TENTAMEN I REALTIDSPROCESSER OCH REGLERING TTIT62



Relevanta dokument
TENTAMEN I REALTIDSPROCESSER OCH REGLERING TTIT62

TENTAMEN I REALTIDSPROCESSER OCH REGLERING TTIT62

TENTAMEN I REGLERTEKNIK I

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

övningstentamen I DYNAMISKA SYSTEM OCH REGLERING

TENTAMEN I DYNAMISKA SYSTEM OCH REGLERING

Tentamen i Systemteknik/Processreglering

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Tentamen i Styr- och Reglerteknik, för U3 och EI2

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

1. Inledning. 1. Inledning

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

TENTAMEN I REGLERTEKNIK

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y TSRT12 för Y3 och D3. Lycka till!

Reglerteknik Z2. Kurskod: SSY 050 och ERE080. Tentamen

TENTAMEN I TSRT07 INDUSTRIELL REGLERTEKNIK

LABORATIONSINSTRUKTION DIGITAL REGLERTEKNIK. Lab nr. 3 DIGITAL PI-REGLERING AV FÖRSTA ORDNINGENS PROCESS

TENTAMEN I DYNAMISKA SYSTEM OCH REGLERING

REPETITION (OCH LITE NYTT) AV REGLERTEKNIKEN

Tillämpningar av fysik och dynamik i biologiska system , kl. 09:00-15:00

TENTAMEN I DYNAMISKA SYSTEM OCH REGLERING

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y/D

Kompletterande anteckningar för Mät- & Reglerteknik 1

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

TENTAMEN I TSRT91 REGLERTEKNIK

TENTAMEN I REGLERTEKNIK TSRT03, TSRT19

TENTAMEN I TSRT91 REGLERTEKNIK

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y/D

Tentamen i Reglerteknik, 4p för D2/E2/T2

TENTAMEN I TSRT19 REGLERTEKNIK

Reglerteknik M3. Inlämningsuppgift 3. Lp II, Namn:... Personnr:... Namn:... Personnr:...

Reglerteknik, TSIU 61

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y/D

TENTAMEN REGLERTEKNIK TSRT15

Reglerteknik Z / Bt/I/Kf/F

Processidentifiering och Polplacerad Reglering

Datorövning Matlab/Simulink. Styr- och Reglerteknik för U3/EI2

MODELLERING AV DYNAMISKA SYSTEM OCH INLUPP 2

Reglerteknik 1. Kapitel 1, 2, 3, 4. Köp bok och övningshäfte på kårbokhandeln. William Sandqvist

Tentamen i Reglerteknik. 7,5 hp varav tentamen ger 4,5 hp

REGLERTEKNIK Laboration 5

TENTAMEN I REGLERTEKNIK

2. Reglertekniska grunder

TENTAMEN I TSRT91 REGLERTEKNIK

TENTAMEN I TSRT91 REGLERTEKNIK

REGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Kortfattade lösningsförslag till tentamen , kl

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y (TSRT12)

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del A Tid: Torsdag 15 december 2016, kl

Realtidssystem. - Schemaläggning - EDAF85 - Realtidssystem (Helsingborg) Elin A. Topp. Föreläsning 6

Reglerteknik M3, 5p. Tentamen

Tentamen i Reglerteknik, för D2/E2/T2

Överföringsfunktioner, blockscheman och analys av reglersystem

Tentamen i reglerteknik SSY310/ERE091. Torsdagen den 4 juni 2015 kl. 14:00

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

TSIU61: Reglerteknik. Sammanfattning från föreläsning 3 (2/4) ˆ PID-reglering. ˆ Specifikationer. ˆ Sammanfattning av föreläsning 3.

TSIU61: Reglerteknik. PID-reglering Specifikationer. Gustaf Hendeby.

REGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Tentamen , kl

Lösningar till tentamen i styr- och reglerteknik (Med fet stil!)

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Reglerteknik AK, FRT010

Tentamen i Reglerteknik. 7,5 hp varav tentamen ger 4,5 hp

Tentamen i Styr- och Reglerteknik, för U3 och EI2

Välkomna till TSRT15 Reglerteknik Föreläsning 2

2. Reglertekniska grunder

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 3. Sammanfattning av föreläsning 2 PID-reglering Blockschemaräkning Reglerdesign för svävande kula

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 5

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y/D

Tentamen i Krets- och mätteknik, fk - ETEF15

Reglerteknik. Kurskod: IE1304. Datum: 12/ Tid: Examinator: Leif Lindbäck ( )

Tentamen i ESS 010 Signaler och System E3 V-sektionen, 16 augusti 2005, kl

Välkomna till Reglerteknik Föreläsning 2

Reglerteknik I: F1. Introduktion. Dave Zachariah. Inst. Informationsteknologi, Avd. Systemteknik

REGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Tentamen , kl

TSRT21 Dynamiska system och reglering Välkomna till Föreläsning 10

Styr- och Reglerteknik för U3/EI2

Laplacetransform, poler och nollställen

TENTAMEN I TSRT09 REGLERTEORI

REGLERTEKNIK, KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000, EL1110 och EL1120

TENTAMEN I TSRT22 REGLERTEKNIK

Transkript:

TENTAMEN I REALTIDSPROCESSER OCH REGLERING TTIT62 Tid: Tisdagen den 2 juni 27, kl 4.-8. Lokal: TER Ansvariga lärare: Inger Klein, 28 665 eller 73-9699, Calin Curescu, 28 937 eller 73-54355 Hjälpmedel: Tabeller, formelsamlingar, räknedosa Formelsamling för realtid (OBS! finns i slutet av tentan) Sune Söderkvist och Lars-Erik Ahnell, Tidsdiskreta signaler & system, Linköping. Torkel Glad och Lennart Ljung, Reglerteknik: grundläggande teori, Studentlitteratur, Lund. Bertil Thomas, Modern reglerteknik, Liber utbildning, Stockholm. Bengt Lennartson, Reglerteknikens grunder, Studentlitteratur, Lund. Bengt Schmidtbauer, Analog och digital reglerteknik, Studentlitteratur, Lund. Tore Hägglund, Praktisk processreglering, Studentlitteratur, Lund. Edward W Kamen & Bonnie S Heck, Fundamentals of Signals and Systems Using the web and Matlab, Prentice Hall. Harnefors, Holmberg och Lundqvist, Signaler och system. OBS! Normala anteckningar får finnas i böckerna! Lösningar: LÖSNINGSFÖRSLAG finns efter tentamen på Senaste nytt : http://www.control.isy.liu.se/student/ttit62/current.html Preliminära betygsgränser: Poäng Betyg 2 3 26 4 34 5 Visning: VISNING av tentan äger rum efter överenskommelse med Inger Klein. Lösningar till samtliga uppgifter ska presenteras så att alla steg (utom triviala beräkningar) kan följas. Lycka till!

. Vi ska studera ett lag med fotbollspelande robotar. Varje lag består av tre spelare. I taket sitter en kamera som skickar data till en dator. Samma dator används för bildbehandling (det gäller att veta var robotarna och bollen är), för att planera och för att styra alla tre robotarna. Varje robot styrs med två olika samplande PID-regulatorer med samplingstid T s =.9 s, dvs det finns 6 olika PID-regulatorer. Fyra olika processer måste köras på datorn för att robotarna ska kunna spela fotboll. De är: bildbehandling (B), strategiplanering (P), regulator (R), och kommunikation (K). Vi antar att perioderna och sämsta exekveringstiderna (WCET - worst case execution time) är enligt följande tabell: Task Period WCET B 9 3 P 6 6 R 5 3 K 5 Observera att perioden i tabellen ovan för regulatorn motsvarar samplingstiden T S =.9s(dvs.varjegång regulatorn körs exekveras en av PID-regulatorerna, så för varje PID-regulator är perioden 6*5 = 9 ms). (a) Beräkna den minor cycle och den major cycle som behövs för att implementera en cyclic scheduler. Förklara också vadminor cycle och major cycle är och varför man beräknar dem på detta sätt? (b) Genom att använda en användningsgradsbaserad (utilisation-based) formel, vad kan man säga om schemaläggningsbarhet (scheduling analysis) om man använder rate monotonic (RM)? Vadär villkoren på processmodellen så att man kan använda RM? (c) Beräkna svarstiden (response time) för alla processer, enligt RM schemaläggning. (d) Jämför fördelar och nackdelar med rate monotonic (RM) och earliest deadline first (EDF) schemaläggning.

2 3 4 5 6.5. Control signal.8.6.4 (cm).2.5.2.4 (a) Stegsvar.6 2 3 4 5 6 (b) Styrsignal Figur : Stegsvar och styrsignal till uppgift 2b. 2. Betrakta åter de forbollspelande robotarna i uppgift. (a) Specifikationer för ett reglersystem anges ofta i termer av krav påstigtid,översläng, insvängningstid och stationärt fel dåre- ferenssignalen ändras stegvis. Om vi betraktar en robot så kan dess förflyttning beskrivas med med y och α där y är förflyttning framåt i färdriktningen och α är vinkeln som roboten vrids. Hur skulle du prioritera mellan specifikationerna och varför? (b) Betrakta förflyttningen i y-led (framåt i färdriktningen). I figur finns utsignalen och styrsignalen närrobotenstyrsmedenviss regulator och referenssignalen är ett steg med amplitud cm. Vad blir det maximala värdet på styrsignalen om roboten istället ska förflytta sig 5 cm (med samma regulator)? (p) 3. Linnea ska ta fram en PID-regulator som styr en av de fotbollspelande robotarna i uppgift i y-led (framåt i färdriktningen). Roboten styrs med en styckvis konstant styrsignal. Linnea kommer fram till att det tidsdiskreta systemet H(z) =.993z +.987 z 2.98z +.98 stämmer exakt med det tidskontinuerliga i samplingstidpunkterna då samplingstiden är T s =.9 s. Vilka poler har det tidskoninuerliga systemet? 2

4. Linneas tidsdiskreta modell från uppgift 3 styrs med en tidsdiskret P-regulator. (a) Vad blir polerna för det återkopplade tidsdiskreta systemet? Antag att K =. Är det återkopplade tidsdiskreta systemet stabilt? (b) Antag att roboten ska förflytta sig 5 cm i y-led från y =,dvs referenssignalen är ett steg med amplitud 5 cm. K är valt så att det återkopplade systemet är stabilt. Hur beror y:s stationära värde på K>? 5. Vilka tre faktorer begränsar i praktiken möjligheten att skapa återkopplade system med godtycklig prestanda vad gäller förmågan att följa referenssignaler och reducera inverkan av störningar? 6. Vilka fördelar respektive nackdelar har I-delen i en PID-regulator? 7. Felhantering. (a) Vad är felkälla, felyttring och misslyckande? Presentera 3 olika typer av misslyckande. (b) Presentera recovery block mechanismen för feltolerans. Hör den till statisk eller dynamisk feltolerans? Hur påverkar den exekveringstiden? (c) Jämför fördelar och nackdelar med framåtriktad och bakåtriktad återhämtning (forward vs. backward error recovery). 8. Betrakta det tidskontinuerliga systemet G(s) = s + som styrs med en samplande P-regulator med samplingstid T s =.5 s. (a) Betrakta P-regulatorn som en kontinuerlig regulator. För vilka K> är det återkopplade tidskontinuerliga systemet stabilt? (b) Betrakta P-regulatorn som en samplande regulator. Antag att styrsignalen är styckvis konstant. Ta fram ett tidsdiskret system som exakt stämmer med G(s) i samplingstidpunkterna. För vilka K> är det återkopplade tidsdiskreta systemet stabilt? (4p) 3

9. I figur 2 finns stegsvar för fem olika system. Motsvarande överföringsfunktioner ges nedan. Para ihop rätt överfäringsfunktion med rätt stegsvar. G (s) = G 2 (s) = G 3 (s) = G 4 (s) = s(s +) (s +) 2 25 (s +5) 2 (s +5) 2 G 5 (s) = (s 2 + s +) 4

2 3 4 5 6 7 8 9.2 9 8 7.8 6 5.6 4.4 3 2.2 2 3 4 5 6 7 8 9 (a) Stegsvar A (b) Stegsvar B.2.2.8.8.6.6.4.4.2.2 2 3 4 5 6 7 8 9 2 3 4 5 6 7 8 9 (c) Stegsvar C (d) Stegsvar D.2.8.6.4.2 2 3 4 5 6 7 8 9 (e) Stegsvar E Figur 2: Stegsvar i uppgift 9. Det är samma tidsskala i alla figurerna och samma amplitudskala i alla utom (a). 5