Policy för inköp och användning av tjänstebilar i Södertälje kommun Antagen av Södertälje kommunfullmäktige 2001-09-24 148. Dnr: 01/137 Allmänt Denna policy gäller för inköp och användning av alla tjänstebilar inom Södertälje kommun. Lastbilar och förmånsbilar omfattas i tillämpliga delar. Policyn är indelad i olika avsnitt där del ett behandlar beställning och inköp av fordon, del två handhavande av kommunens bilar och del tre slutligen om tjänstekörning i privatbil. Kommunfullmäktige har i sitt agenda 21-program antagit ett långsiktigt mål som anger att år 2007 skall 75% av Södertälje kommuns bilar drivas med förnyelsebart bränsle. Denna policy syftar till att detta mål skall uppnås. Policyn är i många stycken kortfattad men ytterligare information finns i bifogade dokument Anvisningar till Södertälje kommuns bilpolicy, siffrorna inom parentes bakom de olika punkterna hänvisar till anvisningarnas motsvarande stycken. I begreppet inköp av bil innefattas även leasing. Det väsentliga är beslutet om införskaffande av tjänstebil. Finansieringsform väljs utifrån gällande skattelagstiftning. Upphandling, inköp och val av finansieringsform hanteras av Fordonssektionen vid Samhällsbyggnadskontorets Entreprenadenhet. 1. Beställning och inköp av tjänstebilar Behov av bil till avdelning eller enhet anmäls av kontorschef till Tekniska kontoret. Beslut om val av fordon sker efter behovsanalys med hänsyn till miljöegenskaper, funktion, och säkerhet m m. Målet ska vara minsta fordonsstorlek med lägsta drivmedelsförbrukning relaterat till behovet och med hänsyn till säkerhetskrav. (2.1, 2.2) Personbilar bör alltid vara av kombityp. (1.1) Fordonsenheten vid Tekniska kontorets Entreprenadenhet upphandlar i samarbete med Inköpsavdelningen fordon som täcker brukarnas behov och överensstämmer med säkerhets- och miljökrav i denna policy. (1.1, 2.1, 2.3 2.4.,3.1, 3.2, 3.3, 4.1, 4.3-4.10) Vid upphandling av nya bilar skall miljökrav, dvs bränsleförbrukning, bränsletyp, återvinningsbarhet, däckstyp mm samt driftskostnader och tillgänglighet till service och reservdelar ges hög prioritet.( 2.4, 4.1, 4.1 4.10) Forts. Nya bilar som köps in skall vara vita och skall vara märkta med tjänstebilsskylt, tjänstebilsnummer och kommunens vapen. Miljöbilar kan vara skyltade med dekal som visar att detta är en miljöbil. Inga övriga dekaler skall förekomma. (1.3)
Alla tjänstebilar skall förutom normal standardutrustning vara utrustade med vinterdäck, dubbade eller av friktionstyp, lastgaller mellan kupéutrymme och personutrymme, elektrisk motorvärmare och uttag för kupévärmare samt värmereflekterande vindruta, eller om sådan inte finns, luftkonditionering. Kompletteringar kan göras vid behov. (1.2) Alla tjänstebilar hålls helförsäkrade genom kommunens centrala försäkring. Försäkringen täcker även skador på förare och eventuella passagerare. (3.5) Säkerhetskrav vid upphandling av tjänstebilar Tjänstebilar som upphandlas skall uppfylla kraven för EG-direktiv 96/79/EG och 96/27/EG eller för 3 eller 4 stjärnor i klassningssystemet EuroNCAP. För bilmodeller som funnits i trafik så länge att de hunnit bli bedömda enligt Folksams redovisning är kravet även att de skall vara som medelbilen eller bättre. (3.1) Personbilar skall ha ABS-bromsar. (3.2) Sätenas ryggstöd i anslutning till lastutrymmet skall vara stabila och skydda passagerarna mot inträngande last. Detta kan anses vara uppfyllt om kraven i ECE-reglementet 17.07 uppfylls. Nackskydd möjliga att ställa in även för långa personer skall finnas. (3.4) Förarmiljön skall gå att ergonomiskt anpassa till föraren. (3.3) Miljökrav vid upphandling av tjänstebilar Vid upphandling av nya bilar skall följande prioriteringsordning iakttas: 1. Bilar i miljöklass 1 drivna av hybridmotorer eller möjliga att köra på förnyelsebart bränsle, biogas eller etanol, E85. Detta gäller under förutsättning att försörjningsfrågan för aktuellt bränsle är löst på ett ekonomiskt och rationellt vis. (4.3, 4.7, 4.8). 2. Övriga bilar i miljöklass 1. (4.1) 3. Övriga bensindrivna bilar. (4.4) 4. Bilar möjliga att köra på RME. (4.6) 5. Dieseldrivna bilar. (4.5) Oavsett vilket bränsle den upphandlade bilen drivs av eller vilken miljöklass den tillhör skall eftersträvas fordon vars förbrukning inte överstiger den som anges i aktuell tabell från Delegationen för ekologiskt hållbar upphandling. (Eller delegationens efterföljare.) (4.1) Forts. Vid utbyte av däck skall trafiksäkerheten komma i första hand, i övrigt skall miljösynpunkter beaktas. Till bilar som ofta går tungt lastade eller på långresa skall nytillverkade däck finnas som alternativ. Såväl nya som regummerade däck skall vara utan giftklassade HA-oljor i slitbanan om sådana finns tillgängliga.
Policyns miljökrav kan komma att innebära högre kostnader. Det kan därför bli aktuellt med speciella budgetanslag för att konvertera bilparken så att Agenda 21-kraven kan uppfyllas senast år 2007. 2. Handhavande av tjänstebil Allmänt Tjänstebilar skall hållas välvårdade och prydliga. För övrig information om skötsel, ansvar, underhåll och driftskostnader mm hänvisas till det internhyresavtal som upprättas vid leverans av tjänstebil till förvaltning/avdelning. (1.3, 2.4) Se även bifogade allmänna villkor för hyra av fordon. Dok: Villkor För bilar som enbart tankas vid kommunens förråd erhålles uppgifter på mätarställning, bränslevolym och vem som tankat på bränslefakturan. I bilar som även tankas på andra tankstationer skall finnas körjournal där uppgifter om mätarställning, bränslevolym och vem som tankat noteras vid varje tankningstillfälle. Kommunens tjänstebilar är enbart till för kommunens anställdas tjänsteärenden. Annan användning är ej tillåten. Utanför tjänstetid skall tjänstebil stå uppställd vid tjänsteställe. Undantag endast vid viss typ av beredskapstjänst. Rökförbud gäller i kommunens bilar. Säkerhet Såväl förare som samtliga passagerare skall använda säkerhetsbälte. (3.6) Föraren ansvarar för att bilen lastas på ett säkert sätt. Lastskydd skall vara monterat vid lös last i kupéutrymmet. (3.4) Förare som regelbundet transporterar barn, klienter eller patienter bör ha kunskaper i första hjälpen och brandskydd. (3.6) Passagerare som ej har ett yrkesmässigt behov av att bli transporterade skall ej åka med i tjänstebil. (3.7) Förare av tjänstebil skall inte samtidigt köra bil och hantera en lös telefon. Tjänstebilar skall ha hållare för mobiltelefon på instrumentbrädan. (3.8) Miljö Förares vilja och kunskaper kan påverka driftkostnader och miljöpåverkan i ansenlig grad. I enlighet med Kommunstyrelsens beslut 281 år 2000 skall därför alla tjänstebilsförare dels utbildas i ekokörning, dels skall drivmedelsförbrukningen mätas och redovisas årligen. (4.2) Tjänstebilar skall när så är möjligt tankas vid Kommunens tankstation vid Ekensberg varvid mätarställning alltid skall anges.
3.Tjänstekörning i privatbil Vid transport av barn, klienter eller patienter i privatbil i tjänsten gäller samma krav på förarkompetens och bilbälten som vid transport med tjänstebil. (3.6) Kontoren rekommenderas att normalt inte träffa bilavtal med anställda som har bensinbil utan katalysator. (5.1) Bilagor: 1. Anvisningar till Södertälje kommuns bilpolicy. Dok: Anvisningar, bilpolicy Allmänna villkor för hyra av fordon
Anvisningar till Södertälje kommuns bilpolicy Dessa anvisningar utgör ett komplement till den bilpolicy Tekniska nämnden beslutat om den 21 mars -2001. Anvisningarna skall ses som förklaringar och anvisningar samt som en bakgrund till den i många stycken mycket kortfattade policyn. Allmänt 1.1 Utförande/modell Personbilar bör alltid vara av kombityp, skälen till detta är dels att prisskillnaden är relativt marginell samtidigt som användbarheten ökar. Flertalet av kommunens bilar kommer under brukningstiden att användas av flera kontor och enheter. Undantag kan göras för ex. vis miljöbilar om kombivariant ej finns i modellprogrammet. 1.2 Utrustningsstandard Förutom olika bilars ordinarie standardutrustning skall kommunens tjänstebilar vara utrustade med: - Vinterdäck, dubbade eller av friktionstyp beroende på behov - Lastgaller mellan kupé och lastutrymme - Elektrisk motor- och kupévärmare - Värmereflekterande vindruta eller, om sådan inte finns, luftkonditionering. Se även punkt 3.3 nedan. Avsteg från denna utrustningsstandard beslutas av kontorschef eller enhetschef. 1.3 Positiv reklam Kommunens bilar utgör ett markant inslag i gatubilden. De skall därför ge ett välskött och enhetligt intryck. Alla tjänstebilar skall vara märkta med tjänstebilsskylt, tjänstebilsnummer och kommunens vapen. Miljöbilar kan vara försedda med dekal om detta. Inga övriga dekaler skall förekomma. Respektive användare ansvarar för att hålla bilen ren och välvårdad. Nya bilar som köps in skall vara vita. Bilarnas ålder är av mindre betydelse, flertalet bilar rullar mindre än 1500 mil per år varför de under sin livslängd ej kommer att slitas ut. För att undvika att tjänstebilarna skall ge negativ reklam skall de bytas när de börjar se rostiga eller när slitaget medför försämrad driftsäkerhet och därmed markant ökade driftskostnader. Är de inte utbytta innan skall de bytas vid 10 års ålder. 1.4 Förarkompetens Körkort för aktuellt fordon är givetvis ett självklart krav. Till detta kan ställas krav på utökad kompetens för att ge bättre säkerhet och minskad miljöbelastning. För detaljer om hur kompetensen kan höjas se nedan. Beträffande säkerhet, se punkt 3.6 och beträffande minskad miljöbelastning se punkt 4.2 nedan. 2 Ekonomi 2.1 Inköp Beslut om inköp av bil till avdelning eller enhet fattas av kontorschef. Inköpspriset belastar Tekniska kontorets investeringsbudget. Pga gällande MOMS-regler köps personbilar in på leasingavtal varvid halva momsen får lyftas. Avskrivning och
räntekostnad debiteras därefter månadsvis av Fordonssektionen vid Tekniska kontorets Entreprenadenhet som en intern hyreskostnad. För detaljer i övrigt om det interna hyresavtalet hänvisas till bifogade HYRES- AVTAL med tillhörande ALLMÄNNA VILLKOR. Fordonssektionen upphandlar därefter fordon som uppfyller specificerade krav avseende funktion, miljö och säkerhet samt kan förutses ge lägsta möjliga kapital och drifts-kostnader under bilens livslängd. 2.2 Alternativ till inköp av ny bil Många av kommunens tjänstebilar rullar relativt få mil per år. Genomsnittlig körsträcka är c:a 1600 mil per år men spridningen är stor. Från c:a 500 mil per år upp till flera tusen mil. Totalkostnaden stiger givetvis med högre antal mil men kostnaden per mil blir högre vid lägre körsträcka. Ett ekonomiskt och miljömässigt bra alternativ kan vara bilpooler. Enkla system för bokning kan göras i Outlook och kräver inga ytterligare investeringar. 2.3 Användning Kommunens tjänstebilar är enbart till för att kommunens anställdas tjänsteärenden. Annan användning är ej tillåten. Utanför tjänstetid skall tjänstebil stå uppställd vid tjänsteställe. Undantag endast viss typ av beredskapstjänst. 2.4 Driftskostnader Användaren betalar bränsle, service och reparationer. - När så är praktiskt möjligt köps bränsle vid kommunens egna tankställe vid Ekensbergsanläggningen varvid registreringsnummer och vägmätarställning anges. - Vid tankning på annat ställe förs körjournal med angivande av datum, vägmätarställning och bränslemängd. - Service och reparationer kan utföras vid kommunens bilverkstad vid Ekensbergsanläggningen. Driftskostnader, driftsäkerhet och möjligheter att snabbt få fram reservdelar är en tung post vid bedömning av vilka bilar som skall upphandlas. - Besiktning beställes och betalas av Fordonsenheten vid Tekniska förvaltningen. Användaren ansvarar för att besiktningen utförs. 3 Säkerhet 3.1 Krocksäkerhet Krocksäkerhet omfattar de skyddande egenskaper bilen har när olyckan inträffar, t ex. bilbälten, krockkuddar, huvudstöd etc. Tjänstebilar som upphandlas skall uppfylla kraven för EG-direktiv 96/79/EG och 96/27/EG eller för 3 eller 4 stjärnor i klassningssystemet EuroNCAP. Bilarna skall också ha en tjänstevikt om minst 1000kg. Dessa krav är enligt rekommendationer från Vägverket. För fullständig information om detta se Vägverkets Webplats: http://www.vv.se/fo_ytraf/fordon/krocktest/euroncap/euroncap.htm Forts. Beträffande krocksäkerheten sammanställer Folksam årlig statistik över hur förare och passagerare klarar sig i olika bilmodeller. Eftersom det krävs ett ansenligt antal olyckor
för att denna typ av statistik skall bli representativ omfattas endast bilmodeller som funnits i trafik några år. För komplett information se: http://www.vv.se/fo_ytraf/fordon/krocktest/folksam/folksam.htm Om bilmodellen som planeras inköpas finns med i denna statistik skall den ha en krockoch körsäkerhet som medelbilen eller bättre. 3.2 Körsäkerhet Körsäkerhet innebär de egenskaper som hjälper till att minska risken för olyckor. Som exempel kan nämnas bilens väghållning, förarens sikt och bromssystemet. Beträffande bromssystemet har de flesta nya bilar ABS-bromsar som standard men i de fall de inte är standard skall kommunen vid beställning kräva ABS-bromsar. 3.3 Arbetsmiljö Tjänstebilen utgör i högre eller lägre grad den anställdes arbetsmiljö. Nedanstående grundkrav bör därför ställas på bilar som upphandlas. - Förarmiljön skall gå att ergonomiskt anpassa till föraren. Detta är normalt inget problem i moderna bilar men kan innebära att särskilt långa förare måste erbjudas annat än standardbil. För övrigt skall bilen vara utrustad i enlighet med utrustningslistan vid punkt 1.2 3.4 Last Föraren ansvarar för att bilen lastas på ett säkert sätt. Särskild vikt skall läggas vid att ej placera lösa föremål så att dessa kan skada förare eller passagerare vid en eventuell krock. I praktiken innebär detta att last i personbilar skall placeras så att den har stöd mot ryggstöd och att säkerhetsnät finns vid hög last. 3.5 Försäkring Bilarna hålls helförsäkrade genom kommunens centrala försäkring. Fordonsenheten ansvarar för att nya bilar rapporteras till försäkringsbolaget i samband med inköpet. Försäkringen täcker även skador på föraren och eventuella passagerare. Vid skada skriver föraren en skadeanmälan och lämnar till Fordonsenheten som ombesörjer att skadeanmälan går till Försäkringsbolaget. Bilen lämnas till reparation efter överenskommelse med Fordonsenheten. 3.6 Transport av barn, klienter eller patienter Vid upphandling av persontransporter från externa åkerier ställer kommunen krav på kunskaper enligt Vägverkets studieplan Hjälp på väg. Samma krav bör ställas på förare av kommunala fordon som regelbundet transporterar barn, klienter eller vårdtagare. Kraven i studieplanen är bland annat kunskaper i första hjälpen och brandskydd. Utbildning kan genomföras av KommunHälsans och Brandförsvarets personal. För ytterligare information om studieplanen och om svenska företag som utbildar enligt denna modell, se nätet på adress: http://www.vv.se/publ_blank/kursplaner/trafiksakerhet/hjalp_pa_vag/program.htm Forts.
Ett ytterligare krav vid transport av barn, klienter eller patienter är att samtliga skall vara fastspända med säkerhetsbälte. Lagstiftningen anger inget uttryckligt förbud mot fler passagerare än bilen är registrerad för men säger att man inte får utsätta förare eller passagerare för risker vilket man gör om man skjutsar passagerare utan säkerhetsbälte. 3.7 Medåkande Passagerare som ej har ett yrkesmässigt behov av att bli transporterade skall normalt ej åka med i tjänstebil. Barn som är med sina föräldrar på jobbet skall endast undantagsvis och endast efter arbetsledningens godkännande i varje enskilt fall åka med i tjänstebil. 3.8 Mobiltelefon Mobiltelefonen är ett användbart redskap som sparar många resor och mycket tid. Samtidigt finns uppenbara risker med att köra bil och samtidigt hantera och tala i en mobiltelefon. Att förbjuda förare av bilar i tjänsten att svara i telefon under bilkörning medför att en stor fördel med mobiltelefonen försvinner. Sannolikt skulle även efterlevnaden bli begränsad. Med telefonen monterad i hållare på instrumentbrädan och någon form av handsfri, antingen som en komplett högtalande telefon eller med hörsnäcka och mikrofon på sladd kan de största riskerna undvikas och tillgängligheten hållas hög. 4 Miljö 4.1 Miljöklassningsregler nya bilar Alla nya personbilar som säljs i Sverige är miljöklassade. Det är utsläppen av luftföroreningarna koloxid (CO), kolväten (HC), kväveoxider (NOx) och partiklar som styr klassningen. Användningen av katalysator har minskat utsläppen av dessa avgaser. Bränsleförbrukning och dithörande utsläpp av koldioxid (CO 2 ) påverkas inte av katalysatorn och ingår inte i bedömningen av miljöklass. Miljöklass 1 är den bästa miljöklassen och personbilar i denna klass har varit befriade från fordonsskatt de första fem åren. Enligt ett regeringsförslag som skall behandlas under året får bilar i miljöklass 1 som säljs under år 2000 en rabatt på fordonsskatten med 3500 kr och bilar som säljs år 2001 eller senare får 1500 kr i rabatt. I miljöklass 1 placeras de bilar som i förtid uppfyller de skärpta gränsvärdena för avgasutsläpp från personbilar som blir obligatoriska i EU den 1 januari 2006. Dessa krav motsvarar de avgaskrav som redan gäller i Kalifornien. I miljöklass 2 placeras de bilar som i förtid uppfyller de skärpta gränsvärdena för avgasutsläpp från personbilar som blir obligatoriska i EU den 1 januari 2001. Miljöklass 2 upphör för personbilar personbilsliknande lätta lastfordon den 1 januari 2001. Kraven blir då obligatoriska och överförs till att gälla som specifikation för miljöklass 3. I Miljöklass 3 är de bilar placerade som uppfyller gällande grundkrav sedan den 1 januari 1997. Dessa krav skärps den 1 januari 2001 varvid nuvarande miljöklass 2 blir klass 3 och miljöklass 2 försvinner. Tyvärr finns fortfarande endast ett begränsat utbud av bilar godkända enligt miljöklass 1.
4.2 Förarpåverkan Att använda bilen överlagt och köra ekonomiskt är enkla och bra sätt att både bidra till minskad miljöpåverkan och minskade kostnader. Ett samlingsnamn för ekonomisk och ekologisk bilkörning är ekokörning. Bl a ett finskt företag erbjuder ekokörning i ett utbildningspaket som har utarbetats i samband med Autoliitto, Motiva och Visual Safetay OY i Finland om faktorer som påverkar ett miljövänligt och ekonomiskt körsätt. Materialet har bearbetats och anpassats för svenska förhållanden av STR, Svenska Trafikskolors Riksförbund med stöd av Vägverket och Statens Energimyndighet. Programmet är registrerat under varunamnet Ecodriving. En komplett utbildning i Ecodriving omfattar följande områden: - Allmän information om vad Ecodriving är och varför man skall köra ekonomiskt - Individuellt testformulär om tänkesätt och kunskaper - Betydelsen av att välja rätt körväg eller rutt - Praktiskt exempel på hur körsätt och rutt påverkar bränsleförbrukning och medelhastighet - Beräkning av genomsnittsförbrukning och besparing Efter beslut av Södertälje Kommunfullmäktige skall tjänstebilsförare i Södertälje kommuns kontor och bolag utbildas i Ekokörning. Ett projekt syftande till att uppfylla detta pågår på Tekniska kontorets Entreprenadenhet. För vidare information om ekokörning hänvisas till det finska företagets hemsida: http://www.ecodriving.com 4.3 Bränslealternativ Södertälje kommun har i sitt Agenda 21 arbete angett som mål att år 2007 skall bilismens kodioxidutsläpp ha minskat med 10% jämfört mot 1990 års nivå. Som aktivitet att uppnå detta skall år 2007 kommunens fordon till 75% drivas av el, biobränsle eller motsvarande. De bränslen som kan komma ifråga är redovisade nedan med kortfattade beskrivningar av för- och nackdelar. De faktaunderlag som ligger till grund för uppställningen är hämtade från publikationer utgivna av nedanstående verk och myndigheter: - Broschyr utgiven av Vägverket, Konsumentverket, Naturvårdsverket och Bilprovningen gemensamt med namnet Vilken bil väljer du? Kalla fakta om bränsleförbrukning, koldioxid och miljöklass. - Miljödepartementets alternativbränsleutredning - Stockholms stad nyhetsbrev Miljöbilar - Miljöfordon i Göteborg. En mycket informativ domän på Internet: http://www.miljofordon.org - Diverse debattinlägg hämtade på nätet Två huvudgrupper av bränslen kan urskiljas, fossila bränslen baserade på olja eller naturgas och förnyelsebara bränslen baserade på biomassa. De fossila bränslena, bensin, diesel och naturgas är väl fungerande men ger stora utsläpp av olika mer eller mindre farliga avgaser. Olika reningstekniker har förbättrat avgasvärdena på framförallt bensinmotorn men utsläppen av koldioxid påverkas inte av katalysatorn. Det finns ett rakt samband mellan utsläppen av koldioxid och förbrukning av fossila
bränslen. Dvs lägre bränsleförbrukning ger lägre koldioxidutsläpp. Forts. Förnyelsebara bränslen baserade på biomassa finns idag men vissa av dem har även de en negativ miljöpåverkan. Positiv gemensam egenskap för dem är dock att de vid förbränning inte ökar på atmosfärens belastning av koldioxid i lika hög grad. De olika bränslen som enligt nuvarande bedömning kan komma ifråga redovisas nedan: 4.4 Bensin som finns i olika miljöklasser men den bensin som säljs på svenska tank-stationer är den miljömässigt bästa. Bensin har högt energiinnehåll och ger vid användning i moderna bilar bra avgasvärden med undantag för koldioxid. 4.5 Diesel, finns i olika miljöklasser men det är nästan undantagslöst den bästa kvalitén som säljs på svenska tankstationer. Även diesel har högt energiinnehåll. Dieselbilar för-brukar mindre bränsle än motsvarande bensinbilar. Pga den lägre bränsleförbrukningen är koldioxidutsläppen från en modern dieselbil lägre än från en bensinbil. Utsläppen av kväveoxider, partiklar och cancerframkallande ämnen är högre från en dieselbil. 4.6 RME eller rapsmetylester är dieselolja framställd med rapsolja som råvara. Det är alltså ett förnyelsebart bränsle varför det inte påverkar belastningen av koldioxid till atmosfären i lika hög grad. Övriga egenskaper och miljöbelastning är lika med eller något bättre än "vanlig" diesel. 4.7 Naturgas/Biogas är samma typ av gas, dvs metangas men med olika ursprung. Bensindrivna bilar kan förhållandevis enkelt konverteras till gasdrift och kan köras på alternativt bensin eller gas. Utsläppen av de flesta hälsofarliga och försurande ämnen är betydligt lägre vid drift på gas.(jämfört mot vid bensindrift). Nettoutsläppen av växthusgaser vid biogasdrift är mindre än 10% av utsläppen vid användning av bensin. Tankstation för gas saknas i Södertälje men om efterfrågan uppstår kommer detta sannolikt att lösa sig. En fördel vid gasdrift är att både biogas, naturgas och bensin kan användas. En nackdel är att gaskonverteringen kostar c:a 30 tkr. Biogas produceras av Bl a Telge Återvinning AB vid anläggningen i Tveta. Vi har i arbetet med denna sammanställning undersökt möjligheten att köpa metangas producerad vid Tveta för att använda till fordonsdrift. Tyvärr är detta inte ekonomiskt försvarbart. Dels används all producerad gas till fjärrvärmeproduktion i Järna, dels är gasen inte ren nog för fordonsdrift utan dyrbar rening. I Stockholm pågår utbyggnad av biogas producerad av rötslam från reningsverk. Nuvarande produktion är c:a 250000 m 3 gas per år men utbyggnad pågår till totalt c:a 4 650 000m 3 år 2001. Närmaste tankstation för biogas är f n OKQ8 i Årsta i södra Stockholm men om efterfrågan ökar kommer sannolikt även tillgången att öka. Drivmedelskostnaderna är som för bensin. 4.8 Etanol kan i personbilar användas i form av E10 eller E85. E10 är bensin med 10% etanolinblandning. E85 består av 85% etanol och 15% bensin. Bensininblandningen görs för att förbättra startegenskaperna. Etanol framställs f n av inhemsk skogsråvara. E10 kan användas i ett flertal bilmodeller av senare årgångar utan ombyggnation. E85 kan användas i personbilar med FFV-motor (Fuel Flexible Vehicle).
Utsläppen av e flesta hälsofarliga och försurande ämnen samt växthusgaser är vid körning med E85 i FFV-motorer mycket lägre än vid bensindrift. Drivmedelskostnaden är, med nuvarande skatterabatt, ungefär som för bensin. 4.9 Elektricitet som drivmedel ger i personbilar mycket begränsad räckvidd. De kan därför endast komma ifråga vid mycket specifika förhållanden. De har hög energieffektivitet, avger nästan inget buller och inga avgaser. Detta gäller även om man tar hänsyn till den miljöpåverkan som sker vid produktionen av elkraft. Alla elbilsmärken på marknaden har batterier av nickel-kadmiumtyp idag. Denna batterityp är besvärlig ur miljösynpunkt. Bränslekostnaderna för elbilar är låga, 1:50 2:00 kr per mil. 4.10 Hybrider Till denna lista över bränslen kan tilläggas att det finns bilar som kan drivas av olika bränslen. Det mest kända exemplet är Toyota Prius som har både el- och bensindrift. Vid försiktig körning i stadstrafik går den på el men så fort man gasar på lite extra kopplas bensinmotorn in. Köregenskaperna är förträffliga och bränsleförbrukningen är låg, c:a 0,5 liter per mil men inköpspriset är högt. 5 Privatbil i tjänsten 5.1 Då kommunen i och med denna policy ställer förhållandevis avancerad miljökrav på de bilar som köps in är det logiskt att även ställa vissa krav på övriga bilar som används för tjänstekörning. Ett grundläggande krav bör därför vara att kontoren ej tecknar bilavtal med anställda som kör bensindriven bil utan katalysator.