter Anslag 204 594 209 336 217 527 39 225 43 248 44 692 Externa intäkter 197 398 215 825 208 695 38 001 47 006 46 171 Finansiella intäkter 1 984 1 798 3 149 334 368 647 Summa intäkter 403 976 426 959 429 371 77 560 90 622 91 510 Kostnader Personal 232 072 247 071 249 523 59 388 65 359 63 836 Lokaler 41 072 46 475 51 311 7 491 8 787 9 273 Övrig drift 101 670 106 868 101 081 20 633 24 298 23 963 Finansiella kostnader 1 139 758 1 799 293 180 368 Avskrivningar 10 199 11 569 10 771 1 902 2 799 1 992 Summa kostnader 386 152 412 741 414 485 89 707 101 423 99 432 Kapitalförändring 17 824 14 218 14 886-12 147-10 801-7 922 EU:s strukturfonder innebar senareläggning av beslut och en nedgång av EU-medel. Bortfallet har delvis ersatts med finansiering från företag och stiftelser. Externfinansieringsgraden är 58 %, samma nivå som de senaste åren. Intäkterna inom forskning och utbildning på forskarnivå, exklusive uppdragsverksamhet, ökade totalt med 3 mnkr. Bidragsfinansieringen minskade något, medan anslagen ökade med 10 mnkr. Kostnaderna låg på samma nivå som 2006, och innefattar en ökning av omstruktureringskostnaderna med 3 mnkr. Verksamhetsgrenen uppvisar ekonomisk balans. Universitetets överskott inom forskning och utbildning på forskarnivå kommer som tidigare år från det tekniska vetenskapsområdet. Satsningarna, bl a på kompetensutveckling, inom det humanistisk-samhällsvetenskapliga området för med sig fortsatta årliga underskott. Universitetet nyttjade möjligheten att omfördela forskningsanslaget med maximala 3 % eller 5 mnkr, från det tekniska till det humanistisk-samhällsvetenskapliga området. Resultaträkningarna för vetenskapsområdena grundar sig på de interna resultaten vid forskningsavdelningarna. Omfattningen av universitetets uppdragsverksamhet inom forskning ökade med 17 mnkr under 2007. Ökningen kom huvudsakligen från svenska företag. Intäkterna under året uppgick till 111 mnkr och verksamheten redovisar i stort ett nollresultat. Universitetet medverkade i 75 strukturfondsprojekt, varav 10 inom utbildning och 65 inom forskning. Totalt var 30 av projekten finansierade inom de olika Interregprogrammen. I ytterligare ett 20-tal projekt var universitetet leverantör och/eller medfinansiär till andra regionala projektägare. Strukturfondsmedlen uppgick till 44 mnkr. Minskningen med 18 mnkr beror på att programperioden för Mål 1 och Interreg har avslutats och att den nya programperioden ännu inte har startat. Medel från övriga EU-fonder uppgick till 2 mnkr. n Tabell 14 Antal 12 942 pågående EU-projekt 80 60 40 20 0 51 41 42 (3) (2) (4) Ramprogram 75 68 61 Strukturfonder (x) anger antalet projekt koordinerade av Luleå tekniska universitet Totalt 111 Totalt 128 2006 Totalt 132 2007 9 9 15 Övriga fonder 2005 EU-deltagande i utbildning och forskning Universitetet deltog under 2007 i 42 projekt inom EU:s ramprogram för forskning, varav fyra som koordinator. Ramprogrammedlen uppgick till samma nivå som föregående år, 21 mnkr. Antalet projekt är lägre beroende på senareläggning av beslut i starten av programperioden för 7:e ramprogrammet. Årsredovisning 2007 11

Verksamhetsplan och budget 2008 och 2009 Universitetets strategi innebär fokusering och profilering samt verksamhetsutveckling inom både forskning och utbildning. För ökad långsiktighet i planeringen har universitetet från och med verksamhetsåren 2007 och 2008 planeringsperioder som omfattar två år. Den interna verksamhetsplaneringen och uppföljningen sker genom en balanserad styrmodell som implementerats under 2007. För nödvändiga framtida satsningar krävs en ekonomi i balans. Universitetet ska vidta kraftfulla åtgärder för att på sikt skapa ett eget kapital som ger ekonomiskt utrymme för att göra investeringar och omstruktureringar samt för att klara tillfälliga nedgångar i verksamheten. Universitetets situation kräver en anpassning av verksamheten till en långsiktigt hållbar nivå, vilket kommer att innebära fortsatta omstruktureringar. Den omstrukturering som sker innebär fortsatt negativa resultat även 2008. Under de närmaste åren genomförs en rad strukturella åtgärder som ger förutsättningar för utveckling i enlighet med strategin. Åtgärderna är också nödvändiga för att skapa ekonomisk balans. För att åstadkomma önskad profilering av utbildningen görs en översyn av utbildningsutbudet under 2008. Universitetet stärker under 2008 sitt långsiktiga arbete att rekrytera och behålla strategiskt viktig kompetens. Under första delen av 2008 genomförs en organisationsförändring av universitetets verksamhetsstöd och service för att effektivisera verksamheten och anpassa den till förändrade behov. Den interna resursfördelningsmodellen anpassas för att fullt ut stödja nya strategin. Modellen införs till verksamhetsåret 2009. Tillströmning av studenter till utbildning på grundnivå och avancerad nivå förväntas inte öka under 2008. Målet är att inom 2-3 år vända de senaste årens minskning till en ökning. Profilering av utbildningsutbud och vidareutveckling av pedagogik och ett entreprenöriellt förhållningssätt ger förutsättningar för att öka antalet nybörjare och att minska avhoppen under utbildningens första år. Förväntningarna är att externfinansiering av forskningen ska fortsätta att öka kommande år. Målet är en ökning på cirka 10 mnkr. Externfinansieringen förväntas öka bl a som ett resultat av fokusering och profilering av forskningen. Tillsammans med intern och extern samverkan ger den förutsättningar för starka forskningsmiljöer. n Tabell 15 Avgiftsbelagd verksamhet, tkr Ackumulerat Över-/under- Över-/under- Intäkter Kostnader Över-/under- över-/under skott skott t o m 2005 skott 2006 2007 2007 skott 2007 utgående 2007 Uppdragsverksamhet Verksamhetsgren Grundläggande högskoleutbildning med stödfunktioner 2 354-526 9 666 10 597-931 897 Verksamhetsgren Forskning och forskarutbildning med stödfunktioner eller konst utv. arb med stödfunktioner mm 274 642 109 121 108 908 213 1 129 Tjänsteexport 0 197 4 518 3 959 559 756 Summa 2 628 313 123 305 123 464-159 2 782 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet 145-56 589 694-105 -16 Summa 2 773 257 123 894 124 158-264 2 766 12 Årsredovisning 2007

Utbildning Luleå tekniska universitet bedriver utbildning på grundnivå och avancerad nivå inom teknik, ekonomi, samhällsvetenskap, lärande, språk, humaniora, musik, teater och vård. Studenterna har stora möjligheter att profilera utbildningen genom val ur det totala kursutbudet. Universitetets campus finns i Luleå, Skellefteå, Piteå och Kiruna. Universitetets kvalitetsarbete innebär årliga genomlysningar med målmatriser och fastställda kriterier för inrättande av nya utbildningar till stöd för såväl institutioner som ansvariga nämnder. Bolognaanpassningen fortsätter och samtliga utbildningar har delvis omarbetade kurser med anledning av den nya förordningen. Lärarutbildningens Bolognaanpassning kommer att kräva omfattande arbete under kort tid eftersom ny förordning beslutades sent under våren. Övervägande del av lärarutbildningens examina ska vara på avancerad nivå vilket kräver omarbetning av inriktningar och kurser. De flesta huvudämnen för generella examina inom främst vård- och samhällsvetenskapliga området, flertalet till magisternivå, har omprövats och inrättats som huvudområden. För några huvudämnen har omprövningen resulterat i inrättande endast till kandidatnivå. Antalet utbildningar ökade hösten 2007 med anledning av Bolognaanpassningen. Tidigare sammanhållna magisterutbildningar har i de flesta fall resulterat i kandidatoch magisterutbildning. Det låga intresset för magisterutbildningar inom samhällsvetenskapliga området visar att universitetet erbjudit dessa för tidigt. I utbildningsutbudet för kommande läsår har därför antalet magisterutbildningar minskat. Inom det tekniska området har de tidigare magisterutbildningarna ersatts av masterutbildningar med nära samverkan med civilingenjörsutbildningarna. Forskning och utbildning på forskarnivå inriktas på problemlösning och behovsmotiverad forskning. En särskild styrka är förmågan att kombinera ingenjörsvetenskap med humaniora, konst, samhällsvetenskap och naturvetenskap. Det ger ett bredare perspektiv och nya infallsvinklar på aktuella forskningsproblem. Utbildning på forskarnivå bedrivs inom tekniskt och humanistisk-samhällsvetenskapligt vetenskapsområde. Doktorander antas från och med hösten till utbildning i ett av universitetets 85 forskarutbildningsämnena i enlighet med fastställd allmän studieplan anpassad till Bolognastrukturen. Under 2007 driver universitetet fyra forskarskolor som syftar till att stimulera forskning inom mångvetenskapliga områden och bidra till enskilda doktoranders nätverksbyggande och lärande om andra ämnen och forskningsmetoder. Därutöver finns forskarskolor för doktorander inom ett visst ämnesområde där doktorander skapar kontakter med doktorander från andra lärosäten nationellt och internationellt. Strategi för utbildning 2009-2012 Universitetet har utarbetat forsknings- och utbildningsstrategi för perioden 2009-2012 i enlighet med regeringens uppdrag. Universitetsstyrelsens fastställda vision, framtidsbild och övergripande mål har konkretiserats med strategiska ställningsstaganden. En strategisk karta för forskning och utbildning, med utgångspunkt i vision, framtidsbild och övergripande mål har utarbetats av universitetets ledning. Kartan ligger till grund för utveckling, satsning och profilering av utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Kopplingen till universitetets forskningsområden och prioriterade områden har tydliggjorts och kriterier för såväl forsknings- som utbildningsverksamhet har definierats. Den tekniska profilen ska vara tydlig i utbildningsutbudet och det innebär även tydliga prioriteringar. Den tekniska profilen ska vara vägledande när det gäller utbildningar på samtliga tre nivåer. De prioriterade forskningsområdena ska skapa förutsättningar för att erbjuda konkurrenskraftiga utbildningar på avancerad och forskarnivå. Utbildning på grundnivå erbjuds inom de områden där vi främst tillgodoser ett nationellt eller ett regionalt behov av framtida kompetens. Universitetet ska ha sin tyngdpunkt på sammanhållna programutbildningar och ambitionen är att antalet studenter ska öka främst inom tekniska utbildningar. Inom vissa områden ska antalet studenter minska alternativt bibehållas på nuvarande nivå. Antalet utbildningar i förhållande till antalet studenter ska bli mindre för att säkerställa förutsättningarna för kvalitet och de lokala kvalitetskriterierna ska vara uppfyllda för utbildningar på grundnivå och avancerad nivå. Den beslutade utbildningsstrategin kommer att få stor genomslagskraft inför kommande läsår. Utbildningsutbudet för 2008/09 som är fastställt kommer inte att revideras, de mer omfattande förändringarna sker läsåret 2009/10. Rekrytering De övergripande målen i universitetets handlingsplan 2006-2008 för breddad rekrytering är att öka intresset för högre studier hos nya målgrupper, att öka antagningen från icke traditionella målgrupper samt att öka kunskapen om universitetets utbildningar hos vidareinformatörer. Årligen upprättas en handlingsplan för studentrekrytering och alla aktiviteter utvärderas som ett led i det ständiga förbättringsarbetet. Under 2007 har utbildningar inom det samhällsvetenskapliga området, civilingenjörsprogrammen samt lärarprogrammen särskilt prioriterats och särskilda satsningar har gjorts för utbildningar med specifika profiler t ex rymd, rättsvetenskap och lärare inom idrott och hälsa. Utifrån utvärderingar har rekryteringsaktiviteterna utvecklats och målgruppsanpassats. Det har resulterat i Årsredovisning 2007 13

större engagemang från både institutionerna och besökarna. Till exempel har aktiviteten Öppet hus blivit mer strukturerad och flexibel och bytt namn till En dag på LTU. Samverkan mellan institutionerna, mellan universitetet och studentföreningarna kring de olika aktiviteterna har blivit bättre. Antalet aktiviteter och antalet besökare har också ökat de senaste åren. Under året har universitetet deltagit vid 40 utbildningsmässor runt om i Sverige, samt erbjudit grupper och enskilda personer besök och aktiviteter vid universitetet. Utbildningarna och studentförebilder har presenterats på hemsidan och i trycksaker. För att på lång sikt stimulera nya målgrupper att välja högskolestudier har Teknikåttan och en brobyggartävling arrangerats för grundskolans åk 7-9. Personal har under hösten deltagit i en nationell studieresa i Storbritannien om breddad rekrytering. Sedan hösten 2007 har ansvaret för studiestarten integrerats i studentrekryteringsarbetet för att också utveckla aktiviteter i perioden mellan ansökning och studiestart. Exempelvis har ett urval av de sökande fått inbjudan till aktiviteten Sök-besök på de olika campusorterna, för att uppmuntra dem att tacka ja till sin utbildningsplats. REDovisning av regeringens uppdrag och särskilda åtaganden ÅRK Mål helårsstudenter Den negativa trenden med ett vikande studentunderlag har fortsatt under året. Det totala antalet helårsstudenter, inkl särskilt åtagande decentraliserad utbildning, uppgick 2007 till 6 669 studenter, vilket är nästan 700 färre än året innan. Antalet helårsstudenter har sjunkit med närmare 1 900, eller 22 %, jämfört med 2004 då universitetet redovisade en topp i studentantalet. Antalet helårsstudenter minskade mest inom området naturvetenskap och teknik, ca 250, och inom humaniora, samhällsvetenskap, juridik, ca 270. Även området undervisning och vård redovisade färre helårsstudenter. n Tabell 16 Helårsstudenter, totalt 2005 2 006 2007 Hum, Sam, Jur 2 601 2 391 2 125 Nat, Tekn 3 409 3 093 2 846 Undervisning 687 534 406 Övrigt 82 93 70 Musik 260 262 256 Vård 739 655 603 Design 24 29 36 Teater 15 16 16 Media 59 53 50 Konst 11 14 Medicin 209 197 201 Idrott 52 29 32 Dans 14 Summa 8 137 7 363 6 669 n Tabell 17 Helårsprestationer, totalt 2005 2006 2007 Hum,Sam, Jur 2 153 1 954 1 750 Nat, Tekn 2 746 2 641 2 294 Undervisning 641 568 381 Övrigt 69 87 55 Musik 242 238 227 Vård 715 620 582 Design 27 24 30 Teater 15 16 16 Media 45 47 37 Konst 12 12 Medicin 201 173 187 Idrott 47 31 25 Dans 11 Summa 6 901 6 411 5 607 n Tabell 18 Helårsstudenter, exkl särskilda åtaganden 2005 2006 2007 Utfall* 7 867 7 190 6 553 Mål inom NT-området 3 350 3 610 3 450 Utfall* 3 339 3 010 2 781 *För samtliga år är utfallet beräknat exkl de delar av decentraliserade platser (270 hst) som avräknas mot särskilda anslag. Regeringens mål 2007 för antalet helårsstudenter inom det tekniska och naturvetenskapliga området var 3 450 studenter. Utfallet, exklusive decentraliserad utbildning som finansieras separat, blev 2 781 helårsstudenter, knappa 670 studenter färre än målsättningen. I de decentraliserade utbildningarna fanns 80 helårsstudenter inom tekniknaturvetenskap. För de konstnärliga utbildningarna finns en övre gräns för antalet helårsstudenter inom respektive utbildningsområde. Produktionen under året har i stort sett legat i nivå med de givna begränsningarna, förutom området design som har en överproduktion med 16 helårsstudenter och området musik som producerat något färre helårsstudenter än begränsningarna medger. Antalet nyregistrerade studenter på programutbildningar har minskat. Totala antalet nyregistrerade studenter under 2007 uppgick till 2 019 studenter, vilket är en minskning med 20 % jämfört med 2002. Minskningen är dock marginell jämfört med 2006. Ytterligare en av orsakerna till det vikande studentantalet är, förutom färre nyregistrerade och det allmänt goda konjunkturläget, att andelen studenter som avbryter studierna i förtid har ökat. Under verksamhetsåret har tre projekt genomförts för att bryta den negativa trenden. Prestationsgraden 2007 var 84 %, vilket är en minskning med tre procentenheter jämfört med 2006. 14 Årsredovisning 2007

Examen i utbildning grundnivå och avancerad nivå Luleå tekniska universitet har examensmål för civilingenjörsexamen, sjuksköterskeexamen inklusive röntgensjuksköterskeexamen, lärarexamen med inriktning mot tidigare år med särskilt mål för förskola och förskoleklass samt lärarexamen med inriktning mot senare år. Minst 30 % av lärarexamina bör vara inriktad mot matematik, naturvetenskap eller teknik med en omfattning av minst 60 högskolepoäng. Behovet av yrkeslärare ska särskilt beaktas för inriktningar mot senare år. Därutöver ska arbetsmarknadens behov av högskoleingenjörer beaktas. Utöver regeringens examensmål har universitetet två lokala examensmål för perioden 2005-2008. Universitetet ska producera totalt 800 magisterexamina med ämnesdjup och 210 högskoleingenjörsexamina. Universitetets åtgärder för att öka genomströmningen och därmed examenskvoten för samtliga utbildningar har fortsatt under året. Ett resultat är en modell för kontinuerlig uppföljning av program. Uppföljningssystemet ger underlag för stödinsatser som leder till ökad genomströmning och högre examenskvot på övergripande och individuell nivå. Implementering av modellen har startat. Åtgärder och ökat stöd till programstudenter, under främst första läsåret, ska minska antalet studieavbrott. Civilingenjörsexamen Universitetet bedömer att examensmålet för perioden inte kommer att uppnås. Största orsaken är nedgången av antalet nybörjare och den minskade antagningen till högre årskurs. Av årets 322 utfärdade civilingenjörsexamina ingår 15 civilingenjörer som har studerat i arenautbildning. I förhållande till antalet antagna studenter till civilingenjörsutbildningar fem år tidigare ger det en examenskvot på närmare 72 %, vilket är en ökning i förhållande till föregående år med tre procentenheter. Examenskvoten för civilingenjörer har därmed ökat under de två senaste åren. Särskilda åtgärder i form av individuell uppföljning och förändringar i undervisning och examination kan vara bidragande orsak till ökningen. Examenskvoten exklusive examina från arenorna ger en examenskvot på drygt 68 %. Sjuksköterske- och röntgensjuksköterskeexamen Examensmålet för sjuksköterske- och röntgensjuksköterskeexamina för perioden kommer att uppnås. Under 2007 har totalt 113 yrkesexamina utfärdats för sjuksköterske- och röntgensjuksköterskeutbildningarna. I förhållande till antagna studenter tre år tidigare blir examenskvoten 68 %. Fördelat per examen, sjuksköterska 68 % och röntgensjuksköterska närmare 67 %. Examenskvoten för röntgensjuksköterskor har ökat kraftigt från föregående års 48 %. Skälen till föregående års låga kvot, byte av utbildning och studieavbrott, återfinns inte i studentgruppen för årets utfärdade examina. I antalet sjuksköterskeexamina ingår två examina utfärdade inom Arena livsstil, hälsa och teknik. Examenskvoten är nio procentenheter lägre än föregående år för sjuksköterskorna. Studieuppehållen har ökat p g a högre kvalitetskrav både på förkunskaper och i kurser. Utbildningen ges som campusutbildning och distansutbildning där distansutbildningen har lägre genomströmning. Lärarexamen Under 2007 har totalt 267 lärarexamina utfärdats. Av dessa hade 131 inriktning mot tidigare år varav 70 mot förskola och förskoleklass. Antalet lärarexamina med inriktning mot senare år, inklusive gymnasium, var 136. Totalt har antalet examina för lärarutbildningen minskat med 39 stycken eller närmare 8 % i förhållande till föregående år. Examenskvoter, förhållandet mellan antagna studenter och examina, för de olika lärarexamina och inriktningarna är inte möjlig att ange på grund av studenternas möjlighet till val av inriktningar med olika studielängder inom utbildningen. Det är tveksamt om universitetet uppfyller examensmålet på 565 lärarexamina med inriktning mot tidigare år. Delmålet om 200 examina mot förskola och förskoleklass kommer att uppfyllas. Examensmålet om 320 examina mot senare år, inkluderande examina mot undervisning i gymnasieskolan, har uppnåtts. Universitetet ska redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att säkerställa att tillräckligt antal studenter väljer inriktning mot arbete i förskola och förskoleklass. Antalet platser för inriktningar mot förskola och förskoleklass har ökats n Tabell 19 Examensmål för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Mål Utfall Utfall Utfall Utfall Måluppfyllelse 2005-2008 2005 2006 2007 05-07 t o m 2007 Civilingenjörsexamen 1645 360 388 322 1 070 65% Sjuksköterskeexamen 400 140 125 113 378 95% Lärarexamen med inr mot tidigare år* 565 93 180 131 404 71% varav förskola/förskoleklass 200 17 70 70 157 79% Lärarexamen med inr mot senare år 320 139 126 136 401 125% * inkluderar förskollärare och fritidspedagoger Årsredovisning 2007 15

kraftigt. Utöver nyantagning till dessa inriktningar får antagna studenter information i samband med val. Studenter som antagits till öppen ingång får information och möjlighet att söka inriktningar mot förskola och förskoleklass. Särredovisning ska göras för vilka examina som räknas in i uppgifter om examensmål. I de redovisade examina för tidigare år ingår två fritidspedagogexamina. I examina för senare år ingår sex examina för grundskollärare 4-9 samt sju gymnasielärarexamina. I redovisade examina för senare år ingår 13 examina för yrkeslärare. Universitetets mål är att i minst 30 % av lärarexamina bör matematik, teknik eller naturvetenskap ingå med minst 60 högskolepoäng. Det har inte uppfyllts under året. Antalet utfärdade examina med sådan inriktning var 53, vilket är 20 % av totala antalet utfärdade lärarexamina. Årets resultat är detsamma som föregående års. De utfärdade examina med inriktningar mot matematik, naturvetenskap eller teknik är fördelande enligt nedan; Matematik Naturvetenskap Teknik Tidigare år/förskola 6 12 Senare år/gymnasium 20 4 2 Yrkeslärare 7 Grundskollärare åk 4-9 2 Totalt 28* 16 9 *Av ovanstående examina har 8 stycken även inriktning mot naturvetenskap alternativt teknik. Intresset för lärarutbildning med inriktningar inom matematik, naturvetenskap och teknik är fortsatt lågt. Universitetet ser stora problem med att kunna uppfylla målen även framåt baserad på den rekrytering som redan skett. Övriga examina Universitetet ska enligt regleringsbrevet särskilt beakta arbetsmarknadens behov av högskoleingenjörer. Totalt har 61 högskoleingenjörsexamina utfärdades under 2007. Universitetets lokala mål, att inom perioden 2005-2008 utfärda minst 210 examina, har redan uppnåtts. Totalt för åren 2005, 2006 och 2007 har 212 högskoleingenjörsexamina utfärdats. 210 magisterexamina med ämnesdjup har utfärdats under året. Totalt för åren 2005, 2006 och 2007 har 710 magisterexamina med ämnesdjup utfärdats. Universitetets lokala mål, att inom perioden 2005-2008 utfärda 800 magisterexamina, bedöms uppfyllas och överskridas. Tio masterexamina inom tekniskt område är utfärdade enligt ny förordning, ingen ettårig magisterexamen är utfärdad. Totalt har 1 479 examina utfärdats vid Luleå tekniska universitet under 2007. Det är en minskning med 135 examina i förhållande till föregående år. Minskningen har skett för samtliga utbildningsområden. Arenautbildningarna har en ökning av antal examina. Examen i utbildning på forskarnivå Universitetet ska under perioden 2005 till 2008 nå 250 examenspoäng inom det tekniska området och 35 examenspoäng inom det humanistisk-samhällsvetenskapliga området. Det innebär i genomsnitt 62,5 respektive 8,75 poäng per år. Universitetet bedömer att examensmålet för perioden 2005-2008 nås inom båda vetenskapsområdena. Från och med 2004 har universitetet årligen ökat det totala antalet examenspoäng trots en successiv nedgång inom det tekniska området. 62 poäng nåddes under 2007 vilket innebär ett krav på minst 55 poäng under 2008 för att målet för perioden ska nås. En kraftig uppgång i antalet examenspoäng skedde under 2007 inom det humanistisk-samhällsvetenskapliga området. Det högsta antalet examenspoäng sedan universitetet fick vetenskapsområdet 1997 nåddes under året, 29 poäng. Antalet doktorsexamina ökade med 86 % sedan föregående år inom det humanistisk-samhällsvetenskapliga området. Av dessa hade 27 % föregåtts av en licentiatexamen vilket är en minskning och motsvarar den nivå som gällde 2003. En mindre nedgång sker inom det tekniska området vad gäller antalet doktorsexamina. 73 % av avlagda doktorsexamina har föregåtts av licentiatexamen vilket även gällde för åren 2005 och 2006. Antalet licentiatexamina har minskat successivt inom båda vetenskapsområdena från och med 2005. Bland de examinerade ökar andelen kvinnor både för licentiat- och doktorsexamina och inom båda vetenskapsområdena. Andelen kvinnor som disputerade 2007 motsvarar ungefär den andel kvinnor som påbörjade doktorsutbildningen under åren 2001 och 2002. n Tabell 20 Examensmål för utbildning på forskarnivå Mål Utfall Utfall Utfall Utfall Måluppfyllelse Vetenskapsområde 2005-2008 2005 2006 2007 05-07 t o m 2007 Humanistisk-samhällsvetenskapligt 35 13,5 18,5 29 61 174% Tekniskt 250 67,5 65,5 62 195 78% 16 Årsredovisning 2007

n Tabell 21 Examina per vetenskapsområde inom forskarutbildningen Antal doktorsexamina Antal doktorsexamina Antal examina som inte föregåtts av som föregåtts av Antal i forskarutbildningen licentiatexamen 1 licentiatexamen 1 licentiatexamina 1 omräknade enligt 2 Vetenskapsområde 2007 2007 2007 2007 Humanistisk-samhällsvetenskapligt 19(43) 7(23) 13(60) 29(84,5) Tekniskt 14(50) 37(150) 59(265) 62(257,5) 1 Antal examina utan omräkning. 2 Doktorsexamen räknas som en examen, om den inte föregåtts av licentiatexamen. Doktorsexamen som föregåtts av licentiatexamen och licentiatexamen räknas som en halv examen. Inom ( ) anges det beräknade antalet för perioden 2005-2008 Decentraliserad utbildning Särskilt åtagande under 2007 var att anordna decentraliserad utbildning motsvarande minst 270 helårsstudenter. Tio programutbildningar har pågått varav två, ädelstensteknik och bilsystemteknik, startade under hösten. Fyra utbildningar avslutades under året; två högskoleingenjörsutbildningar; bilsystemteknik och bergmaterial samt en lärarutbildning och en utbildning i ädelstensteknik. Utbildningarna har distribuerats till orter huvudsakligen i Norrbotten, där studiegrupper bildats. Resultatet uppgick till 116 helårsstudenter med 98 helårsprestationer, en prestationsgrad på 84 %. Prestationsgraden ligger på samma nivå som universitetets totala prestationsgrad. Universitetet har inte nått målet på 270 helårsstudenter. En orsak är att antalet nystarter av utbildningar i decentraliserad form har varit färre de senaste åren. Den totala kostnaden för decentraliserad utbildning var 12,1 mnkr. n Tabell 22 Helårsstudenter decentraliserad utbildning 2005 2006 2007 Mål 270 270 270 Utfall 293 173 116 Utveckling av genomförandeformer, pedagogik och teknik har lett till att universitetet har ett stabilt utbud av utbildningar som genomförs på distans, både program och kurser. Distansutbildningar genomförs med varierande grad av distansöverbryggande teknik, bildande av studiegrupper och i samarbete med lärcentra. Utbildningarna omfattade 1 225 helårsstudenter och 954 helårsprestationer. Prestationsgraden var 78 % vilket är 6 procentenheter lägre än genomsnittlig prestationsgrad för universitetets utbildningar. Under 2007 gavs sjutton programutbildningar varav sju på avancerad nivå. Tyngdpunkten finns fortfarande inom utbildningsområdet vård men utbildningar finns också inom samhällsvetenskap, teknik och lärarutbildning. De flesta program genomförs med en hög grad av distansöverbryggande teknik. Femton av de program som startade under året finns inom nätuniversitetet. Antalet helårsstudenter inom nätuniversitetet har ökat med 12 % till 854 i jämförelse med 2006. Antalet helårsprestationer har ökat med 9 % under samma period, till 634. Inom universitetsbibliotekets Learning Resource Centre (LRC) har en samordning skett av kompetenser och funktioner för att stödja studenter och personal som arbetar med distansutbildningar. IT pedagoger och högskolepedagogisk samordnare samt universitetets representant för SNH (Samverkan för nätbaserad utbildning) verkar för utveckling inom området. LRC har också ansvaret för gemensamma verksamhetssystem inom flexibelt lärande. Avtal mellan lärosäten och UR/Copyswede ger lärare och studenter tillgång till UR:s filmer, TV- och radioprogram. I dag är 20 lärosäten anslutna till den lärosätesgemensamma server som initierats inom SNH. Vidare pågår arbetet inom SNH för att utveckla lärobjekt. Rymdvetenskap i Kiruna Luleå tekniska universitet och Umeå universitet har sedan 2001 ett särskilt uppdrag att bedriva utbildning och forskning i rymd- och miljövetenskap i Kiruna. Sedan årsskiftet 2006/2007 gäller överenskommelsen att Umeå universitet ansvarar för forskning och utbildning inom miljövetenskap och Luleå tekniska universitet ansvarar för forskning och utbildning inom rymdvetenskap. Luleå tekniska universitets verksamhet omfattar utbildning i rymdvetenskap på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå samt forskningen inom rymdteknik. Närheten till Institutet för Rymdfysik (IRF) och den rymdrelaterade industrin i Kiruna har en avgörande betydelse för verksamheten. Universitetet är sedan hösten 2005 koordinator för en Erasmus Mundus utbildning - en tvåårig mastersutbildning i Rymdvetenskap och rymdteknik. Institutionen i Kiruna ansvarar för andra terminen samt för vissa inriktningar under sista årskursen. Universitetet ansvarar för en civilingenjörsutbildning i rymdteknik. Under året har en kandidatutbildning i rymdteknik utvecklats för start hösten 2008. Antalet helårsstudenter uppgick till 54,8, en minskning med knappt 5 % från föregående år. Universitetet har under 2007 fått ett särskilt anslag på 6,2 mnkr för att bedriva utbildning i rymdvetenskap i Årsredovisning 2007 17

Kiruna. Universitetet prioriterar verksamheten genom att under 2007 fördela ytterligare 4,6 mnkr till utbildningen. Forskarskola i rymdteknik Luleå tekniska universitet leder den nationella forskarskolan i rymdteknik, med Umeå universitet som partneruniversitet. Forskarskolan bedrivs vid Kiruna rymd- och miljöcampus och baseras på den samlade kompetensen inom Institutet för rymdfysik (IRF) och de båda universiteten. Syftet är att utbilda forskare och lärare för den svenska rymdbranschens behov och att stärka forskningsöverbyggnaden för utbildningen på grundnivå. För närvarande finns 22 doktorander, varav åtta är antagna inom det tekniska vetenskapsområdet vid Luleå tekniska universitet. Övriga doktorander är antagna vid Chalmers samt vid universiteten i Lund, Stockholm och Umeå. Av dessa 22 doktorander är sex kvinnor. Uppdraget att vid utgången av 2007 ha examinerat minst sjutton doktorander har förlängts till utgången av 2008 eftersom vissa doktorander anslöts till forskarskolan senare än 2002. Tretton av doktoranderna har hittills avlagt licentiatexamen, nio har disputerat (fyra under 2005 och 2006 samt fem under 2007). Luleå tekniska universitet och partneruniversitetet samarbetar inom forskarskolan bl a i utveckling av kurser. Under året har en workshop och två forskarutbildningskurser genomförts. En självvärdering av verksamheten har gjorts under 2007 på uppdrag av Högskoleverket. Tekniska fakultetsnämnden vid Luleå tekniska universitetet har fastställt ett program för en andra omgång av forskarskolan i rymdteknik. Den startar under 2008. Scenografiutbildning Luleå tekniska universitet bedriver scenografiutbildning, TV och filmscenografi, sedan hösten 2005. Uppdraget är att anordna utbildning för motsvarande 32 helårsstudenter. Antalet helårsstudenter 2007 var 33. Utbildningen är tvåårig och leder till en högskoleexamen. Före 2005 bedrevs utbildningen som kommunal eftergymnasial utbildning. Universitetet övertog utrustning och arkiv från tidigare utbildning. Investeringar i form av lokaler och kompletteringar av utrustning för ateljéer och laborationslokaler har skett och utbildningen är idag fullt utbyggd. I övergångsskedet bemannades utbildningen utöver universitetspersonal med kompetens från den kommunala verksamheten för att säkerställa smidig övergång. En lärare från den tidigare kommunala utbildningen är anställd som konstnärlig adjunkt vid institutionen i Skellefteå. Ett antal lärare, både yrkesverksamma och inom akademin, är anställda som gästlärare. Utbildningen startade vid universitetet som yrkeshögskoleutbildning enligt tidigare förordning. Inför hösten 2007 har utbildningen omarbetats för att uppfylla krav för högskoleexamen enligt ny förordning. Utbildningen har två inriktningar, scenografi och attributmakeri. De ger fördjupade kunskaper och praktisk erfarenhet av att utformas scenmiljöer, kläder, föremål och effekter för teater, film, TV och utställningar. I utbildningen ingår praktiska moment i samverkan med nationella produktionsbolag som SVT och TV4 samt Dramatiska Institutet. Samverkan med programmen datorgrafik och speldesign ger unik utbildningsprofil på grundnivå inom konstnärliga området spel och animation, inkluderande manus, programutveckling och scenografiproduktion. Högskoleverket har under året beviljat universitetet rätten att nyttja särskilt behörighetsprov till och med 2011. Utbildningen har som mål att leda till konstnärlig examen. Lärarutbildning med inriktning mot minoritetsspråk Universitetet erbjuder minoritetsspråken samiska, meänkieli och finska som en specialisering i lärarutbildningen. Kurserna kan också sökas av yrkesverksamma lärare och andra språkintresserade. Lärarstudenter kan även välja finska AI 15 poäng och finska AII 15 poäng som en specialisering i sin examen. Alla behöriga sökande har erbjudits plats. Kurserna i samiska och meänkieli hade bara en sökande per kurs. Båda studenterna valde att läsa motsvarande kurser i Umeå där studiemiljön är större. Universitetet samarbetar med Umeå universitet för att kunna erbjuda finska utöver A-nivå. Finska Meänkieli Samiska Antal erbjudan platser 60 5 5 Antal sökande 12 1 1 Antal helårsstudenter 6,5 0 0,1 Antal helårsprestationer 3,0 0 0 Lärarutbildning med dansinriktning Luleå tekniska universitet har i uppdrag att anordna lärarutbildning med dansinriktning för motsvarande 15 helårsstudenter. Antalet helårsstudenter 2007 var 14. Danslärarinriktningen i lärarutbildningen vid Luleå tekniska universitet inrättades 2003 som den första danslärarutbildningen i Sverige. Inriktningen kan väljas mot yngre år och upp till gymnasiet. Danslärarinriktningen ges vid campus i Piteå och delar av utbildningen kan även studeras vid Danshögskolan i Stockholm. Under 2007 har lärarkompetensen förstärkts liksom den konstnärliga kvaliteten. Antalet lärarledda danslektioner i klassisk balett, modern dans och jazzdans har utökats. Inom respektive dansgenre ges dansträning, metodik, improvisation och komposition. En övningsskola i klassisk barnbalett har startats. Ett samarbete med en kommundoktorand i dans har inletts. Två danslärare undervisar i klassisk balett och jazzdans. Utöver detta engageras timlärare för undervisning i övriga dansgenrer. En danspedagog inom ämnet pojkar och dans har ur ett genusperspektiv gett exempellektioner kring pojkar och dans. Danslärarutbildningen har ett nära samarbete med Frankrikes nationella utvecklingscentrum för Dans i skolan Danse au coeur. Franska gästlärare med inriktning på koreografi med och för barn har varit koreografer in residence vid danslärarutbildningen under hösten 2007. Samarbetet mellan danslärarutbildningen vid Luleå tekniska universitet och Kulturrådet med programmet Dans i skolan har vidareutvecklats och stärkts. Ett nationellt nätverk har initierats med syfte att stimulera till metodut- 18 Årsredovisning 2007

veckling, forskning och kompetensutveckling i dans. Ett seminarium Barn, dans och lärande har arrangerats under året. Arbete för att säkra ändamålsenliga lokaler för danslärarutbildningen har påbörjats. Nybörjare i matematik Under 2007 hade universitet 410 tkr i särskilda medel för att minska klyftan mellan de reella kunskaperna i matematik och ingångsnivån för matematik på högskolan. Institutionen för matematik har ansvarat för medlen och de har använts till: Propedeutisk kurs i matematik och föreläsningar i studieteknik för nya studenter på högskole- och civilingenjörsprogrammen. Samarbete med matematiklärare vid andra universitet och gymnasieskolor. Matematik är ett färdighetsämne, där kontinuerligt arbete under kursens gång har avgörande betydelse för resultatet. Från 2007 erbjuds därför nybörjarstudenterna att göra delprov med kunskapskontroll under baskurserna. Väl utförda delprov ger bonuspoäng vid tentamen. Resultat märktes redan vid första tentamen i matematik hösten 2007 när 68 % av studenterna blev godkända. Motsvarandet resultat har under de senaste fem åren legat mellan 50 och 60 %. Det tyder på att metoden förbättrar prestationen. För att stärka samverkan mellan forskare i matematikdidaktik och matematiklärarna i regionens skolor har en kombinationstjänst mellan Luleå kommun och universitetet inrättats. Universitetet kommer att delta i det nationella arbetet med nätbaserad överbryggningskurs i matematik. Särskild utbildning för lärare i yrkesämnen Under året har sökande antagits till lärarutbildning för yrkesämnen, en heltidsutbildning omfattande 90 hp. Totalt registrerades åtta personer, att jämföra med femton förra året. Nedgången kan till viss del bero på att utbildningen genomförs som heltidsstudier samt att andra möjligheter till kompetensutveckling har erbjudits genom Lärarlyftet. Yrkesmeriter tillgodoräknas och utgör den andra delen i lärarutbildningen. Utbildningen genomförs i en studiegrupp tillsammans med studenter i grundskolans och gymnasiets allmänna ämnen. Validering av yrkesmeriter samordnas med andra högskolor med hjälp av branschexperter. En svårighet är att nå de intresserade i så god tid att validering kan ske innan studiestarten, då kontakten med branschföreträdare kan ta tid. Studenternas yrkesbakgrund varierar. En liten övervikt för utbildning till lärare inom omvårdnadsprogrammet noterades 2007. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Grundnivå Universitetet har utbildningar på grundnivå inom teknik, samhällsvetenskap, vård, musik/media, humaniora samt teater och lärarutbildning. De flesta program finns inom tekniskt område; civilingenjörs- och högskoleingenjörsutbildningar samt tvååriga generella utbildningar. Inom det samhällsvetenskapliga området fanns totalt 11 program där de f lesta var kandidatutbildningar och inom vårdområdet fem program varav fyra var yrkesutbildningar. Av utbildningarna inom vårdområdet ges tre på distans. Inom musik och teater har utbildningsutbudet förändrats med anledning av ny förordning då tidigare konstnärliga examina upphört och två nya konstnärliga kandidatutbildningar startat, musik och skådespelare. Inom medieområdet har fyra utbildningar börjat under året. För undervisningsnivåerna förskola/förskoleklass, fritidshem och fritidsverksamhet, grundskolans tidigare år, senare år och gymnasiet gavs tolv inriktningar. Den tidigare mycket stor valmöjligheten bland examina på de tvärvetenskapliga arenautbildningarna har begränsats i och med ny utbildningsstruktur. Under 2007 startade tre arenor. Totalt erbjöds 78 utbildningar på grundnivå under 2007. Av dessa har 70 startat och resterande ställts in. Utbildningarna socialt arbete samt receptarie ställdes in med anledning av högskoleverkets beslut om examensrätt och examensrättsprövning. Övriga inställda utbildningar är på grund av få sökande. Ytterligare statistikuppgifter om utbildningar på grundnivå finns i bilaga 2. Avancerad nivå Universitetets utbildningar på avancerad nivå har sin tyngdpunkt inom tekniskt område. Totalt erbjöds 15 masterutbildningar och en magisterutbildning inom området. Samtliga master- och magisterutbildningar har internationell rekrytering. Inom vårdområdet har sex specialistsjuksköterskeutbildningar getts på distans med obligatoriska träffar. Tre masterutbildningar samhällsvetenskapliga inriktning startade, varav varav två med internationell rekrytering. Inom musikområdet har en master startat under året. Totalt erbjöds 33 utbildningar på avancerad nivå. Av dessa har nio magisterutbildningar och en masterutbildning inom samhällsvetenskap inte startat med anledning av få sökande. Ytterligare statistikuppgifter om utbildningar på avancerad nivå finns i bilaga 2. Sökande och registrerade Grundnivå Större gymnasiekullar har inte gett utslag i sökandestatistiken. Det kan vara en följd av att många inte uppnår grundläggande behörighet. Även arbetsmarknadsläget påverkar benägenheten att påbörja högskolestudier eller kompetensutveckling. Det påverkar resultatet av rekryteringsinsatserna och antalet sökande totalt och per utbildning. Sökandetrycket som ett mått på efterfrågan är inte enty- Årsredovisning 2007 19

utbildning utbildning beteendevetenskap utbildning ( ) Totalt antal förstahandssökande Antalet registrerade nybörjare digt. Faktorer som antagningspoäng, tillgång till platser och behörighetskrav påverkar sökandemönstret. Den omfattande efteranmälningsprocessen påverkar antalet registrerade. Tendensen att fatta sena beslut i val av utbildning innebär att antalet efteranmälningar till kurser och program ökar. En ungefärlig uppskattning är att andelen efteranmälningar är 15 % av antalet sökande. Merparten är efteranmälningar till kurser. Luleå tekniska universitet hade 2 886 förstahandssökande till program på grundnivå. Det är en minskning med 347 jämfört med föregående år. Det totala antalet sökande minskade med 11 %, från 14 038 till 12 559. Efterfrågan på fristående kurser minskade med 5 %. Flertalet kurser fyllde inte sina utbildningsplatser. De mest attraktiva kurserna var internetbaserade, tids- och ortsoberoende. Dessa kurser fungerar både som introduktion till högre studier och som fort- och vidareutbildning. Minskad efterfrågan medförde att många programutbildningar vid universitetet hade svårt att fylla sina platser, särskilt program inom delar av den tekniska sektorn men även ett stort antal inriktningar inom lärarutbildningen. Högst sökandetryck räknat på förstahandssökande per plats uppvisade, liksom tidigare år, hela vårdområdet. Även ljudteknikutbildningen, brandingenjörs- och fastighetsmäklarutbildningen attraherade många sökande. Under året registrerades 1 812 studenter, en ökning med 48 personer, 3 %, jämfört med 2006. Mer än hälften av utbildningsområdena ökade. n Tabell 23 12 942 Förstahandssökande och registrerade nybörjare på grundnivå Antal 5000 4 247* 4000 3000 2000 1000 0 2005 2 014* 3 233* 1 764* 2 886 2006 2007 Antal förstahandssökande Antal registrerade nybörjare 1 812 n Tabell 24 Förstahandssökande och registrerade nybörjare på grundnivå Arenor 2007 114 72 159 2006 109 215 2005 136 Civilingenjör 2007 407 496 2006 371 491 2005 Högskoleingenjör 477 641 2007 2006 2005 83 48 109 76 193 124 Lärare 2007 241 351 2006 261 411 2005 304 Samhällsvetenskap 452 2007 338 419 2006 327 479*** 2005 360 Musik, media och teater 549*** 2007 157 309* 2006 148 437 2005 166 583** 2007 2006 2005 Hälsovetenskap 317 290 273 755 745*** 895*** 0 200 400 600 800 1000 Antal förstahandssökande Antal registrerade nybörjare * exkl. 410 st ansökningar till skådespelarprogrammet ** exkl. 372 st ansökningar till skådespelarprogrammet *** För att möjliggöra jämförelser mellan år, har uppgifterna för 2005 och 2006 omräknats enligt Bolognastrukturen *För att möjliggöra jämförelser mellan år, har uppgifterna för 2005 och 2006 omräknats enligt Bolognastrukturen Antal 2500 2 284* 2 421 Antalet förstahandssökande ökade för civilingenjörsutbildningarna 2000 1 760* jämfört med tidigare år, även om 1500 ökningen var blygsam. En stabil och positiv trend märks 1000fortfarande för väg- och vatten, arkitektur samt 500 teknisk design. 285 Även rymdteknik 293 hade 207 positiv rekryteringsbild. Det är fortfarande svårt att rekrytera till ett antal 0 2005 2006 2007 civilingenjörsutbildningar, främst inom data/elektronik Antal förstahandssökande och kemi. Antal registrerade nybörjare För civilingenjörsutbildningarna noterades en uppgång av antalet *För registrerade att möjliggöra jämförelser med 10 %, mellan eller år, 36 har individer. uppgifternaför för 2005 och 2006 omräknats enligt Bolognastrukturen sex av utbildningarna ökade antalet registrerade, med väg- och vatten och rymdteknik i topp. Utbildningar med minskat antal registrerade är bl a maskinteknik och EEIGM/materialteknik. Inom övrig teknisk utbildning finns en av universitetets mest efterfrågande utbildningar, brandingenjör med 86 förstahandssökande, om än med en minskning från 2006 då 149 sökte utbildningen i första hand. Området visade en kraftig ökning av registrerade nära en tredubbling. I huvudsak beror det på ökat utbud. Det finns dock fortfarande ledig kapacitet, 20 % av platserna är inte nyttjade. Fem högskoleingenjörsutbildningar gavs och endast en av dessa hade fler förstahandssökande än utbildningsplatser, högskoleingenjörsutbildning i bilsystemteknik. Högskoleingenjörsutbildningarna hade fortsatt negativ registreringstrend, från 76 registrerade 2006 till 48. Även 20 Årsredovisning 2007