Redovisning av vidtagna åtgärder med anledning av Arbetsmiljöverkets föreläggande

Dnr GN-2013-39 Dpl 16 sid 1 (16) KARLSTADS-HAMMARÖ GYMNASIEFÖRVALTNING Staben Tjänsteyttrande 2013-09-11 Laila Nyqvist, 054-540 1312 laila.nyqvist@karlstad.se Redovisning av vidtagna åtgärder med anledning av Arbetsmiljöverkets föreläggande Dnr GN-2013-39 Dpl 16 Bakgrund Arbetsmiljöverket har förelagt Karlstads-Hammarö gymnasieförvaltning inom Karlstads kommun, att vidta åtgärder angående lärares arbetsmiljö. Bakgrunden är att Arbetsmiljöverket enligt sin uppfattning bedömer att det finns risk för att lärare vid kommunens gymnasieskolor kan drabbas av ohälsa till följd av för hög arbetsbelastning. Föreläggandet är förenat med ett vite på 300 000 kronor om inte gymnasieförvaltningen vidtar de åtgärder som Arbetsmiljöverket kräver. Förvaltningen ska senast den 25 september (datum har ändrats via telefonsamtal med Arbetsmiljöverket) skriftligt redovisa åtgärderna för Arbetsmiljöverket (AV:s beslut 2013-06-11, diarienr IMÖ 2013/15048). Arbetsmiljöverkets beslut innehåller 6 kravpunkter. Första kravpunkten Ni ska se till att det skriftligen blir klarlagt för samtliga lärare och skolledare vilka arbetsuppgifter som det åligger lärare och skolledare att utföra inom ramen för respektive arbetstagares reglerade arbetstid. Andra kravpunkten: Ni ska också se till att det skriftligen blir klarlagt för dem i vilken ordning lärarna ska prioritera sina arbetsuppgifter om den reglerade arbetstiden inte räcker till för alla uppgifter. Tredje kravpunkten: Postadress: Karlstads-Hammarö gymnasieförvaltning, 651 84 Karlstad Besöksadress: Drottninggatan 45 Webb: karlstad.se Tel: 054-540 00 00 E-post: gymnasieforvaltningen@karlstad.se Org.nr: 212000-1850 PlusGiro: upphört Bankgiro: 405-2213

Dnr GN-2013-39 Dpl 16 sid 2 (16) Ni ska tydliggöra vilket stöd med prioritering som enskilda lärare kan erbjudas i sitt prioriteringsarbete. Fjärde kravpunkten: Ni ska undersöka omfattningen av de arbetsuppgifter som idag åligger lärare att utföra och bedöma riskerna för att de kan drabbas av ohälsa eller olycksfall i arbetet till följd av hög arbetsbelastning. Därvid ska omfattningen av de administrativa arbetsuppgifterna särskilt beaktas. Av riskbedömningen, som ska dokumenteras skriftligt, ska det framgå vilka riskerna är och om de är allvarliga eller inte. Femte kravpunkten: Ni ska därefter, utifrån resultat av undersökningen och riskbedömningen, ange vilka arbetsuppgifter som, om det visar sig nödvändigt, kan tas bort från eller förenklas för lärarna. Resultatet av undersökningen och riskbedömningen samt vilka arbetsuppgifter som kan komma att tas bort från eller förenklas för lärarna, ska skriftligen redovisas till Arbetsmiljöverket. Sjätte kravpunkten: Ni ska se till att berörda arbetstagare och skyddsombud ges möjlighet att medverka vid genomförandet av kravpunkterna 1 och 5. Om gymnasieförvaltningen Karlstads-Hammarö gymnasieförvaltning ansvarar för gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning, svenska för invandrare, yrkeshögskola, uppdragsutbildning och feriearbeten. Förvaltningens verksamhet är fördelad på fem gymnasieskolor; Hammarö-, Nobel-, Sundsta-, Tingvalla- och Älvkullegymnasiet. Varje skola leds av en verksamhetschef och rektorer. I slutet av 2010 beslutade gymnasienämnden om den nu gällande ledningsorganisationen inom gymnasieförvaltningen. Organisationen bygger de styrdokument som gäller inom skolans värld och på kommunens ledar- och medarbetarpolicy. Organisationen har utgångspunkt i ett pedagogiskt ledarskap. Det pedagogiska ledarskapet bygger på att kommunicera, samtala och skapa förutsättningar för bra dialog och möten med medarbetare och kollegor. Arbetsformer och arbetssätt utvecklas så att arbetslag blir delaktiga. Rektors främsta uppgift är att leda och utveckla det pedagogiska arbetet. Rektors roll som chef och pedagogisk ledare betonas.

Dnr GN-2013-39 Dpl 16 sid 3 (16) För närvarande går drygt 4 000 elever i kommunens gymnasieskolor och 180 i gymnasiesärskolan. Utöver detta studerar ett stort antal vuxna inom ramen för vuxenutbildningen och svenska för invandrare. I september har gymnasieförvaltningen knappt 700 anställda varav 450 är lärare. Under våren lade förvaltningen ett varsel till Arbetsförmedlingen 85 tjänstemän (75 av dessa avsåg lärare). Varslet gjordes både utifrån minskade elevkullar och det ekonomiska läget på förvaltningen. Efter förhandlingar slutförts har 19 lärare sagts upp på grund av arbetsbrist och 13 lärare har valt någon form av pensionslösning i förtid. Gymnasieförvaltningens åtgärd enligt kravpunkt 1-3 Skolans styrning Skollagen och gällande kollektivavtal (Allmänna bestämmelser (AB) respektive Huvudöverenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor (HÖK)) är de till innehållet viktigaste styrdokumenten avseende lärares arbetsuppgifter och arbetstid. Åtgärder som gymnasieförvaltningen genomför måste utformas i enlighet med skollag och kollektivavtal. Skollagen reglerar rättigheter och skyldigheter för studerande och vårdnadshavare. I lagen framgår också de krav som ställs på lärare, rektorer och huvudmän. Som kommunal arbetsgivare följer gymnasieförvaltningen de centrala kollektivavtal som sluts mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och de fackliga organisationerna. Ett stöd i detta arbete är de riktlinjer som SKL tar fram, som bygger på de kollektivavtal som parterna har förhandlat fram. Skollagen I Skollagens kap 2 finns ett avsnitt om Ledningen av utbildningen. I 9 står det att läsa Det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ska ledas och samordnas av en rektor. och i 10 Rektorn.beslutar om sin enhets inre organisation och fattar i övrigt de beslut och har det ansvar som framgår av särskilda föreskrifter i denna lag eller andra författningar.. Skollagen anger således ett mycket tydligt utpekat ledningsansvar för rektor. Gymnasieförordningen (Lgy 11) förstärker rektors ansvar som ledare. Enligt kapitel 2.6: Rektorn ansvarar för att planera, följa upp, utvärdera och utveckla utbildningen i förhållande till de nationella målen. Som pedagogisk ledare för skolan och som chef för lärarna. Det är rektor lärarens chef som avgör vilka arbetsuppgifter som sammantaget ska utgöra resp lärares uppdrag inom ramen för de kollektivavtal som arbetsmarknadens parter slutit avtal om (se nedanstående avsnitt).

Dnr GN-2013-39 Dpl 16 sid 4 (16) Kollektivavtal SKL och Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd har tecknat det centrala kollektivavtalet HÖK 12 (Huvudöverenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor samt rekommendation om lokalt kollektivavtal m.m.). Avtalet gäller för perioden 2012-05-01 - - 2016-03-31. I Bilaga M till Allmänna Bestämmelser (AB) som är en del av HÖK 12 återfinns arbetstidsbestämmelser för lärare. I HÖK 12, bilaga 4 (centrala protokollsanteckningar) har de centrala parterna kommit överens om ett partsgemensamt arbete kring lärares arbetssituation och arbetstid. De centrala parterna kommer, enligt bilagan, att inventera lärares arbetssituation i syfte att skapa en gemensam bild som underlag för bedömning av behov av insatser på såväl nationell som lokal nivå. I detta ska centrala parter även inventera hur lärares arbetstid och arbetsuppgifter kan hanteras i olika skolformer. Arbetet ska vara sammanställt senast årsskiftet 2013/14. Förvaltningen emotser resultatet att detta arbete med intresse. Lärares arbetstid För lärarkollektivet är årsarbetstiden, exklusive semester, 1 767 timmar för heltid. Lärare har sammantaget samma årsarbetstid som andra heltidsanställda inom den kommunala sektorn. I och med att lärarna har en årsarbetstid kan arbetstiden variera mellan olika perioder. Planeringen av varje lärares huvudsakliga arbetsområden sker i fyra perioder under verksamhetsåret. Planeringen bör ske utifrån att arbetsbelastningen ska vara jämt fördelad över året. Bilaga M till AB är den arbetstidsbestämmelse som gäller för lärare vars huvuduppgift är undervisning, förlagd till läsår. Bilaga M reglerar förutsättningarna för att planeringen av lärares arbetsuppgifter ska kunna ske i ett helhetsperspektiv utifrån lärares uppdrag. I princip samtliga lärare inom gymnasieförvaltningen har ferieanställning. SFIlärarna (Svenska för Invandrare) har semesteranställning då den verksamheten inte är terminsindelad. Lärare med ferieanställning har som tidigare nämnts årsarbetstid. Den består av reglerad arbetstid och förtroendearbetstid. Den reglerade arbetstiden för heltidsanställd är 1 360 timmar per läsår och ska förläggas till 194 arbetsdagar. Det ger en genomsnittlig veckoarbetstid om 35 timmar. Resterande tid, 407 timmar, utgör förtroendearbetstid. Det betyder att årsarbetstiden innehåller mer än 20 % förtroendearbetstid. Definition av förtroendearbetstid, enligt arbetstidslagen, är sådan arbetstid över vilken läraren har förtroende att själv disponera. Vid en omräkning av lärares årsarbetstid till veckoarbetstid brukar man säga att lärares arbetsvecka i genomsnitt är 45,5 timmar. Detta förutsatt att läraren utför sitt årsarbete under arbetsperioden (höst- och vårterminen). Det är rimligt att anta att

Dnr GN-2013-39 Dpl 16 sid 5 (16) läraren utför både den reglerade arbetstiden och förtroendearbetstiden under arbetsperioden för att ferieperioden ska ge möjlighet för vila och återhämtning. Under de senaste årens diskussion om lärares arbetstid/arbetsbelastning har förtroendearbetstiden spelat en viktig roll. Parterna är överens om att rätten för arbetsgivaren att leda och fördela arbetet i traditionell bemärkelse inte finns för förtroendearbetstiden. I dokument från SKL resp de lärarfackliga organisationerna kan utläsas att förtroendearbetstiden kan vara föremål för diskussion mellan lärare och rektor, till exempel i samtal om lärares totala arbetssituation. I SKL:s skrift om lärares arbetstid står följande: Därutöver har arbetsgivaren, som ansvarar för de anställdas arbetsmiljö, behov av att hålla sig informerad om hur hela arbetstiden används. Bl.a. för att kunna vidta åtgärder om arbetstagare av någon anledning har svårt att hinna med arbetsuppgifterna inom ramen för sin anställning.. Lärares arbetsuppgifter Det finns ingen exakt definition i kollektivavtalet av vilka arbetsuppgifter som ingår i den reglerade arbetstiden eller i förtroendearbetstiden. SKL ger i sin skrift Lärares arbetstid exempel på arbetsuppgifter som kan ingå. Gymnasieförvaltningen använder sig av dessa exempel för att beskriva vilka arbetsuppgifter som kan ingå i ett läraruppdrag. Inom den reglerade arbetstiden nämner SKL främst undervisning vilket definieras som arbete som planeras av lärare och elever tillsammans och som eleverna genomför under lärares ledning. Andra arbetsuppgifter som nämns är tillsyn, medverkan i utvecklings- och läroplansarbete, kompetensutveckling, planering, samverkan (i arbetslag, med skolledning, myndigheter, annan personal, föräldrar, näringsliv mm), utvärdering, dokumentation, information, marknadsföring, administration (schemaläggning, beställning, inköp, elevuppgifter, betygsadministration m.m.), deltagande i den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen, samordning (ämnes- och institutionsarbete). Denna uppräkning visar bredden på läraruppgifter men är samtidigt inte en heltäckande beskrivning. Hur mycket lärare gör av olika arbetsuppgifter varierar utifrån enskild lärares uppdrag, ansvar och individuella förutsättningar. SKL betonar också att lärararbete kräver som många andra yrken en omfattande planering men att det också måste finnas utrymme för flexibilitet och omprioriteringar. Förtroendearbetstiden är enligt SKL i första hand avsedd för för- och efterarbete. Inom förtroendearbetstiden kan även rymmas spontana elev- och föräldrakontakter samt tid för egen utveckling. Det föreligger naturligtvis ett samband mellan den reglerade arbetstiden och förtroendearbetstiden. I kollektivavtal eller i SKL:s texter anges inte hur mycket tid respektive arbetsuppgift tar. Det enda undantaget är tiden för kompetensutveckling där riktmärket har satts till 104 timmar per heltidsanställd och verksamhetsår. SKL

Dnr GN-2013-39 Dpl 16 sid 6 (16) skriver vidare att utifrån skolans och den enskildes behov rymmer kompetensutveckling såväl ämnesbreddning resp. fördjupning, didaktik/metodutveckling, forsknings- och utvecklingsarbete, arbetslagsutveckling, läroplans/programarbete, introduktion av ny teknik samt utveckling av den sociala kompetensen. I tidigare kollektivavtal fanns en reglering av antal timmar för undervisning, olika antal timmar för olika typer av lärare. Denna reglering togs bort den 1 januari 2000. Det framgår också av en dom från Arbetsdomstolen (AD dom 2011 nr 58) där också rektors ansvar poängterades i rätten att leda och fördela arbetet. Kommentar kring skolans styrning Det kan konstateras att både stat och kommun reglerar och anger riktlinjer för lärares arbete. Alla har ett ansvar för att lärarnas tid används på ett sätt som stärker förutsättningarna för skolan att bedriva en utbildning av god kvalitet. Staten som fastställer normer och riktlinjer för hur lärare ska arbeta genom skollag och nationella styrdokument. Kommunen (huvudman) och rektorer har en viktig funktion när det gäller att skapa förutsättningar för lärarens arbete. Även lärarna har ett ansvar och handlingsutrymme att inom ramen för de förutsättningarna som stat, huvudman och rektor ger använda sin tid på ett effektivt sätt. Mot bakgrund av det som redovisats är det gymnasieförvaltningens bedömning att det inte är förenligt med skollag, förordningar och kollektivavtal att på förvaltningsövergripande nivå ta fram en beskrivning/lista på arbetsuppgifter som det åligger alla lärare på förvaltningens fem gymnasieskolor och i alla skolformer att utföra. Samma bedömning gäller också möjligheten att ta fram en detaljerad prioriteringsordning av arbetsuppgifter på en övergripande nivå. Individuella hänsyn måste tas när lärare och skolledare planerar arbetet. SKL ger exempel på uppgifter som kan ingå i lärares arbetsuppgifter. SKL poängterar att sammansättningen av ett läraruppdrag varierar. En fast beskrivning av arbetsuppgifter och en prioriteringsordning vore missvisande eftersom alla cirka 450 lärare inom gymnasieförvaltningen inte utför samtliga eller samma uppgifter. Innehållet kan och ska skilja sig åt beroende på bl.a. ämne och skolformer. I vilken ordning lärare utför uppgifterna måste anpassas till olika situationer vilket ytterligare försvårar en detaljstyrning från förvaltningsövergripande nivå. Enligt bilaga M till kollektivavtalet ska planeringen av arbetet, med utgångspunkt från verksamhetens behov, ske på ett så sätt att arbetsinnehållet anpassas till lärares olika förutsättningar.

Dnr GN-2013-39 Dpl 16 sid 7 (16) Åtgärder enligt kravpunkt 1 Första kravpunkten från Arbetsmiljöverket lyder: Ni ska se till att det skriftligen blir klarlagt för samtliga lärare och skolledare vilka arbetsuppgifter som det åligger lärare och skolledare att utföra inom ramen för respektive arbetstagares reglerade arbetstid. Det som sagt ovan om skollag, förordningar och kollektivavtal är utgångspunkten för den rutin som gymnasieförvaltningen utgår ifrån i samband med läsårsplaneringen. Grundbulten i rutinen/handläggningen är att det är rektor som, i egenskap av chef, beslutar om innehållet i varje lärares uppdrag. Rektor är också arbetsmiljöansvarig. Processen kring tjänstefördelningsarbetet sker i följande steg: (detta arbetssätt har samverkats med representanter från Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet) 1) principerna för tjänstefördelningen samverkas 2) uppdragsdialogen genomförs 3) tjänstefördelningsdokumentation skickas till de fackliga företrädarna 4) om enskild lärare vänder sig till sin fackliga organisation med frågor/önskan om stöd ges den fackliga organisationen tillfälle till dialog med respektive rektor Planeringen av respektive lärares läsårsuppdrag dokumenteras på ett likartat sätt inom gymnasieförvaltningen. Blanketten (bilaga 1) har samverkats med de fackliga organisationerna. Läsårsuppdraget delas upp i två delar: undervisningsuppdraget respektive arbetslagsuppdrag. Undervisningsuppdraget har en timangivelse. Gymnasieförvaltningen förtydligar också att lärarens uppdrag ska rymmas inom årsarbetstiden. Utifrån planeringen av läsårsuppdraget genomför rektor en uppdragsdialog med respektive lärare. I dialogen går rektor igenom vilka arbetsuppgifter som respektive lärare förväntas utföra. Åtgärder enligt kravpunkt 2 Andra kravpunkten från Arbetsmiljöverket lyder: Ni ska också se till att det skriftligen blir klarlagt för dem i vilken ordning lärarna ska prioritera sina arbetsuppgifter om den reglerade arbetstiden inte räcker till för alla uppgifter. Den rutin och dokumentation som beskrivs under kravpunkt 1 är grunden för resp lärares uppdrag. I första hand ska läraren själv göra en bedömning av hur arbetsuppgifter, som enligt rektors beslut ingår i uppdraget, ska utföras för att alla uppgifter ska hinnas med. Gymnasieförvaltningen konstaterar att lärarkåren är en

Dnr GN-2013-39 Dpl 16 sid 8 (16) välutbildad och kvalificerad yrkesgrupp och har därför stor tilltro till lärares förmåga att fördela sin arbetstid över sina uppdrag. Beroende på vilka uppdrag det handlar om kan det också i vissa fall vara lämpligt att läraren i första hand gör en bedömning tillsammans med arbetslaget/ämneslaget. Om läraren inte anser sig hinna med sina arbetsuppgifter ska läraren vända sig till rektor. (Denna situation kan uppstå under hela läsåret.) I samband med en genomgång av arbetsuppgifterna blir det naturligt att diskutera omfattningen av uppgifterna, hur tiden disponeras, hur arbetsuppgifterna kan utföras för att hinnas med, om vissa arbetsuppgifter kan utföras mer eller mindre under en viss period, om och i så fall vilket stöd läraren behöver i sitt arbete etc. Det är naturligtvis också lämpligt att diskutera hur hela lärarens arbetssituation ser ut, inom den reglerade arbetstiden och förtroendearbetstiden. Om det visar sig att alla uppgifter inte ryms inom lärarens uppdrag kan uppdraget behöva revideras av rektor i dialog med läraren. Revideringen kan gälla på kort och/eller lång sikt. Åtgärder enligt kravpunkt 3 Tredje kravpunkten från Arbetsmiljöverket lyder: Ni ska tydliggöra vilket stöd med prioritering som enskilda lärare kan erbjudas i sitt prioriteringsarbete. Lärare och rektorer är tillika medarbetare respektive ledare inom Karlstads kommun. Kommunen har en vision Livskvalitet Karlstad 100 000 som talar om riktningen för kommunens (inkl gymnasieförvaltningen) utveckling framåt och uppåt. För att nå dit är ett utvecklingsorienterat och ansvarstagande ledar- och medarbetarskap en av förutsättningarna. Kommunens värdegrund och kommunens ledar- och medarbetarpolicy är ett stöd hur arbetet ska utföras. Policyn är ett förtydligande av vad värdegrunden innebär avseende både medarbetar- och ledarskapet (således för både lärare och rektorer). Kommunens policy Med gemensam kraft konstaterar att medarbetarskap och ledarskap är två sidor av samma mynt. Grundsynen är att alla medarbetare (lärare) vill göra sig delaktiga, engagerade och komptenta. I ledarskapets (rektors) ansvar ligger att skapa förutsättningar för detta. Ledaruppdraget ska kännetecknas av ett tydligt kommunikativt ledarskap med ett konsultativt förhållningssätt. Det handlar om att coacha mot mål mer än att detaljstyra, att vara tydlig med uppdrag och roll samt stödja, följa upp och stimulera medarbetare och arbetslag. Detta innebär att rektors roll enligt skollagen förstärks ytterligare av kommunens ledar- och medarbetarpolicy. Det är rektor (närmaste chef) som är stödet i de situationer som en lärare behöver hjälp i sitt arbete. Det är en viktig del i rektors pedagogiska ledarskap. Se beskrivning under punkten om gymnasieförvaltningen sidan 2.

Dnr GN-2013-39 Dpl 16 sid 9 (16) Om läraren behöver stöd i sitt prioriteringsarbete är rektor den självklara samtalspartnern. Statliga styrdokument klargör rektorsrollen på ett mycket tydligt sätt. Det är rektor lärarens chef som avgör vilka arbetsuppgifter som sammantaget ska utgöra respektive lärares uppdrag inom ramen för de kollektivavtal som arbetsmarknadens parter slutit avtal om. Se också förvaltningens kommentarer gällande kravpunkt 2. Gymnasieförvaltningens åtgärd enligt kravpunkt 4-5 Fjärde och femte kravpunkterna från Arbetsmiljöverket lyder: Ni ska undersöka omfattningen av de arbetsuppgifter som idag åligger lärare att utföra och bedöma riskerna för att de kan drabbas av ohälsa eller olycksfall i arbetet till följd av hög arbetsbelastning. Därvid ska omfattningen av de administrativa arbetsuppgifterna särskilt beaktas. Av riskbedömningen, som ska dokumenteras skriftligt, ska det framgå vilka riskerna är och om de är allvarliga eller inte. Ni ska därefter, utifrån resultat av undersökningen och riskbedömningen, ange vilka arbetsuppgifter som, om det visar sig nödvändigt, kan tas bort från eller förenklas för lärarna. Resultatet av undersökningen och riskbedömningen samt vilka arbetsuppgifter som kan komma att tas bort från eller förenklas för lärarna, ska skriftligen redovisas till Arbetsmiljöverket. Genomförd risk- och konsekvensanalys Inför planeringen av läsåret 2013/2014 (liksom vid planering av alla läsår) måste många faktorer finnas med. Den viktigaste faktorn är antal elever/studerande (på de olika skolformerna) och de resurser förvaltningen har för att kunna genomföra en kvalitativ utbildning för dessa. I samband med detta togs beslutet att undervisningsuppdraget för lärare skulle gås igenom. För att givna ramar (ekonomiska) inte skulle överskridas såg förvaltningen inga andra möjligheter än att undervisningsuppdraget för lärare ökade. Beslutet var inte på individnivå utan på en generell nivå. En omfattande arbete företogs inom rektorsgruppen hur detta skulle kunna genomföras utan att arbetsmiljön riskerades. Under vårterminen 2013 genomfördes därför ett omfattande riskbedömningsarbete på gymnasieförvaltningen. I arbetet deltog huvudskyddsombud på förvaltningsövergripande nivå och skyddsombud på gymnasieskolorna. Arbetet genomfördes i två steg, dels att definiera vilka risker som förelåg och dels vilka åtgärder som ska vidtas och vem/vilka som är ansvariga för åtgärderna samt avstämningstidpunkter. På samtliga skolor konstaterades att det förelåg en risk för ohälsa inför läsåret 13/14. (se bilaga 2-6). Parterna var överens om att arbetet skulle fortsätta under höstterminen 2013 när ferieperioden var till ända. Arbetet har fortsatt direkt när läsåret 13/14 startade. Det

Dnr GN-2013-39 Dpl 16 sid 10 (16) förebyggande och pågående arbetsmiljöarbetet och är en prioriterad arbetsuppgift på förvaltningen och på skolorna. Skolornas åtgärder Respektive skola har nu fortsatt sitt arbete, utifrån den inre organisationen, med att ta fram åtgärder som underlättar arbetsbelastningen för den pedagogiska personalen utifrån den risk- och konsekvensanalys som genomfördes under vårterminen 2013 (se föregående punkt). Arbetet genomförs inom ramen för förvaltningens samverkanssystem (se kravpunkt 6). I detta arbete tas hänsyn till omfattningen av lärarnas arbetsuppgifter inklusive de administrativa arbetsuppgifterna. Enligt en rapport från Skolverket (Lärares yrkesvardag, 2013) är administration och dokumentation de arbetsuppgifter som flest lärare anser tar för mycket tid. Undersökningen gällde visserligen grundskollärarna som till viss del har andra dokumentationskrav än lärare inom gymnasieskolan. Skolornas arbete visar att hänsyn tas till lärares samtliga arbetsuppgifter men särskild hänsyn tas till det arbete som kan hänföras till området administration men även dokumentation. Nedan ges exempel på åtgärder från respektive skola. Under läsåret ska åtgärderna följas upp inom ramen för samverkanssystemet. Hammarögymnasiet Exempel på arbetsmiljöåtgärder på Hammarögymnasiet: tid för konferenser, ämnes- och intressegrupper gås igenom. Information från skolledningen görs via nätet (It s learning) i stället för möten. den reglerade arbetstiden - meddela ansvarig rektor vid avvikelse från planerad reglerad arbetstid - undervisningsfria perioder i schemat när nationella prov ska rättas individuella läsårsuppdragen - fördela gemensamma arbetsuppgifter inom arbetslaget i samråd med rektor - alla uppgifter ska specificeras - inte utöka läraruppdraget under året utan samtal med rektor fortbildning/pedagogiskt forum - tid för att planera flytt (skolan ska läggas med inför läsår 14/15) - ökat inflytande från lärarna över studiedagars innehåll - önskemål om fortbildning vägs mot verksamhetens behov (tillsammans med rektor) mentorsuppdrag - elevhälsoteamets stöd för mentor synliggörs - förtydliga rutiner och fördelning av uppgifter mellan mentor, rektor och elevhälsa

Dnr GN-2013-39 Dpl 16 sid 11 (16) Nobelgymnasiet Nobelgymnasiet har förändrat sin inre organisation bl.a. för att kunna genomföra föreslagna arbetsmiljöåtgärder: Exempel på arbetsmiljöåtgärder på Nobelgymnasiet: den utökade undervisningstiden används som schemalagd resurstid vilket innebär att lärarna inte fått fler kurser utan det är mötestiden med eleven som ökat två av fyra rektorer har ansvar för lärare i de gymnasiegemensamma kurserna vilket ger ett tydligare fokus på deras situation lärarna i de gymnasiegemensamma ämnena sitter tillsammans i arbetslag för att kunna stötta och hjälpa varandra i vardagen. Arbetsplatserna ligger i samma korridor som specialpedagog, speciallärare och kurator vilket innebär att det finns en närhet till specialkompetens som underlättar vardagen. i den nya organisationen är målsättningen att beslut kring elevers stöd hanteras snabbare och närmare verksamheten ett digitalt hjälpmedel ska utformas, introduceras och utvärderas under höstterminen som förenklar kommunikationen mellan undervisande lärare och mentor samt mellan mentor och rektor lärare i de gymnasiegemensamma ämnena har inget mentorskap pedagogisk dialog förs med lärare kring de nationella prov som inte är obligatoriska skolledningen gör en översyn av vilka arbetsgrupper som ska prioriteras under läsåret skolledningen tittar över hur studiedagarna ska disponeras Tingvallagymnasiet Arbetet inleddes under vårterminen med arbete på individ- och arbetslagsnivå. Exempel på arbetsmiljöåtgärder på Tingvallagymnasiet: parallelläggning av kurser för att möjliggöra samarbete mellan lärare läsning av kurser i B-form för att minska antalet timmar och grupper för lärarna blockläsning av flera kurser på samma schemaposition för att möjliggöra samarbete schemaläggning av gemensamma raster för att skapa fler mötestillfällen för personal utöka antalet ämnesgruppsmöten för att möjliggöra en delningskultur för att stötta lärarna i klassrumssituationer skapande av en skolutvecklingsgrupp med representanter från alla arbetslag med syfte att ta upp frågor kring organisation, fortbildning, ledarskap i klassrummet mm

Dnr GN-2013-39 Dpl 16 sid 12 (16) roterande schema för bemanning av den veckovisa återkommande handledningstiden (för elever) som innebär att respektive ämneslärare inte behöver handleda varje vecka Sundstagymnasiet Exempel på arbetsmiljöåtgärder på Sundstagymnasiet: avsätta tid för gemensam planering av sk mallkurser, där ett gemensamt innehåll för olika kurser skjuts ut automatiskt vid kursstart, så att läraren inte behöver stå för all planering själv, ej heller för struktur i mappen översyn av arbetsbelastningen vid nationella prov göra en översyn av tidsutlägg för kurser modul för genomförandet av utvecklingssamtal med elever tid utlagt i schemat för utvecklingssamtal med elever huvudtemat för medarbetarsamtal läsår 13/14 är arbetsbelastning öka involvering av ämnes- och arbetslag i tjänstefördelningsprocessen studiedagar används mer för samarbete mellan lärare förbättrad internkommunikation (använda 1-1 dator; alla lärare och elever har egen dator) ökat antal ämneskonferenser (personalönskemål) minskar öviga konferenser undersöka möjligheten att organisera prövningar i ett förvaltningsperspektiv gymnasiearbetet ingår i undervisningsuppdraget utökad organisation med en klass i årskurs 1 respektive 2 för att minska elevgrupperna en satsning på inköp av nya läromedel ta hänsyn till de nationella proven i schemaläggningen för att ge förutsättningar för rättandet av dessa kan ske snarast efter provets genomförande Älvkullegymnasiet Exempel på arbetsmiljöåtgärder på Älvkullegymnasiet: se över det totala arbetsinnehållet i tjänsterna uppmärksamhet beträffande negativ stress ge mer tid till eget arbete tisdagar mellan 16.00-17.00 och mer tid till ämneslagsarbete onsdagar 15.30-17.00 fler studiedagar används till att utveckla sin egen undervisning resurstimme läggs in i schemat; stöd, eventuell tid för föreläsningar i större grupp tid för handledning av gymnasiearbetet läggs ut i undervisningsuppdraget ökad flexibilitet beträffande den reglerade arbetstiden partgemensam information om arbetstidsavtalet

Dnr GN-2013-39 Dpl 16 sid 13 (16) Sammanfattning Som synes av ovanstående redovisning pågår ett mycket omfattande arbete på skolorna utifrån den risk- och konsekvensanalys som gjordes i våras. Arbetet diskuteras också inom förvaltningens chefsgrupp där rektorer ger varandra idéer och synpunkter. Uppdrag från nämnden Utöver det arbete som görs på skolorna har gymnasienämnden beslutat om ett uppdrag till förvaltningen. Bakgrunden till uppdraget är de diskussioner som förs och de rapporter som kommer angående lärares stress och hur denna stress upplevs härröra från uppgifter administrativ art. Målsättningen från gymnasienämnden är att lärarna ska ägna så stor del som möjligt av sin arbetstid till att undervisa till att möta elever. Uppdraget från nämnden lyder: Karlstads-Hammarö gymnasieförvaltning får i uppdrag att genomföra en grundläggande och väl genomgående kartläggning över hur stor del av lärarnas arbetstid som går åt till administrativt arbete och att sedan redovisa detta tillbaka till nämnden senast i januari 2014. Arbetet ska påbörjas omgående med skoldirektören som ansvarig för arbetet. LMU (ledar- och medarbetarundersökning) LMU (ledar- och medarbetarundersökning) har genomförts i Karstads kommun ett flertal gånger. Den senaste undersökningen genomfördes i månadsskiftet november-december 2012. Svarsfrekvensen inom gymnasieförvaltningen var 95 % och besvarades av 675 medarbetare på förvaltningen och av dessa var 451 lärare. En mycket stor andel av lärarna besvarade enkäten. Enkätens frågor speglar kommunens värdegrund och bygger på den ledarskaps- och medarbetarpolicy som tidigare beskrivits. Ett antal frågor sammanvägs till ett medarbetarindex (11 frågor) och ett engagemangsindex (9 frågor). Medarbetarindexet mäter det goda medarbetarskapet enligt kommunens policy. Engagemangsindexet är ett index som är framtaget av SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) och gemensamt för många kommuners undersökningar. Förvaltningen har tagit fram det samlade resultatet för lärarna. Båda indexen visar höga resultat även om resultatet ligger något lägre för lärarna vid en jämförelse totalt för förvaltningen och kommunen som helhet. I 2012 års undersökning ställdes en fråga om upplevd negativ stress. Alla medarbetare fick göra en bedömning. 74 % av lärarna bedömde att de upplevde negativ stress (fördelning 27 % varje dag respektive 47 % varje vecka). Motsvarande siffra för kommunen var 57 % (fördelning 23 % varje dag respektive 39 % varje vecka).

Dnr GN-2013-39 Dpl 16 sid 14 (16) Resultaten är ett processverktyg som tillsammans med andra underlag ska användas för ett kontinuerligt förbättringsarbete. Respektive rektor/chef äger resultatet tillsammans med sina arbetslag och tar förbättringsområden men går också igenom de områden som man är bra på. Kommunen planerar för närvarande nästa undersökning som ska genomföras i början av 2014. En utveckling av frågebatteriet kring stressfrågor planeras vilket förvaltningen välkomnar. Det är bra att frågorna är desamma så jämförelser kan göras mellan olika verksamheter och yrkesgrupper. Hälsoundersökning av lärare Karlstads kommunfullmäktige har beslutat i den strategiska planen att erbjuda alla medarbetare hälsoundersökning vid ett tillfälle under en fyraårsperiod. Utifrån resultatet på LMU (stressfrågan) och risk- och konsekvensanalys som genomförts under våren så har kommunen beslutat att erbjuda alla lärare inom gymnasieförvaltningen hälsoundersökningar med start under hösten 2013. Detta arbete har påbörjats. Hälsoundersökningen genomförs av kommunens företagshälsovård PREVIA. Hälsoundersökningen består av en Friskprofil och en Auditbedömning. Friskprofilen innehåller ca 55 frågor om allt från motion till psykosocial arbetsmiljö och medicinsk provtagning (blodtryck, BMI, blodsocker och kolesterolprov) samt ett kort motionsprov. Auditen är en självuppskattning av alkoholanvändning. Resultatet ägs av respektive medarbetare men ett samlat resultat ställs samman för varje skola. Gymnasieförvaltningens åtgärd enligt kravpunkt 6 Sjätte kravpunkten lyder: Ni ska se till att berörda arbetstagare och skyddsombud ges möjlighet att medverka vid genomförandet av kravpunkterna 1 och 5. Samverkanssystem Medarbetares och skyddsombuds intressen och medverkan tillgodoses inom ramen för förvaltningens samverkanssystem. Under våren 2013 undertecknades ett kollektivavtal gällande samverkansformer inom gymnasieförvaltningen. Avtalet syftar till att ge förutsättningar och ramar för ett väl fungerande samverkanssystem. Parterna är överens om att avtalet ger förutsättningar för en bra dialog mellan arbetsgivaren, medarbetaren och de fackliga företrädarna kring verksamhet, arbetsmiljö och resurser. Samverkan omfattar ett antal byggstenar: utvecklingssamtalet (lärare/rektor), arbetsplatsträff (arbetslag/rektor) och samverkansgrupp (fackliga företrädare/arbetsgivare). Samverkansgrupp är tillika skyddskommitté som ska träffas minst 2 gånger/termin eller vid behov.

Dnr GN-2013-39 Dpl 16 sid 15 (16) Utöver det utvecklingssamtal som genomförs mellan rektor och respektive lärare genomförs också den uppdragsdialog som refererats till tidigare. Utvecklingssamtalet mellan lärare och rektor innehåller områdena arbetsmiljö och arbetssituation. Implementeringsarbete Enligt samverkansavtalet ska det på varje område/enhet (skola) träffas överenskommelse angående: organisation av arbetsplatsträffar samverkansgruppens sammansättning elevskyddsombuds respektive studerandeskyddsombuds deltagande hur minnesanteckningar från arbetsplatsträff respektive samverkansgrupp ska hanteras Detta arbete har inte kommit igång ännu men implementering av avtalet ska inledas under innevarande hösttermin. Skyddskommitté Arbetet i den centrala skyddskommittén ska intensifieras fr.o.m. höstterminen 2013. Syftet med arbetet är att förändra arbetsformerna så att det systematiska arbetsmiljöarbetet vid förvaltningen intensifieras och förbättras. Respektive samverkansgrupp på respektive skola är skyddskommitté enligt arbetsmiljölagens regler. Samverkansgruppen planerar och följer upp hälso- och arbetsmiljöförhållanden, det systematiska arbetsmiljöarbetet, företagshälsovårdsverksamhet samt anpassnings- och rehabiliteringsverksamheten. Samverkansgrupp ska även hantera information och utbildning om hälsa och arbetsmiljö. Ett förbättringsområde i det systematiska arbetsmiljöarbetet är ett förtydligat ansvar för den förvaltningsövergripande samverkansgruppen tillika den centrala skyddskommittén. Det innebär att det systematiska arbetsmiljöarbetet nu organiseras så att information samlas upp från varje skola och förs vidare till den centrala samverkansgrupp och förvaltningsledningen. Det systematiska arbetsmiljöarbetet organiseras således på följande sätt: uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet görs av varje skolas samverkansgrupp sammanställning till den förvaltningsövergripande samverkansgruppen som utgör skyddskommitté i förvaltningsövergripande arbetsmiljöfrågor. Materialet ligger till grund för utvecklingsarbete inom förvaltningen.

Dnr GN-2013-39 Dpl 16 sid 16 (16) Vid skyddskommitténs sammanträden redovisas sjukstatistik från PREVIAS sjukoch frisksystem. Vid möte 2013-08-20 redovisades hälsoindex för första halvåret (samma period för år 2012 inom parantes): 430 sjukfrånvarotillfället (457) 0,57 sjukfrånvarotillfällen/anställd (0,58) 4,88 sjukdagar/anställd (4,08) 2,69 % total sjukfrånvaro i procent (2,24 %) (PREVIAS branschjämförelse 4,16 % respektive 3,16 %) 4 medarbetare har uppgett att sjukfrånvaron varit arbetsrelaterad (3) Sammanfattande slutsatser Gymnasieförvaltningen konstaterar, som många utredningar och undersökningar visar, att lärares arbetsuppgifter har ökat övertid, till stor del på grund av ändrade krav i lagar och förordningar. Ökningen handlar bland annat om fler uppgifter kopplade till dokumentation samt uppföljning och utvärdering av eleverna kunskapsutveckling. Lärarna själva upplever också att arbetsbördan har ökat. Gymnasieförvaltningen tar frågan om lärares arbetsmiljö på största allvar. Detta visar de risk- och konsekvensanalyser som genomfördes på alla skolor under vårterminen 2013. Utifrån risk- och konsekvensanalyser och föreläggandet från Arbetsmiljöverket har ett antal åtgärder genomförts. Ytterligare åtgärder är under genomförande och planering. Nedan listas de viktigaste åtgärderna: pedagogiska/tekniska/administrativa förändringar som härrör från respektive skolas inre organisation uppdragsdialog med samtliga lärare med tillhörande uppdragsdokumentation utvecklingssamtalen innehåller området arbetsmiljö och arbetssituation ledar- och medarbetarundersökning genomförs våren 2014 uppdrag från gymnasienämnden om lärares administrativa uppgifter hälsoundersökning av samtliga lärare följa upp sjuktal/frisktal och övertidsuttag förbättra arbetet med det systematiska arbetsmiljöarbetet inom ramen för samverkanssystemet Irene Lennemyr Winkler tf skoldirektör, gymnasiet Laila Nyqvist personalchef