Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2015 1
Innehåll Sammanfattande beskrivning... 3 Befolkningen i Kronobergs län ökade med 2241 personer under 2015... 4 Befolkningen ökade i samtliga av länets kommuner... 4 En historisk sett hög befolkningstillväxt fortsätter... 5 Invandringen främsta komponenten bakom tillväxten... 5 Både in- och utvandringen ökade... 6 Inrikes flyttnettot fortsatt negativt... 7 Födelsenettot minskade... 8 En högre andel äldre bland befolkningen... 8 Stora skillnader i den demografiska strukturen mellan kommunerna i länet... 9 Andelen män av befolkningen ökar... 10 Andelen utlandsfödda i Kronobergs län större än i riket... 11 Statistikbilaga... 13 Befolkningsutveckling i Kronobergs län 1990-2015... 13 Genomsnittlig årlig utveckling (i %) i länets kommuner 1990-2015... 13 Befolkningsutvecklingens komponenter i Kronobergs län 2000-2015... 14 Befolkningsutvecklingens komponenter i länets kommuner 2015... 14 In- och utvandring, Kronobergs län 2000-2015... 15 Inrikes in- och utflyttningar, Kronobergs län 2000-2015... 15 Födda och döda, Kronobergs län 2000-2015... 16 Åldersstruktur i Kronobergs län 2000-2015... 16 Åldersstrukturer i länets kommuner 2015... 17 Kvinnor och män, Kronobergs län och kommunerna 2015... 17 Utrikes födda, Kronobergs län och kommunerna 2015... 18 2
Sammanfattande beskrivning SCB sammanfattar befolkningsutvecklingen under 2015 med att: 2015 ökade Sveriges befolkning med 103 662 personer och vid årets slut uppgick den till 9 851 017 personer. Det är den hittills högsta uppmätta ökningen mellan två år. Den höga tillväxten i riket avspeglar sig i Kronobergs län som fortsätter att ha en hög befolkningstillväxt jämfört med tidigare år. Under 2015 uppgick ökningen till 1,2 % (2241 personer), vilket är en rekordökning sett till tidsperioden 1970-2015. Vid utgången av 2015 uppgick befolkningen i länet till 191 369 personer. Befolkningen ökade i samtliga av länets kommuner under 2015. Sedan 70-talet har detta bara inträffat en gång tidigare. Procentuellt sett var ökningen som störst i Lessebo kommun, i faktiska tal i Växjö. Den rekordartade ökningen under 2015 berodde främst på ett högt positivt utrikes flyttnetto, som en följd av en historiskt sett hög invandring till Sverige som helhet. Då Kronobergs län har haft en relativt sett hög invandring under senare år kom andelen utlandsfödda av länets befolkning att överstiga riksgenomsnittet. Men även ett positivt födelsenetto bidrog till befolkningsökningen i länet. Fortsatt hade länet ett negativt inrikes flyttnetto; dock ökade antalet inflyttningar och antalet utflyttningar minskade. För frågor om rapportens innehåll kontakta: robin.rikardsson@kronoberg.se 3
Total befolkning Årlig förändring i % Befolkningen i Kronobergs län ökade med 2241 personer under 2015 Folkmängden i Kronobergs län fortsätter att öka i rekordartad takt. Under 2015 uppgick ökningen till 1,2 %, vilket var en något större ökning än 2014. Detta innebar att vid slutet av 2015 hade länet 191 369 invånare. Ökningen innebar även att länet har haft en positiv befolkningsutveckling under 14 år i rad. 195000 190000 185000 180000 175000 170000 165000 1990 1995 2000 2005 2010 2015 Total befolkning Årlig förändring i % 1,4% 1,2% 1,0% 0,8% 0,6% 0,4% 0,2% 0,0% -0,2% -0,4% -0,6% -0,8% Diagram: Folkmängd i Kronobergs län och årlig förändring (1990-2015). Källa: SCB och bearbetningar av Region Kronoberg Befolkningen ökade i samtliga av länets kommuner Att befolkningen ökar i samtliga av länets kommuner under ett och samma år tillhör inte vanligheterna; sedan 70-talet har det endast hänt en gång tidigare. Procentuell Förändring i Folkmängd 2015 förändring faktiska tal 0760 Uppvidinge 1,1% 97 9319 0761 Lessebo 3,1% 260 8516 0763 Tingsryd 0,5% 62 12260 0764 Alvesta 0,4% 78 19581 0765 Älmhult 1,6% 260 16168 0767 Markaryd 2,4% 230 9779 0780 Växjö 1,3% 1138 88108 0781 Ljungby 0,4% 116 27638 Tabell: Folkmängd och förändring i länets kommuner (2015). Källa: SCB och bearbetningar av Region Kronoberg. Lessebo kommun hade under 2015 den procentuellt sett högsta befolkningsökningen, följt av kommunerna Markaryd, Älmhult, Växjö och Upvvidinge som alla hade en ökning som översteg 1 %. Uppgången i övriga kommuner låg inom intervallet 0,4 % - 0,5 %. I faktiska tal var ökningen störst i kommunerna Växjö, Älmhult samt Lessebo. 4
En historisk sett hög befolkningstillväxt fortsätter Sedan 90-talet har befolkningstillväxten i Kronobergs län haft en lägre tillväxttakt i jämförelse med riksgenomsnittet, men under 2015 var den något högre. 1,4% 1,2% 1,0% 0,8% 0,6% 0,4% 0,2% 0,0% -0,2% -0,4% -0,6% 1,2% 1,1% 0,9% 0,7% 0,7% 0,6% 0,5% 0,5% 0,3% 0,1% 0,1% -0,4% 1990-1994 1995-1999 2000-2004 2005-2009 2010-2014 2015 07 Kronobergs län Riket Diagram: Genomsnittlig årlig procentuell befolkningsförändring (1990-2014) och procentuell utveckling (2015). Källa: SCB och bearbetningar av Region Kronoberg. I Sverige finns det 21 län. Under 2015 hade Kronobergs län den femte högsta befolkningstillväxten av dem, vilket var i nivå med 2014. Ur ett längre perspektiv är detta en hög tillväxttakt för länet. Invandringen främsta komponenten bakom tillväxten Den historiskt sett höga asylinvandringen till Sverige får stort genomslag i Kronobergs län; till stora delar beror befolkningstillväxten i länet på att det invandrar fler än vad det utvandrar. För samtidigt har länet ett negativt inrikes flyttnetto. 4000 3000 2000 1000 0-1000 -2000 Utrikes flyttnetto Födelsenetto Inrikes flyttnetto Total förändring Diagram: Befolkningstillväxten uppdelad i komponenteter, Kronobergs län (2000-2015). Källa: SCB och egna bearbetningar av Region Kronoberg. 5
Det utrikes flyttnettot låg under 2015 kvar på samma nivå som under 2014. Däremot minskade födelsenettot med drygt 30 %. För andra året i rad mildrades det negativa inrikes flyttnettot något. Totalt uppgick det till -807 personer, vilket kan jämföras med -1182 personer 2014 och -1388 personer 2013. 1400 1200 1000 800 600 400 200 0-200 -400-600 Invandringsöverskott Inrikes flyttnetto Födelsenetto Totalt Diagram: Befolkningstillväxtens komponenter, Kronobergs läns kommuner (2015). Källa: SCB och egna bearbetningar av Region Kronoberg. På kommunal nivå är den gemensamma nämnaren för kommunerna att invandringen är den främst bidragande komponenten till befolkningstillväxten. I relation till befolkningsmängden hade kommunerna Lessebo och Uppvidinge ett av de högsta utrikes flyttnettot i riket under 2015. Skillnaderna mellan kommunerna är att födelsenettot och det inrikes flyttnettot varierar. Under 2015 var födelsenettot positivt i tre av åtta kommuner (Växjö, Alvesta och Älmhult), och endast Markaryds- och Växjö kommun hade ett positivt inrikes flyttnetto under året. En delförklaring till att några av kommunerna har många utflyttare inom Sverige är att de som invandrar under ett år även kan flytta vidare inom Sverige under samma år. Detta får högt genomslag för de kommuner som har haft en proportionellt sett hög invandring. Både in- och utvandringen ökade Både in- och utvandringen ökade mellan 2014-2015. Invandringen ökade med 2,9 % och utvandringen med 12 %. I relation till tidsperioden 2012-2014 minskade tillväxttakten på invandringen till länet. 6
4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 2000 2005 2010 2015 Utrikes flyttnetto Invandringar Utvandringar Diagram: In- och utvandring till Kronobergs län (2000-2015). Källa: SCB och egna bearbetningar av Region Kronoberg. Givet att invandringen och utvandringen inte förändrades särskilt drastiskt jämfört med 2014 låg nettoinvandringen kvar på ungefär samma nivå under 2015 (2730) som under 2014 (2713). Mellan 2010-2014 hade Kronobergs län, i relation till folkmängden, den högsta nettoinvandringen av samtliga län. Under 2015 hade länet den näst högsta nettoinvandringen i relation till befolkningen, endast Blekinge län hade en något högre. Inrikes flyttnettot fortsatt negativt Kronobergs län har under lång tid haft ett negativt inrikes flyttnetto i relation till andra län i Sverige. Främst är det yngre vuxna som står för utflyttningarna och de går främst i riktning mot storstadsregionerna. 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0-1000 -2000 2000 2005 2010 2015 Inrikes flyttnetto Inrikes inflyttningar Inrikes utflyttningar Diagram: Inrikes in- och utflyttning till Kronobergs län (2000-2015). Källa: SCB och egna bearbetningar av Region Kronoberg. Antalet in- och utflyttningar till länet hänger samman med hur många som bor i länet som helhet. Ju fler som bor i länet, desto fler flyttningar. Det intressanta i sammanhanget är att se till nettosiffrorna, det vill säga skillnaden mellan antalet in- och utflyttningar. 7
Mellan 2014-2015 ökade antalet inflyttningar till Kronobergs län med 1,9 % samtidigt som utflyttningarna minskade med 4 %. Detta innebar att det negativa flyttnettot minskade från -1182 personer till -807 personer. I relation till folkmängden hade Kronobergs län det mest negativa flyttnettot under perioden 2010-2014. Under 2015 hade två län ett inrikes flyttnetto som, i relation till befolkningen, understeg nettot för Kronobergs län. Födelsenettot minskade Kronobergs län har haft ett positivt födelsenetto mellan 2006-2015. Under 2014 noterades det högsta nettot (416) under 2000-talet. 2015 minskade det relativt kraftigt till 285 personer. Minskningen berodde främst på att antalet döda ökade samtidigt som antalet födda endast minskade marginellt jämfört med 2014. 2500 2000 1500 1000 500 0-500 -1000 2000 2005 2010 2015 Netto Födda Döda Diagram: Födda och döda i Kronobergs län (2000-2015). Källa: SCB och egna bearbetningar av Region Kronoberg. I relation till folkmängden hade Kronobergs län det åttonde högsta födelsenettot i riket under tidsperioden 2010-2014. Under 2015 innehade länet samma placering. Av de 21 länen hade nio stycken ett negativt födelsenetto under 2015. En högre andel äldre bland befolkningen Under 2000-talet har andelen äldre bland befolkningen i Kronobergs län ökat, samtidigt som andelen i arbetsför- och yngre ålder minskat. Balansen mellan befolkningen i arbetsför ålder och de som är i ej arbetsför ålder kan beskrivas genom den s.k. demografiska försörjningskvoten, som visar kvoten mellan antalet personer i ej arbetsför ålder och personer i arbetsför ålder. Ju högre kvot, desto större försörjningsbörda för de som är i arbetsför ålder. I praktiken innebär en ökande försörjningskvot att färre ska försörja fler. 8
80,0 78,0 76,0 74,0 72,0 70,0 68,0 66,0 64,0 2000 2005 2010 2015 Kronobergs län Riket Diagram: Försörjningskvot i Kronobergs län och Riket (2000-2015). Källa: SCB och egna bearbetningar av Region Kronoberg. Sedan andra hälften av 00-talet har försörjningskvoten successivt ökat, både i Kronobergs län och Riket. En delförklaring till detta är att relativt stora årskullar under dessa år har gått i pension. Under 2015 uppgick försörjningskvoten i Kronobergs län till 79,3 och i Riket till 73,9. Detta innebar att i Kronobergs län gick det 79,3 personer i ej arbetsför ålder (0-19, 65-100+) på 100 personer i arbetsför ålder (20-64 år). Förklaringen bakom att kvoten ökar är att antalet äldre i länet har blivit fler. År 2000 gick det 32,7 äldre personer i Kronobergs län på 100 personer i arbetsför ålder. 2015 uppgick samma siffra till 37,9 en ökning med 16 %. I faktiska tal innebär detta att antalet äldre under denna period ökat med drygt 7500 personer. Dock har även antalet i arbetsför ålder ökat under samma tid, med nästan 5900 personer, och det är utlandsfödda personer som stått för denna ökning. Under 2015 ökade antalet yngre i befolkningen i Kronobergs län med 762 personer, antalet i arbetsför ålder med 878 personer och antalet med 601 personer. Stora skillnader i den demografiska strukturen mellan kommunerna i länet Försörjningskvoten beror på hur den grundläggande demografiska strukturen ser ut. En geografi som under lång tid har haft en hög utflyttning tenderar att få en hög försörjningskvot, då de som flyttar ofta är i yngre åldrar. Som en följd föds färre barn och andelen äldre ökar. 9
100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 92,5 90,8 88,2 87,7 85,6 81,2 80,6 72,9 Diagram: Försörjningskvot i kommuner i Kronobergs län (2015). Källa: SCB och egna bearbetningar av Region Kronoberg. I Kronobergs län är det relativt stora skillnader i åldersstrukturerna mellan kommunerna. I de fyra minsta av länets kommuner, sett till folkmängd, är försörjningskvoten som högst. Allra högst är den i kommunerna Tingsryd och Lessebo, där det går drygt 9 personer i ej arbetsför ålder på 10 personer i arbetsför ålder. Detta kan jämföras med Växjö kommun, där samma nivå är betydligt lägre. Sett till andelen äldre av befolkningen uppgick den under 2015 till 27,5 % i Tingsryds kommun (där den var som högst bland länets kommuner) och till 18,6 % i Växjö kommun (där den var som lägst). Andelen män av befolkningen ökar Under 2015 kom antalet män i Sverige att bli fler än antalet kvinnor något som aldrig inträffat förut. Förklaringen till detta är dels att fler män än kvinnor invandrar, dels att medellivslängden för män ökar. 51 50,5 50 49,5 49 48,5 2000 2005 2010 2015 Män Kvinnor Diagram: Andelen kvinnor och män av befolkningen i Kronobergs län (2000-2015). Källa: SCB och egna bearbetningar av Region Kronoberg. 10
I Kronobergs län har det sedan lång tid tillbaka varit fler män än kvinnor, vilket berott på att fler kvinnor än män flyttat från länet. Skillnaden mellan antalet kvinnor och män i länet var som lägst 2000, då den uppgick till 213 personer, vilket kan jämföras med 1970 då männen var 3752 fler än kvinnorna. Men sedan 2000 har skillnaden ökat trendmässigt och 2015 var männen 2623 fler än kvinnorna. I procent innebar detta att 50,7 % av länets befolkning var män och 49,3 % kvinnor. Störst är mansöverskottet, i Kronobergs län, bland de yngre vuxna, det vill säga i åldersspannet 20-34 år. Av de som invandrade till länet under 2015 var 57 % män. I relation till övriga län i riket hade Kronobergs län den tredje högsta andelen män av befolkningen under 2015; endast i Norrbottens- och Blekinge län var den högre. På kommunal nivå är andelen kvinnor som lägst i kommunerna Uppvidinge, Lessebo, Alvesta och Markaryd. I samtliga av dessa kommuner var minst 51 % av befolkningen män under 2015. Högst andel kvinnor fanns i Växjö kommun, där de utgjorde 49,7 % av befolkningen. Andelen utlandsfödda i Kronobergs län större än i riket Den historiskt sett höga befolkningstillväxten i Sverige och Kronobergs län beror främst på ett positivt migrationsnetto att fler invandrar än utvandrar. Detta innebär att andelen utlandsfödda av befolkningen ökar. 18 17 16 15 14 13 12 11 10 9 8 2001 2005 2009 2013 Riket 07 Kronobergs län Diagram: Andel utlandsfödda av befolkningen i Kronobergs län och Riket (2001-2015). Källa: SCB och egna bearbetningar av Region Kronoberg. Den relativt sett höga invandringen till Kronobergs län under de senaste åren har bidragit till att gapet till riket, som under 2001 uppgick till 2,3 procentenheter, successivt minskat under en längre tid. Under 2015 kom andelen utlandsfödda av befolkningen i Kronobergs län att överstiga riksgenomsnittet med drygt 0,3 procentenheter. 11
Andelen utlandsfödda var som störst bland åldersgrupperna 25-34 år (27,3 %) och 35-44 år (26,3 %) under 2015. I relation till andra län hade Kronobergs län den femte högsta andelen utlandsfödda av befolkningen under 2015. 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 24,2% 20,2% 18,6% 18,5% 18,0% 16,7% 16,1% 14,4% 10,0% 5,0% 0,0% Diagram: Andel utlandsfödda av befolkningen i Kronobergs läns kommuner (2015). Källa: SCB och egna bearbetningar av Region Kronoberg. På kommunal nivå råder det stora skillnader i länet gällande hur stor andel av befolkningen som är utlandsfödda. Under 2015 uppgick andelen i Lessebo kommun till 24,2 % (drygt 7 procentenheter över riksgenomsnittet) och i Tingsryds kommun till 14,4 % (2,6 procentenheter under riksgenomsnittet). 12
Statistikbilaga Befolkningsutveckling i Kronobergs län 1990-2015 Folkmängd Förändring i % Förändring i antal 1990 177882 0,7% 1293 1991 178612 0,4% 730 1992 178961 0,2% 349 1993 179649 0,4% 688 1994 180747 0,6% 1098 1995 180377-0,2% -370 1996 179655-0,4% -722 1997 179021-0,4% -634 1998 178078-0,5% -943 1999 177149-0,5% -929 2000 176639-0,3% -510 2001 176582 0,0% -57 2002 176978 0,2% 396 2003 177448 0,3% 470 2004 178285 0,5% 837 2005 178443 0,1% 158 2006 179635 0,7% 1192 2007 180787 0,6% 1152 2008 182224 0,8% 1437 2009 183162 0,5% 938 2010 183940 0,4% 778 2011 184654 0,4% 714 2012 185887 0,7% 1233 2013 187156 0,7% 1269 2014 189128 1,1% 1972 2015 191369 1,2% 2241 Källa: SCB Genomsnittlig årlig utveckling (i %) i länets kommuner 1990-2015 0760 Uppvidinge 0761 Lessebo 0763 Tingsryd 0764 Alvesta 2000-2004 2005-2009 2010-2014 2015-0,82% -0,41% -0,21% 1,1% -0,56% -0,08% 0,22% 3,1% -0,89% -0,84% -0,26% 0,5% -0,18% -0,11% 0,78% 0,4% 13
0765-0,03% 0,19% 0,43% 1,6% Älmhult 0767-0,59% -0,16% -0,02% 2,4% Markaryd 0780 Växjö 0,80% 1,34% 1,18% 1,3% 0781-0,10% 0,30% 0,08% 0,4% Ljungby Källa: SCB Befolkningsutvecklingens komponenter i Kronobergs län 2000-2015 Utrikes flyttnetto Inrikes flyttnetto Födelsenetto Total förändring 2000 563-678 -391-506 2001 638-381 -316-59 2002 585-120 -81 384 2003 797-229 -109 459 2004 882-145 98 835 2005 730-500 -72 158 2006 1877-809 122 1190 2007 2122-1061 105 1166 2008 1785-541 184 1428 2009 1786-1086 243 943 2010 1476-988 305 793 2011 1322-818 224 728 2012 1641-646 222 1217 2013 2390-1388 252 1254 2014 2713-1182 416 1947 2015 2730-807 285 2208 Källa: SCB Befolkningsutvecklingens komponenter i länets kommuner 2015 Invandringsöverskott Inrikes Födelsenetto Totalt flyttnetto 0760 511-410 -6 95 Uppvidinge 0761 322-55 -7 260 Lessebo 0763 233-97 -84 52 Tingsryd 0764 341-299 33 75 Alvesta 0765 271-20 1 252 Älmhult 0767 176 68-16 228 Markaryd 0780 Växjö 661 84 390 1135 0781 Ljungby 215-78 -26 111 14
In- och utvandring, Kronobergs län 2000-2015 Invandringar Utvandringar 2000 1024 461 2001 1064 426 2002 1027 442 2003 1257 460 2004 1336 454 2005 1253 523 2006 2464 587 2007 2657 535 2008 2449 664 2009 2386 600 2010 2127 651 2011 2164 842 2012 2391 750 2013 3146 756 2014 3385 672 2015 3 483 753 Källa: SCB Inrikes in- och utflyttningar, Kronobergs län 2000-2015 Inrikes inflyttningar Inrikes utflyttningar 2000 4825 5503 2001 4793 5174 2002 4853 4973 2003 4883 5112 2004 5142 5287 2005 5066 5566 2006 5237 6046 2007 5216 6277 2008 5225 5766 2009 4994 6080 2010 5228 6216 2011 5058 5876 2012 5259 5905 2013 5208 6596 2014 5671 6853 2015 5774 6581 Källa: SCB 15
Födda och döda, Kronobergs län 2000-2015 Födda Döda 2000 1570 1961 2001 1675 1991 2002 1782 1863 2003 1809 1918 2004 1887 1789 2005 1842 1914 2006 1993 1871 2007 1957 1852 2008 2040 1856 2009 2062 1819 2010 2129 1824 2011 1984 1760 2012 2089 1867 2013 2141 1889 2014 2160 1744 2015 2133 1848 Källa: SCB Åldersstruktur i Kronobergs län 2000-2015 0-19 20-64 65+ 2000 42815 100853 32971 2001 42621 101056 32905 2002 42522 101386 33070 2003 42387 101918 33143 2004 42464 102365 33456 2005 42357 102496 33590 2006 42654 103167 33814 2007 42734 103782 34271 2008 42910 104429 34885 2009 42989 104458 35715 2010 42718 104673 36549 2011 42450 104698 37506 2012 42320 105298 38269 2013 42710 105382 39064 2014 43367 105872 39889 Källa: SCB 16
Åldersstrukturer i länets kommuner 2015 0-19 20-64 65+ 0760 2057 4964 2298 Uppvidinge 0761 2149 4423 1944 Lessebo 0763 2457 6427 3376 Tingsryd 0764 4805 10550 4226 Alvesta 0765 3837 8922 3409 Älmhult 0767 2072 5196 2511 Markaryd 0780 Växjö 20779 50964 16365 0781 5973 15304 6361 Ljungby Källa: SCB Kvinnor och män, Kronobergs län och kommunerna 2015 0760 Uppvidinge 0761 Lessebo 0763 Tingsryd 0764 Alvesta 0765 Älmhult 0767 Markaryd 0780 Växjö 0781 Ljungby Kronobergs län Källa: SCB Män Kvinnor 4847 4472 4401 4115 6211 6049 10015 9566 8187 7981 4991 4788 44330 43778 14014 13624 96996 94373 17
Utrikes födda, Kronobergs län och kommunerna 2015 Utrikes födda 0760 1 733 Uppvidinge 0761 2 061 Lessebo 0763 1 766 Tingsryd 0764 3 515 Alvesta 0765 2 985 Älmhult 0767 1 975 Markaryd 0780 Växjö 14 705 0781 Ljungby Kronobergs län 4 445 33 185 18
19