Utbildningsinspektion i Geijerskolan grundskola 1-9 och särskola 1-10 Junipers och Norrbackaskolan särskolor 1-10

Utbildningsinspektion i Geijerskolan grundskola 1-9 och särskola 1-10 Junipers och Norrbackaskolan särskolor 1-10 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning, stödinsatser, arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

SKOLVERKET Beskrivning av skolan/rektorsområdet Geijerskolan Antal elever Grundskola 8 Särskola 5 Junipers skola Antal elever Särskola 8 Norrbackaskolan Antal elever Särskola 12 I Sundsvalls kommun finns fyra kommunövergripande verksamheter för elever med stor kommunikations- och koncentrationsproblem varav Geijerskolan är en av dem och finns i Haga/Skönsbergs skoldistrikt. Flertalet elever är diagnostiserade som elever med ADHD, autism, Aspergers eller Tourettes syndrom. Eleverna är nio till femton år gamla. Av de elever som läser efter grundskolans kursplan har tre elever anpassad studiegång. Vid skolan finns också elever mottagna i särskola. Skolans klasser är indelade utifrån elevernas kunskaps- och inlärningsnivå, för närvarande fyra klasser. De flesta elever integreras i ämnena slöjd, bild och idrott i Hagaskolans verksamhet, en F-9 skola som är belägen bredvid Geijerskolan. Skolgården är stor och angränsar till ett skogsparti. En del elever har skolskjuts. Det saknas namnskylt på skolan. Junipers skola är en särskola bestående av två träningsskoleklasser. Utbildning i Junipers skola erbjuds elever som tillhör autismspektrat. Eleverna är tio till femton år gamla. Alla elever är mottagna i särskola. I skolan arbetar personalen strukturerat med varje elev i alla situationer. Skolbyggnaden är en rymlig före detta förskolelokal i Bergsåkers centrum. Alla elever har skolskjuts. Norrbackaskolan är en kommunövergripande särskola bestående av tre träningsskoleklassen. Skolan finns i Haga/Skönsbergs skoldistrikt. Utbildning i Norrbackaskolan erbjuds elever som förutom sitt begåvningshinder även har ytterligare funktionshinder såsom rörelsehinder, syn- eller hörselproblematik eller tillhör autismspektrat. Eleverna är sex till tjugo år gamla. Alla elever är mottagna i särskolan. Skolbyggnaden är ett före detta sjukhem. Skolan saknar skolgård. Alla elever har rätt till skolskjuts. Genomförande av inspektionen i Geijer-, Junipers samt Norrbackaskolan Skolverket sände den 30 april 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i har bestått av undervisningsråden Eva Edlund och Maria Lindvall. Besök i skolorna inleddes den 6 oktober 2004 och avslutades den 8 oktober 2004. 2

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Sundsvalls kommun Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och Geijer-, Junipers och Norrbackaskolan samt dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. I Geijer-, Junipers- och Norrbackaskolan genomfördes intervjuer med föräldrar, personal, rektorer samt elever (enbart i Geijerskolan). Lektioner i de ovannämnda skolorna besöktes. Under besöket fördes också samtal med andra vuxna och elever på skolorna. 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. I Geijer-, Junipers- och Norrbackaskolan råder lugn och ro, en fin atmosfär i alla skolor. Skolorna arbetar dagligen med värdegrundsfrågor såsom vänta på sin tur och vara en god kamrat. Inget klotter finns på skolorna. I Geijerskolan är verksamheten strukturerad efter varje elevs behov och alla aktiviteter som sker i skolan tydliggörs. Ett tufft språkbruk beroende på elevers funktionshinder kan förekomma. Vid elevintervjun framkom att eleverna själva är medvetna om varandras svårigheter som ibland leder till ett icke önskvärt beteende. I Geijerskolans kvalitetsredovisning redovisas inga mätbara resultat av trygghet, trivsel och inflytande för eleverna över tid. Däremot beskrivs resultatet i termer av att elever trivs och mår bra såväl psykiskt som fysiskt samt att varje elev ges möjlighet att utifrån sin förmåga planera och följa upp sitt arbete tillsammans med lärare. De elever som inspektörerna träffat trivs i skolan och tycker att den är bättre än skolorna som de förut fått sin undervisning i. Vid föräldraintervjun lyfts skolans arbete med den sociala samverkan som väldigt värdefullt. 3

SKOLVERKET I Junipers skola och Norrbackaskolan är verksamheten också strukturerad efter varje elevs behov och alla aktiviteter som sker i skolan tydliggörs. Detta arbetssätt används för att skapa en förståelig vardag för varje elev. Personalen och föräldrarna anser att eleverna är trygga och trivs i sin skola. Eleverna har liten eller ingen verbal förmåga men inspektörerna uppfattar att de trivs och att de ges möjlighet att påverka utifrån sina individuella förutsättningar. Personalens förhållningssätt till eleverna är viktigt, speciellt ur ett demokratiskt perspektiv, vilket också kan ses vid inspektionstillfället. I skolornas verksamhetsplaner är ansvar, trygghet, solidaritet, jämlikhet och demokrati framlyfta rubriker. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att Geijer-, Junipers och Norrbackaskolan når goda resultat i arbetet med normer och värden. Detta visar sig i såväl den fysiska som i den sociala miljön. 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. I Geijer-, Junipers och Norrbackaskolan har varje elev en individuell planering som används för att se elevens kunskapsutveckling. Vid utarbetandet av planen utgår en del lärare ifrån respektive kursplan och skriver kunskapsmål för varje ämne/ämnesområde. Andra lärare gör individuella målprogram där mål inom motoriska, kommunikativa, sociala och kunskapsmässiga färdigheter beskrivs. Flertalet individuella planeringar utvärderas under utvecklingssamtalet i samråd med föräldrarna, då även nya mål upprättas. I Geijerskolan används även prov och diagnostiska tester för att se kunskapsutvecklingen hos de elever som läser efter grundskolans kursplaner. Vid inspektionsbesöken tar inspektörerna del av elevarbeten och får även se förändringar över tid, en del av kunskapsinlärningen. Det framkommer vid intervjuer med elever, föräldrar och personal att elevens nyfikenhet och lust att lära är stor hos de flesta elever. Hos en del elever uttrycker personalen att lusten behöver väckas. Villkoren måste anpassas efter varje elevs förutsättningar. För en del av eleverna arbetar skolan med belöningssystem. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolornas resultat avseende utveckling och lärande ligger väl i linje med läroplanens och kursplanernas mål och är av god kvalitet. I särskolan måste all undervisning anpassas efter varje enskild elevs förutsättningar, ett arbetssätt som tillämpas vid de olika skolorna. 4

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Sundsvalls kommun 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. I Geijer-, Junipers- och Norrbackaskolan arbetar personalen aktivt med att stärka den sociala samvaron mellan eleverna och motverka alla former av mobbning och kränkande behandling. Skolorna arbetar med tydliggörande pedagogik vilket också avspeglar sig i den sociala samvaron. Att vara en god kamrat, att kunna vänta på sin tur och att lyssna på andra är dagligen återkommande aktiviteter i verksamheterna. Utifrån elevernas olika förutsättningar ges tillfälle för eleven att vara delaktig och kunna påverka sin skoldag. Skolorna har ett handlingsprogram mot mobbning och kränkande behandling som reviderades efter inspektionsbesöket. Inspektörerna har fått det nyreviderade programmet. Kontakterna mellan hemmet och skolorna är täta. Föräldrarna får information om skolans verksamhet genom kontaktböcker, telefonsamtal, utvecklingssamtal, temakvällar och drop-in fika. I Geijerskolan använder personalen sociala berättelser och seriesamtal som en del i arbetet med de demokratiska värderingarna. Även i samlingssituationen övas socialt samspel. Elevråd finns i vilket en elev är ordförande och en elev är sekreterare. Två ur personalen ingår i elevrådet. De träffas en gång i månaden. Elevrepresentanterna har röstats fram av alla elever på skolan. Det finns en förslagslåda där alla elever kan lämna förslag som elevrådet tar upp på sin dagordning. Skolråd finns i vilket föräldrar, en ur personalen och rektorn ingår. De träffas en gång i månaden. Frågor som behandlas kan vara information inför gymnasieskolan, konfirmation, gemensamma utflyktsmål och liknande frågor. I Junipers- och Norrbackaskolan övas eleverna att vänta på sin tur i samlingssituationen. Eleverna på skolorna behöver mycket tid på sig och många upprepade situationer med likadan struktur för att tillägna sig kunskap. Även i dessa skolor används sociala berättelser och seriesamtal i socialt syfte. Inga formella elev- eller klassråd förekommer. Eleverna på skolorna är beroende av att få alla sina vardagliga aktiviteter tydliggjorda på olika sätt. Personalens förhållningssätt till eleverna är viktigt ur demokratisk synpunkt, något som personalen vid inspektionsbesöken var väl medvetna om. Skolråd finns på Norrbackaskolan i vilken en förälder ur varje klass är representerad. De träffas en gång i månaden, tillsammans med rektorn, då skolgemensamma frågor behandlas. Junipers skola saknar skolråd. Sammanfattningsvis arbetar skolorna aktivt för att erbjuda eleverna en trygg och god arbetsmiljö. Inspektörerna bedömer att skolornas arbete med arbetsmiljö och delaktighet är av god kvalitet. Junipers skola bör dock utreda behovet av samverkansorgan för föräldrarna. 5

SKOLVERKET 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. I Geijer-, Junipers- samt Norrbackaskolan är all undervisning anpassad efter elevernas förutsättningar och behov. De elever som är mottagna i särskola följer särskolans kursplaner. De övriga följer grundskolan kursplan. Alla elever har en egen individuell planering som utgår från kursplanernas mål/målområden och skrivs om till elevens individuella mål. Utvecklingssamtal genomförs minst en gång per termin, i flera fall oftare, för varje elev i de olika skolorna. Utgångspunkt i samtalet är elevens individuella planering. Vid samtalen deltar föräldrar, personal och i en del klasser även elever. I Junipers skola och Norrbackaskolan förbereds samtalen med enkätfrågor om trivsel, mål för eleven och liknande. Vid intervjuerna framkommer att utvecklingssamtalen är viktiga för att tydliggöra elevens lärande och utveckling. Om föräldrar önskar kan även personal från annan verksamhet delta i samtalet. Åtgärdsprogram av social och praktisk karaktär förekommer, till exempel om man vill komma till rätta med ett negativt beteende eller träna en praktisk färdighet såsom påklädning. De åtgärdsprogram som inspektörerna tagit del av har tydliga mål, anpassade metoder och är utvärderingsbara. Vid skolorna finns elevvårdsteam som består av skolsköterskan, rektorn och lärare. De träffas en gång i månaden, rektorn sammankallar och protokoll skrivs. Vid intervjuerna framkommer att personal från skolorna även deltar i habiliteringskonferenser som anordnas av habiliteringen. Samverkan med socialtjänsten förekommer också. Den pedagogiska verksamheten som inspektörerna tagit del av är väl anpassad och strukturerad utifrån elevernas behov. I skolorna är kommunikation och struktur ledord för verksamheterna. Inspektörerna medverkar vid såväl helklassundervisning som enskilt elevarbete. När det gäller kommunikation använder sig många elever av individuella kommunikationspärmar, PECS (Picture Exchange Communication system), för att ge eleverna möjlighet att själva initiera och rikta kommunikationen. Att strukturera tid, rum och miljö enligt TE- ACCH (Treatment of Autistic and Communcation handicapped Children) är ett arbetssätt som används för de elever som är hjälpta av det. Detta för att öka elevernas självständighet. Flertalet elever har egna arbetsplatser, en del avskärmade. Arbetsuppgifterna ligger väl i nivå med elevernas behov. Personalen gör själva en hel del av det material som används. Förutom ovanstående används taktil sinnesstimulering 6

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Sundsvalls kommun för att öka kroppsuppfattningen och kommunikationen. Även andra sinnesstimulerande metoder används, såsom Lilli Nielsen metodens lilla hus och ljudförstärkningsplatta. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolans pedagogiska verksamhet och undervisning är av god kvalitet. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. I Geijer-, Junipers- samt Norrbackaskolan är en rektor ansvarig för verksamheten. Rektorn ansvarar också för kommunens barnstödteam, syn- och hörselpedagoger, skoltransporter samt sjukhusskolans personal. I Norrbackaskolan finns en biträdande rektor med personalansvar som tillika är förskolechef. I Geijerskolan finns en samordnare med visst budgetansvar såsom inköp av läromedel. Vid intervjuerna poängterar rektorn och biträdande rektorn vikten av att personalen vid de olika skolorna har en samsyn i pedagogiska frågor och värdegrundsfrågor, ett arbete som de också prioriterat i verksamheterna. Även samarbetet med föräldrar och utvecklandet av individuella studieplaner har varit prioriterade områden. Inspektörerna fick vid besöken ta del av många positiva exempel. Vid personalintervjuerna framkom att rektorerna är väl förtrogna med verksamheterna. Rektorerna deltar i arbetslagsträffar en gång per vecka samt arbetsplatsträff en gång i månaden. De är synliga i verksamheterna och gör besök minst en gång i veckan. Skolorna har arbetsplaner som kallas för verksamhetsplaner. De är olika utformad på de olika skolorna. Norrbackaskolans plan beskriver dels skolans prioriterade mål och metoder, dels mål, metoder och analyser utifrån kursplanens ämnesområden. Geijerskolans plan är en kort beskrivning av skolans verksamhet. I planen för Junipers skola anges skolans mål samt en kort beskrivning av skolans arbetssätt. Vid inspektionsbesöket framkom att alla tre skolorna har påbörjat arbetet med att revidera arbetsplanen utifrån den nya skolplanen för Sundsvalls kommun. Kvalitetsredovisningar finns för alla skolor men de saknar resultat, analys och förslag på åtgärder. Rektorerna skriver kvalitetsredovisningen utifrån rubriker som kommer från förvaltningsledningen. Vid föräldraintervjun framkom att de båda dokumenten, arbetsplan och kvalitetsredovisning, inte är kända av föräldrarna. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att Geijer-, Junipers- samt Norrbackaskolans ledning och styrning är av godtagbar kvalitet. 7

SKOLVERKET Dock bör en aktuell arbetsplan för varje skola utarbetas och bli känd även för föräldrarna. Kvalitetsredovisningen för varje skola bör utvecklas samt delges föräldrarna. 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. I Geijer-, Junipers- och Norrbackaskolan informeras föräldrarna om skolans verksamhet och elevernas rättigheter och skyldigheter via föräldramöten, dropin verksamhet, informationsmaterial, utvecklingssamtal, kontaktböcker, telefonsamtal med mera. Föräldrarna som deltog vid intervjutillfällena är nöjda med informationen. Eftersom undervisningen i skolorna är individuellt anpassad till varje elev och i många fall bygger på elevens eget intresse så ges stora möjligheter för elever att välja mellan olika aktiviteter. Inga elever vid skolorna är berättigade till modersmålsundervisning eller svenska som andra språk. Elevens val eller språkval förekommer inte på någon av skolorna, inte heller för de elever som läser enligt grundskolans läroplan och har anpassad studiegång. Vid personalintervjuerna och intervjuerna med rektorerna framkom att övergångarna mellan den obligatoriska särskolan och gymnasiesärskolan är oklara. Ofta blir elever med stora funktionshinder kvar i sina träningsskoleklasser. Platsbrist i gymnasiesärskolan anges som orsak. I vissa klasser varierar elevernas ålder från 7-17 år. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att tillgången till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning är av godtagbar kvalitet. Dock bör övergångarna mellan den obligatoriska särskolan och gymnasiesärskolan förtydligas och bli ett reellt alternativ för eleverna och föräldrarna. 8

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Sundsvalls kommun 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. I Geijer-, Junipers- och Norrbackaskolan är resurserna totalt sett goda. Personaltätheten är hög och personalen har en adekvat utbildning. Kompetensutvecklingen för personalen sker ständigt. Nämnas kan kurser kring autism och Aspergers syndrom, PECs-kurs, utbildning i flexiboard med mera. Geijerskolans personal ger även råd och stöd till övriga skolor i kommunen när det gäller alternativ kommunikation. Läromedel och annat undervisningsmaterial är tidsenliga och anpassade till läroplaner och kursplaner. En hel del undervisningsmaterial tillverkar personalen själva. Det finns datorer med lämplig programvara. Flexiboard samt digitalkamror finns att tillgå. Samtliga skolors lokaler är i markplan. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att verksamheterna ges goda förutsättningar för att nå de mål som anges i läroplaner och kursplaner. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten i Geijer-, Junipers- och Norrbackaskolan övergripande är av god kvalitet. Geijer-, Junipers- och Norrbackaskolans engagerade personal, som har en helhetssyn på elevers lärande, ger eleverna de förutsättningar som behövs för att nå läroplanens och kursplanernas mål. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - Junipers skola bör utreda behovet av samverkansorgan för föräldrarna, - arbetsplaner skall utarbetas under medverkan av företrädare för föräldrar, - kvalitetsredovisningen för varje skola bör förbättras samt delges föräldrarna samt - övergångarna mellan den obligatoriska särskolan och gymnasiesärskolan bör förtydligas och bli ett reellt alternativ för föräldrarna. Datum Ort 2005-06-20 Umeå Eva Edlund Maria Lindvall 9