Tjänsteskrivelse Svar på motion (MP) Förbättra miljön vid Angarnssjöängen

VAENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVESE KOMMUNEDNINGSKONTORET 2014-08-29 DNR KS 2013.284 EMEIE HAIN SID 1/5 UTREDARE 08-58785203 EMEIE.HAIN@VAENTUNA.SE KOMMUNSTYRESEN Tjänsteskrivelse Svar på motion (MP) Förbättra miljön vid Angarnssjöängen Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige anser motionen besvarad. Ärendet i korthet Margareta undberg (MP) väckte 2013-06-17 en motion om att förbättra miljön vid Angarnssjöängen. I motionen föreslås att kommunen tar initiativ till samtal med änsstyrelsen för att utreda hur man på bästa och billigaste sätt kan finansiera en restaurering av Angarnssjöängen. Detta mot bakgrund att sjöängen vuxit igen allt mer och att många fågelarter har minskat drastiskt; motionären anser därför att en restaurering skulle behövas så som den som genomfördes för 30 år sedan. Kommunledningskontoret föreslår att motionen anses besvarad utifrån att änsstyrelsen planerar att genomföra rensning av mittdiket och grävning av häckningsöar - och på så sätt förbättra förutsättningarna för fågellivet. Om Angarnsjöängen Angarnsjöängen är en del av Angarnskilen och enligt länsstyrelsen länets finaste fågelsjö 1. Området ingår sedan 1996 i EU:s nätverk Natura 2000 2 som ett särskilt skyddsområde (SPA) för fåglar. 3 Angarnsjöängen är även ett naturreservat. I januari 2012 bildades en politisk styrgrupp för mellankommunal samverkan i Angarn- och Bogesundskilarna. En plattform, organisationsplan samt verksamhetsplan antogs i april 2012 av Täby, Vallentuna, Vaxholm och Österåkers kommuner för arbetet med att utveckla kilarnas värden. 1 änsstyrelsen Stockholm. Angarnssjöängen. www.lansstyrelsen.se/stockholm (2013-08-06) 2 Natura 2000 är nätverk av skyddade områden och syftar till att hejda utrotningen av arter och livsmiljöer. I Sverige finns enligt Naturvårdsverket ca 3 500 Natura 2000-områden. Urvalet av områden styrs av två EU-direktiv: fågeldirektivet och art- och habitatdirektivet. Områden avsatta enligt fågeldirektivet kallas SPA-områden. 3 arsson, T., S. Söderholm och H-G. Wallentinus (2007) Angarnssjöängen våtmark i förändring änsstyrelsen i Stockholms län s. 163 KOMMUNEDNINGSKONTORET TUNA TORG 1 186 86 VAENTUNA TFN 08-587 850 00 FAX 08-587 850 88 KOMMUN@VAENTUNA.SE WWW.VAENTUNA.SE

VAENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVESE KOMMUNEDNINGSKONTORET 2014-08-29 DNR KS 2013.284 SID 2/5 I nätverket runt de gröna kilarna ingår även frivilligorganisationer så som Naturskyddsföreningen, Friluftsfrämjandet och Stockholms läns hembygdsförbund som referensgrupp. änsstyrelsen och Vallentuna kommun samarbetar även med föreningen Angarngruppen, vars intresse är att bevaka fågellivet inom naturreservatet. Angarngruppen efterfrågar bland annat att kommunen i högre grad driver frågan om tillgänglighet och tillträde till området för allmänheten, exempelvis gällande sträckning och turtäthet på busslinjer. Detta för att möjliggöra tillgång till området med hjälp av kollektivtrafik - exempelvis önskas morgonturer. Tillförseln av närsalter och/eller gifter genom Åkerströmmen-Hackstaån är också något som man menar att kommunen har möjlighet att påverka. 4 Om restaurering Enligt motionären bör kommunen ta initiativ till samtal och överväga att dela på kostnaderna då denne menar att änsstyrelsen saknar resurser och medel att sköta sitt åtagande. Restaurering innebär enligt Naturvårdsverket en förbättring av befintlig våtmark eller sjö genom förändring av hydrologin och/eller borttagande av vegetation. 5 Igenväxning av grunda småvatten och dammar är en naturlig process om inga åtgärder vidtas. Om ett grunt vatten ska hållas öppet krävs underhåll i form av rensning var 10-20 år. Kostnaden för en sådan rensning uppskattas till ca 3 000 kr per hektar per år. Igenväxning kan dock minskas genom att vattenståndet varieras och genom hävdåtgärder. 6 En restaurering av sjön skedde senast 1992-1993 7 och marken ifråga ägs av staten (genom Naturvårdsfonden), Stockholms stad, Vallentuna kommun och enskilda. 8 4 Telefonsamtal med styrelseledamot i Angarnssjöängen 2014-02-21 5 Naturvårdsverket (2009). Rätt våtmark på rätt plats. En handledning för planering och organisation av arbetet med att restaurera våtmarker i odlingslandskapet. s.10 6 WWF m.fl. (2005)Våtmarksstrategi för Sverige s.74 7 arsson, T., S. Söderholm och H-G. Wallentinus (2007) Angarnssjöängen våtmark i förändring änsstyrelsen i Stockholms län s. 41 8 änsstyrelsen Stockholms än (1999). Skötselplan för naturreservatet Angarnssjöängen s.2

VAENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVESE KOMMUNEDNINGSKONTORET 2014-08-29 DNR KS 2013.284 SID 3/5 Enligt en överenskommelse från år 1993 har kommunen ansvaret för den löpande skötseln av reservatet (kontroll och registrering av vattenståndet, skötsel av dammanläggning etcetera) medan länsstyrelsen ansvarar för dikesrensningar och övriga naturvårdsåtgärder. 9 En restaurering av Angarnssjöängen är således länsstyrelsens ansvarsområde. Kostnad för restaurering Kostnaden för restaurering är enligt länsstyrelsen beroende av ambitionsnivån, länsstyrelsen har i dagsläget inga uppgifter om vad en sådan skulle kunna kosta. 10 Enligt Världsnaturfonden (WWF) kan kostnader för restaureringar variera, vilket beror på att objekten är olika samt ambitionsnivån hos myndigheter och anslagsgivare. 11 Ett sätt att åstadkomma en första uppskattning av storleksordningen för en restaurering är att utgå ifrån tidigare genomförda restaureringar. änsstyrelsen har en databas över tidigare genomförda projekt. Vanligtvis ökar priset på de flesta varor och tjänster över tid. Kostnaden för den restaurering som genomfördes1993 uppgick till ca 2,7 miljoner kronor. En kostnad på 2,7 miljoner år 1993 motsvarar ca 3,5 miljoner i 2013 års penningvärde. 12 Vilken omfattning av restaurering som skulle krävas idag är okänt. änsstyrelsens planerade arbete änsstyrelsen planerar att söka våtmarksrestaureringsbidrag under 2014 för att genomföra rensning av mittdiket och grävning av häckningsöar. Grävningen av häckningsöar förväntas förbättra förutsättningarna för fåglar och rensningen av mittdiket underlätta regleringen av vattennivån. 13 Om åtgärderna genomförs under 2014 eller inte är dock beroende på ett antal olika faktorer, bland annat om det går att söka just våtmarksrestaureringsbidrag från 9 änsstyrelsen Stockholms än (1999). Skötselplan för naturreservatet Angarnssjöängen s.12 10 Samtal med anställd på änsstyrelsen 2014-01-07 11 WWF (2009) Utvärdering av svenska våtmarksrestaureringar och anläggningar s.36 12 År 1993: KPI = 3553, År 2013: KPI=4588 källa SCB 13 Samtal med anställd på änsstyrelsen, 2013-10-08

VAENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVESE KOMMUNEDNINGSKONTORET 2014-08-29 DNR KS 2013.284 SID 4/5 landsbygdsprogrammet under det kommande året samt tillgången av personella resurserna på länsstyrelsen gällande administrationen av åtgärderna. 14 Angarngruppen deltar i samrådsmöten om restaureringen och har tagit fram underlag åt länsstyrelsen för hur och var insatserna ska göras, med hänsyn till fågellivet. Styrelsen för Angarngruppen har även i övrigt fått komma med synpunkter till länsstyrelsen. 15 Kommunledningskontorets bedömning Om kommunen vill ta ett större ansvar, eller ta över ansvaret från länsstyrelsen, innebär det kostnader. I vilken mån den är möjligt att täcka delar av kostnaderna genom att söka olika former av stöd beror på vilka utlysningar som olika myndigheter gör, samt vilka organisationer och projekttyper som stöden är riktade till. Vad gäller EU-stöd är det i dagsläget oklart om en restaurering av Angarnssjöängen passar in under något av de olika programmen och vilka stödmöjligheter som kommer att finnas framöver. (För mer information, se bilaga om EU-stöd och andra bidrag) Kommunledningskontoret föreslår att motionen i vilket fall anses besvarad, då ansvaret för restaurering ligger hos länsstyrelsen och åtgärder för att förbättra förutsättningarna för fågellivet är planerade. Handlingar 1. Motion (MP): Förbättra miljön vid Angarnssjöängen 2. Tjänsteskrivelse: Svar på motion (MP) Förbättra miljön vid Angarnssjöängen 3. Protokollsutdrag, kommunfullmäktige 149/2013 4. Fördelning till länsstyrelserna 2014, havs- och vattenmiljöanslag 5. Prioriteringar och fokusområden i landsbygdsprogrammet 6. Översiktlig sammanfattning: EU-stöd och andra bidrag 14 Samtal med anställd på änsstyrelsen, 2013-10-08 15 Angarngruppens webbplats. Restaurering av Angarnssjöängen 2013-2014. www.angarngruppen.se (2014-02-21)

VAENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVESE KOMMUNEDNINGSKONTORET 2014-08-29 DNR KS 2013.284 SID 5/5 Roland Beijer Kommundirektör Victor Kilén Förvaltningschef Ska expedieras till: Akt Kommunstyrelsen Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden

Motion till Vallentuna kommunfullmäktige t7/62ot3 Förbättra miliön vid Anearnssiöäneen För många människor är det Angarnssjöängen som satt Vallentuna på kartan och den marknadsförs också flitigt av kommunen i olika sammanhang. Ängen har länge ansetts vara Stockholms läns bästa fågellokal, men dess ställning är nu hotad beroende på den tilltagande igenväxningen. Dessutom ärtillgängligheten inte särskilt god och Naturum är inte längre i bruk. Sjöängen blev naturreservat 1982 och området restaurerades dels 1984-85 och dels 992-93. änsstyrelsen fastställde en ambitiös skötselplan och är också ansvarigt för att den följs. Men enligt deras uppgifter räcker varken personal eller pengar till för att leva upp t ll ambitionerna. Dock avser man att rensa mittdiket under nästa år samtidigt som man även ska utföra tuvtåtelfräsning. Dessa åtgärder är nödvändiga men alls inte tillräckliga. Vallentuna kommuns ansvar har hela tiden varit att mäta och reglera vattennivåerna, vilket hittills utförts ideellt. Man har även hjälpt till med att hyra en utökad besöksparkering vid örsta (förutom den som staten genom länsstyrelsen äger). På senare år har sjöängen vuxit igen allt mer och många fågelarter har minskat drastiskt till exempel skrattmås, sothöna, svarthakedopping och årta. I dagsläget är den öppna vattenspegeln avsevärt mycket mindre än på kartorna över området, och det är t ex ingen idé att försöka skåda några sjöfåglar från fågeltornet. Vad som behövs är en riktig restaurering av sjöängen på samma sätt som man gjorde för 30 år sedan (och som man förmodligen behöver upprepa med ungefär 10 års intervall). För att finanisera en sådan kan man tänka sig några olika möjligheter: en skulle vara att kommunen och länsstyrelsen delade på kostnaden, en annan att söka EU-bidrag. (Angarnssjöängen ingår sedan 1996 i EU:s nätverk av särskilda skyddsområden (SPA). Dessutom är det Natura 2000-område och riksintresse för naturvården och kulturminnesvården.) Det senare anses av många vara komplicerat med mycket blankettifyllande men det kan lösas med att man i stället köper den tjänsten och delar på kostnaden (vilket säkert skulle bli en billigare lösning). Vi vet att det förekommer samråd mellan kommunen, länsstyrelsen och Angarngruppen men vi vet också att resultatet stannar vid "brandkårsutryckningar". Det duger inte att besvara motionen med att samtal pågår. Miljöpartiet i Vallentuna yrkar att kommunen tar initiativ till samtal med änsstyrelsen för att utreda hur man på bästa och ndberg finansiera en restau reri ng av Angarnssjöängen.

VAENTUNA KOMMUN Kommunfullmäktige Sa mma nträdesprotokol I 203-12-76 1s (28) g 149 Svar på motion (MP) Förbättra miljön vid Angarnssjöängen (KS 20t3.284) Beslut Kommunfullmäktige âterremitterar ärendet enligt bestämmelserna om minoritetsåterremiss. Motivering till återremiss För en vidare utredning om det är möjligt att tillsammans med länsstyrelsen söka EU-bidrag för restaureringen av Angarnssjöängen. Ärendet i koêhet Margareta undberg (MP) väckte zoli9-o6-17 en motion om att förbättra miljön vid Angarnssjöängen' I motionen föreslås att kommunen tar initiativtill samtal med änsstyrelsen för att utreda hur man pä bästa och billigaste sätt kan finansiera en restaurering av Angarnssjöängen. Detta mot bakgrund att sjöängen vuxit igen allt mer och att många fïlgelarter har minskat drastiskt; motionären anser därför att en restaurering skulle behövas så som den som genomfördes för 3o år sedan. Kommunledningskontoret föreslår att motionen anses besvarad utifrån att änsstyrelsen planerar att genomföra rensning av mittdiket och grävning av häckningsöar - och på så sätt fijrbättra förutsättningarna för fägellivet. Yrkanden Margareta undberg (MP) yrkar, i första hand, att ärendet återremitteras för att vidare utreda om det är möjtigt att tillsammans med länsstyrelsen söka EU-bidrag för restaureringen avangarnssjöängen, och, i andra hand, bifall till motionen. Jaana Tilles (S) yrkar bifall till Margareta undbergs yrkande. Örjan id (M) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Svein Tryti (V) yrkar, i första hand, bifall till motionen och, i andra hand, att ärendet återremitteras. Gunnel Orselius-Dahl (FP) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Kenneth Bylund (S) yrkar bifall till Margareta undbergs återremissyrkande. Propositionsordning Ordföranden ställer Margareta undbergs återremissyrkande mot avslag och finner att fullmälitige avslår återremissyrkandet. Votering begärs och genomförs enligt fiiljande: JA-röst für att avslå återremissyrkandet NEJ-röst för att bifalla återremissyrkandet Voteringsresultat Med z5 ja-röster och r5 nej-röster beslutar fullmäktige att återremittera ärendet enligt bestämmelserna om minoritetsåterremiss (se bilag a t). Justerandes s gn Utdragsbestyrkande

Vallentuna kommun Ko m m u nful I mä ktige 203-I2-t6 Bilaga 1 Namn Parti Ja Nej Avstår Uddén c Ulf Nordlinder s Örjan id M Zarah Sjökvist M Marie-ouise öwenbeck M Alexandra Herlin M Ewa Thorin M Raimo Vuo M t Parisa M t r Gadde M Ove Eriksson M örn Schaerström M Alexandersson M Schiött ohan M Anders Jönsson Wagner M Märta Rönnås c 1. Patrik undholm c und AnnCharlotte C ars Carlsson c 1 Gunnel Orselius-Dahl FP Per-Olof FP 1 Frånvarande Ragnar Dahl ars-bertil Ohlsson Eleanor Rydén Jaana Tilles M FP FP KD KD s arie Elfström s 7 Thomas Arctaedius S 1. Karlsson s T Kenneth lund S Anette Karlsson s Tommy Eckelöv Margareta s MP Nicklas Steorn MP 1 Be Dan Thelin Svein nholtz MP 7 MP Elin Pöllänen DEX 7 V Fredrik indahl SD Ra ldermark M Totalt 25 15 0 T t t t t t I

Bilaga 1 Fördelning mellan länsstyrelserna änsstyrelse Totalt belopp att erhålla för 2014 års verksamhet Belopp som ska reserveras för redan ingågna åtaganden som ska betalas ut 2014 (bemyndigande) Högsta belopp för arbete med vattenförvaltningsförordningen Högsta belopp för OVA Utbetalning i första rekvisitionen, 70% av totalt belopp Bemyndiganderam Utnyttjat bemyndigande när redan ingångna åtaganden för 2014 betalats ut Stockholm AB 14 115 000 1 049 900 5 905 500 7 050 000 9 880 500 1 833 000 311 000 Uppsala C 6 577 000 1 022 905 2 514 600 3 450 000 4 603 900 854 000 0 Södermanland D 7 384 000 0 2 679 700 3 750 000 5 168 800 959 000 0 Östergötland E 11 115 000 2 821 898 3 594 100 6 150 000 7 780 500 1 444 000 491 225 Jönköping F 20 772 000 77 675 2 971 800 2 100 000 14 540 400 2 698 000 168 564 Kronoberg G 15 544 000 612 500 2 082 800 1 875 000 10 880 800 2 019 000 0 Kalmar H 23 544 000 1 186 750 13 830 300 4 875 000 16 480 800 3 058 000 656 250 Gotland I 4 902 000 379 375 1 562 100 2 925 000 3 431 400 837 000 449 500 Blekinge K 9 765 000 1 047 000 1 892 300 3 225 000 6 835 500 1 268 000 0 Skåne M 24 364 000 1 413 327 6 731 000 13 650 000 17 054 800 3 064 000 89 921 Halland N 20 691 000 768 518 2 527 300 4 350 000 14 483 700 2 687 000 0 Västra Götaland O 58 391 000 2 629 670 19 354 800 12 675 000 40 873 700 7 083 000 1 403 451 Värmland S 35 956 000 4 855 100 3 238 500 2 625 000 25 169 200 4 370 000 0 Örebro T 9 000 000 576 931 2 844 800 1 500 000 6 300 000 1 169 000 0 Västmanland U 17 278 000 530 300 13 284 200 2 100 000 12 094 600 2 244 000 0 Dalarna W 15 077 000 2 049 433 2 971 800 450 000 10 553 900 1 958 000 0 Gävleborg X 8 379 000 250 000 2 895 600 450 000 5 865 300 1 088 000 0 Västernorrland Y 23 809 000 683 000 13 296 900 450 000 16 666 300 3 092 000 0 Jämtland Z 15 668 000 2 000 000 2 971 800 450 000 10 967 600 2 935 000 2 000 000 Västerbotten AC 25 452 000 0 4 356 100 450 000 17 816 400 3 104 000 0 Norrbotten BD 17 217 000 626 762 15 494 000 450 000 12 051 900 2 236 000 872 000 Summa 385 000 000 24 581 044 127 000 000 75 000 000 269 500 000 50 000 000 6 441 911 Markerade länsstyrelser är vattenmyndigheter

Sammanfattning: EU-stöd och andra former av bidrag EU ger stöd och bidrag till projekt inom många olika slags verksamheter. Framför allt ges bidrag till projekt som bygger på samarbete mellan deltagare i flera EU-länder. Vissa EU-stöd går dock att söka för projekt som ska bedrivas utan samarbete med andra länder: som exempel kan nämnas EU:s regionalfond, EU:s socialfond och EU:s jordbruksstöd. 1 I många fall finns styrdokument i form av program, med kriterier för vad projekt ska innehålla för att beviljas stöd. Generellt krävs medfinansiering för att kunna få EU-stöd. Vad gäller ansökan går en del stöd att ansöka om löpande medan andra har en ansökningsomgång per år. 1. EU-stöd 1.1 EU:s miljöprogram IFE+ Ministerrådet har beslutat om IFE-programmet för perioden 2014-2020, som innehåller två delprogram miljö och klimat. Naturvårdsverket hjälper till att bedöma om ett projekt kan få bidrag och skickar därefter vidare de svenska ansökningarna till EU-kommissionen. Sedan beslutar EU-kommissionen om hur pengarna ska fördelas. För att kunna söka krävs att projekten får finansiering även från annat håll. Under 2013 fick åtta svenska projekt stöd med ca 120 miljoner kronor. Projekten var inriktade på att förbättra livsmiljöer för arter, testa hållbara jordbruksmetoder och ta fram ny teknik för bioetanol. 2 Det är möjligt att söka medel för restaureringar inom Natura 2000, utveckling av nya metoder för att gynna biologisk mångfald och informationskampanjer som rör natur och biologisk mångfald. 3 Utifrån storleksordningen och inriktningen på de projekt som beviljats medel tidigare riktar sig IFE+ inte främst till kommuner. 4 1.2 andsbygdsprogrammet 2014-2020 andsbygdsprogrammet innehåller stöd och ersättningar för utveckling av landsbygden och består av sex prioriteringar. Regeringen beslutar troligen om det svenska landsbygdsprogrammet under våren 2014, därefter ska det godkännas av EU-kommissionen. änsstyrelserna tar fram regionala handlingsplaner för hur de ska bidra till att nå målen samt visa hur stödansökningar prioriteras och varför. Regeringen har inte beslutat än vilka stöd det svenska programmet slutligen ska innehålla. 5 En restaurering av Angarnsjöängen skulle möjligen kunna kopplas till prioriteringsområde 4: Återställa, bevara och främja ekosystem kopplade till jordbruk där natura 2000-områden nämns som ett fokusområde. 6 Under tidigare programperiod har det funnits möjlighet att söka bidrag till rensning eller restaurering av våtmark, då det finns en tydlig koppling till jordbruk. Bidrag förutsätter att våtmarken sedan bevaras med 1 Sveriges riksdag/eu-upplysningen. Söka EU-stöd till projekt www.eu-upplysningen.se (2014-02-20) 2 Naturvårdsverkets webbplats. EU:s miljöprogram IFE+ www.naturvardsverket.se (2014-02-20) 3 Naturvårdsverket (2013). Utlysning aav skrivarmedel för ansökan till EUs miljöfond IFE+ 2014 4 Se tidigare projekt, exempelvis Naturvårdsverket (2013), Åtta svenska IFE+-projekt beviljade från 2012 års ansökningsomgång 5 Jordbruksverkets webbplats. Nytt landsbygdsprogram 2014-2020. www.jordbruksverket.se (2014-02-20) 6 Se bilaga: Prioriteringar och fokusområden i landsbygdsprogrammet Jordbruksverket (2014).

bibehållen funktion under minst 20 år. 7 Jordbruksverket vet i dagsläget inte om det kommer vara möjligt att söka för miljöinvesteringar i det nya landsbygdsprogrammet. 8 1.2.1 Strukturfondsprogrammet 2014-2020 Eftersom det regionala strukturfondsprogrammet inte är godkänt av europeiska kommissionen än kan innehållet komma att ändras. För Stockholmsregionen är den övergripande målsättningen en hållbar stadsutveckling utifrån tre olika teman: - Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation - Öka små och medelstora företags konkurrenskraft - Stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer 9 Strukturfondsprogrammet kan vara svårt att koppla till en restaurering av våtmark. 2. Andra typer av bidrag (med miljöinriktning) 2.1 Havs- och vattenmiljöanslag Havs- och vattenmyndigheten ansvarar för anslaget Åtgärder för havs- och vattenmiljö. För år 2014 har 385 miljoner kronor fördelats bland länsstyrelserna, se bilaga. Medlen går till arbete med fiskevård, åtgärdsprogram för hotade arter och lokala vattenvårdsprojekt (OVA) samt vattenförvaltning. änsstyrelserna har inför 2014 även kunnat skicka in intresseanmälan för fleråriga åtgärdsprojekt för att i samverkan med andra länsstyrelser och kommuner kunna genomföra större projekt (särskilda åtgärdsprojekt, totalt 40 miljoner). Utrymme för någon allmän utlysning av projektmedel som söks direkt hos myndigheten bedöms inte finnas under 2014. 10 2.1.1 Bidrag till lokala vattenvårdsprojekt (OVA) Syftet med OVA-bidraget är att genomföra kostnadseffektiva åtgärder som minskar transporten av kväve och fosfor till Östersjön eller Västerhavet. Bidrag kan som mest ges med 50 %. Enligt nuvarande förordning får stöd ges till följande: 1. Framtagande av planer för och genomförande av kostnadseffektiva åtgärder för minskade mängder av fosfor och kväve i havet 2. Installation i kustområdena av mottagning av toalettavfall 3. Installation av anläggningar för tvätt av bottnar på fritidsbåtar 4. Uppföljning och utvärdering av genomförda åtgärder enligt 1-3 Förordningen (2009:381) dock under överseende och kommer att uppdateras inför 2015 års bidrag. 11 Enligt länsstyrelsen kan det med en strikt tolkning av OVA-förordningen vara tveksamt om en restaurering av Angarnssjöängen uppfyller kriterierna för att få bidrag. Å andra sidan har det, av tidigare beviljade ansökningar att döma, tidigare gjorts olika former av undantag. 12 7 änsstyrelsen Stockholms län. Rensning av våtmark. samt Anläggning och restaurering av våtmarker http://www.lansstyrelsen.se/stockholm/sv/lantbruk-och-landsbygd/landsbygdsutveckling/landsbygdsprogrammet/utvaldmiljo/vatmarker/pages/default.aspx 8 Jordbruksverkets webbplats. Nyheter 2014 för utvald miljö. www.jordbruksverket.se (2014-02-21) 9 Tillväxtverkets webbplats. Programperiod 2014-2020/Programmen/Stockholm www.tillvaxtverket.se (2014-02-20) 10 Havs- och vattenmyndighetens webbplats. Havs- och vattenmiljöanslaget www.havochvatten.se (2014-02-21) 11 ansstyrelsen Stockholms län. OVA www.lansstyrelsen.se (2014-02-20) 12 Samtal med anställd på änsstyrelsen, enheten för miljöanalys 2014-01-07

2.2 Bidrag till lokala naturvårdssatsningar (ONA) En annan form av stöd är ONA-bidrag. Naturvårdsverket fördelar medel till länsstyrelserna som sedan beslutar om bidragen, tilldelningen styrs av förordningen om statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt. Bidraget kan ges till kommuner för lokala naturvårdssatsningar och ska stimulera kommunernas långsiktiga naturvårdsengagemang och kan bland annat avse restaurering av områden, naturtyper och bestånd av arter. Inom Stockholms län fördelades under 2012 totalt 3,6 miljoner kronor till kommunernas satsningar genom ONA. 13 Bidraget får avse högst hälften (50 %) av kostnaden för projektets bidragsberättigade åtgärder och inte avse åtgärder som fått stöd enligt förordningen (2007:481) stöd för om landsbygdsutvecklingsåtgärder. 14 2.3 Bidrag till ideella miljöorganisationer Svenska ideella miljöorganisationer med verksamhet under minst två år och lägst 100 medlemmar kan söka bidrag från Naturvårdsverket för insatser som bidrar till att uppfylla nationella miljökvalitetsmål eller något av de prioriterade områdena i EU:s sjunde miljöhandlingsprogram. Under 2014 och 2015 prioriterar Naturvårdsverket ansökningar inom nedanstående områden: 15 Begränsad klimatpåverkan Ingen övergödning evande sjöar och vattendrag Ett rikt odlingslandskap God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv 13 änsstyrelsen Stockholm (2012). 3,6 miljoner till kommunernas satsningar på naturen. www.lansstyrelsen.se (2014-02-20) samt Naturvårdsverkets webbplats, okala naturvårdssatsningen www.naturvardsverket.se (2014-02-20) 14 Förordning (2003:598) om statsliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt 3, 4 15 Naturvårdsverket. Ideella miljöorganisationer. www.naturvardsverket.se (2014-02-20)