Så här arbetar vi politiskt och praktiskt med att underlätta för bostadsbyggandet i Uppsala Erik Pelling (S) Kommunalråd Ordförande i plan- och byggnadsnämnden samt kommunstyrelsens mark- och exploateringsutskott.
Så vad är problemet? Att kommunerna inte vill ta del av de jobbtillfällen och den utveckling som följer av ett ökat byggande? Att kommunernas planmonopol sätter käppar i hjulen? Att kommunernas särkrav och exploateringsavgifter fördyrar och försvårar? Att Hyresgästföreningens makt och systemet med förhandlade hyror gör hyresrättsbyggandet till en usel affär? eller är det något helt annat?
Färdiga detaljplaner för 173 000 bostäder men bara 22 000 bostäder byggdes i de 54 största tillväxtkommunerna. Sweco intervjuade på SKL:s uppdrag sakkunniga i kommunerna om varför byggstarterna dröjer: Den enskilt största faktorn är att byggföretag låter färdiga planer ligga till sig i väntan på bättre marknadsförutsättningar. Kommun och byggherre har kommit överens om att bostäder ska byggas etappvis under flera år. Utbyggnaden av nödvändig infrastruktur matchar inte alltid byggprocessen. Företagen konkurrerar ofta med varandra med samma typ av bostäder. Byggstarter dröjer då byggherrar inte vill starta likartade projekt samtidigt. Företagens intresse för att bygga bostäder i mindre centrala områden är svalt trots att det finns ett behov av bostäder i områdena.
Mål & Utmaningar 3000 bostäder & 2000 nya jobb per år Många bostäder på kort tid Hög boendekvalitet för lång tid framöver Hållbarhet x 3
Tillgänglig marknad
Uppsalamodellen Mer, bättre och snabbare Markpolitik för ökad konkurrens, kvalitet och byggtakt
Stora byggprojekt kräver stora byggherrar
Traditionell stadsbyggnadsmodell Bekvämt att administrera för kommunens tjänstemän men kräver att kommunen styr kvarterens innehåll och funktion Attraktivt för en stor byggherre men små och mellanstora företag får inte chansen att utvecklas
Flera mindre byggherrar bygger stad bättre än en stor aktör.
Uppsalamodellen Fler, mindre tomter med byggrätter ger fler byggherrar, med konkurrens och kvalitet Byggherrarna tar större ansvar för sin byggrätt det ger trygghet, men också mångfald Kommunen slipper styra husens form och funktion lika hårt vilket ger en levande, attraktiv stad som präglas av mångfald
Uppsalamodellen för markanvisning Urval genom kvalitetskriterier Få rena anbudstävlingar ofta fast markpris satt efter värdering Markförsäljning efter bygglov ger möjlighet att följa upp förslagen En reaktion på direktanvisningar som kritiserats för att ge statisk marknad och utslätad utformning Dålig erfarenhet av markanvisningstävlingar där priset är avgörande Hög kvalitet säkerställs i markanvisningen behöver inte styras lika detaljerat i planläggningen Utmärkt att kombinera med stora, mera generella planer Markanvisningen gemensamt kommunalt ansvar - inte exploateringssidans ensak
Utfall - Byggherrar 2016 2018 2010 7st 53 st 100 st
Större grepp sparar tid: Exemplet Rosendal
Generell tidplan Traditionell planläggning - Sekventiella processer År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 kv1 kv2 kv3 kv4 kv1 kv2 kv3 kv4 kv1 kv2 kv3 kv4 kv1 kv2 kv3 kv4 kv 1 kv 2 kv 3 Laga kraft Markanvisning etapp 1 Markförsäljning Inför Dp 1 Planläggning Dp 1 projektering hus bygglov byggande hus Inflyttning etapp 1 Ansökan om planlägning Upphandling projektering gata/vabyggande gata/va etapp 1 Överklagande? Utgrävning? Uppsalamodellen - Integrerade processer Ansökan om planläggning Laga kraft Inför Dp Planläggning Markförsäljning markanvisning 1 projektering hus bygglov byggande hus Inflyttning etapp 1 Upphandling proj. gata/va byggande gata/va etapp 1 Överklagande? Utgrävning?
och för stora projekt med flera etapper År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 År 7 År 8 År 9 År 10 År 11 År 12 År 13 År 14 kv1 kv2 kv3 kv4 kv1 kv2 kv3 kv4 kv1 kv2 kv3 kv4 kv1 kv2 kv3 kv4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 Sekventiella processer Integrerade processer
Konsekvenser för bygglov- och genomförandeprocesserna Tätt och gott samarbete mellan exploatering och bygglov från idéfas till givet lov krävs! Kommunen måste kunna garantera att tävlingsförslagens kvaliteter bibehålls bygglov har en viktig roll! Fingertoppskänsla i kommunikationen gentemot byggherren Stora detaljplaner ger möjlighet till översikt, helhetstänk och rationell utbyggnad Alla parter måste acceptera att vi inte har färdiga svar vid planläggningen A B C D E F G H
Politik för ökat byggande Politisk vilja, politisk samsyn och tydliga mål Aktiv markpolitik för ökad konkurrens, kvalitet och byggtakt Större grepp för ökat tempo Beredskap att vända på alla stenar