VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2011. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)



Relevanta dokument
VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)

Statistik Lars Valter

Resultat Smärtkliniken

HFS Hälsovinstmätningsprojekt

FRÅN EN UTOMSTÅENDE BETRAKTARE: NÅGRA AV GERIATRIKENS STYRKOR

En sjukförsäkring i förändring

SBU:s sammanfattning och slutsatser

Allmänt hälsotillstånd

Resultat efter rehabilitering

HFS HÄLSOVINSTMÄTNINGSPROJEKT. delrapport 1

Sammanställning av utvärdering av 15-metodutbildningar

EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL

Lägesrapport En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige

VALPLATTFORM LANDSTINGET I KALMAR LÄN

STUDIEHANDLEDNING. Kursansvarig: Tony Falk Telefon:

Linnéuniversitetet. Prestationsanalys 2015

Hälsoekonomisk aspekter hur fördelas resurser när det gäller träning för äldre?

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering

Skriva uppsats på registermaterial

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

mförelser Av sjukvårdens kvalitet och effektivitet

UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISTSJUKSKÖTERSKPROGRAM I PALLIATIV VÅRD

PM Besvärsstudie 2008

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Indikatorer Bilaga

Hälsoekonomisk aspekter på fysisk aktivitet för äldre. Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting

Geriatriskt forum Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg. Hur började det?

Methodological aspects of toe blood pressure measurements for evaluation of arterial insufficiency in patients with diabetes

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård

36 poäng. Lägsta poäng för Godkänd 70 % av totalpoängen vilket motsvarar 25 poäng. Varje fråga är värd 2 poäng inga halva poäng delas ut.

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Akutsjukvård med inriktning mot ambulanssjukvård II 40 poäng (AKAM2)

Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin

Bilaga Ersättning 2016

Barn- och ungdomspsykiatri

Sömnproblematik, stress och behandling

10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat

PsoReg (Register för Systembehandling av

Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22 april 2002

Kvalitetsbokslut Vårdplats- och mottagningsenheten KSK

Hur arbetar man kunskapsbaserat?

Att bli bemött med respekt och lyhördhet i kontakten med ASIH-teamet

Maria Boesen Journalgranskning på 9 patienter från Leg. dietist medicinavdelning och 3 patienter från kirurgavdelning

RättspsyK. Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister. Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010

Pressmeddelande. Öppna jämförelser gynnar både patienter och sjukvård

Inledande resultat från kostnad nytta analys nyförskrivning av hörapparater

SWEDCON - Nationellt register för medfödda hjärtsjukdomar, FAR14-025

RESULTATGUIDE NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING 2008

Jämlik hälsa och vård

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter

Utvärdering av Lindgården.

Allt fler kvinnor bland de nyanställda

Vårdens resultat och kvalitet

Skolplaneenkät 2015 Elever grundskola

SVEA Sammanhållen vård genom enhetliga arbetssätt

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007

Palliativ vård vid olika diagnoser

Dnr: Statliga pensioner trender och tendenser

Kostnader sista levnadsåret

BESLUT. Datum TLV bedömer att Byettas subventionsstatus bör omprövas. Detta gäller även övriga läkemedel inom samma klass.

Mindre slutenvård per vårdtagare, antal invånare med hemsjukvård ökar Ökad tillgång till behandlingar Synergieffekter i övrig kommunal verksamhet

Forskningsmeritering en orsak till tidsbegränsade anställningar

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2014

ortopedisk behandling

Policydokument. Nationellt kvalitetsregister för Esofagusoch Ventrikelcancer (NREV)

2. Bor du ensam? Ja, jag bor helt ensam Nej, jag delar hushåll med make/maka/sambo eller annan person t.ex. syskon, barn, föräldrar

Arbetsmaterial Socialdepartementet. PM Bakgrund om regeringens satsning: Kortare väntetider i cancervården. Bakgrund

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 Daglig Verksamhet Falkenberg Nytida AB

kartläggning av hemsjukvården i Sverige Indikatorer vården och omsorgen om äldre personer Marianne Lidbrink, Äldreenheten, Socialstyrelsen

Äldrenämnden. att med beaktandet av resultatet lägga rapporten till handlingarna.

Trött på att jobba? REDOVISAR 2000:10

Hur värderas vårdens yrken? En undersökning bland landstings- och kommunalråd

Vård i samverkan kommuner och landstinget i Uppsala län

Förstudie; Äldres läkemedelsanvändning vid kommunens särskilda boenden

ME01 ledarskap, tillit och motivation

Statistikens grunder (an, 7,5 hsp) Tatjana Nahtman Statistiska institutionen, SU

DE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA?

Bilaga 5. Tema: Ledarskap och ledning

Uppföljning av längd och viktmätningar av personer med cerebral pares GMFCS III-V vid barn- och ungdomshabiliteringen i Jönköpings län.

Levnadsförhållanden i Skaraborg

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti:

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005

Att göra en vetenskaplig poster

Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron?

ATT VARA LÄRARE I DAGENS MEDIESITUATION

Evidensbaserad medicin

Berit Andersson

Per Malmström Skånes Onkologiska Klinik Lunds Universitetssjukhus Institutionen för Kliniska vetenskaper Lunds Universitet

SJUKSKRIVNING OCH STRESSRELATERAD OHÄLSA

POPULATION OCH BORTFALL

* För info om våra kurser i Beteendemedicin och Hälsopsykologi I + II (10+10p), se: 1

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN Verksamhetsberättelse Stiftelsen Vidarkliniken EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN OCH ANTROPOSOFISK LÄKEKONST

SVP. Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus med stöd av MEDDIX

Vården vid palliativ smärta

Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014 Aleris Omsorg

Antagning till högre utbildning höstterminen 2016

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning ambulanssjukvård

Patientsäkerhetsberättelse för Folktandvården

Diagnosfördelning per ort och totalt

SOC1ALSTYRELSEN

Transkript:

VIDARKLINIKEN 2011 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, februari 2012 Tobias Sundberg, Med dr Kontakt: I C The Integrative Care Science Center VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN OCH ANTROPOSOFISK LÄKEKONST

Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Bakgrund och metod Vidarkliniken följer varje år upp vården av alla patienter inom slutenvården med hjälp av hälsoenkäten EQ-5D. Detta frågeformulär är ett internationellt vedertaget och validerat instrument som ger en övergripande bild av patienternas hälsorelaterade livskvalitet (hälsostatus) och självskattade hälsa och som rekommenderas av Stockholms läns landsting. EQ-5D-enkäten består av fem dimensioner där varje dimension har tre nivåer som indikerar upplevt hälsotillstånd avseende rörlighet, hygien, aktiviteter, smärtor/besvär och oro/nedstämdhet (1-3). Utifrån enkätsvaren skapas ett hälsoindex (1, 2). Indexvärdet (EQ-5D-index), som teoretiskt ligger mellan 0 (död) och 1 (full hälsa), kalkyleras med hjälp av en viktningsalgoritm som baseras på referensparametrar för respektive land. Med hänsyn till begränsningen av viktningsparametrar för Sverige användes vanligen viktningen från en brittisk studie (2). Detta tillvägagångssätt är vanligt och man bortser då från eventuella skillnader mellan den brittiska och den svenska populationen. I EQ-5D-enkäten ingår även att patienterna gör en självskattning av sitt hälsotillstånd på en visuell analog skala (VAS) vilken går från 0 (sämsta hälsa) till 100 (bästa hälsa). Patienterna fyller i enkäten själv och den uppskattade tidsåtgången är cirka fem minuter. Patienterna som erhåller vård på Vidarkliniken bjuds in att besvara EQ-5D-enkäten vid ankomsten (inskrivningen) samt efter avslutad vårdvistelse (utskrivningen). För att följa hur patienternas hälsotillstånd förändras över tid gör Vidarkliniken uppföljande undersökningar där patienterna bjuds in att besvara EQ-5D-enkäten tre och nio månader efter utskrivningen. Data har analyserats i Microsoft Excel 2011 och STATA 10. Resultat EQ-5D-sammanställningen av hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa för år 2011 baseras på 560 registrerade vårdtillfällen under perioden 101101-111031. De tre största vårdkategorierna utgjordes av medicinsk-, stress och smärtrehabilitering, se Tabell 1. Majoriteten av patienterna (87 %) var kvinnor. Tabell 1. Antal vårdtillfällen per vårdkategori för år 2011 (2010 års data inom parentes). Vårdkategori Antal Procent Cancer rehabilitering/vård 100 (132) 18 (25) Medicinsk rehabilitering/vård 150 (205) 27 (38) Palliativ vård 32 (29) 6 (5) Smärtrehabilitering 125 (84) 22 (16) Stressrehabilitering 140 (83) 25 (15) Övrig rehab/vård 13 (6) 2 (1) Totalt 560 (539) 100 (100) 1

Deskriptiva och statistiska analyser Förändringar av EQ-5D-index samt självskattad hälsa på VAS över tid redovisas med deskriptiva analyser nedan (Figur 1 och 2). Vårdkategorin Övrig rehab/vård redovisas ej på grund av dess mycket begränsade underlag, n=13 (2 %). 1 0,9 0,8 0,7 0,6 Inskrivning 0,5 0,4 Utskrivning 3 mån efter utskrivning 9 mån efter utskrivning 0,3 0,2 0,1 0 Cancer rehab/vård Medicinsk rehab/vård Palliativ vård Smärtrehab Stressrehab Figur 1. Deskription av EQ-5D (Indexvärde, 0-1) för patienter som vårdats på Vidarkliniken under år 2011. Antal patienter som svarat på enkäten vid respektive mättillfälle (n1, Inskrivning; n2, Utskrivning; n3, Tre månader efter utskrivning; n4, Nio månader efter utskrivning): Cancer rehab/vård, n1=98, n2=82, n3=56, n4=22; Medicinsk rehab/vård, n1=141, n2=121, n3=86, n4=31; Palliativ vård, n1=31, n2=21, n3=12, n4=redovisas ej (<10 respondenter); Smärtrehab, n1=119, n2=102, n3=75, n4=23; Stressrehab, n1=137, n2=109, n3=73, n4=11. 100 90 80 70 60 Inskrivning 50 40 Utskrivning 3 mån efter utskrivning 9 mån efter utskrivning 30 20 10 0 Cancer rehab/vård Medicinsk rehab/vård Palliativ vård Smärtrehab Stressrehab Figur 2. Deskription av självskattad hälsa (VAS, 0-100) för patienter som vårdats på Vidarkliniken under år 2011. Antal patienter som svarat på enkäten vid respektive mättillfälle (n1, Inskrivning; n2, Utskrivning; n3, Tre månader efter utskrivning; n4, Nio månader efter utskrivning): Cancer rehab/vård, n1=98, n2=81, n3=54, n4=23; Medicinsk rehab/vård, n1=141, n2=125, n3=88, n4=31; Palliativ vård, n1=31, n2=20, n3=11, n4=redovisas ej (<10 respondenter); Smärtrehab, n1=123, n2=101, n3=76, n4=23; Stressrehab, n1=135, n2=108, n3=74, n4=11. 2

Statistiska analyser Förändringar av EQ-5D-index samt självskattad hälsa på VAS över tid redovisas genom statistiska analyser nedan (Tabell 2 och 3). Vårdkategorin Övrig rehab/vård redovisas ej på grund av dess mycket begränsade underlag, n=13 (2 %). Tabell 2. Förändring av EQ-5D-index (0-1) över tid inom de olika vårdkategorierna år 2011. Vårdkategori Tillfälle 1-2 Tillfälle 1-3 Tillfälle 1-4 Cancer rehab/vård 0.10 0.26 n=77, p=0.00-0.01 0.27 n=55, p=0.70-0.01 0.27 n=21, p=0.85 Medicinsk rehab/vård Palliativ vård Smärtrehabilitering Stressrehabilitering 0.18 0.30 n=102, p=0.00 0.04 0.31 n=19, p=0.58 0.25 0.32 n=83, p=0.00 0.18 0.27 n=96, p=0.00 0.12 0.28 n=73, p=0.00 0.12 0.25 n=26, p=0.02-0.14 0.45 n=11, p=0.34 * 0.04 0.35 n=67, p=0.38 0.11 0.27 n=67, p=0.00 0.17 0.30 n=22, p=0.02 0.09 0.23 n=10, p=0.25 Data presenteras som medeldifferens standardavvikelse. Därutöver redovisas antal patienter som analysen beräknas på (n) samt statistisk signifikans (p-värde) vid parat t-test på 95%-nivå. Tillfälle 1, Inskrivning; Tillfälle 2, Utskrivning; Tillfälle 3, Tre månader efter utskrivning; Tillfälle 4, Nio månader efter utskrivning. Analyserna baseras på de patienter som har besvarat EQ-5Denkäten både vid första vårdtillfällets inskrivning och utskrivning respektive vid uppföljning efter tre och nio månader. *Redovisas ej (<10 respondenter). Tabell 3. Förändring av självskattad hälsa på VAS (0-100) över tid inom de olika vårdkategorierna under år 2011. Vårdkategori Tillfälle 1-2 Tillfälle 1-3 Tillfälle 1-4 Cancer rehab/vård 18.99 17.19 11.68 22.64 16.91 16.78 n=78, p=0.00 n=53, p=0.00 n=23, p=0.00 Medicinsk rehab/vård 22.32 19.09 n=107, p=0.00 17.28 21.08 n=76, p=0.00 12.93 20.67 n=29, p=0.01 Palliativ vård 13.33 17.97 n=18, p=0.01 3.60 25.64 n=10, p=0.54 * Smärtrehabilitering 19.67 19.07 n=84, p=0.00 10.78 22.97 n=68, p=0.00 15.41 18.08 n=22, p=0.00 Stressrehabilitering 21.32 15.34 n=95, p=0.00 15.88 18.07 n=67, p=0.00 13.60 17.26 n=10, p=0.01 Data presenteras som medeldifferens standardavvikelse. Därutöver redovisas antal patienter som analysen beräknas på (n) samt statistisk signifikans (p-värde) vid Wilcoxon signed-rank test på 95%-nivå. Tillfälle 1, Inskrivning; Tillfälle 2, Utskrivning; Tillfälle 3, Tre månader efter utskrivning; Tillfälle 4, Nio månader efter utskrivning. Analyserna baseras på de patienter som har besvarat VAS-skalan i EQ-5D-enkäten både vid första vårdtillfällets inskrivning och utskrivning respektive vid uppföljning efter tre och nio månader. *Redovisas ej (<10 respondenter). 3

Diskussion Vården vid Vidarkliniken kan övergripande beskrivas i de fem kategorierna cancer-, medicinsk- och palliativ vård samt smärt- och stressrehabilitering. Vid en jämförelse med 2010 års sammanställning ses att antalet vårdtillfällen inom smärt- och stressrehabilitering har ökat medan övriga vårdkategorier har minskat (Tabell 1). Liksom föregående år är majoriteten av patienterna som vårdats på Vidarkliniken kvinnor. EQ-5D-resultaten för år 2011 visar att patienter inom alla vårdkategorier förbättrar sin hälsorelaterade livskvalitet/hälsostatus (EQ-5D-index) samt sin självskattade hälsa (VAS) efter vistelsen på Vidarkliniken. Dessa resultat stödjs både i de deskriptiva (Figurerna 1 och 2) och statistiska analyserna av data (Tabellerna 2 och 3). De uppmätta förbättringarna av EQ-5D-index (0-1) är generellt störst mellan inskrivning och utskrivning. Tabell 2 visar här statistiskt säkerställda resultat med förbättringar av patienternas hälsostatus på upp till 0.25 enheter (smärtrehabilitering) varefter effekterna avtar vid uppföljande mättillfällen. Nio månader efter avslutad vårdperiod är det framför allt gruppen av smärtpatienter samt de patienter som erhållit medicinsk rehabilitering/vård som rapporterar kvarstående förbättringar (Tabell 2). Den självskattade hälsan (VAS, 0-100) förbättras inom alla vårdkategorier samt verkar dessutom hålla i sig över tid med statistiskt säkerställda resultat upp till nio månader efter avslutad behandlingsperiod (Tabell 3). Denna positiva trend gäller generellt för alla grupper av patienter som vårdats på Vidarkliniken under år 2011. Underlaget för den palliativa vårdgruppen var dock för litet för att kunna utvärderas med statistiskt säkerställda resultat vid uppföljningarna som gjordes efter tre och nio månader. Detta kan delvis förklaras av att denna vårdkategori också omfattar vård i livets slutskede. Patienter som inkommer för smärtrehabilitering rapporterar konsekvent det lägsta hälsotillståndet av alla patientkategorier vid inskrivning (Figur 1). Denna grupp av patienter verkar dock liksom flera av de övriga grupperna kunna ta till sig Vidarklinikens vård på ett positivt vis. Efter nio månader uppvisar smärtpatienterna den största förbättringen av EQ-5D-index (Tabell 2) samt den näst största förbättringen av självskattad hälsa på VAS (Tabell 3). En översiktlig sammanställning av in- och utskrivningsvärden av EQ-5D-index för år 2011 jämfört med år 2008-2010 visar en trend för de olika vårdkategorierna som ligger på ungefär samma nivåer över tid (Tabell 4). Vårdkategorierna för smärta- stress och medicinsk rehabilitering påvisar störst förbättring över tid följt av cancer- och palliativ vård (Tabell 4). Tabell 4. Översikt av självrapporterad hälsostatus (EQ-5D-index) vid inskrivning och utskrivning år 2008-2011 baserat på de enkätsvar som inkommit vid respektive tillfälle. 2008 2009 2010 2011 Vårdtyp Index in Index ut Index in Index ut Index in Index ut Index in Index ut Medicinsk rehabilitering Palliativ vård Cancerrehabilitering Smärtrehabilitering Stressrehabilitering 0,57 0,70 0,63 0,75 0,61 0,70 0.62 0.72 0,43 0,63 0,43 0,61 0,42 0,61 0.48 0.66 0,50 0,62 0,57 0,60 0,59 0,65 0.58 0.62 0,28 0,52 0,32 0,50 0,28 0,54 0.34 0.59 0,47 0,67 0,50 0,67 0,45 0,67 0.47 0.66 4

Utvärderingen av hälsorelaterad livskvalitet (EQ-5D-index) och självskattad hälsa (VAS) baseras på självrapporterade svar i frågeformuläret EQ-5D. Antalet patienter som besvarat EQ-5D-enkäten är högst vid inskrivningen och minskar sedan till utskrivningen respektive uppföljningen efter tre och nio månader. Detta gäller alla vårdkategorier vilket bör beaktas vid tolkning av resultaten, framför allt med hänsyn till uppföljning och analys av statistiskt säkerställda förändringar över tid. Ju färre respondenter desto mer osäkra resultat. Mättillfällen med färre än tio respondenter redovisas ej. Kvalitetssäkring och forskning Vidarkliniken bedriver kontinuerligt ett omfattande kvalitets- och utvecklingsarbete för att säkerställa, utvärdera och förbättra den redan idag goda och effektiva vården samt vårdprocesserna på sjukhuset. Sjukhusets samlade kliniska erfarenhet av effekterna av vården för våra patienter påtalar även att för en övervägande andel av patienterna uppnås långsiktiga förbättringar i form av livsstilsförändringar. Med dessa kvalitetssäkringsprocesser som grund deltar Vidarkliniken aktivt i ett flertal olika forskningsprojekt. Ett av dessa är en pågående omfattande retrospektiv vetenskaplig studie som leds av IC The Integrative Care Science Centre (tidigare Vidarinstitutet). Studien som är den första i sitt slag i Sverige avser att systematiskt jämföra antroposofisk integrativ medicin med konventionell hälso- och sjukvård baserad på avidentifierade registerdata. Datainsamling och utvärdering i projektet genomförs av IC i samverkan med en rad aktörer. Förutom Vidarkliniken ingår även Karolinska Institutet, Stockholms läns landsting, Tieto, Försäkringskassan i Stockholm och Socialstyrelsen. Insamlingen av data sträcker sig över flera år för att kunna följa matchade grupper av Vidarklinikens och landstingsvårdens patienter över tid avseende bland annat hälsooch sjukvårdskonsumtion, läkemedelsförskrivning, sjukskrivningsdata, sjukbidrag och dödsorsaker. För första gången kommer härmed viktiga utfall inklusive hälsoekonomiska aspekter kunna sammanställas och jämföras för antroposofisk och konventionell vård i Sverige. Vidarkliniken arbetar aktivt för att inhämta kunskapsvinster och forskningsresultat som kan ha betydelse för hypotesgenerering, vårdutveckling och beslutsfattande inom svensk hälso- och sjukvård. Referenser 1. Burström, K. and C. Rehnberg, 2006. Hälsorelaterad livskvalitet i Stockholms län 2002. Resultat per utbildningsnivå, födelseland samt sysselsättningsgrupp en befolkningsundersökning med EQ-5D. Stockholms läns landsting, Centrum för folkhälsa, enheten för socialmedicin och hälsoekonomi: Stockholm. 2. Dolan, P., 1997. Modeling valuations for EuroQol health states. Med Care, 35(11): p. 1095-108. 3. Henriksson, M. and P. Carlsson, 2002. Att mäta hälsorelaterad livskvalitet en beskrivning av instrumentet EQ-5D. CMT: Linköping. www.vidarkliniken.se 5