En fallstudie i tre Blekingekommuner

LÄRARUTBILDNINGEN Examensarbete, 15 hp VARFÖR SYNS INTE ARBETET MED HÅLLBAR UTVECKLING I SKOLAN?- En fallstudie i tre Blekingekommuner Ansvarig institution: Institutionen för pedagogik, psykologi Författare: Susanna Johansson och idrottsvetenskap Handledare: Bosse Hansson 1

Kurs: GO 2963 År och termin: 2012, Vårterminen 2

SAMMANFATTNING Susanna Johansson Varför syns inte arbetet med hållbar utveckling i skolan? Why does not work about sustainable development appear in school? Antal sidor: 41 Hållbar utveckling har ursprungligen handlat om miljöfrågor, men har efterhand som komplexiteten i miljöhoten kommit fram, även kommit att inkludera samhällsstrukturen och ekonomin. Hållbar utveckling är högst aktuellt idag. De globala miljöproblemen diskuteras på stora miljökonferenser och idag återfinns riktlinjer från dessa konferenser i vår läroplan. Denna studie ska ta reda på varför arbetet med hållbar utveckling inte syns ute på skolorna. Studien riktar sig till lärare på F-6 skolor i tre av Blekinges kommuner. Studien genomfördes via postenkäter och syftet är att ta reda om det finns något arbete i hållbar utveckling ute bland skolorna. En teori om varför arbetet om hållbar utveckling inte syns i skolarbete är att begreppet anses som vagt och tolkningsbart, med en storhet som ger utrymme för subjektiva tolkningar. Denna storhet i sig gör att flera lärare väljer att avstå från sin tolkningsrätt och väljer istället att arbeta med mer konkreta område. Ett konkret exempel på arbete med hållbar utveckling är källsortering. Att källsortera är ett konkret och praktiskt sätt att arbeta med miljöfrågan. Källsortering var något man arbetade med i de tre kommuner som ingick i studien. Men hållbarhetsperspektivet har en djupare bredd än källsorteringen och frågan varför inte arbetet med hållbarhet märks ute på skolorna kan ha sin grund i frågans storhet. 3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 1.1 Problemformulering 1.2 Syfte och frågeställning 2 METOD 2.1 Metoddiskussion 3 TEORETISKT RAMVERK 3.1 Vad är hållbar utveckling 3.2 FN-miljökonferens i Rio De Janeiro 1992 3.3 Baltic 21E 3.4 Hagadeklarationen 3.5 Education for Sustainable Development 4 MILJÖMÄRKTA SKOLOR 4.1 Skollagen 2011 och läroplanen 4.2 Skolverket Skola för hållbar utveckling 4.3 Utmärkelsen Grön flagg 4.4 Statens offentliga utredning nr.104 5 RESULTAT 5.1 Analys 6 SLUTDISKUSSION 7 REFERENSER 8 BILAGOR Bilaga 1 Missivbrev Bilaga 2 Skriftliga enkätfrågor Bilaga 3 Sammanställning av enkätfrågorna 4

INLEDNING Hållbar utveckling är ett begrepp som mest är citerat från Brundtlandkommissionen som tolkar begreppet enligt följande En hållbar utveckling är en utveckling som tillgodoser våra behov idag utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina egna behov (1987:43). Brundtlandskommissionens rapport till FN:s generalförsamling leddes av Gro Harlem Brundtland som var dåvarande statsminister i Norge och ordförande för kommissionen för miljö och utveckling. Där av namnet Brundtlandkommissionen. Begreppet som sådant anger ett bredare perspektiv än miljöfrågor, man betonar också generationsperspektivet och den globala dimensionen (SOU 2004:104). Skolverket och svenska staten har valt Brundtlandskommissionens tolkning av hållbar utveckling. Skolan är ålagd att arbeta med hållbarhetsperspektivet. Då hållbar utveckling inte är ett ämne utan ett övergripande perspektiv som även inkluderar ämnesövergripande arbete så är det inte alltid läraren kopplar sin egen undervisning till hållbarhetsperspektivet. Under mina VFUperioder saknades arbete och diskussioner om hållbar utveckling. Min handledare som var solärare på mellanstadiet skrev varje vecka upp ord på tavlan som hon satte i olika sammanhang för att eleverna skulle kunna få träna på dessa. Jag frågade henne i vilket sammanhang hon skulle skriva hållbar utveckling för att skapa en förståelse om begreppet. Handledaren tänkte en stund och sa att hon behövde fundera lite på detta, då hon inte hade något bra förslag direkt. Detta är en liten incident som väckte min nyfikenhet. Jag saknade diskussionen om begreppet i sin helhet och därför vill jag ta reda på varför arbetet inte syntes i skolan. Hållbar utveckling har ursprungligen handlat om miljöfrågor, men har efterhand som komplexiteten i miljöhoten kommit fram, även kommit att inkludera samhällsstrukturen och ekonomin. Hållbar utveckling är ett mångfacetterat begrepp och behöver en närmare granskning. Därför är det intressant att ta reda på i vilken utsträckning lärare verkligen arbetar med hållbarhetsperspektivet. Eller varför de inte arbetar med det? Begreppet hållbar utveckling kommer i fortsättningen förkortas HUT. 5

1. Problemformulering Idag bor det lite mer än 7 miljarder människor på jorden. Bara i år beräknar man att befolkningen ökar med ca 73 miljoner (www. worldometers.info/se/ 2012-12-21). Befolkningstillväxten är inte jämn utan bara sedan 1950 har världsbefolkningen fördubblats, och framtidsprognoser tyder på att år 2050 kommer det att vara mellan 10-15 miljarder invånare. Därefter beräknar man att tillväxten fortgår åtminstone fram till omkring år 2100 innan en avmattning sker tack vare familjeplanering och preventivmedel, och detta blir den första befolkningsminskningen sedan 1300-talet då digerdöden härjade (Hansson 2010). Det blir alltså fler människor som ska dela det planeten jorden kan producera åt oss i form av ren luft, rent vatten och mat. I dagsläget svälter redan 1/3 av världens befolkning, deras situation är ohållbar. 1/6 av världsbefolkningen saknar dricksvatten och uppskattningsvis dör varje år 10 000 000 människor av dåligt eller för lite vatten, situationen är ohållbar (State of the World, 2007). Sedan industrialismens revolution i slutet på 1800t, har människans levnadsstandard ökat. Människan har blivit storkonsumenter av jordens naturtillgångar, men också glömt betala tillbaka det som tagits. Jordens resurser är begränsade och kommer att ta slut. I worldometers info 2012-12-21 går det att läsa att det återstår endast 151 919 dagar kvar innan kolet tar slut. Ändå svarar kolet för 30 % av världens energibehov, 2007 (NE). Kolet ingår i det som kallas fossila bränslen, vilket består av kolföreningar från döda djur och växter som levde för länge sedan. Det har tagit naturens förlopp mellan 50 till 500 miljoner år att bilda dessa, och bara några årtionden att förbruka. Denna enkla ekvation är helt ohållbar och kräver ett krafttag från oss. Mänskligheten måste tänka om och ändra sitt sätt att leva. Vi måste hitta nya alternativ till vår energiförsörjning, alternativ som ger förnybar energi utan att hota miljön. Mänskligheten har bevisat att det går att göra något åt ohållbarhet bara man hjälps åt globalt och lokalt. Under 1920-talet började man använda freoner. Det användes som kylmedel i t ex frysar och luftkonditioneringar, i lösningsmedel och i frigolit samt i en del sprayburkar. Man tyckte detta fungerade jättebra men visste inte då att dessa skulle skapa ett stort miljöproblem. Det gick ända fram till 1985 innan en forskarrapport publicerades som visade hur ozonskiktet hade förtunnats. Områdena runt polerna var mycket angripna. Då tog det bara två år för 40 stater att skriva under ett handlingsprogram och strax tillkom ytterligare 150 länder. Här samverkade ekonomiska intressen och samhället för att rädda ozonlagret. Företagen såg en ny trend att tjäna pengar på, nämligen miljötrenden. Freoner i frysar förbjöds, Mc Donalds slutade sälja hamburgarna i frigolitföpackningar. Numera kan man konstruera frigolit i ickefarligt material vilket man kan se när man köper en tv. Mänskligheten tog en gemensam 6

satsning mot ett stort miljöhot och begränsade skadorna, men miljöhotet är inte avvärjt i och med detta (State of the World, 2007). Idag vet man inte om skadorna är irreversibla, och arbete för en hållbar miljö fortsätter. Idag är hållbar utveckling ett begrepp som finns med i de internationella politikernas agendor och i nationella styrdokument för företag och i läroplanen. Hållbar utveckling är högst aktuellt idag, flera globala problemen finns fortfarande, bland annat i form av klimatprognoser som pekar på en temperaturhöjning på mellan en och en halv till sex grader, beroende på vilka åtgärder som sätts in. Idag är det en temperaturhöjning på en halv grad och effekterna börjar märkas, och för att slippa högre temperaturhöjning så måste växthusgaserna minskas med 70-90 % under det kommande seklet. Det finns mycket arbete som återstår att göra inom hållbar utveckling och en grund lägger man genom att satsa på utbildning. I vår läroplan 2011, återfinns direktiv som från allra första början dök upp på de stora miljökonferenser där man diskuterade miljöfrågan och hållbar utveckling. Denna bakgrund visar det globala perspektivet i hållbarhetsbegreppet och för att kunna göra stora förändringar så måste vi börja med oss själva. I ett hållbarhetsperspektiv ska läraren låta eleverna delta i lärandeprocessen utifrån elevens referenser. Hållbarhetsbegreppet ska ses som ett livslångt lärande för individen (s. 10 Agenda 21) Skolan ska arbeta integrerat ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Skolan ska anknyta till ämnen som demokrati, jämställdhet mellan könen och mänskliga rättigheter. Skolan ska arbeta för integrering mellan naturvetenskap, samhällsvetenskap, ekonomi och kultur genom att låta undervisningen vara integrerad, processorienterad och deltagande. Detta kräver en öppen diskussion på arbetet för att finna dessa integrerade arbetssätt. Hagadeklarationen lämnar mycket utrymme till läraren för att planera sitt arbete ur ett hållbarhetsperspektiv, vilket borde skapa debatt på skolan hur de ska arbeta utifrån detta. Det är just denna debatt som saknas på skolan. Varför syns inte arbetet med hållbar utveckling på skolan? Och Vilka faktorer är avgörande för att en skola ska arbeta med hållbar utveckling? Genom att få svar på dessa frågor avser jag kunna få fram argument för att motivera till arbete på skolan i ett hållbarhetsperspektiv. Min teori är att hållbar utveckling inte syns på skolan för att frågans storhet är gör arbetet svårt att definiera. 7

2. Syfte och frågeställning Hållbar utveckling i utbildningen är enligt svenska staten ett perspektiv att utgå ifrån i undervisningen. Ett perspektiv som enligt Agenda 21, känns igen som ett processinriktat, integrativt och dynamiskt med betoning på krisiskt tänkande och en demokratisk process. Begreppet hållbar utveckling finns med i vår läroplan, indirekt i kapitlet om skolans värdegrund och uppdrag. Hållbarhetsbegreppet återkommer på flera ställen i läroplanen och då oftast i samband med miljö och konsumtionsfrågor. Läroplanen talar inte om hur vi ska arbeta med hållbarhetsperspektivet, här anses lärarens profession ha en vara viktig roll. Det är i den rollen som diskussionerna om hållbarhetsperspektivet borde finnas för att kunna arbeta med det i sin undervisning. Syftet med undersökningen är att undersöka om det pågår något arbete med hållbar utveckling i skolan. Jag har inriktat mig på F-6 skolor i tre olika Blekingska kommuner, de är Ronneby, Karlshamn och Karlskrona. Examensarbetets huvudfråga är: Varför syns inte arbetet med hållbar utveckling i skolan? Vilka faktorer är avgörande för i vilken utsträckning en skola arbetar med hållbar utveckling? 8

2. METOD För att besvara uppsatsens frågeställningar genomfördes en skriftlig enkätundersökning. För att säkra enkätinriktningen föregicks undersökningen av en pilotstudie i form av en intervju. Anledningen är att intervjuaren inte har någon att ställa frågor till om enkäten skulle vara svår att förstå. Genom pilotstudien kan man eliminera sådana misstag eller oklarheter. Efter pilotstudien justeras och åtgärdas frågorna så inga oklarheter råder för dem som ska fylla i enkäten (Bryman, A. 2011). Pilotstudien var så kallad semikonstruerad, samma frågor ställdes i samma ordning under en intervju. Frågorna var de samma som skulle vara med i postenkäten. Det blev två muntliga intervjuer, som efter medgivande fick spelas in. Vid genomlyssnandet av intervjuerna, upptäcktes att subjektet var påverkat av intervjuaren. Man ska inte vara för solidarisk med subjektet utan uppgiften intervjuaren har är att samla in data. Så för mig kan enkätundersökningen vara ett bättre och objektivare val av undersökning. Det är risken med intervjuer att intervjuaren påverkar subjektet så svaren blir missvisande, om subjektet tror att intervjuaren vet mer än den gör (Trost, J.1993). Efter pilotstudien blev det nödvändigt med viss justering av den skriftliga enkäten. Bland annat fick de kvantitativa frågorna ändras så att alternativet måttligt försvann. Måttligt är ett alternativ för att slippa ta ställning i en fråga och togs därför bort som ett alternativ. Däremot fick ett tillägg göras som alternativ, vilket var vet ej. Vidare fick frågan om skolan har någon miljömärkning omformuleras till Har er skola någon miljömärkning så som; Grön Flagg, Skola för hållbar utveckling eller annan utmärkelse? Om Ja, vilken utmärkelse har er skola? Frågorna i enkäten är både kvantitativa och kvalitativa, då de kräver svar som både är graderade och öppna. De kvantitativa frågorna var slutna och graderade för att det brukar vara lättare för respondenten att besvara (s.228, Bryman). Frågorna liksom svarens analys är både graderade och öppna. Avsikten med de öppna svaren är att ge svar på Hur arbetet med hållbar utveckling sker på respektive skolan. De graderade svaren är tänkta att jämföras i olika hänseende. Svaren bildar visst mönster och kan ge svar på olika faktorer som påverkar skolans arbete med hållbar utveckling. Min hypotes är att skolor som är miljömärkta också arbetar mer med hållbar utveckling än andra skolor. Genom att skicka ut 53 skriftliga enkäter och via intranätet ytterligare 10 skolor förväntades ett högt gensvar. Det kom 10 skriftliga svar och ett via e-post. Utöver intervjuenkäten skickades missivbrev och ett frankerat svarsbrev. Urvalet för enkätundersökningen var lärare i F-6 skolor representerade från tre olika kommuner. 1. Metoddiskussion 9

En semikonstruerad enkätundersökning kan passa om man vill nå ut till många. Enkäter kan ha vissa nackdelar. En är att man inte kan hjälpa den som ska besvara frågorna. Intervjuaren kan inte heller ställa följdfrågor. En del frågor kan respondenten tycka vara oviktiga och av den anledningen blir respondenten uttråkad och glömmer bort att svara på frågan. Med postenkäter kan man aldrig vara riktigt säker på vem som besvarar frågorna (Bryman, A. 2011). En viktig fakta om postenkäter är att bortfallet kan bli stort. Bryman (Samhällveteskapliga metoder, uppl 2) refererar till Mangione (1995 s. 60-61) som har kategoriserat svarsprocenten: Över 85 % utmärkt, 70-85 % bra, 60-70 % acceptabelt, 50-60 % knappt godkänt, under 50 % oacceptabelt. Trots missivbrev och frankerat svarsbrev kom endast ca 20 % av mina utskickade postenkäter tillbaka. Detta sänker trovärdigheten i svarsresultaten. En aspekt som en del lärare tagit upp är valet av tidpunkt. Det är olägligt med en postenkät ett par veckor före jullovet. Detta för att tiden före terminsslutet är fullt av aktiviteter och lärarna arbetar under tidspress. Mot denna bakgrund hade det varit klokare att genomföra en kvalitativ intervju med representanter från olika skolor i olika kommuner. Den kvalitativa intervjun kan göra att man hittar mönster genom att förstå subjektet (Trost, J 1993). Om man vill ha reda på hur många skolor som arbetar med hållbar utveckling, använder man sig av en kvantitativ undersökning och för att förstå hur och varför skolor arbetar med hållbar utveckling är den kvalitativa intervjun den som bäst förklarar detta. Frågeenkäten innehåller kvantitativa frågor med graderade svar och en kvalitativ öppen fråga. Svaren är konfidentiella så läraren behöver inte uppge vilken skola de arbetar på. På så vis kan man komparera kommunerna utan att någon skola utmärker sig. De slutna frågorna är graderade för att lättare kunna kompareras. Syftet är att utifrån min teori kunna finna ett mönster som stöder begreppet hållbarhet inom utbildningen som ett alldeles för omfattande begrepp för att hamna i lärarnas diskussionsforum. Mitt perspektiv på hållbarhetsbegreppet är intressant men i detta fall är deltagandet underlaget för lågt för att ge reliabilitet, det var för få svarande. De fakta som är insamlade har också som syfte att urskilja mönster och hitta regelbundenheter. 10

3. TEORETISKT RAMVERK Det nya århundradets största utmaning är att ta ett abstrakt begrepp som hållbar utveckling och göra det till en verklighet för människorna över hela världen. Kofi Annan (2004:104, s.31). Begreppet hållbar utveckling har kritiserats från både politiskt och akademiskt håll för dess svaghet och komplexitet (Björneloo s. 12). Enligt Elshof (2005) är det lärare med högre utbildning som har större förmåga till kritisk reflektion som enligt honom är grundläggande kunskap i undervisning för hållbar utveckling. Detta kan betyda att utbildning är nödvändig för att skolan ska kunna arbeta ur ett hållbarhetsperspektiv. Inger Björneloo säger att hållbar utveckling är ett område som ständigt måste hållas levande för innehållets karaktär ändras beroende på hur välden ser ut (s. 163). T ex vi i västvärlden förbrukar 4/5 av jordens resurser, så vårt perspektiv på HUT måste utgå från västvärldens kultur och problematik. Enligt Inger Björneloo är det lärarens personliga engagemang som avgör i vilken utsträckning hon arbetar med hållbar utveckling (s.127). Jag anser att initiativ till samtal om hållbar utveckling måste komma från skolledning för att dessa samtal ska bli en realitet. På vissa skolor har skolledningens anslutit skolan till nätverk för hållbar utveckling. Detta kan ha en avgörande betydelse för hur lärare upplever att de arbetar ur hållbarhetsperspektiv på sin skola. Enligt Björneloo (s.158) måste läraren ta ställning i fråga om arbete med hållbar utveckling, både som lärare och person. Detta kan vara kan anledning till att man hittar s.k. eldsjälar i skolor som arbetar med undervisning i miljöfrågor (Björneloo s. 52). Liksom att personligt miljöintresse hos lärare kan ge liv i skolans arbete för hållbar utveckling, kan motsatsen d.v.s. ointresse göra att arbetet för hållbar utveckling får stå tillbaka. Jag antar att ointresse för miljöarbete kan bero på yttre omständigheter som är svåra att påverka som t.ex brist på pengar, okunskap, motarbetad av ledningen. Denna typ av hinder väljer man inte själv. Men däremot hinder som man skapat för själv och som hindrar att man som lärare utvecklar arbetet med hållbar utveckling, de hinder kan vara mycket individuella och svårare att övervinna. Med avstamp från Inger Björneloos studie Innebörder av hållbar utveckling, En studie av lärares utsagor om undervisning samt Hållbar utveckling, att undervisa utifrån helheter och sammanhang, vill jag göra denna undersökning för att bekräfta bristen på samtal om hållbar utveckling på skolor består i dels uttryckets vaghet samt olika hinder som påverkar lärarens bristande engagemang. Min hypotes är att frågans storhet kan bli en subjektiv svårighet för lärare att konkretisera. Detta kan vara en orsak till avsaknaden av diskussioner runt begreppet. 1. Vad är hållbar utveckling 11

Begreppet hållbar utveckling är ett övergripande perspektiv som lärare ska anlägga på sin undervisning. Efter konferensen i Rio de Janeiro 1992 och Agenda 21 kom Baltic 21 E, som är en internationell överenskommelse för hur staten ska implementera tanken om hållbar utveckling genom hela utbildningsväsendet. Lärarens riktlinjer finns i styrdokumenten, skollagen och läroplanen för 2011. Dessa riktlinjer är internationellt genererade och anpassade till vår västerländska skola. Idag omfattar hållbarhetsperspektivet tre olika dimensioner, sociala, ekonomiska och ekologiska dimensionen. Tillsammans bildar de begreppet hållbar utveckling, våra styrdokument uppmanar till ett integrerat arbetssätt mellan dessa aspekter för att kunna få ett holistiskt perspektiv på hur komplext miljöproblematiken har kommit att bli. Inger Björneloo, forskare på Göteborgs universitet har gjort en studie bland lärare som arbetar med hållbar utveckling. Syftet var att kunna urskilja faktorer om vad begreppet hållbar utveckling mellan olika lärares arbete/undervisning gick ut på. Hon kunde plocka ut tre innebörder av hållbar utveckling. De var att man kunde se undervisning för hållbar utveckling som en etisk praktik, som ett kulturbygge och som individens hållbara utveckling. Etisk praktik innebar att eleverna ska leva som man lär, och bygger på en normativ värdegrund. Eleven utvecklar förståelse för andra människors värderingar. Kulturbygget handlar om att försöka få eleverna att ha ett holistiskt perspektiv på hur allt hänger ihop. Läraren ger eleverna perspektiv som då och nu. Den tredje innebörden hållbar utveckling som individens hålbara utveckling innebär kort att eleven behöver en grundtrygghet och en självkänsla för att växa upp till en harmonisk, frisk och social vuxen medborgare som kan och vill delta i ett arbete med hållbar utveckling i världen (Björneloo, 2007, s. 150). Det motsägelsefulla med begreppet hållbar utveckling är att det inte direkt står något om det i läroplanen, ändå förväntas alla lärare på Sveriges skolor att arbeta med det. Inger Björneloo, instämmer med detta i sin i avhandling Innebörder av hållbar utveckling (2007). Begreppet som sådant är också vagt och kan tolkas på många olika sätt, vilket gör att det därför bli lätt att använda men också svårare att förstå. En risk med tolkningsbara begrepp är att de blir floskler som folk använder utan att egentligen lägga någon aspekt i. Hållbar utveckling har haft sin tyngdpunkt på miljön. Miljöproblematiken lyftes redan på 60-talet med boken Tyst vår av Rachel Carson. Hon visade på oönskade bieffekter av användandet av kemikalier. Människans livsstil är starkt förknippat med miljöproblemen. Men efterhand som orsaker och verkan har lyfts fram, har man insett hur komplext problemet med hållbar utveckling är. Det kan vara så att naturvetare kan tala om hur tillståndet är hos 12

naturen, men för att ta oss ur det mönster som lett till en dålig miljö krävs samhällsvetare och humanister. Idag vet vi att för att arbeta för en hållbar utveckling krävs ett samarbete mellan samhällsvetare och naturvetare och tekniker. Hållbar utveckling är en utveckling av miljöbegreppet, där man även får in ekonomi och den sociala aspekten. För att en hållbar utveckling ska ske behöver samtliga tre dimensioner samverka. Brundtlandskommissionens tolkning är framåtsyftande och vill värna om framtida generationerna vilket kan synas väl genom tänkt med dagens miljöproblem. Miljöproblemen känner inga gränser och det som vi gör på en plats dyker kanske upp 10 år senare på en annan plats. Bevis för detta är pingvinerna i Antarktis. I deras kroppar har man funnit kemikalier från industriländerna. En paradox är att trots att vi har blivit mer miljömedvetna har miljöhoten blivit mer abstrakta (Lidskog, R). Ytterligare ett exempel på att miljöproblemen inte har några gränser är att här i Sverige har vi funnit en hög koncentration av toxafen som är en kemisk förening som vi inte använder här. Detta visar hur ämnet har spridits hit med vinden från andra länder (ibid.). Detta kan ske inom flera områden, vi kan också få gift i oss genom mat, och föroreningar i vatten. Miljöproblem kan var mycket diffusa och svåra ta till sig. Men miljöproblem som utgör en risk för miljön och kan upplevas som en fara och hot även mot mänskligheten. Men hur vet man då att diffusa risker är reella risker? Här är vi hänvisade till expertis. Genom medier får vi information om vad olika experter kommer fram till angående olika risker som människan är utsatt för. När riskerna är diffusa får vi förlita oss på att experterna vet vad de talar om. Ett problem som skönjer igen är att även experter har olika åsikter. Detta kan skapa en otrygghet och osäkerhet hos människor. Diffusa risker och oliktänkande expertutlåtande skapar oro. Regeringen har låtit göra en undersökning om arbetet med miljöundervisning och hållbar utveckling i Sverige. Tanken var att kartlägga hur skolan arbetar med hållbar utveckling och miljöundervisning. I de flesta fall associeras miljöundervisningen i de tidigare åren med konkreta praktiska saker som sopsortering och kompostering. Ett problem som lärare tar upp är att lärare saknar en progression i miljöundervisningen, vilket ledet till att eleverna tröttnar och tycker att miljöundervisningen blir tjatig. Lärarna säger att de saknar idéer och undervisningsmateriel. Vidare uttrycker 49 % av de tillfrågade lärarna i denna nationella undersökning att de behöver fortbildning, mer tid, relevanta läroböcker och relevant arbetsmaterial. Lärarna fick också frågan: Vilka ytterligare förutsättningar behövs för att du ska kunna uppfylla dina ambitioner med miljöundervisningen? Några av svaren var som följer; Få mer tid, fortbildning, att ämnet ska prioriteras högre av skolledning, att all personal engagerar sig, mindre schemabundet, mer pengar, bättre litteratur, bättre samarbete mellan ämnen, fler tips och idéer. 13

De faktorer som lärarna har uppgivit som ett hinder för progressiv utveckling inom miljöundervisningen kan ses som objektiva hinder som läraren i fråga inte kan påverka så mycket själv. Lärarna i de tre Blekingekommuner som ingick i min studie, reflekterar över samma hinder och möjligheter som de i den nationella undersökningen. 14

2. FN-miljökonferens i Rio De Janeiro 1992 Sverige har genom att vara aktiva deltagare på olika miljökonferenser runt om i världen förbundit sig att förstärka arbetet med hållbar utveckling. 2003 inrättade Sveriges regering ett samordningskansli för hållbar utveckling, med syfte att vara pådrivande i det nationell och internationella arbetet. Nationellt har Sverige förstärkt och breddat sitt politiska arbete för hållbar utveckling genom att skriva in det i regeringsförklaringen 2004 (SOU2004:104). Sverige har också tagit på sig att vara ett föregångsland inom hållbar utveckling, Internationellt tog Sverige ett politiskt initiativ genom dåvarande statsminister Göran Persson, som bjöd in till ett rådslag i Göteborg 2004. Det kom 75 länder från 5 världsdelar för att prata om utbildning för hållbar utveckling. I rapporten av Brundtlandskommissionen (Our common future)står att det är lika viktigt att arbeta för en ekonomisk tillväxt, för jämställdhet och bekämpa fattigdom, som att arbeta med miljöfrågor. Dessa principer och Rio-deklarationen ligger till grund för Agenda 21 som är en handlingsplan för att utveckla HUT globalt. Agenda 21 för Östersjöregionen heter Baltic 21 och utifrån Baltic 21 medlemsländer bildades Baltic 21education som är en handlingsplan för hur medlemsländerna ska få in hållbarhetsperspektivet i sina respektive länders utbildningsväsen. Överenskommelsen i Baltic 21E skrevs under av samtliga utbildningsministrar 2002 på ett möte i Hagaslott. Därifrån kom dokumentet att kallas för Hagadeklarationen, och ger direktiv om hur och var vi ska arbeta med hållbarhetsperspektivet i våra styrdokument; skollagen och läroplanen. Intressegrupper och politiker från hela världen var representerade på denna miljö och utvecklingskonferens. Denna konferens blev en start för utbildning inom hållbarhetsutveckling. Konferensen ledde till tre grundläggande dokument. Riodeklarationen om miljö och utveckling som innehåller 27 principer för hållbarhet bl a. princip 15, försiktighetsprincipen som innebär att skydda miljön vid exempelvis nyetableringar. Först krävs en undersökning av miljön för att visa så att den inte kommer till skada. Princip 16, heter Polluter Pays Principle, den innebär att företag som förorenar miljön är skyldiga att betala för det de förorenar. Det andra dokumentet kallas Skogsprinciperna och talar om hur vi ska kunna nyttja världens skogar på ett hållbart vis. Agenda 21 är det globala handlingsprogram för FN som innehåller fyra kapitel: sociala och ekonomiska dimensioner, bevara och förvalta resurser, stärka viktiga samhällsgrupper och sist medel för genomförande. I detta kapitel ingår exempelvis fattigdomsbekämpning, befolkningstillväxt, ökenspridning och torka, biologisk mångfald, skydd av färskvatten, skydda ozonskiktet från förtunning. Det är också i detta kapitel de tar upp det konsumtionsmönster som leder till resursslöseri. För att minska på mängden avfall vill man betona vikten av kretslopp. Återanvändning ska öka både bland företag och individer. 3. Baltic 21E 15

Som en uppföljning av FN:s miljökonferens i Rio de Janeiro bildades Agenda 21 för Östersjöregionen 1998. Runt Östersjön ingick 11 länder ett samarbete för hållbar utveckling inom ekonomi, ekologi och sociala dimensionen inom: näringsliv, jordbruk, fiske, skog, transport, fysisk planering, energi, utbildning och turism. Men för att kunna följa upp om arbetet med hållbar utveckling går framåt bestämdes att sätt upp indikationer för hållbar utveckling inom utbildnings sektorn, denna handlingsplan kom att kallas Baltic 21 E (education), och antogs av samma elva länder som ingick i Baltic 21. 4. Hagadeklarationen Utbildningsministrarna i Baltic 21-länderna träffades 2002 på Haga slott för att utse gemensamma riktlinjer för en gemensam utbildning för hållbar utveckling. Varje land skulle själva finansiera implementeringen av Baltic 21E. För att säkerställa implementeringen krävdes att styrdokument som, lagar, föreskrifter, läroplaner och kursplaner innehåller det som är grundläggande för hållbar utveckling (Agenda 21E, s18). För att göra hållbar utveckling utvärderingsbart ville man ha klara indikatorer för vilka mål man arbetar mot. Därför har man i Agenda 21 tagit fram följande punkter; Hållbar utveckling ska finnas i policydokumenten för utbildning på olika nivåer (lagar, förordningar, läroplaner och motsvarandedokument, kursplaner) Utbildare och studerande har kompetens i hållbar utveckling. Aspekter av hållbar utbildning ska ingå i lärarutbildning och fortbildning för utbildare. Forskning ska finnas för hållbar utveckling. Skolan samverkar med omgivande samhälle Utbildningen för en hållbar utveckling ska ge individen ett livslångt lärande. I Hagadeklarationen definierar man utbildning för hållbar utveckling som; integrativ, processorienterat och ha ett dynamiskt arbetssätt som betonar kritiskt tänkande, socialt lärande och en demokratisk process. Det har av tradition ansetts som hållbar utveckling förknippas med miljö och naturvetenskapliga ämnen. Men Östersjöländerna anser att ett samarbete mellan naturvetare och samhällsvetare och humaniora behöver ske för att genom diskussioner kunna påvisa hur komplexa beroende förhållande som råder mellan marknadskrafter, kulturella värderingar och miljöpåverkan som är orsakade av människan. I Baltic 21 E kan man se vilka riktlinjer för hållbart perspektiv kan innebära i utbildning. Där står bl.a. Hållbar utveckling är en fundamental del av en livskraftig demokrati och ett aktivt medborgarskap, Hållbar utveckling integreras i existerande ämnen och att samspelet mellan naturvetenskap och samhällsvetenskap måste stärkas, Utbildning för hållbar utveckling ska behandla frågor som ger insikter i såväl globala, som regionala och lokala aspekter av hållbarutveckling, utbildning för hållbar 16

utveckling involverar diskussioner och ett kritiskt granskande av konsekvenser av olika alternativ. De ekonomiska, sociala och miljömässiga områdena måste behandlas på ett samordnas sätt så att de ömsesidigt stärker varandra (Baltic 21E). 5. Education for Sustainable Development I FN:s generalförsamling 2002 beslutades att genomföra ett årtionde med fokus på utbildning för hållbar utveckling, Education for Sustainable Development. UNESCO (The United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization) är FN:s utbildningssektion och fick uppdraget att mellan år 2005-2014 genomföra ett årtionde med utbildning för hållbar utveckling. Även kallat The Decade, 2005-2014. (http:www.unesco.org/education). 2011-11- 24 UNESCO arbetar med hållbar utveckling inom tre områden: socialt, ekologiskt och ekonomiskt. De strävar efter att tydliggöra arbetet med hållbar utveckling, göra det åtkomligt för alla. Arbetet för hållbar utveckling ska vara: integrativt, processorienterat, socialt och i en demokratisk process. För att de lärande ska få ett holistiskt perspektiv på ekologi så måste eleven få ett helhetsperspektiv. Och därför måste skolan arbeta ämnesöverskridande. Slutmålet är att det ska bli fred och mindre lidande på jorden 17

4. MILJÖMÄRKTA SKOLOR I efterdyningarna av miljökonferenser, har intresseorganisationer och olika myndigheter tagit fram miljöcertifikat som skolor kan erhålla. I Sverige är de största miljömärkningarna skolverkets eget Skola för hållbar utveckling och Grön flagg som organiseras av Håll Sverige rent. Båda ger skolorna en profilering som miljövänliga och verka för en hållbar utveckling. 1. Skollagen 2011 och läroplanen Genom FN:s Agenda 21 och Hagadeklarationen har vi i den nya skollagen fått en tydligare koppling till internationella konventioner. Trots att det inte är direkt uttalat i Lgr11 vad som ingår i utbildningen för hållbar utveckling kan man i Hagadeklarationens direktiv se att de återkommer i Lgr11. I Hagadeklarationens riktlinjer är att ett hållbart arbetssätt: integrativt, processorienterat, dynamiskt, kritiskt tänkande betonas, socialt lärande och en demokratisk process. I Lgr11 står att läsa i kapitel 2, normer och värden att skolans mål är att varje elev kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstagande grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter. Vidare i Lgr11 efter genomgången grundskola; kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunketer grundade på kunskaper och etiska övervägande. Vidare, Lösa problem och omsätta idéer till handlig på ett kreativt sätt. Varje elev ska ha kunskap om demokratins principer och utveckla sin förmåga att arbeta i demokratiska former (Lgr11 s.15). Ytterligare direkta kopplingar mellan internationella konventioner och styrdokumenten hittar vi i Lgr11 under samhällskunskap under centralt innehåll står att läsa; Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnens rättigheter (barnkonventionen). Barnkonventionen består av 54 artiklar (rättigheter) för barn. Dessa artiklar har raticifierats av nästan alla världens länder. I Sverige har vi i anslutning till vår nya skollag 2011, gått ett steg längre och skrivit in artikel 3 och artikel 12 i skollagen under 10: Artikel 3: Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid beslut som rör barn. Artikel 12: Varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör henne/honom. Barnets åsikt ska beaktas i förhållande till barnets ålder och mognad 18

10 I all utbildning och annan verksamhet enligt denna lag som rör barn ska barnets bästa vara utgångspunkt. Med barn avses varje människa under 18 år. Barnets inställning ska så långt det är möjligt klarläggas. Barn ska ha möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör honom eller henne. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Genom att lagstadga barns rättigheter har man betonat att dessa är viktiga. I barnkonventionen finns fyra portalartiklar vilka är; 2 3,6 och 12. I vår läroplan finns kursplanerna, de anger målen för betygen. I SOU:2004:104 konstaterar man att helhets tänket med den ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensionen inte har slagit igenom helt i utformningen av kursplanerna (SOU:2004:104, s. 123, 126). Detta visar att mycket läggs på den enskilda läraren att utveckla ett samarbete lärare emellan. Det hållbara perspektivet kan den enskilda läraren få med i sin undervisning genom att anlägga något av de fyra övergripande perspektiv som anges i Lgr11. Detta skriver Inger Björneloo om i sin bok Innebörder av hållbar utveckling (2007), hon anser att läraren i samtliga av dessa perspektiv ska kunna finna stöd i sin undervisning för hållbar utveckling. historiskt perspektivet framhåller tidsperspektivet och kan ge en förståelse för samtiden. miljöperspektiv: Här ska undervisningen belysa hur vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. Eleven får möjlighet att själv skaffa sig ett förhållningssätt till globala miljöfrågor och även lära sig hur vårt sätt att leva kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. Det internationellt perspektiv är till för att kunna sätta sig själv i ett globalt sammanhang men också att öka förståelsen för ett mångkulturellt samhälle. etiska perspektivet; är till för att eleverna ska träna sig i att göra personliga ställningstaganden. Genom det ställningstagande stöder hon statens offentliga utredningar i SOU (2004:104, s.123) som skriver att dessa fyra övergripande perspektiv ska vara närvarande i all undervisning. Det gäller alltså för läraren att känna till vilken innebörd begreppet hållbar utveckling har för att kunna identifiera direktiven för hållbar utveckling i Lgr11. Det hade kunnat skrivas tydligare för lärare i Lgr11, som ett stöd för diskussioner på arbetsplatserna. Trots 19

att läroplanen innehåller 50 begrepp med hållbar utveckling så utesluter inte det att det övriga innehållet inte omfattas av begreppet. I geografi, under syfte kan man läsa Genom undervisningen i ämnet geografi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att, värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling. Under syfte i ämnet samhällskunskap står att läsa Eleverna ska utveckla en helhetssyn på samhällfrågor genom sociala, ekonomiska, miljömässiga, rättsliga, mediala och poliska aspekter. I hemkunskap motiverar man ämnet med att eleverna ska kunna göra medvetna val som konsumenter med hänsyn taget till hälsa, ekonomi och miljö. Vidare under syfte står. Eleven ska ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att Värdera val och handlingar i hemmet och som konsument samt utifrån perspektivet hållbar utveckling. Lära sig återvinning i hemmet och i närområdet och hur den fungerar. Av traditionella skäl så har miljöfrågorna varit i centrum för begreppet hållbar utveckling. Detta återspeglar sig i Lgr11 då man under samtliga s.k. NO-ämnena betonar begreppet hållbar utveckling. I biologin återfinns ekologisk hållbarhet, i fysiken kunskaperna om energi och materia och sist inom kemin där kunskaper om materiens uppbyggnad och oförstörbarhet får vara människors redskap för att kunna bidra till en hållbar utveckling. 2. Skolverket Skola för hållbar utveckling I samband med att miljöproblem uppmärksammas passar intresseföreningar och myndigheter på och erbjuder skolor att kunna ansöka om miljöcertifieringar till skolor som vill profilera sig som aktiva eller medvetna skolor för miljön. En av de utmärkelser som en skola kan förtjäna delas ut av skolverket och heter Skola för hållbar utveckling. Syftet är att motivera skolor och stödja arbetet för hållbar utveckling. Denna logotyp får skolor använda om de uppfyller villkoren för utmärkelsen av skolverket. Utmärkelsen gäller i tre år och måste sedan förnyas. I utmärkelsen är ledningen med som stöd för arbetet med HUT. Det pedagogiska arbetet utmärker sig att elever och pedagoger gemensamt formulerar målen för lärandet för HUT. Samverkan med det 20