2006, 2007 och 2008 års stimulansmedel riktade till vård och omsorg om äldre personer
Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Lägesbeskrivning. Det innebär att den innehåller redovisning och analys av kartläggningar och andra former av uppföljning av lagstiftning, verksamheter, resurser mm som kommuner, landsting och enskilda huvudmän bedriver inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, hälsoskydd och smittskydd. Den kan utgöra underlag för myndighetens ställningstaganden och ingå som en del i större uppföljningar och utvärderingar av t.ex. reformer och fördelning av stimulansmedel. Socialstyrelsen svarar för innehåll och slutsatser. Artikelnr 2008-131-34 Publicerad www.socialstyrelsen.se, juli 2008 2
Förord Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att ansvara för utbetalningen av de statliga stimulansmedlen riktade till äldreomsorgen samt att följa upp dessa. Medlen ska användas för att utveckla kvaliteten inom äldreomsorgen med fokus på den vård och omsorg som den äldre brukaren får. I denna rapport redovisar vi hur 2006 års stimulansmedel har använts samt hur stimulansmedlen har tagits emot av kommuner och landsting. Rapporten innehåller även en lägesredovisning om hur kommuner och landsting har kommit igång med att använda 2007 års stimulansmedel. Rapporten ska vara ett underlag för i första hand socialdepartementet i arbetet med kommande stimulansmedel. Rapporten kan även användas av ansvariga politiker och tjänstemän som stöd för fortsatt lokalt utvecklingsarbete inom äldreomsorgen. Niklas Bjurström på Socialstyrelsens äldreenhet och konsult Lennart Keberg har genomfört arbetet med denna rapport. Statistikenheten, administrativa avdelningen och regionala tillsynsenheten i Malmö har medverkat i arbetet. Vi har även samarbetat med Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum. Delar av uppdraget har skett i samråd med Sveriges Kommuner och Landsting. Slutligen vill vi tacka alla kommuner och landsting som medverkat i arbetet i att besvara enkäterna och skicka över intressanta rapporter om hur stimulansmedlen har kommit till användning lokalt. Projektledare och ansvarig för denna rapport är Niklas Bjurström. Åsa Börjesson Avdelningschef Socialtjänstavdelningen 3
4
Innehåll Förord 3 Sammanfattning 7 Rapport om 2006 års stimulansmedel 9 Bakgrunden 9 Ändrade villkor 10 Socialstyrelsens arbete med ansökningarna 10 Vilka sökte? 11 Exempel på satsningar 12 Rehabilitering 12 Kost och nutrition 13 Läkemedelsgenomgångar 14 Förstärkt läkarmedverkan 14 Övrigt andra kompletterande insatser 15 Uppföljning 15 Socialstyrelsens arbete med uppföljningen av stimulansmedlen 15 Positivt med stimulansmedlen 16 Några kritiska röster om stimulansmedlen 17 Resultat och erfarenheter av stimulansmedlen 18 Rehabilitering 18 Kost och nutrition 20 Läkemedelsgenomgångar 22 Förstärkt läkarmedverkan 23 Övriga insatser 23 Andra redovisningar av stimulansmedelssatsningarna 24 Tillsyn av hur två kommuner använt sina stimulansmedel 24 Utvärdering av ett projekt rörande vård vid livets slut 24 Andra uppföljningar 25 Kommunernas och landstingens arbete med uppföljning 25 Statistiska uppgifter i kommunernas och landstingens redovisningar 25 Finns det någon framtid för projekten och satsningarna? 27 Samarbete med andra intressenter 28 Nyanställningar med stöd av stimulansmedlen 29 Utbildningar 30 Antal läkemedelsgenomgångar 32 Förstärkt läkarmedverkan 33 Antal personer som fått del av stimulansmedlen 33 Ekonomisk redovisning av 2006 års medel 35 Redovisning av 2007 års stimulansmedel 37 Bakgrund 37 5
Till vad skulle medlen gå? 37 Socialstyrelsens arbete med stimulansbidrag 2007 och 2008 38 Vad huvudmännen/kommuner söker för en kort genomgång 40 Rehabilitering 40 Kost och nutrition 41 Läkemedelsgenomgångar 41 Förstärkt läkartillgång 42 Demensvård 42 Sociala innehållet 43 Förebyggande hembesök 44 Kommunernas och landstingens redovisningar av 2007 års utbetalade medel 45 Kostnader för den individbaserade statistiken m.m. 45 Har projekten och satsningarna kommit igång som planerat? 46 Orsaker till att projekt inte har kommit igång 47 Samarbete med andra 47 Sammanfattande synpunkter 49 Kort om utbetalningen av 2008 års stimulansbidrag 51 Bakgrund 51 Resultat 51 Socialstyrelsens kommande arbete 52 6
Sammanfattning Under perioden 2006 till 2008 har regeringarna avsatt medel till kommuner och landsting för att stödja utvecklingen av äldreomsorgens kvalitet. Alla kommuner och landsting gavs möjlighet att söka medel utifrån antalet invånare över 65 år. Av medlen gick 30 procent till landstingen och 70 procent till kommunerna. För 2006 avsattes 600 miljoner kronor och 2007 och 2008 avsattes 1350 miljoner kronor per år. Alla landsting har sökt för alla åren medan 2006 var det fyra kommuner som avstod från att söka och 2007 2008 en kommun. 2006 års medel riktade sig till de svårast sjuka över 65 år med inriktning mot rehabilitering, kost och nutrition, läkemedels genomgångar samt förstärkt läkarmedverkan. 2007 och 2008 års medel är riktade till äldre över 65 års inom samma områden som 2006 års medel. Därutöver är medlen även riktade till att stärka vården om personer med en demenssjukdom, uppsökande verksamhet för att förhindra fallskador och att utveckla det sociala innehållt i vården och omsorgen om de äldre. Många av de satsningar/projekt som påbörjades med 2006 års medel har fortsatt med 2007 och 2008 års medel. Alla som beviljades medel 2007 har under våren 2008 haft möjlighet att rekvirera med för 2008. Kommuner och landsting har under våren 2008 redovisat hur de har nyttjat 2006 års medel samt hur de har kommit igång med 2007 års beviljade satsningar. Erfarenheterna av 2006 års stimulanbidrag är genomgående mycket positiva. Många kommuner och landsting påpekar att dessa pengar har gjort det möjligt att både inventera vilka problem som finns inom t ex kost och nutrition samt att påbörja åtgärder för att avhjälpa bristerna. Medlen har gjort det möjligt för huvudmännen att anställa kompetens som man idag helt eller delvis saknar, det gäller i första hand dietister och rehabiliteringspersonal. Medlen har även gett möjlighet att utbilda baspersonalen i kost, läkemedel och rehabiliterande arbetssätt, men även för att ge någon eller några i en personalgrupp fördjupad utbildning inom ett visst område som demens. Många landsting och kommuner har haft svårt att komma igång som planerat med sina projekt eller satsningar. Orsakerna till detta är ofta flera, men ett genomgående problem har varit att rekryteringsprocessen av nya medarbetare har dragit ut på tiden och därmed försenat starten av projekten. Andra orsaker till förseningar är att det ofta tar mer tid än planerat att komma igång med projekt som rör flera huvudmän eller intressenter. Av de beviljade medlen för 2006 var fortfarande den 31 december 2007 närmare183 miljoner kronor outnyttjade. Merparten av dessa pengar kommer att användas under 2008 för att genomföra de satsningar och projekt huvudmännen sökt bidrag för. Huvudmännen ska slutredovisa 2006 års medel till våren 2009. Kommuner och landsting har genomgående kommit igång med sina stimulansbidragsprojekt under sommaren och hösten 2007 som planerat. Även 7
samarbetet med andra huvudmän och intressenter fungerar för flertalet som planerat. Alla landsting och 276 kommuner hade till den 10 juni rekvirerat stimulansbidrag för 2008. 8
Rapport om 2006 års stimulansmedel Bakgrunden I propositionen Nationell utvecklingsplan för vård och omsorg om äldre (prop 2005/06 115) från mars 2006 skriver regeringen: Nya initiativ och vissa stimulansmedel i vården och omsorgen om äldre är nödvändiga för att kommunerna och övriga delar av samhället skall kunna tillgodose behoven av vård och omsorg hos äldre kvinnor och män. Det blir än mer angeläget mot bakgrund av en allt större andel äldre i befolkningen. I syfte att stimulera en ambitionshöjning bedömer regeringen att det behövs förstärkta resurser till kommunerna samt till landstingen för att förbättra vården och omsorgen om de mest sjuka äldre. Medlen skall bl.a. användas till rehabilitering, nutritionsarbete, läkemedelsgenomgångar och förstärkt läkarmedverkan. I enlighet med propositionen beslöt regeringen den 21 juni 2006 att bevilja kommuner och landsting 600 miljoner kronor för att utveckla vården och omsorgen till de äldre som är svårast sjuka. Kommunerna och landstingen fick möjlighet att söka bidraget hos Socialstyrelsen. Syftet med medlen var att utveckla äldreomsorgens kvalitet inom framför allt fyra områden: Rehabilitering. Kost och nutrition. Ökad läkarmedverkan. Läkemedelsgenomgångar. Kommuner och landsting fick även möjlighet att söka bidrag till andra kompletterande satsningar som kunde gynna målgruppen, men denna möjlighet skulle användas restriktivt. Pengarna fördelades med 30 procent till landstingen och 70 procent till kommunerna. Bidragets storlek berodde på kommunens eller landstingets befolkning över 65 år. Det belopp som respektive kommun kunde söka framgår av bilaga 1. De kommuner och landsting som ville ta del av bidraget skulle lämna in sina ansökningar till Socialstyrelsen, och i dem meddela ifall ansökan gjorts gemensamt mellan kommun och landsting. Tillskottet fick inte användas istället för de befintliga kommunala medlen och landstingsmedlen. Kommunerna och landstingen kan bli återbetalningsskyldiga om de inte använder bidraget som ett medel för att förstärka insatserna till de svårast sjuka enligt ansökan. 9
Syftet med bidraget var framför allt att stärka kvaliteten inom de ovanstående områdena genom riktade utbildningssatsningar eller rekrytering av ny kompetens som arbetsterapeuter och dietister. Bidraget skulle också skapa ett klimat för att förbättra samverkan mellan huvudmännen, liksom mellan olika yrkesgrupper och verksamheter. Grundtanken är att pengarna ska ses som nya resurser för att utveckla kvaliteten i äldreomsorgen, och inte bara under den tid som resurserna finns till hands utan på längre sikt. Det kan t.ex. ske genom att rekrytera spetskompetens till en kommun eller ett landsting, vidareutbilda medarbetare eller utveckla arbetsformer som består även när pengarna är slut. De kommuner och landsting som ansökte om bidraget förband sig att till redovisa hur pengarna hade använts och vad som uppnåtts av de mål och satsningar som man sökte bidrag för. Dessa uppgifter skulle redovisas till Socialstyrelsen under våren 2008. I beslutsmeddelandet som kommuner och landsting fick för ett beviljat bidrag ingick även en bilaga med villkoren, inklusive exempel på de frågor som skulle besvaras vid uppföljningen. Socialstyrelsen meddelade även att man hade möjlighet att kräva tillbaka pengar som inte använts fullt ut eller som använts på ett felaktigt sätt. Ändrade villkor I december 2007 beslöt Socialdepartementet att de kommuner och landsting som hade pengar kvar av 2006 års stimulansmedel fick möjlighet att använda pengarna även under 2008. En slutlig redovisning av pengarna ska dock göras våren 2009. Det innebär att denna rapport inte är en slutlig redovisning av 2006 års bidrag. Socialstyrelsens arbete med ansökningarna Under sommaren 2006 skickade Socialstyrelsen ut ett meddelandeblad (bilaga 2) till alla kommuner och landsting med information om att de kunde söka stimulansmedel till de svårast sjuka äldre. Insatserna skulle vara inriktade mot nutritionsarbete, rehabilitering, läkemedelsgenomgångar eller förstärkt läkarmedverkan, både i särskilda boenden och i hemsjukvården. De fick även möjlighet att söka stimulansmedel för särskilda idéer och till kompletterande insatser. Ansökan till Socialstyrelsen skulle vara inlämnad senast den 15 september 2006. Ansökan skulle innehålla följande uppgifter: Kommunens kontaktperson samt hur bidraget skulle betalas ut. Summan av det sökta beloppet. Typ av projekt samt en kort redovisning av projektet eller projekten. Eventuellt andra kompletterande uppgifter. Om ansökan skett i samverkan mellan kommun och landsting. Kostnaderna för att genomföra projekten, fördelade på stimulansmedel och kommunens egna medel. 10
Redovisning av vilka kostnader som kommunen eller landstinget år 2006 hade budgeterat för den ansökta verksamheten. Om kommunen eller landstinget planerade att avsätta ytterligare egna medel. Eventuella kommentarer eller förtydliganden. De inkomna ansökningarna granskades och i vissa fall tog Socialstyrelsen kontakt med de ansvariga i kommuner och landsting för förtydliganden. Många kommuner och landsting hade inte besvarat den delen av ansökan som rörde hur mycket man redan budgeterat för de verksamheter som bidraget gällde. Orsaken var att de flesta sökande saknade en enhetlig budgetering för rehabilitering eller nutrition. Alla kommuner och landsting fick under senhösten 2006 skriftliga beslut på sina ansökningar. Besluten kompletterades med en bilaga som bl.a. innehöll uppgifter om vad de framför allt skulle tänka på i samband med uppföljningen våren 2008, t.ex. antal läkemedelgenomgångar, antal läkartimmar, utbildningar och anställningar fördelade på kön. Om ansökan beviljades betalades bidraget ut under senare delen av fjärde kvartalet 2006. Vilka sökte? Alla landsting och alla kommuner utom fyra sökte stimulansmedel. En kommun fick avslag på sin ansökan. Ett trettiotal kommuner sökte inte hela det belopp som de hade möjlighet att söka. Genomgående var det små och medelstora kommuner som avstod från att söka eller som inte sökte fullt belopp. Orsaken till detta kan ha varit den relativt korta ansökningstiden under augusti september 2006. En annan orsak var att många såg bidraget som rena projektmedel, något som kräver en tydlig plan för användandet, istället för som en resursförstärkning till eftersatta områden inom äldreomsorgen. Socialstyrelsen var i kontakt med alla kommuner som inte ansökte om bidraget eller som inte sökte fullt belopp. Majoriteten av kommunerna och alla landsting ansökte om bidrag till mer än ett område. Dock var det 79 kommuner som sökte pengar till bara ett område. Fördelningen i kronor och procent framgår av tabellerna 1 och 2. Tabell 1: Fördelningen av kommunernas beviljade bidrag i tusental kronor samt procentuell fördelning. Område Beviljade Andel i procent av fördelade medel medel Rehabilitering 167 806 46 Kost/nutrition 88 704 24 Förstärkt läkarmedverkan 7 164 2 Läkemedelsgenomgång 42 963 12 Övriga områden 58 237 16 Totalt beviljade medel 413 269 100 11
Alla kommunerna har inte redovisat beviljade medel efter områden, vilket gör att den procentuella fördelningen bygger på de kommuner som redovisat en fördelning mellan de olika områdena. Tabell 2 Fördelningen av landstingens beviljade bidrag i tusental kronor samt procentuell fördelning Område Beviljade Andel i procent medel Rehabilitering 42 714 28 Kost/nutrition 8 435 5 Förstärkt läkarmedverkan 44 074 29 Läkemedelsgenomgång 33 806 22 Övriga områden 24 931 16 Totalt 159 054 100 Alla landsting har inte redovisat beviljade medel efter områden, vilket gör att den procentuella fördelningen bygger på de landsting som redovisat en fördelning mellan de olika områdena. Större delen av kommunernas stimulansmedel har gått till områdena rehabilitering och kost och nutrition. Landstingens ansökningar är jämnare fördelade mellan de olika områdena, förutom kost och nutrition som endast står för 3 procent av bidragspengarna. De största satsningarna i gruppen Övrigt är inom vård vid livets slut, demensvård och uppsökande verksamhet till de svårast sjuka äldre. Av de sökande landstingen var det 16 av 21 som gjorde sin ansökan i samarbete med en eller flera av länets kommuner. Av de 285 kommunerna som beviljades bidrag var det 154 som i sin ansökan angav samarbete med landstinget. Exempel på satsningar Rehabilitering 80 procent av både kommunerna och landstingen sökte bidrag till området rehabilitering. Detta avspeglar sig också i att närmare 40 procent av de sökta pengarna var ämnade till det området. De flesta av ansökningarna som riktar in sig på rehabilitering har en tydligt fokus på den äldre människans möjligheter att leva ett självständigt liv. I Ronnebys ansökan skriver man t.ex. att målet är att ge vårdtagaren ett så självständigt liv som möjligt och minska behovet av hjälp från andra, vilket ökar självkänslan och ger en ökad livskvalitet. Som en del i detta satsar många kommuner och landsting en stor del av pengarna på att förebygga fall. Både kommuner och landsting begärde bidrag för att förstärka rehabiliteringspersonalen med arbetsterapeuter, sjukgymnaster och rehabiliteringsassistenter. I flera fall rörde det sig om att starta rehabiliteringsteam med specialkunskap inom området svårt sjuka äldre. Exempelvis planerade Skinnskat- 12
tebergs kommun att även komplettera rehabiliteringsteamets kompetens med friskvårdskunskaper i taktilstimulering och massage. De flesta sökande planerade att genomföra någon form av utbildningssatsningar för ett rehabiliterande förhållningssätt. Några kommuner och landsting planerade att lägga in utbildningsinsatserna som en del i att förändra hela synen på rehabilitering. Exempelvis planerade Gotlands kommun och landsting att ta fram en egen modell för att införa rehabiliterande arbetsformer, och de planerade även att införa de på särskilda boendena. Inom området rehabilitering sökte flera kommuner och landsting bidrag för att kunna ge äldre människor en bra tid vid livets slut. Enköpings kommun i samverkan med Enköpings lasarett ansökte om pengar till korttidsplatser för att kunna ge god vård till personer vid livets slut. Flera landsting sökte bidrag för att stödja utvecklingen av en obruten vårdkedja mellan landsting och kommun. Exempelvis Norrbottens läns landsting som tillsammans med Kiruna kommun beviljades bidrag för att utveckla en vårdkedja för strokedrabbade, i enlighet med Socialstyrelsens riktlinjer för strokevården. Kost och nutrition 71 procent av kommunerna och 75 procent av landstingen ansökte om bidrag inom området kost och nutrition. Ansökningarna visar att stimulansmedlen ger framför allt kommunerna stora möjligheter att utveckla sitt arbete med de äldres kost och näringssituation. Flera sökande kommuner medger att nattfastan är för lång och måste förkortas. Några kommuner medger även att de saknar kunskap om kostsituationen i kommunen. Flera kommuner och landsting begärde pengar för att rekrytera dietister för längre och kortare perioder. Enligt planeringen skulle dietisternas uppdrag ofta börja med en genomgång av kommunens kostsituation. Denna genomgång skulle sedan ge underlag för en kostplan, eller en kostpolicy som i t.ex. Vilhelmina. Andra kommuner och landsting ansökte om att anställa en dietist, ett exempel är Lysekils kommun som angav att dietisten skulle utbilda vård- och omsorgspersonalen i grundläggande näringslära kostens betydelse för hälsan och välbefinnandet kost för äldre anpassad kost miljön runt måltiden. I ansökningarna framhålls ofta att man genom dietisterna ville lyfta fram kostens betydelse för de äldres välbefinnande. Förhoppningen var även att de skulle stärka kostombudens mandat inom sina enheter, genom att kostfrågor tas upp regelbundet på arbetsplatsträffar. Några kommuner, t.ex. Botkyrka och Pajala, planerade att använda genombrottsmetoden för att få sin vård- och omsorgspersonal engagerade i att förbättra matsituationen för de äldre. 13
Läkemedelsgenomgångar 50 procent av kommunerna och 90 procent av landstingen ansökte om bidrag ofta i samverkan för att utöka antalet läkemedelsgenomgångar. En del kommuner som inte sökte inom området motiverar detta med att läkemedelsgenomgångarna regleras i de avtal som finns upprättade mellan huvudmännen. De flesta planerade att genomföra sina läkemedelsgenomgångar med hjälp av multiprofessionella team, och många skulle fokusera på särskilda boenden. De multiprofessionella teamen består ofta av läkare, apotekare (ibland på distans), sjuksköterska och ibland en undersköterska eller ett vårdbiträde. Enligt någon ansökan planerade man att genomföra läkemedelsgenomgångar med stöd av ett datorprogram som var utvecklat i samverkan med LIF (Läkemedelindustrins förening). I Hallands län gjorde alla kommunerna en gemensam ansökan med landstinget. Halmstads kommun beskriver upplägget för läkemedelsgenomgångarna i sin ansökan: Genomgångarna sker stegvis, 1. utbildning av all berörd vårdpersonal 2. insamling, iordningställande och analys av respektive vårdtagares grunddata 3. läkemedelsrond där alla deltar i en diskussion med förändringsförslag 4. utvärdering av åtgärderna sker efter 6 8 veckor respektive ca 3 månader 5. total utvärdering/resultatsammanfattning. Huvudsyftet är att via kompetenshöjning av personal och korrekt dokumentation kvalitetssäkra läkemedelsbehandlingen av äldre och därmed öka deras livskvalitet. Även andra kommuner och landsting sökte stimulansmedel för liknande upplägg, men enbart Halland sökte för insatser i hela länet. Några kommuner, t.ex. Marks kommun, planerade att använda bidraget till en satsning i enlighet med Sveriges Kommuner och Landstings (SKL:s) SÄLMA-projekt. Det projektet syftar till att skapa säkrare läkemedelsanvändning bland äldre med stöd av genombrottsmetoden. Förstärkt läkarmedverkan Alla landsting ansökte om pengar för att förstärka läkarmedverkan till de äldre som är svårast sjuka. Förstärkningen gäller både särskilt boende och ordinärt boende. Några landsting, t.ex. Blekinge, planerade att använda bidraget för att förstärka den geriatriska kompetensen och på så sätt stödja familjeläkarna. En stor uppgift för geriatrikern blir där att leda utvecklingsoch kvalitetsarbetet och öka kunskapen när det gäller äldres sjukdomar. Kronobergs landsting ansökte om att utöka läkarbemanningen för att ge äldre, multisjuka vårdtagare en trygg vård i det egna hemmet. De nya läkartjänsterna skulle användas till att göra hembesök för att undvika onödiga inläggningar och besök till akutmottagningar och liknande. Dessutom slipper patienten besvärliga resor och kommunerna slipper nya systematiska vårdplaneringar. Region Skåne planerade att på motsvarande sätt utveckla äldrevårdsteam som består av läkare, sjuksköterskor och undersköterskor från både regionen och kommunerna. Avsikten var att förbättra kvaliteten i omhändertagandet av de mest sjuka äldre i deras hemmiljö och kunna erbjuda läkarbesök i 14
hemmet. På så sätt ville man minska besöken på sjukhusens akutmottagningar. Något landsting, t.ex. Uppsala, planerade att förstärka sitt äldrepsykiatriska öppenteam med en läkare och en sjuksköterska. Dessa personer skulle få uppdraget att ge konsultinsatser och handledning till primärvården för att ge äldre psykiskt sjuka ett bättre omhändertagande. Landstingen i Värmland och Halland planerade att höja ersättningen till familjeläkarna när de besökte särskilda boenden. Genom detta arrangemang ville man sporra familjeläkarna att lägga ner mer tid på de svårast sjuka äldre. Övrigt andra kompletterande insatser De flesta satsningarna som ingick under rubriken Övrigt gällde demensvård och geropsykiatri. Ett bra exempel på detta är Kalix som planerade att skapa ett nätverk inom kommunen för att utveckla vårdområdena demens och äldrepsykiatri. Kommunen planerade att ta 30 undersköterskor och vårdbiträden från olika delar av organisationen och utbilda dem i geriatrik. Därefter skulle de starta ett ständigt pågående förbättringsarbete som leddes av en sjuksköterska som specialutbildade sig inom demensområdet. Nätverket skulle träffas fyra ggr/år för fortbildning och för att utbyta kunskaper och erfarenheter. I Karlskrona planerade man att använda bidraget till anställa en psykiatrisjuksköterska för att ge stöd och handledning till personalen i hemtjänsten och särskilda boenden. Sjuksköterskan skulle även arbeta för att utöka samarbetet mellan landstinget och kommunen. Region Skåne planerade att tillsammans med flera av regionens kommuner genomföra en satsning på hembesök hos svårt sjuka äldre, bl.a. med syfte att förebygga fallskador. Uppföljning Socialstyrelsens arbete med uppföljningen av stimulansmedlen I november 2007 skickade Socialstyrelsen ut en uppföljningsenkät till alla kommuner och landsting som beviljats bidrag, tillsammans med information om uppföljningen av 2006 års stimulansmedel. Syftet med enkäten var att redovisa hur 2006 års stimulansmedel riktade till de svårast sjuka äldre hade använts fram till och med den 31 december 2007 (se bilaga 3). Innan enkäten skickades ut fick SKL tillfälle att lämna synpunkter på den. Senast den 7 mars 2008 skulle enkäten skickas in som ett e-brev till Socialstyrelsen för bearbetning och sammanställning. Redovisningarna skulle även kompletteras med protokollsutdrag från en ansvarig nämnd eller nämndens arbetsutskott. Kommunerna och landstingen uppmanades även att skicka med intressanta rapporter som visar hur pengarna har använts. I enkäten efterfrågades bl.a. följande uppgifter: Kommunens kontaktperson. Summan av det sökta beloppet, fördelat på område. 15
En kort redovisning av om de beviljade satsningarna hade genomförts om inte, varför. Huruvida satsningarna skulle fortsätta efter 2007, och om några satsningar skulle bli permanenta. Antalet personer som blivit anställda med stöd av bidraget, fördelat på yrkesgrupper. Antalet personer som fått vidareutbildningar, fördelat på område och yrkesgrupp. Huruvida man beviljats bidrag för läkemedelgenomgångar. Antalet genomgångar 2007 jämfört med 2006, fördelat på boendeform. Huruvida man beviljats bidrag för läkarmedverkan. Ökningen av antalet läkartimmar, fördelat på vårdtagare och boendeform. Antalet äldre brukare som berörts av stimulansmedlen. Redogörelse av kostnaderna för att genomföra satsningarna, fram t.o.m. 31 december 2007. Om t.ex. någon FoU-enhet har gjort någon uppföljning av satsningarna. Huruvida det finns några erfarenheter som man vill förmedla. De inkomna redogörelserna har granskats och några kommer att kräva speciell granskning under hösten 2008. Några av frågorna har varit svåra att besvara på ett enhetligt sätt, framför allt redogörelserna för utbildningssatsningar och läkarmedverkan. För det senare är orsaken att man mäter läkarbemanningen olika, vilket gjort det svårt att anpassa resultaten till vår blankett. Även redogörelsen av kostnaderna för satsningarna har många haft svårt att besvara korrekt. En orsak är att en del har redovisat alla kostnaderna för en satsning, inklusive stimulansmedel för 2007 i och med att satsningen har fortsatt med nya stimulansmedel. Socialstyrelsen återkommer till sommaren 2009 med en mer preciserad redogörelse för kostnaderna. Den 10 juni 2008 hade alla landsting och kommuner inkommit med sina redovisningar, Utöver enkäten har även länsstyrelserna i Region Skåne och Kronobergs län tillsammans med Socialstyrelsens regionala tillsyn granskat hur stimulansmedlen har använts i några kommuner. Socialstyrelsen har också lagt ut uppdrag på FoU Nestor och Stockholms läns Äldrecentrum för att göra uppföljningar av 2006 och 2007 års stimulansmedel. Samtal pågår även med fler FoU-enheter för liknande uppdrag. Positivt med stimulansmedlen Genomgående är kommuner och landsting mycket positiva till stimulansmedlen. Eslöv skriver att medlen har gett möjligheter att fokusera på områden som vi vill satsa inom och/eller är eftersatta. Gotlands kommun skriver på motsvarande sätt att kommunen genom stimulansmedlen har fått ett tydligt stöd att utveckla områden som är angelägna att förbättra och utveckla. Bidragen har gett förvaltningen möjlighet att inventera, utforma, testa och implementera efterlängtade förbättringsåtgärder inom definierade områden. 16
Huddinge kommun skriver att de riktade områdena har medfört att satsningar genomförts där förvaltningen kanske inte prioriterat utveckling i dagsläget. Lidköpings kommun trycker på fördelen med att områdena är prioriterade innan ansökan görs. Tingsryd påpekar att stimulansmedlen lyfter upp strategiska områden som måste förbättras. Östra Göinge kommun påtalar att: I normalfallet finns inget utrymme för utvecklingsarbete då personalstaten är maximalt slimmad. Positivt att stimulansmedlen varar mer än ett år så att beslut inte hastas fram utan får växa fram Stimulansmedlen har, enligt Falkenbergs kommun, gett den berörda personalen ökad kunskap samt ett särskilt fokus på fallprevention, kost och nutrition samt äldres läkemedel. Därmed har omsorgen om äldre förändrats på ett positivt sätt. Landstinget Dalarna gläds åt att medlen är styrda till vissa områden: Hela satsningen ger oss möjligheter att fokusera på viktiga förbättringsområden. Vi ser bl.a. att andelen hembesök av läkare ökat från 9 000 år 2005 till 13 000 år 2007 Det kan vara ett resultat av denna fokusering. Även landstinget Västernorrland skriver: Det är bra att få fokusera på områden som vi vet att förstärkningen behövs inom.. Östergötlands landsting skriver följande: Den riktade satsningen har skapat stort fokus på målgruppen, ökat intresse, kunskaper och gett utvecklingskraft. Ett stort antal kommuner påpekar, liksom Lund, fördelen med att medlen får användas även under 2008 då vi kan slutföra de projekt vi påbörjat och metoderna hinner förankras. Några kritiska röster om stimulansmedlen Några kommuner och landsting har dock kritiska synpunkter på stimulansmedlens utformning. Eskilstuna framför några problem: att det är en kort tidshorisont, väntan på besked om och hur mycket pengar vi kan disponera. Det ger osäkerhet i vissa satsningar vilket bl a har lett till att kompetenta nyanställda projektmedarbetare sökt sig till andra arbetsgivare. Vidare skriver en mindre kommun som Gagnef att bidraget har varit litet och kanske inte räckt till allt som behövde göras. Den vanligaste kritiken rör den korta ansökningstiden och att projekten och satsningarna skulle vara genomföra inom ett drygt år. Hallsberg skriver att de är kritiska mot den korta tidsramen. Att starta upp projekt tar tid för att förankra och involvera berörda, prova sig fram till lämpliga metoder och kunna arbeta under en längre sammanhängande period för att kunna erhålla någon form av resultat. Önskemål är att stimulansmedlen skulle gälla under minst 3 5 år för att kunna planera för mer långsiktiga insatser. Även Härnösand kritiserar kortsiktigheten: Medlen borde vara återkommande så att de möjliggör permanenta satsningar. I samma anda skriver Sotenäs att det finns en risk att arbetet upphör när stimulansmedlen tar slut, annars är det bara positivt. Den korta ansökningstiden nämns även i några landstings kritik av stimulansmedlen. Kronobergs läns landsting skriver att de är kritiska mot att bidraget kom sent och skulle användas under en hård tidspress, vilket gjorde det svårt att samordna arbetet med de åtta kommunerna i länet. 17
Några kommuner, t.ex. Hörby, är kritiska mot styrningen och tidsbegränsningen av stimulansmedlen. Älvsbyn är kritiska mot att vi inte har kunnat fritt välja vilka områden som vi önskat satsa på. Ingen av de kommuner som velat välja användningsområde efter egna behov har skrivit något förslag på alternativa användningsområden, förutom de områden som kom att finns i stimulansmedlen för 2007 2008. Även ansökningsförfarandet och redovisningen väcker kritik från ett antal kommuner. De upplever ansökningsförfarandet som byråkratiskt eller administrativt krångligt. Tyresö skriver att det är ett administrativt betungande ansökningsförfarande och redovisning. Ett kritiskt moment med satsningarna har på flera håll varit att rekrytera och behålla bra medarbetare. Huddinge kommun skriver: Det har [ ] varit svårt att rekrytera personal när förvaltningen inte alltid kan garantera fast anställning. I en del kritiska synpunkter från kommunerna framkommer även en del självkritik. Klippans kommun skriver att den kommunala organisationen till en början inte var formad för att hantera stimulansmedlen på ett bra sätt. Samtidigt är det flera som skriver som Hagfors, att det finns inget som varit negativt med stimulansmedlen. Resultat och erfarenheter av stimulansmedlen Rehabilitering Många satsningar har genomförts inom området rehabilitering. Framför allt har satsningarna riktat in sig på tre områden: a) Utveckla rehabiliteringsverksamheten med stöd av nyanställda arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Kommunerna och landstingen har anställt rehabiliteringspersonal och skapat rehabiliteringsteam. b) Utveckla nya arbetsformer med inriktning på ett rehabiliterande förhållningssätt i omvårdnadsarbetet. c) Samverkan mellan huvudmännen när det gäller kompetens och rutiner i samband med utskrivningar och systematiska vårdplaneringar. En bra beskrivning på det förändrade arbetet kring rehabilitering kommer från Alingsås: Stimulansmedlen möjliggjorde en stor utbildningsinsats för all vårdpersonal i rehabiliterande arbetssätt. De personer som deltagit i studiecirklarna är mycket nöjda och ansvariga chefer märker att det skett förändringar i vårdpersonalens sätt att tänka och planera de beviljade insatserna. I och med att studiecirklarna leds av kommunens rehabpersonal, har kontakten mellan vårdpersonalen och rehabpersonalen förbättrats. Utbildningsinsatsen kommer bra i tid med tanke på det rehabiliteringscentrum som planeras samt de nya dokumentationsriktlinjer som införts i förvaltningen där ett större fokus läggs på att utgå från den enskilde individens förmågor och bibehålla dem. 18
Flera andra kommuner, t.ex. Mjölby kommun, har använt stimulansmedlen för att starta en rehabcentral. Alvesta skriver på motsvarande sätt att stimulansmedlen möjliggjorde en stor utbildningsinsats i rehabiliterande arbetssätt för all vårdpersonal. Falun sammanfattar sina erfarenheter om en liknande satsning att utbildningen i ett rehabiliterande förhållningssätt har varit mycket lyckad. Götene kommun har gjort en uppföljning bland personalen om effekterna av deras utbildning i rehabiliterande arbetssätt samt införandet av en teamorganisation i hemvården. Undersökningen visar att 69 procent tycker att man nu arbetar mer rehabiliterande med vårdtagarna än tidigare. Före utbildningen var det 60 procent som hade bra kunskaper om rehabilitering, jämfört med 98 procent efter utbildningen. Slutsatsen är att intresset av att jobba med ett rehabiliterande arbetssätt har ökat markant." På flera håll har stimulansmedlen gett stöd för samverkan mellan huvudmännen, och i t.ex. Ronneby tycker man sig redan se resultat när det gäller rehabilitering. Mycket beroende av samverkan med primärvården Vissa utbildningssatsningar har som i Hammarö kommun resulterat i fallombud på varje enhet med uppdraget att minska fallolyckorna. Statistiken kommer i framtiden att visa om de lyckats med detta. I Hällefors har man på motsvarande sätt inrättat rehabombud på varje enhet. Uppsala kommun har satsat på att utveckla innehållet i sina rehabiliteringsplatser med säkrare planering, informationsöverföring och samarbete med hemvårdens team i ordinärt boende. Även t.ex. Stockholms stad har liknande satsningar. Angående startandet av ett hemrehabiliteringsteam skriver Filipstad följande: Vi har fått möjlighet att starta upp ett hemrehabteam bestående av arbetsterapeut, sjukgymnast och rehabiliterings assistent, vilket möjliggjort en utveckling av vår kommunala rehabilitering. Detta hade förmodligen varit svårt att genomföra inom ordinarie budgetram eftersom vår kommun har en ansträngd ekonomi. Det vi nu fått möjlighet till är ju att utveckla verksamheten för att möta nya behov och att arbeta med förändringsarbete som tar mycket tid i anspråk. Det har också gett oss möjlighet att prova olika modeller för förändringsarbetet. Även t.ex. Lerum skriver att stimulansmedlen har gjort det möjligt att höja tempot i förändringsarbetet, framför allt när det gäller att utveckla teamsamarbetet kring den enskilde. Trollhättan trycker på att de tack vare stimulansmedlen har kunnat genomföra nödvändiga satsningar inom hemrehabiliteringen för att öka de äldres möjligheter till kvarboende. I Karlskoga kommun och Örebro kommun har man utvecklat rehabiliteringsteam i samverkan med primärvården i Örebro landsting. Genom stimulansmedlen har de kunnat förverkliga sina tidigare planer på samverkan över huvudmannagränserna. De nya ekonomiska förutsättningarna gjorde också att förändringsprocessen gick förhållandeviss snabbt. Även Trosa och Strängnäs kommun har startat ett gemensamt rehabiliteringsteam med Sörmlands landsting. Gävleborgs läns landsting har också satsat på samverkan: Det tar tid att bygga upp relationer för praktisk samverkan vid rehabilitering i hemmet. Samtidigt skriver man att stimulansmedlen ger möjlighet till omställningsbudget. På så sätt kan man utveckla arbetsformer för samverkan. Även 19
Jämtlands läns landsting nämner samverkan: Stimulansmedlen har möjliggjort en fokuserad satsning på samverkan inom rehabilitering, ett område som vi vet behöver bearbetas. Utvecklingsarbete tar tid och det är därför positivt att satsningen med stimulansmedel fortsätter under flera år. Några kommuner har haft svårt att få brukare och patienter till sina rehabiliteringssatsningar, vilket har försenat eller minskat deras satsningar, ett exempel på sådan kommun är Säffle som hade detta problem i början. De äldre fick information om rehabiliteringen vid ett hembesök av en projektanställd arbetsterapeut och dennes kontaktperson. Kommunen beskriver arbetet på följande sätt: Brukaren fick sedan tacka ja eller nej till att delta i rehabprojektet. Erfarenheten är att det då blev många som tackade nej. Istället har vi valt att tillsammans med brukaren komma fram till vad som upplevs som ett problem och vad man vill ha som målsättning för rehabilitering i vardagen. Utefter det har vi skrivit en plan som finns hos den enskilde. På så vis har man lyckats få med betydligt fler i vardagsrehabiliteringsprojektet. Kommuner som Ystad och Lund har arbetat med vad som kan kallas grön rehabilitering där syftet är att utföra en stor del av rehabiliteringen utomhus. Lunds kommun har även samarbetat med till exempel Sabbatsbergs Sinnesträdgård och Alnarps lantbruksuniversitet. Forshaga kommun skriver att stimulansmedlen gett dem möjlighet att komma igång med hemrehabilitering, något man är mycket positiv till. I Säffle tycker man sig redan se ekonomiska vinster med sin satsning på hemrehabilitering, förutom att den har ökat brukarnas livskvalitet. Även Värmdö har redan kunnat se ekonomiska fördelar med att utveckla dagrehabilitering för personer i ordinärt boende. Kost och nutrition Många kommuner och landsting har påtalat att området kost och nutrition har varit ett relativt eftersatt område. Även Socialstyrelsen har tagit upp sambandet mellan gott medicinskt omhändertagande och nutrition (se t.ex. SoS rapport 2000:11). Framför allt kommunernas ansökningar om 2007 och 2008 års stimulansmedel visar att ett stort antal kommuner inte vet om de äldre äter den mat de blir serverade, om många äldre är undernärda eller hur lång nattfastan är. Med stöd av stimulansmedlen har kommunerna kunnat anställa dietister eller kostkonsulenter som har gått igenom måltidssituationen och nutritionsläget i kommunen. Bidragen har även ofta använts för att med stöd av t.ex. genombrottsmetoden engagera all omvårdnadspersonal i matfrågan och genomföra förändringar i små steg. Falu kommun skriver att det har, tack vare stimulansmedlen, funnits resurser för att utarbeta rutiner och riktlinjer kring arbetet med att kvalitetssäkra kosten för våra äldre. Gävle kommun har med stöd av stimulansmedlen fått klarhet i att kommunen även in fortsättningen behöver en dietist som arbetar med äldreomsorgen. Även t.ex. Kungsör har kommit till samma slutsats: Det har blivit tydligt att dietistkompetensen är en viktig funktion inom kommunal vård och omsorg. Lycksele anser att kvaliteten har höjts oerhört mycket inom kost och nutrition genom att anställa en dietist. 20
Trosa kommun har bl.a. genomfört projektet Matglädje inom äldreomsorgen. Projektet visade att det saknades rutiner och riktlinjer för dukning och servering, och att arrangemangen kring måltiderna berodde på vem som arbetade. Därför fick alla enheter till uppgift att skapa en måltidspolicy: Måltidspolicy För att skapa vänliga måltider och erbjuda gemenskap och avkoppling Duka vackert och inbjudande Dekorera efter tillfälle och årstid Servera från karotter vid bordet Fin duk och servetter vid helg och högtider Lägg upp lagom portion av mat Hel och trevlig innan den delas eller mosas Tala om vad som serveras Servera tillbehören i skålar vid borden Piffa upp med färska örter och grönsaker Stäng av TV:n. Ha ev. lugn musik på låg nivå Skapa en lugn och aptitretande atmosfär kring måltiden Fira födelsedagar och namnsdagar! Titta i almanackan varje dag för att hitta en anledning till att fira! I Gagnef anser man att nutritionsprojektet redan har gett upphov till bättre kontroll och förebyggande av undernäring på särskilt boende. Även Orust har nu skapat rutiner för att i ett tidigt skede upptäcka riskfaktorer relaterade till dålig nutritionsstatus. Habo kommun skriver att de har kartlagt kost- och nutritionsituationen inom äldreomsorgen, och fått en bild av vad som är bra men också sådant som vi måste förbättra och arbeta vidare på, för att säkerställa att vi även inom detta område kan stå för säker och god kvalitet. I Gislaved har stimulansmedelssatsningen gett ett lyft inom kost/nutritionsområdet inom alla äldreomsorgens verksamheter. Storuman skriver att eftersom de har så små resurser så har stimulansmedlen varit ett välkommet tillskott för att höja kvalitén inom kost och nutrition. Dofter och ett vackert dukat bord och samvaro med andra ökar matlusten och välbefinnandet. I Hudiksvall har bidraget gjort det möjligt att samarbeta med grannkommunerna kring kost och nutrition, och i t.ex. Landskrona och Uddevalla erbjuder man numera alla vårdtagare en genomgång av deras aktuella nutritionsstatus. Strömstads kommun har också höjt kvaliteten inom området: kunnat utveckla och medvetet drivit kvalitetsarbetet kring vårdtagarnas måltidssituationer i särskilt boende inom hela förvaltningen. I samarbete med Hotell- och Restaurangprogrammet har vårdpersonal erbjudits och genomgått en speciellt framtagen utbildning i ämnet servering, dukning, etik och förhållningssätt kring måltiden. Något som vi utan stimulansmedel inte kunnat genomföra. 21
I en relaterad insats bjöd Uppvidinge kommun in elever från en restaurangskola till några äldreboenden. Eleverna tillagade en trerättersmeny samt dukade vackert, något som de äldre uppskattade. Även Älvdalen har med stimulansmedlen fått ett tillfälle att genomföra stort kvalitetshöjande projekt med fokus på nutrition. Slutligen har Hudiksvalls sjukhus tagit en aktiv del i arbetet med att förbättra kompetensen och kunskapen om nutrition och äldre. Man har även skapat nätverk med kommunerna och förbättrat omvärldsperspektivet inom området. Läkemedelsgenomgångar Genomgående har satsningarna på läkemedelsgenomgångar varit samverkansprojekt mellan kommuner, landsting och t.ex. utomstående som Apoteksbolaget. Ett problem har dock varit, vilket framgår längre fram i rapporten, att ambitionerna och målen ofta har satts mycket högt ute bland vårdcentraler och kommuner. Många gånger räckte inte bidraget till allt, eller bristen på läkare och apotekare gjorde att man inte kunde genomföra alla läkemedelsgenomgångar. Även om inte allt kunnat genomföras nu håller nog många med Västernorrlands landsting när de skriver att det är bra att stimulansmedlen kan användas till läkemedelsgenomgångar för det ger möjlighet att: få fokusera på områden som vi vet att förstärkningen behövs inom. Det har möjliggjort ett bredare införande av läkemedelsgenomgångar samt möjlighet att jämföra och utvärdera olika metoder. Möjligheten att genomföra kartläggningar, utveckling och satsning som är mycket svåra att göra i ordinarie verksamhet. Västra Götalandsregionen beskriver i samma anda ett exempel på effekter med stimulansmedlen: Det har skapats ekonomiska möjligheter att prova insatser som man tror kan vara bra. De har också medfört att en samverkan mellan Ale kommun, landstinget och privata vårdgivare har kommit till stånd kring läkemedelsgenomgångar. Gävleborgs landsting skriver att fördelen med läkemedelsgenomgångar är att de ger resultat direkt. Vidare har Hallands landsting tillsammans med länets kommuner använt stimulansmedlen för att få extra skjuts på att genomföra läkemedelsgenomgångar över hela länet, i enlighet med den s.k. Hallandsmodellen. Även kommunerna är mycket positiva, som Bergs kommun: Stimulansmedlen har gett kommunen möjlighet att genomföra läkemedelsgenomgångar som vi väntat länge på. Borlänge kommun tar fasta på samarbetet med Dalarnas landsting som varit bra: När det gäller läkemedelsgenomgångarna i ordinärt boende har det varit en bra samverkan mellan kommun och landsting där hemtjänstpersonalen varit delaktig i genomgångarna. 22
Läkemedelsgenomgångarna blev för Grums kommun inte bara en översyn av läkemedlen utan även en lärande process för den personal som medverkade. Nässjö kommun har liknande erfarenheter: Projektet med läkemedelsgenomgångar har blivit bra för boende. De får rätt medicin och för det som behöver medicineras. Medarbetare såsom undersköterskor och sjuksköterskor har fått en kompetenshöjning i sitt arbete. Förstärkt läkarmedverkan Inom området förstärkt läkarmedverkan har stimulansmedlen framför allt använts för att utveckla mobila team med läkare som ska göra fler hembesök hos äldre. En annan insats är generella ökningar av läkartiden för boende på särskilda boendeformer. Kronobergs landsting och Jämtlands landsting har inrättat mobila läkarteam med stöd av stimulansmedlen. Dessutom har Dalarnas landsting ökat resurserna för läkarbesök i hemmet: Vi ser bl.a. att antalet hembesök av läkare ökat från 9 000 år 2005 till 13 000 år 2007. Målet med dessa satsningar är att ge äldre med enklare medicinska problem vård i det egna hemmet. På så sätt kan man minska transporterna och väntetiderna på akutsjukhusen och vårdcentralerna, vilka ofta är mycket krävande för gamla personer. Blekinge läns landsting arbetar med att ge familjeläkarna mer kompetens inom geriatrik. Samtidigt har man utbildat kommunernas personal i geriatrik. Landstinget skriver följande: Erfarenheten av att öka det geriatriska arbetsfältet och ge mer resurser till det området samt utbildning till kommunernas medarbetare är värda att sprida till andra verksamheter/ kommuner/landsting. Övriga insatser De flesta övriga insatser har ingått i arbeten som rört rehabilitering eller förstärkt läkarmedverkan, och därmed har de ingått i de tidigare redovisningarna. Andra insatser inom området Övrigt har varit utbildningssatsningar inom demensvård, och då ofta med inriktning mot bemötande av dementa. Flera kommuner har tillsammans med sina landsting skapat demensteam. Linköpings kommun skriver följande om sitt demensteam: Kommunen är särskilt nöjd med att de tvärprofessionella team som utvecklats med stöd av stimulansmedlen: Mobilt demensteam, samverkan mellan landsting och kommun, som visar goda resultat för en liten utsatt grupp som annars hamnar mellan stolarna. Solna kommun har också genomfört satsningar för att äldre ska kunna bo kvar på ett särskilt boende till livets slut. Resultatet av denna satsning refe- 23
reras kort under rubriken Andra uppföljningar nedan. Även t.ex. Västerås kommun och Uppsala läns landsting har gjort satsningar för att stärka vården vid livets slut, och för att utveckla den sjukhusanslutna hemsjukvården. Andra redovisningar av stimulansmedelssatsningarna Tillsyn av hur två kommuner använt sina stimulansmedel Våren 2008 fick kommunerna Kristianstad och Ljungby tillsynsbesök från Socialstyrelsens regionala tillsyn i Malmö och länsstyrelserna i Region Skåne respektive Kronobergs län, med anledning av stimulansmedlen. Tillsynsmyndigheternas gemensamma rapporter är genomgående mycket positiva till de satsningar som båda kommunerna har genomfört med stöd av bidragen. Så här skriver myndigheterna i sitt beslut om Kristianstads satsningar: Tillsynsmyndigheterna bedömer att de statliga stimulansmedlen har bidragit till att på ett positivt sätt utveckla rehabilitering, kost och nutrition samt det sociala innehållet i kommunen. Utvecklingsarbetet är organiserat så att det förefaller finnas goda möjligheter till långsiktigt resultat. Ljungby fick ett motsvarande beslut: Tillsynsmyndigheterna avslutar ärendet med bedömningen att erhållna stimulansmedel har bidragit till att på ett positivt sätt utveckla rehabilitering, kost- och nutrition samt det sociala innehållet i kommunen. De aktuella rapporterna bifogas rapporten som bilaga 4 och 5. Fler kommuner kommer troligen att följas upp på motsvarande sätt framgent. Utvärdering av ett projekt rörande vård vid livets slut Stockholms läns Äldrecentrum fick i uppdrag hösten 2006 att följa ett projekt i Solna där man ville skapa ett resursteam i palliativ vård. Projektets mål var att utveckla samarbetet mellan olika yrkesgrupper för att äldre personer skulle kunna tillbringa sin sista tid i den egna bostaden i kommunens särskilda boenden. Utredare Ingrid Hjalmarsson genomförde utvärderingen och skriver i sin preliminära rapport En bra början (se bilaga 7) att projektet har skapat ett stort intresse för palliativ vård bland både personal och chefer. Även om det var ett tidsbegränsat projekt så har det skapat förbättringsåtgärder inom bl.a. smärtlindring, stöd till anhöriga, att ge utrymme för reflektion bland personalen, införandet av checklista för att kvalitetssäkra insatserna samt förstärkt läkarkontakt. De rutiner/checklistor som skapats för terminal vård ska införas på samtidliga äldreboenden i kommunen under 2008. En slutgiltig rapport kommer hösten 2008 efter det att uppföljningsintervjuer med personal och anhöriga har genomförts. 24
Andra uppföljningar FoU-välfärd har i rapporten Rehabilitering i vardagen följt upp Lessebo kommuns satsning på att projektanställa en sjukgymnast och en arbetsterapeut. Rapporten är skriven av leg. arbetsterapeut Emmily Börjesgård och leg. sjukgymnast Sigrún Stefansdottír. Resultatet visar bl.a. att en del av omvårdnadspersonalen har börjat arbeta rehabiliterande. Det viktigaste hindret mot ett rehabiliterande arbetssätt är tidsbrist och stress, men personalen tycker att projektet har lärt dem att arbeta lugnare och de stressar mindre. Som i allt förändringsarbete krävs det dock tid för att ett nytt arbetssätt ska bli en del av vardagen. Ytterligare en intressant rapport kring stimulansmedlen är en antologi som utredarna Kenneth Löfgren och Lena Ulvenhag har gjort om Lindesbergs alla stimulansmedelssatsningar: Att undvika dagsländor ett långsiktigt utvecklingsarbete i äldreomsorgen. Se bilaga 8. I Lindesbergs kommun har man också inom området kost och nutrition vågat gå utanför den gängse äldreomsorgsramen när det gäller hur ska en god matmiljö se ut. Istället för att utgå från att vi alla har med oss en god matmiljö hemifrån har man samarbetat med Restauranghögskolan och försökt införa en professionell attityd till matmiljön och matupplevelsen. Ett sådant angreppssätt saknas tyvärr ofta i många andra stimulansmedelssatsningar inom kostområdet. Kommunernas och landstingens arbete med uppföljning Ett stort antal kommuner och landsting har tagit stöd av FoU-enheter, forskare och revisorer för att följa upp och granska någon eller några av satsningarna. Exempel på detta är kommunerna på Södertörn, söder om Stockholm, som har engagerat FoU-centret Nestor för att både stödja och följa upp sina stimulansmedelssatsningar. Andra kommuner som engagerat sina FoU-enheter är t.ex. kommunerna i Kronoberg som låtit FoU Välfärd skapa ett utvärderingsnätverk för att bl.a. ge projektledarna kunskap om hur man följer upp och utvärderar sina projekt. Statistiska uppgifter i kommunernas och landstingens redovisningar Under våren 2008 har alla kommuner och landsting som beviljats stimulansmedel besvarat en enkät från Socialstyrelsen om hur bidraget har använts. Enkäten innehöll utöver frågor om hur projekten har genomförts även frågor om t ex hur många läkemedelsgenomgångar som genomförts eller hur många som anställts med stöd av stimulansmedlen. 25