Pandemisk influensa A(H1N1; AH1p) 2009 Annika Linde Statsepidemiolog Smittskyddsinstitutet
H, N
Ibland anpassas ett andvirus och börjar spridas mellan andra arter
Influensavirus Förekommer i 3 typer A, B och C. Influensa A: Finns i mer än 80 undertyper (subtyper med olika kombinationer av H och N) hos änder och andra fåglar Många djurslag kan infekteras av vissa av undertyperna När en ny subtyp anpassats till att infektera människors övre luftvägar kan en pandemi uppstå Anpassning av intakt fågelvirus, ev. efter passage i gris Blandning av människoanpassade virusgener med nya ytgener i gris Influensa B och C Människa enda värden Typ B kan orsaka epidemier med typisk influensa. Typ C ger lindrig ÖLI, diagnostiseras sällan.
Genetisk information i segment, dessa kan bytas ut vid infektion med flera virus samtidigt
Pandemivirus sedan 1889
Ett nytt H1N1 och vilken blandning!
Symptombild Typisk influensa Plötsligt insjuknande Hosta har ofta blivit långvarig efter nya influensan Feber Sjukdomskänsla Huvudvärk Muskelvärk Atypisk bild hos barn och äldre Varning: andnöd!
Minst 4500 dödsfall
10 Europa 9/10
Anmälningsplikt Vad visar våra reguljära övervakningssystem visar dem som kommit till läkare och blivit provtagna med positivt resultat Initialt provtagning av alla med misstänkt sjukdom Sedan 16/7 klinisk indikation Krav på provtagning och klinisk anmälan endast vid sjukhusvård Sentienlrapporter visar den andel av patienter som sökt de ca 100 allmänläkare som är sentinelläkare, och som har influensaliknande sjukdom Sentinelprovtagningen visa andelen av en del av dessa som provtagits, och som har verifierats ha influensa Alla data tas in per vecka, klara torsdagar
Antalet anmälda fall av AH1p från v. 20/ 2009 och säsongsinfluensa 2006 2009
Sentinelprovtagning
Anmälda fall av influensaliknande symptom ( ILS), 2006 2009
Nya övervakningssystem Serologiska undersökningar Visar hur många som varit infekterade eller hur många som reagerat på vaccination Webbsökningar Förutsäger utvecklingen av sentinel och anmälningsdata baserat på influensasökningar på Vårdguiden.se Sjukrapport Ger andelen i Stockholm som har luftvägsinfektion, och andelen av dessa som uppfyller den klinisks falldefinitionen för influensa
Webbsök: modell över uppskattat antal anmälda fall v. 16 v. 40, 2009
Populationsbaserad realtidsövervakning
VAB uppföljning kan den ge något är oberoende av säsongsinfluensan
Dödstalen speglar influensan Mellan 1000 och 2000 personer dör årligen i Sverige i influensa huvudsakligen mycket gamla 3000 800 Mean number of deaths during influenza free weeks 2500 2000 1500 1000 500 700 600 500 400 300 200 100 Number of Influenza cases 0 0 1993 (1) 1994 (1) 1995 (1) 1996 (1) 1997 (1) 1998 (1) 1999 (1) 2000 (1) 2001 (1) 2002 (1) 2003 (1) 2004 (1) 2005 (1) 2006 (1) 2007 (1) 2008 (1) Season Smoothed mean number of deaths during influenza free w eeks Number of deaths Number of influenza cases
Andel döda under 55 år 1918 69 % Spanska sjukan; tot 50 milj 90 80 70 60 50 40 Asiaten, tot 5 milj 30 20 Hongkong, tot 1 milj 10 0 1918 1919 1929 1933 1943 1951 1957 1960 1969 (Data from England; Mod. from H Stuart-Harris and GC Schild; Influenza the Viruses and the Disease, 1976)
Den nya influensan A(H1N1) Ålder och kön för rapporterade fall (n=1580)
Fall/100 000 för respektive vecka och åldersgrupp Incidens av H1N1,uppdelat på ålder 5 4.5 4 3.5 Fall per 100 000 personer 3 2.5 2 1.5 0-4 år 5-14 år 15-39 år 40-64 år >65 år 1 0.5 0 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 Vecka
Åldersfördelning sjukhusvård Australien 23 Source: Australian Government, Department of Health and Ageing, Australian Influenza Surveillance Summary Report No. 19 2009, reporting period: 12 Sept 18 Sept 2009.
Riskgrupper för svår sjukdom med den nya influensan Individer med underliggande kroniska sjukdomar, det vill säga personer som har regelbunden läkarkontakt på grund av: kronisk lungsjukdom extrem fetma (störst risk vid BMI>40) eller neuromuskulära sjukdomar som påverkar andningen kronisk hjärtkärlsjukdom (endast förhöjt blodtryck utgör ingen ökad risk) immunsupprimerade personer oavsett genes, inklusive HIV kronisk lever eller njursvikt svårinställd diabetes mellitus personer med kontinuerligt behov av läkemedel mot astma under de senaste tre åren barn med CP/multifunktionshandikapp Gravida kvinnor Äldre blir ofta svårt sjuka men har hittills smittats i mycket liten utsträckning
60 80% av svår sjukdom hos riskgrupperna motåtgärder En person i riskgrupp: ska undersökas av läkare vid misstänkt influensa så snart som möjligt erbjudas antiviral behandling om influensa är sannolikt ev. erbjudas anrtiviral profylax vid familjesmitta Prioriteras vid vaccination
Virusorsakad lunginflammation varför Ett pandemiskt virus måste kunna binda sig till mottagare i näsa och luftstrupe Influensasymtomen orsakas av immunreaktion mot virus i luftvägarna Grisvirus kan bindas till mottagare i lungorna hos människa Denna bindningsförmåga brukar försvinna när virus anpassas pandemiskt H1N1 2009 har kvar viss bindningsförmåga till celler i lungorna Andnings eller upphostningssvårigheter och svagt immunsvar tycks bana väg för lunginflammationen
Hur blir utvecklingen i Sverige?
Influensaepidemin i Nya Zeelands vinter; ca 12,5% smittade totalt
Semesterslut gynnar spridning I varmt och fuktigt klimat sprids influensa som kontaktsmitta Torr luft och kyla stabiliserar virus och gynnar aerosolblidning Varför avtog spridningen?
Infterferar rhinovirus med influensan? Data från Mikrobiologiska laboratoriet, KS
Novemvertopp för Asiaten 57
Flest dödsfall när äldre drabbades april 1958
Land Antal svåra fall av H1p i Sverige baserat på siffror från södra halvklotet Sjukhusvårdade /10 5 inv. ( Antal Sverige) Intensivvårdade /10 5 inv. ( Antal Sverige) Dödsfall /10 5 inv. (Antal Sverige) Antal smittade/ 10 5 inv (Antal Sverige) Australien 21,5 (1950) Uppgift saknas 0,76 (70) Uppgift saknas Chile 9,34 (840) Uppgift saknas 0,80 (70) Uppgift saknas Nya Zeeland 23,4 (2106) 1,0(90) 0,36 (35) 5000 (450000)
Vad händer med säsongsinfluensan? Vad händer med övriga influensa A virus?
Vaccin, antiviraler och beteende kan minska konsekvenserna av pandemin
Antiviraler Tamiflu och Relenza förhindrar att virus släpps fri från cellen och sprids Båda kan användas för behandling och som förebyggande Tamiflu, kapslar Lätt att administrera, högre risk för resistens Relenza, inhalation Svårare att ge, mindre resistens
Indikation för antiviraler Behandling Riskgrupptillhörighet Svår sjukdom oavsett riskgrupp Så tidigt som möjligt Kan ges till barn och gravida Förebyggande Postexpositionsprofylax till riskgrupp som inte kan vaccineras Säsongsprofylax i enstaka fall med stor risk
Tillgängligt vaccin Äggodlat virus, renade ytkomponenter Förstärkare bestående av squalene (hajleverolja) och tocopherol (E vitamin) Levereras i 10 dosförpackning Innehåller därför thiomersal Typvaccinet med fågelinfluensavirus har testats på ca 40 000 personer Squalene har givits i säsongsinfluensavaccin till 42 miljoner pensionärer God effekt av1 dos till i övrigt friska Acceptabla biverkningar
Sveriges strategi Först skyddas riskgrupperna (inklusive barn 6 månader till 3 år) och sjukvårdspersonal Alla över 3 år erbjuds därefter vaccin Säsongsvaccin till behövande i samband med dos två evt. med dos 1 till äldre? Vaccinationen har börjat
Vilka kan inte vaccineras? Barn under 6 månader Personer med svår allergi (anafylaxi) mot någon av de ingående komponenterna i första hand ägg eller kvicksilver
From A. Nicol, ECDC
Virusevolutionen den osäkraste faktorn i Darwins år Ett litet virus i en population klarar sig undan immuniteten Virus anpassat till snabb förökning Förökas lite, ett förändras Förökas lite bättre, ett förändras Immunitet kommer att driva evolutionen, men naturen strävar efter balans. Sannolikt blir virus mindre benäget att ge lunginflammation om några år.