Elisabeth Lindholm Utvecklingsledare för Resurscentrum Integration (RCI) elisabeth.lindholm@stromsund.se Ulrica Eriksson Engholm, pedagog Resurscentrum Integration (RCI), Lärare i svenska som andraspråk åk 1-SFI. ulrica.engholm@stromsund.se
Strömsunds kommun 12 000 invånare 5 tätorter 2003-4 % utrikesfödda 2015 mer än 10 % utrikesfödda 100 kommunplatser 2015 30 kommunplatser 2016 5 boenden för ensamkommande samt utsluss Idag 68 barn inskrivna. I avtalet 2016 75 platser varav 63 för asylsökande
Det övergripande målet är hela tiden att det enskilda barnets migrationsprocess ska vara Begriplig hela vägen. Med det menar vi allt som händer inuti och runtomkring barnet, allt från känslor till praktiska förändringar.
Resurscentrum Integration organiserar stöd till: förskola, grundskola och gymnasieskola andra verksamheter som möter nyanlända barn, ungdomar och deras föräldrar enskilda barn och ungdomar, föräldrar familjer
Varför jobbar vi med föräldrarna om vi vill förbättra förutsättningarna för barnen?
Barnfamiljer i migration (föräldraperspektivet) Familjerna kan vara splittrade Nedsatt omsorgsförmåga hos föräldern Föräldern kan vara ständigt påverkad av det egna traumat, sätter sitt eget lidande i centrum Föräldrarna kan få svårt att kontrollera sina aggressiva impulser eller annan egen problematik Familjedynamiken förändras; familjestruktur i gungning i migrationens spår
Barnfamiljer i migration (barnperspektivet) Barn har svårt att föreställa sig vad migration kan innebära och är ofta inte förberedda Barnen bär många gånger sorgen över förlusterna inom sig själva Barnens liv präglas av brist på kontinuitet, stabilitet, trygghet och förutsägbarhet Barn har mer än vuxna fokus på HÄR och NU Barnen anpassar sig snabbare än de vuxna 11 11
12
OK OK Mamma Pappa Storasyster Lillebror Mellanbror Lillasyster Mormor OK 13
Talar man om vilka förväntningar man har på en förälder i skolan eller i övriga samhället? Vems referensramar utgår vi ifrån?
Man vet hur man är förälder även om man inte kan svenska
Välkomstsamtal Dialog samtal om erfarenheter och förväntningar inför sina barns skoltid i Sverige Hemlandet Resan hit Nu i Sverige Basinformation kring ex skolplikt, skolåret, olika pedagogiska metoder. Formulär som följer barnet, inför inskrivningssamtalet.
Välkomstsamtal När? Hur? Varför?
Kan ni berätta lite om hur ni bodde tidigare och vad ni gjorde innan ni kom till Sverige? Vad arbetade ni föräldrar med? Finns det något som din lärare skulle behöva veta om dig? (Ex Vill du ha en kram när du är ledsen eller vill du hellre vara ifred en stund? Hur kan jag hjälpa dig om du inte förstår eller om du blir väldigt arg? )
Grevåkerskolan
Omklädningsrum
Idrottsal
Duschar
Föräldragruppsverksamhet eller tematräffar
Viktigt att Att möta föräldrarna där de befinner sig erfarenheter, tankar, känslor, farhågor och förhoppningar
Hur arbetar vi? Föräldragruppsverksamheten ingår i deltagarnas etableringsplaner Föräldragruppen genomförs i samverkan med SFI Alltid tolk - Telefontolk? Platstolk? Samlar språkgrupper för att underlätta arbete med tolk Både kvinnor och män
Vår historia tre generationer
Förändringar i familjen Är det någon lag eller regel som du vill ha mer information om? Vad känner du är viktigt för dina barn i det nya landet? Har dina barn samma framtidsbild som du har?
Kärlek och kaos - om barnuppfostran och barns behov
Skola Hur funkar det i svensk skola?
Hur funkar förskolan?
Sex- och samlevnadsundervisning Varför? Vad? Hur? Vad tycker du om det?
Vår kropp Snopp Kuk Slida Fitta Balle Vagina Penis Snippa Underliv Kön
Hur gör jag nu? Ahmed är pappa till tre barn, förra vintern kom han och hans familj från Sudan till Sverige som kvotflyktingar. De bor i en lägenhet i en liten kommun i mellersta Sverige. De två yngsta flickorna har nyligen börjat i förskolan och inskolningen gick mycket bra. Pappa Ahmed är bekymrad över sin son Faisal som har börjat i tvåan. Faisal är ofta ledsen när han ska på skolan - pappan förstår inte riktigt varför och tänker att han ska prata med hans lärare på det kommande föräldramötet. När Ahmed kommer till föräldramötet då vet han inte riktig hur han ska göra så han sätter sig längst bak i rummet. Ingen hälsar på honom och han har svårt att förstå vad läraren och de andra föräldrarna säger. Han känner sig väldigt utanför. Ahmed hade förväntat sig att han skulle kunna prata med läraren om sin oro för Faisal och om hur han mår. Men på föräldramötet diskuterade man bara om en klassutflykt där man skulle grilla korv och vad föräldrarna skulle hjälpa till med. Pappan tycker att det är väldigt konstigt i Sverige, att skolan gör sådana saker med eleverna. Korv är ingenting som hans son vill äta - han är ju muslim. Ahmed tycker att Faisal ska lära sig läsa och skriva i skolan och inte grilla korv.
Hur hade vi som personal kunnat göra detta föräldramöte på ett annat sätt? Vilka tips har du till Ahmed?
Föräldramöten Alltid tolk eller språkstöd Tydlighet med syftet för mötet Informationsbrev/inbjudan skickas hem. Tänk på språket! Tid för diskussion/reflektion i ex. bikupor Avsatt tid efter mötet för frågor
Hur kan vi arbeta? Anpassat material till nyanlända föräldrar (bilderböcker, enklare översättningar, material från skolverket) Fler inbokade samtal Språkstöd (inte barnet, modersmålsläraren eller studiehandledaren) Tematräffar
Ladda ned material, publikationer och konferensdokumentation www.begripligt.nu