Landrapport från Island NBO:s styrelsemöte Reykjavik 17.juni 2013 Nyckeltal för Island 2013. Folkmängd 321.857 Förväntad BNP-utveckling 1,9 % Inflationstakt 4,2 % Arbetslöshet 4,9 % Styrränta 7,0 % Bolåneskuld i förhållande till inkomst: 162,4 % Bostadsbyggande prognos för påbörjande Antal bostäder detta år 1.000 Antal bostäder nästa år 1.400 Antal bostäder som behöver byggas/år: 2.000
NBO s styrelsemöte. Reykjavik 17.juni 2013 Bostadsmarknad och bostadspolitik på Island våren 2013 Ekonomisk och politisk bakgrund Islands ekonomiska återhämtning efter finanskrisen 2008 började 2011, men saktades något ned 2012 och första hälften av 2013. Både fiskindustrin och den växande turistsektorn visar dock starka tillväxtsiffror, medan investeringar och byggnadsverksamhet fortfarande går på sparlåga. Valutarestriktionerna som infördes 2008 utgör fortsatt ett hinder för investeringar inom det isländska näringslivet. Kronans kurs har dock stärkts de senaste månaderna, som har bidragit till en minskande inflationstakt. Utvecklingen av de viktigaste ekonomiska indikatorerna 2006-2012, samt prognoser för 2013-2018, visas i den medföljande tabellen. (Siffror för 2012 är preliminära.) 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Ekonomisk tillväxt 4,7 6,0 1,2-6,6-4,0 2,9 1,6 1,9 2,7 2,9 2,7 2,8 2,8 Konsumentpriser 6,8 5,0 12,4 12,0 5,4 4,0 5,2 4,2 3,4 2,8 2,5 2,5 2,5 Arbetslöshet 1,2 1,0 1,6 8,0 8,1 7,4 5,8 4,9 4,6 4,2 3,9 3,7 3,5 Lönehöjningar 9,5 9,0 8,1 3,9 4,8 6,8 7,8 5,6 6,0 4,9 4,4 5,6 4,6 Bostadsinvesteringar 16,5 13,2-21,9-55,7-17,6 8,6 6,9 14,8 22,2 18,1 15,8 12,2 7,1 Källor: Hagstofa Íslands (Islands Statistikbyrå), Seðlabanki Íslands (Islands Centralbank). Den ekonomiska tillväxten 2012 slutade som framgår av tabellen endast på 1,6 procent. Detta är klart mindre än förväntat, främst beroende på lägre privatkonsumtion och investeringar. Prognosen för 2013-2018 innebär att en gradvis ekonomisk återhämtning kommer att fortsätta med 1,9 procent tillväxt under 2013 och 2,7 procent tillväxt under 2014. Positiv tillväxt väntas äga rum under hela prognosperioden, även om tänkbara förseningar av de planerade storskaliga industriella investeringarna kan påverka prognosen. Den ekonomiska tillväxten kommer att drivas genom investeringar och konsumtion. Inflationen minskade under andra halvåret 2012. Inflationstakten väntas uppgå till 4,2 procent i genomsnitt under 2013 och 3,4 procent år 2014. Kronans växelkurs förväntas bli relativt stabil under prognosperioden. Priserna på Islands ledande exportvaror, aluminium och fisk, föll mot slutet av 2012. I år förväntas det genomsnittliga priset på isländska fiskprodukter bli ungefär det samma som året innan, men priset av aluminium ser ut att minska något. Ett visst handelsöverskott väntas under prognosperioden. De ekonomiska utsikterna för de viktigaste handelspartnerna har dock ytterligare försämrats och bytesbalansen väntas försämras i viss utsträckning.
Arbetslösheten är fortfarande hög, men förutspås sjunka i takt med den ekonomiska återhämtningen och bli mindre än 5 procent från och med 2013. Lönerna väntas öka snabbare än inflationen, vilket genererar en positiv tillväxt av realt disponibla inkomster. Följaktligen väntas den privata konsumtionen öka under prognosperioden. Den offentliga konsumtionen minskade för fjärde året under 2012, men förväntas bli ungefär oförändrad 2013 och 2014. Från 2015 och framåt förväntas den offentlig konsumtionen växa successivt i reala termer. De offentliga investeringarna minskade i 2012, det fjärde året i rad, men kommer att börja växa från 2013. Avtalet mellan regeringen och IMF syftar till att vrida de senaste årens budgetunderskott till ett överskott under 2014 och målmedvetet minska statsskulden under kommande år. Islands BNP 2004-2012 - tillväxttakt på årsbasis, kvartalsiffror- 15,0 10,0 5,0 0,0-5,0-10,0 4,9 7,2 8,1 11,1 3,7 9,9 9,8 7,1 5,6 5,7 3,8 2,4 2,6 5,7 7,6 7,9 4,7 2004 2005 2006 2007 2008-0,8-0,7 2009 2010 2011 2012 1,9-5,4-6,0-6,3-6,9-6,3-8,5-3,1 0,0 3,9 4,2 3,5 2,1 2,1-1,2 2,2 1,4 Diagrammet visar hur Islands BNP har utvecklats kvartalsvis under både bubbelåren 2004-2008 och åren efter bankkollapsen. Utvecklingen av BNP vände under 2008 och blev negativ alla kvartaler åren 2009 och 2010. Första kvartalet 2011 gick utvecklingen äntligen över till plussidan, men tillväxten minskade igen under de tre senaste kvartalen av 2012. Allmänna val till det isländska Alltinget ägde rum den 27 april. Valresultatet blev inte mindre omskakande än 2009, då ett nyval som en följd av händelserna hösten 2008 utlystes två år i förväg. Valet resulterade i följande mandatfördelning i Alltinget, jämfört med valet 2009: Självständig -hetspartiet Gröna vänstern Ljus framtid Framstegspartiet Socialdemokraterna Medborgarrörelsen Piratpartiet Totalt Mandatfördeling 2009 9 16 20 14 4 0 0 63 Mandatfördeling 2013 19 19 9 7 0 6 3 63 Förändring +10 +3-11 -7-4 +6 +3
1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Regeringspartierna, socialdemokraterna och den gröna vänstern, förlorade totalt 18 mandat, dvs. mer än hälften av av den majoritet på 34 mandat som de erhöll 2009. Socialdemokraterna rasade från 30 procent av väljarkåren 2009 till endast 13 procent nu. Framstegspartiet däremot vann sin största valseger på mer än 30 år och fick 10 nya alltingsplatser. Självständighetspartiet ökade sin röstandel från 24 procent till 27 procent, men partiet ligger dock betydligt under sin traditionella styrka på 37-40 procent av väljarkåren. Två nya partier, Ljus framtid och Piratpartiet, valdes denna gången in i Alltinget, Ljus framtid med 6 mandat och Piratpartiet med 3 mandat. Medborgarrörelsen, med rötter i kastrullrevolutionen 2009, försvann däremot från Alltingets bänkar. Framstegspartiet och Självständighetspartiet har nu bildat en ny regering. Statsminister är Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, Framstegspartiets ordförande. Partiets valseger grundas främst på partiets löften att skriva ned alla bostadsskulder med 20 procent som kompensation till alla som äger sin bostad och har träffats ekonomiskt av 2008-krisens efterdyningar. Bostadsbyggande, bostadsmarknad och fastighetspriser Bostadsbyggandets låga nivå på 1990-talet förändrades undan för undan efter sekelskiftet och slutade på sin historiskt sett högsta nivå någonsin åren före bankkraschen. Höjdpunkterna för både påbörjade och färdigställda bostäder nåddes 2007, det år som i isländska samhällsdebatten har kommit att symbolisera de ytterligheter som i mångt och mycket kännetecknade de galna åren före det ekonomiska sammanbrottet. Bostadsbyggandet på Island 1990-2012 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 4393 4446 3746 3294 3348 3106 3172 2978 2688 2751 2360 2311 2355 2140 1929 1758 1714 1811 1611 1600 1604 1620 1643 1711 1470 1495 1376 1350 1234 12361279 1369 1427 1381 1266 1165 1258 1148 1016 1082 893 565 474 321 192 142 Påbörjade Färdigställda Efter 2008 har nybyggandet nästan helt avstannat, de fyra åren 2009, 2010,2011 och 2012 har årliga genomsnittet påbörjade lägenheter endast varit omkring 300. Merparten av färdigställda lägenheter efter 2008 utgörs av bostäder som började byggas före 2008.
Bostadsinvesteringarna på Island ökade dock något de två senaste åren, efter en kraftig minskning under de tre föregående åren, 2008-2010. Nybyggnationen är på uppgång igen, som framgår av ett ökad byggande av främst flerbostadshus. Under innevarande år väntas bostadsinvesteringarna öka med 14,8 procent och 22,2 procent år 2014. Bostadsinvesteringarna behöver dock öka ganska mycket innan de närmar sig sitt tidigare högsta nivå, på nästan 7 procent av BNP 2007. Omsättningen på fastighetsmarknaden ökade avsevärt under 2011. På marknaden med bostadsfastigheter ökade den med 57 procent och antalet nya köpekontrakter ökade med 47 procent mellan 2011 och 2010. Marknaden fortsatte att konsolidera sig under 2012, även om tillväxten inte har varit lika stor som år 2011. De första tre månaderna av 2013 fotsatte fastighetstransaktionerna att öka, omsättningen ökade med 30 procent och antalet köpekontrakter ökade med 30 procent jämfört med samma tidsperiod 2012. De genomsnittliga fastighetspriserna låg 2012 på nästan samma nivå som året innan, dock uppmättes en minskning på 0,7 procent. I huvudstadsregionen steg de reala priserna på flerbostadshus, medan småhuspriserna gick åt det motsatta hållet.