Ortsanalys för SÄTRABRUNN

Ortsanalys för SÄTRABRUNN

Ortsanalys för Sätrabrunn Sala kommun Kommunstyrelsens förvaltning Planering och utveckling Foton: Kommunens bildbank och litteraturen nedan. Litteraturhänvisning: Sätra brunn 00 år, Nils-Johan Höglund, Jan-Olof Sjölund och Lisa Ström, Jönköping 00 Kila socken del, Sätra brunn, Ruth Rosenius-Högman, Västerås 96 700 Handbok i historisk verklighets lykt, Agneta Hamnstedt och Niklas Ulfvebrand, Västerås 007

Förord Sätra Brunn tillhör det svenska kulturarvet och upptäcktes som hälsokälla år 700. Vid de naturliga källorna i Sätra fanns det redan innan brunnnens grundande mindre bebyggelsegrupper och gårdar. Människor hade brukat marken och använt sig av källvattnet under lång tid. Kurorten växte fram under 700-talet med ny bebyggelse inom brunnsområdet samtidigt som Sätraborna passade på att hyra ut eller sälja hus och mark till de som ville ha en stuga i den nya kurorten. Brunnnen har under sina 00 första år givit vård samtidigt som en ort vuxit fram. Tillsammans erbjuder de idag en starkt social och kulturell miljö. Ortsanalys är en arbetsmetod som bygger på den norska analysmetoden stedsanalyse. Arbetsmetoden ses nationellt som en del i arbetet för att uppnå regeringens mål för en hållbar utveckling av Sveriges städer och tätorter. Genom ortsanalys kan kommunen få en bättre handlingsplan för ortens utveckling och en geogra isk sammanhållen helhetssyn. Ortsanalysen för Sätrabrunn är ett underlag och en geogra isk fördjupning inför arbetet med att ta fram en ny översiktsplan för Sala kommun. Syftet med analysen är att beskriva Sätrabrunns karaktär i dag och genom analyser av styrkor och svagheter sammanfatta tankar för ortens framtida utveckling. Ortsanalysen för Sätrabrunn är sammanställd av enheten för Planering och utveckling, Sala kommun under 00. Kommunekologen Kjell Eklund har skrivit om Sätrabrunns landskapsbild och natur. De viktigaste bidragen till ortsanalysen kommer dock ifrån Sätrabrunnsborna själva, som har bidragit med kunskap och inspiration vid ett stormöte på orten i november 00. Ett stort tack till alla som har engagerat sig i ortsanalysarbetet! Isabell Lundqvist och Anna Jägvald Planarkitekter Sala kommun Sala 00-05- Innehåll Bakgrund och metod Beskrivning av Sätrabrunn Geogra i Sätra brunn/sätra Brunn eller Sätrabrunn? Befolkning Kommunikationer Historia Landskap och natur 6 Fysiska strukturer 7 Service, turism och för eningsliv 0 Analys Sätrabrunns anda och identitet Styrkor och svagheter 4 Sammanfattande tankar om framtida utveckling 6 Vad händer nu? 8

Bakgrund och metod Sala kommun har valt att utföra ortsanalyser av de mindre tätorterna som en inledande fas på arbetet med att ta fram en ny översiktsplan för hela kommunen. Anledningen till metodvalet är att ortsanalyser tas fram genom dialog och i samverkan med invånare, föreningar och andra aktörer vilket resulterar i ett välförankrat material. Det är inte experterna som ska beskriva en ort utan de människor som faktiskt bor och verkar på platsen. Tidigt i processen formulerades syftet med ortsanalyserna till: att nå ett väl förankrat planeringsunderlag som tar fasta på ortens karaktär och identitet inför upprättandet av ny översiktsplan för Sala kommun. att genom dialog med boende, organisationer och näringsliv öka engagemanget och intresset för ortens utveckling. att fånga upp pågående diskussioner och projekt. Ortsanalyserna ska i sin slutgiltiga form beskriva de olika orternas karaktär och identitet utifrån bland annat fysiska strukturer, historia och folkliv. Utifrån dagens situation formuleras styrkor och svagheter, vilket resulterar i en rad slutsatser om behov inför framtiden. För att ta tillvara och uppfylla dessa behov i det framtida planeringsarbetet har sammanfattande tankar om fortsatt utveckling formulerats. För att hitta formen för dialog och engagemang i orterna anlitade Sala kommun en landskapsarkitektstudent som ick i uppdrag att ta fram en modell för det praktiska arbetet med ortsanalyserna. Den färdiga modellen tar bland annat upp annonsering, inbjudan, samarbeten, praktiska förberedelser, workshopformer och uppföljning, vilket har varit till stor hjälp under ortsanalysturnén genom kommunen. Sätrabrunn var den järde orten som besöktes på turnén. Vid ett stormöte den 4 november 00 ick deltagarna lyssna till fyra lokala föreläsare som berättade om sin syn på andan i bygden och sina tankar om framtida utveckling. Därefter följde tre workshops som fokuserade på styrkor och svagheter, strandskydd samt viktiga framtidsfrågor utifrån fyra olika temaområden. På stormötet kom 60 personer, diskussionerna var livliga, och kreativa, och stämningen var mycket god. Det var uppenbart att Sätrabrunnsborna är engagerade och har många idéer och utvecklingsförslag. Efter dialogen i Sätrabrunn sammanställdes mötesmaterialet och skickades i ett nyhetsbrev till besökarna från stormötet. Materialet har sedan legat till grund för denna ortsanalys, som även den har granskats av en referensgrupp i Sätrabrunn. Avgränsning Ortsanalysens fysiska avgränsning är Sätrabrunns centralort och brunnsområdet. Det är dock viktigt att poängtera att denna analys beskriver orten och inte kurorten och företaget Sätra Brunn. Anledningen till att brunnsområdet ingår är att den är en historisk förutsättning för orten Sätrabrunn och att området fortfarande spelar en stor roll för invånarna i bygden. För att tydliggöra den omkringliggande landsbygdens betydelse för orten utgår bland annat beskrivningarna av landskapet, service och folkliv, anda och styrkor och svagheter från ett större geogra iskt område. Stormöte i Societetshuset 4 november 00.

Beskrivning av Sätrabrunn Geogra i Sätrabrunn ligger i Sala kommuns sydvästra del och tillhör Fläckebo/Kila församling. Närmaste större ort är Sala cirka.5 mil i nordöst. Till Västerås och Mälaren i söder är det. mil och till Surahammar i sydväst cirka mil. Sätrabrunns mindre grannorter är Kila, Fläckebo, Ransta och Salbohed. Anledningen till att orten växt fram och ligger där den ligger idag är natur- och vattenförhållandena som gjorde det möjligt för Samuel Skragge att etablera en hälsobrunn vid källorna i Sätra. Det är tack vare vattnet och dess läkande kraft som Sätrabrunn växer och lever än idag. SALA d Stävresjön Gullvalla Ramnäs Fläckebo Gussjön Degerängen Holmbo Järilsbo Heden Fläckebo församling Nyby Lövåsen Sätrabrunn Asplund Bännerstigen Kila församling Olsbo Sisjön Svartån Karta, Sätrabrunn i regionen. (www.hitta.se) Karta och, Fläckebo och Kila församlingars läge i Sala kommun (överst) och Sätrabrunn med grannbyar.

Sätra brunn / Sätra Brunn eller Sätrabrunn? Den inledande frågan som vi var tvungna att reda ut tillsammans med Sätrabrunns invånarne var hur orten Sätrabrunn egentligen ska stavas. Under förberedelserna av mötet stötte vi på olika stavningar och de initioner. I Nationalencyklopedin kan man läsa att Sätra Brunn är samhället, Sätra brunn är hälsobrunnen och att Sätrabrunn är Tra ikverkets stavning för vägskyltarna. Vi beskrev detta för mötesdeltagarna som sedan skrev ner stavningarna de ansåg rätt. Det är invånarna i Sätrabrunn som bidrar mest till ortsanalysens innehåll och bör få bestämma stavningen på sin egen ort. Resultatet och stavningarna som vi därför använder oss av i ortsanalysen är: Sätrabrunn - orten Sätra Brunn - hälsobrunnen Befolkning År 005 bodde det 5 personer i orten Sätrabrunn och befolkningen har legat relativt stabilt runt 00 personer sedan 990 enligt Statistiska centralbyrån (SCB). År Invånare 990 995 000 005 9 99 5 Tabell : Befolkning i Sätrabrunn under 990-005 (SCB). Diagram : Åldersfördelning i Sätrabrunn. Den vertikala axeln återger antal personer och den horisontella återger åldersintervallen 0-99 år (SCB). Befolkningsstrukturen i Sätrabrunn har två ålderstoppar, 0-9 år och 40-49 år (se tabell ovan). Generellt har Sätrabrunn en högre andel 0-9 åringar än resterande Sala kommun och riket i helhet. Åldersgruppen 0-4 år är däremot mindre i Sätrabrunn jämfört med Sala kommun och riket, det samma gäller för åldersgruppen 65+. Kommunikationer Till och från Sätrabrunn tar man sig antingen med cykel, bil eller buss. Västmanlands länstra ik tra- ikerar sträckan mellan Sätrabrunn och Sala med linje 6. I Tomta kan man byta buss för vidare tra- ik mot Västerås (linje 569) och Ransta (linje 65). På vardagar avgår 7 turer åt vardera håll mellan Sala och Sätrabrunn. Mellan Sätrabrunn och Västerås avgår 4 turer åt vardera håll och mellan Sät- rabrunn och Ransta turer åt vardera håll. Under helgerna är turerna få, med bara en buss åt vardera håll mellan Sala och Sätrabrunn. Historia Sätrabrunn har ett brokigt för lutet som sträcker sig långt tillbaka genom århundradena. Med sin placering på Badelundaåsen är det en trakt som tidigt fått ta emot in luenser utifrån genom att åsen alltid fungerat som en viktig transportled i nord sydlig riktning. Människor och varor har transporterats från Mälaren i söder upp till Dalarna i norr och omvänt ner till Västerås och dess insjöhamn. Men innan dess var platsen en del i ett gränsområde mellan två bygder, Kila i öster och Fläckebo i väster. Våtmarker både öster om åsen och västerut tillsammans med det rikliga ut lödet av grundvatten från åsen gav förutsättningar för ett mycket bra bete och till fodertäkt. Flera fäbodar etablerade sig i trakten redan under de första århundradena på 000 talet. På platsen för dagens Sätrabrunn låg redan på 00 talet en skattbelagd fäbod som markerar värdet på den här platsen för dåtidens befolkningar. Med tiden utvecklades fäboden till en fast bosättning vilket var en vanlig gång för de fäbodar som låg nära dåtidens bebyggda områden eller utefter mer frekventa leder. Något århundrade senare (700-talet), upptäcktes den hälsobringande

effekten hos grundvattnet som strömmade fram ur åsen. Detta i en tid då det blev allt mer populärt att stärka sin hälsa med järnrikt hälsovatten. FORNNORDISK KÄLLKULT Landskapens naturliga källor som springer fram på många platser runt om i Norden har under historien symboliserat liv, hälsa, godhet, och fruktsamhet. Sedan urminnes tider har människor dyrkat och vårdat dessa källor för att få hjälp under svåra tider eller bot på krämpor och sjukdomar. Enligt sägnen väcktes källan till liv varje vår genom rensning av vinterns skräp och majning. Man offrade en blommande kvist, drack av vattnet och badade för att med hela sin kropp ta del av de heliga krafterna. Dessa kulthandlingar tror man tillägnades alstrandets och fruktbarhetens gud Frö och hans kvinnliga komplement Fröja. Enligt litterär vittnesbörd från hedendomens tid offrades vid exceptionella tillfällen även människor genom drunkning till gudinnan. Badet inom källkulten anses symbolisera ett sådant offer. Den största kraften ansågs källan ha denna dag vid solgången, alltså den stund då solen under den korta försommarnatten sjunker ner under horisonten för att snart åter höja sig. Under reformationen som påbörjades under 500-talet gick kyrkan och kungamakten hårt åt mot papistiskt ofog och här inkluderades källkulten. Många av de mest besökta källorna ålades med förbud mot religiösa ritualer. Många källor stensattes eller revs. Men som historien klart visar är det inte lätt att utplåna traditioner, och människor samlas än idag vid källor runt om i landet. SAMUEL SKRAGGE OCH SÄTRA BRUNN I slutet av 600-talet togs sig lagmannen i Norrbo härad, Per Gyllenhöök, till hälsokällan som låg på gränsen mellan Kila och Fläckebo för en brunnskur. Han hade i sin ålderdom drabbats av svår värk, vilket gjorde att hans ena arm var i stort sett lam. Källan hade en lång historia och hade besökts sedan urminnes tider särskilt i solgången. Resultatet blev gott och lagmannen åter ick bruket av sin arm. Efter den lyckade kuren spred han ordet om hälsokällan till vem som ville höra på och dess rykte nådde snart provinsialläkaren i Västmanland, Samuel Skragge. Under slutet av 600-talet och början av 700-talet var vattenbehandling, hydroterapi, på högsta mode. Många soldater led, efter de många krigsåren, av värk i leder och muskler och de europeiska kurorterna blomstrade. För oss i Norden blev resorna till kontinentens kurorter långa och kostsamma så det var mycket angeläget att hitta platser för vård inom landets gränser. På kungligt uppdrag tog sig Skragge an uppgiften att hitta de svenska kurorterna. Han skriver i ett brev år 70 att han under sommaren 700 rest ikring här i orten för att probera åtskilliga källor, som sades smaka annorlunda än ordinarie källwatn. Han begavs sig längre bårt till Fläckiebo sockn för att undersöka den källa som han hört att lagman Gyllenhöök brukat för sin lama arm. Han fann att Illustration av Samuel Skragge (Bo Svärd). källan uppfyllde alla hans förväntningar och han hade som han själv uttryckte det: största orsak at ödmiukeligen tacka den store Guden för dhe hälsosamme gåfwor, som han i denn kiällan förwahrat hafwer. Utan dröjsmål köper han marken där källorna var belägna och drar upp riktlinjer för den nya verksamheten och hälsobrunnen. Detta påverkade självklart den be intliga befolkningen och många tog chansen att dryga ut kassan genom att inackordera brunnsgästerna fram till alla bekvämligheter hunnit byggas. 4

Sakta men säkert byggdes brunnsområdet upp med brunnshus, badstuga, kyrka, sjukhus och logementer. Ryktet om Sätra Brunn och vattnets läkande egenskaper spred sig snabbt. För att försäkra sig om att verkligen få plats på Sätra Brunn lät många högreståndspersoner bygga ett sommarhus i anslutning till källan. Dessa hus är nu en del av Brunnen och lera av dem bär namn efter sina ursprungliga ägare. HÄLSOBRUNNEN Till Sätra Brunn kom inte bara societeten utan även allmogen och de fattiga var välkomna. Som gäst på 700-talet var du tvungen att följa strikta regler, oavsett samhällsstatus. Tidigt på morgonen var källan öppen för de fattigaste, lite senare kom allmogen och vid sextiden på morgonen var det dags för societeten att besöka källan. Gästerna ordinerades att dricka lera liter vatten om dagen. Mellan glasen skulle man promenera runt i parken under lättsam konversation, samtal om religion, politik och pengar var förbjudna, det kunde skapa upprörda känslor. Resten av dagen ägnade man åt socialt umgänge, utfärder och nöjen. Brunnen fungerade också som en plats där man under kontrollerade former kunde hitta lämpliga äktenskapskandidater. Samuel Skragge hade också en klar uppfattning om vad man borde äta och dricka. Han ordinerade återhållsamhet med brännvin, och ansåg att det kunde vara farligt att äta grönsallad och kött. Under 800-talet utvecklades verksamheten och det blev allt vanligare att man ordinerades bad i 5 det hälsobringade vattnet. Kanske var det inte bara vattnet som bidrog till att gästerna blev friskare. Det sociala umgänget och alla promenaderna bidrog säkert. I brunnshuset fanns tidigare kryckor och käppar som lämnats kvar som bevis på lyckade kurer. DET MUNTRA LIVET PÅ BRUNNEN Det sociala livet var starkt traditionsbundet på brunnen under 900-talet med exempel som grötlunk, midsommar irande, barnteater, konserter och inte minst kabaréer. Trivseln var så hög bland medarbetarna att man återvände sommar efter sommar. Sång och musik i alla dess former var viktiga ingredienser. Personalen på brunnen har utgjorts av dels folk från bygden, som med långvarig tradition arbetat som baderskor, städerskor, kökspersonal och vaktmästare, dels av sjukgymnaster, sjuksköterskor och privatpraktiserande läkare. ÄNDRAD INRIKTNING 995-97 innebar förändringar mot en större grad av affärsmässighet, effektivisering, organisationsutveckling samt satsningar på nya verksamheter. På grund av att Landstinget hade dragit in sina rehabiliteringsköp hade Sätra Brunns styrelse beslutat att rehabiliteringen skulle kompletteras med konferensverksamhet och att brunnen skulle vara öppet året om. Denna förändring krävde en rad fysiska förändringar som till exempel vinterboning av byggnaderna. Conversations salongen och Societetshuset blev några av de första Historiska byggnader på brunnsområdet.

OD sångsällskap sjunger in våren i Sätra Brunn. byggnaderna som iordningställdes för den nya kurs- och konferensverksamheten. Att brunnen öppnades för allmänheten var en affärsidé i sig vilket gjorde det möjligt att satsa på ny bassäng, restaurang och friskvård. Det nya friskvårdskonceptet med vattengymnastik, skönhetsbehandlingar, massage och bad tog fart. 997 öppnade Sätra Brunn vandrarhem i ett samarbetet med STF. Den senaste förändringen för brunnen under 000-talet är att den inte bara är öppen för allmänhet utan att man även ska kunna investera i brunnen och företaget. Denna inasieringsmodell har man kallat lokalkapital vilket betyder att Salaborna (och andra) kan satsa pengar i verksamheten som man så småningom får tillbaka genom ekonomisk avkastning eller i form av årliga presentcheckar att använda på brunnen. Landskap och natur Den stora Badelundaåsen som orten Sätrabrunn ligger på präglar landskapet, fast den här är lack till sitt utseende och till och med mer eller mindre försvinner på sina ställen. I samhället ansluter även en biås norrut (Lövåsen) som visserligen är mindre men tydligare tack vare sin mer utpräglade ryggade form. Gamla vägsystem har alltid löpt på de här åsarna och två sådana vägar sammanstrålar i Sätrabrunn vilket säkert bidragit till att ett samhälle har etablerat sig här. Minnen från den riktigt gamla vägen i form av så kallad hålväg inns fortfarande kvar på båda åsarna här och var. Brudallén på brunnsområdet. Badelundaåsen bär den typiska åstallskogen med inslag av gran medan Lövåsen har ett större inslag av gran och på sina håll även ren lundvegetation där hasseln är vanligt förekommande. Badelundaåsen omges i Sätrabrunn på båda sidorna av våtmarker. Den östra Göklundsmossen och södra Tångmossen är av olika våtmarkstyp. Tångmossen har en mer högmosseprägel med surare torv medan Göklundsmossen innehåller kärrtorv som nu håller på att exploateras för jordframställning. På den västra sidan av åsen ligger vidsträckta grunda våtmarker hela vägen ned mot Solingemyren. Tack vare utströmningen av grundvatten från åsen i riklig mängd och i kombination 6

med att kärrtorven är av svarttorvtyp inns det gott om näring i torven. Ett förhållande som bitvis skapat förutsättningar för rikkärrvegetation. Tidigare, innan de stora utdikningarna genomfördes för att vinna odlingsbar mark, växte här orkidéer som Guckusko och Flugblomster i slåttermarkerna vilket lärjungar till Linné upptäckte. I dag inns det endast fragment kvar av den en gång mycket rika vegetationen med ett fåtal arter som visar på vad som en gång fanns i blomsterväg. Det bredbladiga gräset Storgröe som idag är en rödlistad växt har här en av två kända växtplatser i kommunen. Det mesta av de rika våtmarkerna har under de senaste århundradena omvandlats till odlad jord vilket kan ses i de stora ytorna med svartjord (torvjordar) som odlats upp. Inom samhället och i anslutning till brunnsområdet korsar även en geologiskt intressant förkastning igenom som tydligt märks där den löper parallellt med gamla vägen. Förkastningen är en vertikal brant i en mörk, inkornig basisk bergart (grå gnejs). Den nästan lodräta branten är 4 6 m hög och orienterad i VNV OSO riktning. Ovanpå själva branten är berggrunden utformad som en nästan plan berghäll som visar tecken på glacial slipning och eventuell spolning från isälvsvatten. Även här dominerar tallen som bitvis uppnått en hög ålder. Den intressantaste trädvegetationen inner vi främst inom brunnsområdet med sina mäktiga gamla granar och tallar. Flera av tallarna håller en ålder kring 00 år vilket även märks på inslaget 7 av gammelträdsarter bland lavar och vedlevande svampar. Bland annat Grovtickan och Vintertagging inns på områdets tallar. Den engelska parken med alla sina olika ädellövträd är även intressant botaniskt trots att det på senare tid dött almar till följd av almsjukan. Fysiska strukturer Den fysiska strukturen som bygger upp en ort kan beskrivas och analyseras på många sätt. Tillsammans med invånarna har Sala kommun gjort en Lynchanalys av Sätrabrunn. Metoden är framtagen av stadsplaneraren och författaren Kevin Lynch på 960-talet och utgår ifrån människors uppfattning om omgivningen istället för experttolkningar. Analysen är visuellt lättläst. Under stormötet i Sätrabrunn ick deltagarna markera ut landmärken, knutpunkter, barriärer och stråk på kartor över orten. Som en inledning beskrivs även de tydligast uppdelade områdena i Sätrabrunn. OMRÅDEN Med grund i historien och Sätrabrunns framväxt kan man inom orten identi iera ett antal karaktäristiska områden.. Sätrabrunns angränsande landsbygdsområden innehåller den tidigaste bebyggelsen i trakten, alltså de bosättningar som fanns redan innan brunnen etablerades. Då såväl som nu består bebyggelsen av tydligt avgränsade gårdar med tillhörande ekonomibyggnader för lantbruket. Gårdarna har strategiskt placerats i landskapet, i anslutning till skogsområden, åsen och färdlederna. Den öppna våtmarks- och lerjorden har brukats under lång tid.. Brunnsområdet har en säregen karaktär med många kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer. Parken håller ihop brunnsområdet och vittnar om platsens betydelse för välbe innande och friskvård. Historiens vingslag präglar detta område.. Under 60-, 70- och 80-talet planlades och byggdes en sammanhållen bebyggelse väster om brunnen på båda sidorna om Enebacksvägen. Bebyggelsen består av friliggande småhus och radhuslägenheter. Ett område söder om Sätravägen är även avsatt för industriändamål. 4. 988 antogs en detaljplan för området mellan brunnen och den ovan beskrivna bebyggelsen. Utbyggnaden är tänkt att ske etappvis med ett 50-tal nya bostäder i småhus och marklägenheter. Försäljning av dessa tomter fortgår. 5. I Heden har det bildats ett för invånarna mycket viktigt område och det är skolmiljön med tillhörande utemiljöer. I anslutning till skolan åter inns även en av Sätra IF s idrottsplatser. LANDMÄRKEN Ett landmärke är ett objekt som är karaktäristiskt för en plats. Exempel är byggnader, torn, konstverk och broar.

DARSBO Hagalund : : 7 HASSMYRA Nydal (S:) (S:5)(S:8) (S:9) (S:0) 6 FLÄCKEBO KLO KLOCKARBOL :7 8 : Fångstgrop F.KLOCKARBOL Vitmossen GUSSJÖ 7 ÖDESVALLEN : 5 ASPLUND : :5 4 Karlshem 4 :7 6 :5 :7 : :7 Hedåsen FLÄCKEBO-NÄS :6 Skogsliden S: : GUSSJÖ :7 :9 :8 4: 0 Fridsborg 4: : s Uddbo Änges s :40 :47 Nyby 0 : :9 :8 Björntorpet S ASPLUND :0 Sandviken FLÄCKEBO : bana Ish HEDBO 0 :7 Hedbo :7 0 4 SÄTRA : : Plantskola SÄTRA BOÅSEN :6 Nysätra 4 Boåsmossen LÖVÅSEN :7 :7 ASP- FLÄCKEBO- HEDBO Danielsberg SÄTRA BRUNN Kurort Kurort : : Kl Kl st st Kapell Kapell Segerkällan Skogsgården Skogsgården : Brudgumskällan Brudgumskällan Lundtorpet : :7 LÖVÅS :8 :9 :7 TULLS Hedensberg Ögonkällan Olovs Olovs källa källa TU Enba GRÄLL Murt SÄTR BRUN 4 : I Sätrabrunn pekade invånarna ut ett lertal av hälsobrunnens historiska byggnader som landmärken i bygden. Kanske är Brunnshuset den mest karaktäriserande byggnaden som funnits på platsen sedan kurortens grundande och blivit en symbol för Sätra Brunn. Den används till och med i hälsobrunnens logotyp. Än idag inhyser huset en brunn med rinnande Sätravatten, öppen för alla som känner sig behöva en vederkvickelse. Övriga landmärken som markerats i kartan är kyrkan och Skogsgården samt skolan och förskolan, fotbollsplatsen och hockeyrinken. Karta 4, landmärken, knutpunkter och områden. KNUTPUNKTER Knutpunkter är platser där man till exempel uppehåller sig, träffar bekanta och byter färdmedel. Brunnsområdet fungerar som en viktig knutpunkt och mötesplats i Sätrabrunn. Här samlas inte bara ortsinvånarna utan även besökare från Sverige och världen vilket ger många möjligheter till spännande möten. För vardagslivet i Sätrabrunn spelar elljusspåret och mulleplatsen roll som mötesplats där man träffar på bekanta under promenaden eller motionsrundan. Även fotbollsplatsen och hockeyrin- Landmärken Knutpunkter, mötesplatser Hälsobrunnen Skolan Förskolan Busshållsplatsen Idrottsplatser L Hälsobrunnen Elljusspåret Idrottsplatser Skolan Områden,,,,4 och 5 ken är platser där ortens sportintresserade möts. Hedens skola markerades som knutpunkt och mötesplats i Sätrabrunn vilket inte är förvånande 8 :8 :8 FLÄCKEBO- NYBY : s : :7 5..... 4.. :0 : 5: SÄTRALUND :7 :7 4 5 Brunnshuset en sommardag och som logga för Sätra Brunn.

USSJÖ :5 :7 : 0 DESVALLEN pet :4 : : ÖDESVALLEN s VEDARSBO Hagalund : 7 HASSMYRA (S:) (S:5)(S:8) (S:9) (S:0) Fotb planer Sylberget Heden : 6 FLÄCKEBO KLOCKARBOL Skola JÄRILSBO Nydal :7 8 : Österbo Fångstgrop 7 :4 :5 F.KLOCKARBOL Vitmossen GUSSJÖ 5 Holmbo Hagbacken : ÖDESVALLEN : 5 ASPLUND GUSSJÖ : :44 GYLLMYRAN :5 4 Karlshem 4 :7 6 HOLMBO Mellangården :44 4 :5 :7 : :7 Hedåsen FLÄCKEBO-NÄS :6 S: : :7 Skogsliden :7 GUSSJÖ :9 : s :8 4: ÖDESVALLEN ÖDESVALLEN 0 Fridsborg NYBY 4: : s Uddbo Änges s :40 :47 GUSSJÖ Nyby 0 :0 : :9 :8 Björntorpet S ASPLUND 0 :0 Sandviken Hansägan LÖVÅSEN : FLÄCKEBO Ish bana Lunda Fanten 0 :5 HEDBO :7 Hedbo :7 0 : :4 :5 GULLVALLA Sveaborg 0: 6 GULLVALLA HEDBO Mek verkstad 4 :7 SÄTRA ASPLUND :7 5 : 4 : :7 :4 s Plantskola SÄTRA SÄTRA :8 ÖSTER-VRENNINGE 0 s BOÅSEN :6 Nysätra 4 4:0 Lövtorp :9 LÖVÅSEN Boåsmossen :7 :7 : : : : :7 :6 :4 :5 :0 LÖVÅSEN : : :9 :8 Hebotorp Tref.- : källa 5 : BÄNNERSTIGEN LÖVÅSEN KÄLLSVED : :9 SÄTRA BRUNN Kurort Kl st Kapell STORA BOVALLEN GRÄLLSTA Segerkällan Skogsgården Brudkällan : Brudgumskällan Lundtorpet : :70 :7 : :8 :9 :7 Hedensberg Ögonkällan Olovs källa STORA BOVALLEN : Ormängen LÖVÅSEN TULLSTA Enbacken TULLSTA GRÄLLSTA : 4 Murtorpet SÄTRA BRUNN Reningsdammar Lilla Bovallen :9 : :7 7 :0 5 :4 :6 KULLBACKEN : Hagaberg FÄNGS- BACKA FÄNGS- BACKA GRÄLLSTA Fängsbacka LÖVÅSEN LÖVÅSEN :8 : HEBO NORRLUND Solbacken KILA- HASS- MYRA : ASP- SÄTRALUND FLÄCKEBO- FLÄCKEBO- FLÄCKEBO- Fångstgrop :7 :9 :9 :9 :0 Göklundsmossen :5 :5 :8 :9 GRÄLLSTA :9 Göklund :9 : Nylund Skräddarbo Hebolund : : KILA- SKRÄDDARBO Danielsberg : 5 S : KILA-HEBO Hebo SKOGEN :5 6 Rönningen SKOGEN :8 :9 5 : Brotorpet : FLÄCKEBO-NYBY :6 Fångstgrop : 0: 5: s 9: 9: 8: : : : : :7 :7 Fångstgrop : :5 : : Lr Solingsbäcken : :8 :5 då skolor i allmänhet samlar mycket folk som elever, lärare och föräldrar. En liten skola som den i Sätrabrunn skapar både identitet och gemenskap. Andra viktiga knutpunkter och mötesplatser som inte ligger i den egna orten, utan i Fläckebo, är Fläckebo kyrka, församlingsgård och hembygdsförening. Sätrabrunn tillhör som tidigare beskrivits Fläckebo/Kila församling vilket förklarar detta utpekande. Sätrabrunns busshållplats är en viktig knutpunkt för de som pendlar och reser kommunalt till och från orten. BARRIÄRER En barriär är något som skärmar av områden och är svår att passera. Barriären kan vara både fysisk och psykisk. Exempel är järnvägar, vägar, inhägnade områden, industrier, skogar och vattendrag. Den utpekade barriären i Sätrabrunn är genomfartsvägen, väg 77. Dess negativa effekt är extra stor på de platser där det inte inns gång- och cykelvägar längs med vägen. Detta begränsar framkomligheten för invånarna och framför allt för ortens barn och ungdomar som inte kan transportera sig säkert på egen hand genom Sätrabrunn. En trolig följd blir att föräldrar skjutsar sina barn med bil de sträckor barnen egentligen skulle kunna gå eller cykla. För närvarande utreder Tra- ikverket tra iksituationen i Sätrabrunn, läs mer på sidan 7. 9 Karta 5 Stråk och barriärer. Stråk för rekreation och motion Svårpasserade barriärer 4 :9 0 4 :7 6 :7 :8 :8 :8 :8 : 4 :7 : 4 K-BJÖRSBO : : :7 :0 : 5: :74 :7 5 :7 :5 :5 Även passager över vägen behöver bli bättre för att barriäreffekten ska minska och tillgängligheten inom orten öka. Ett speciellt förhållande som är viktigt att beakta i Sätrabrunn, och på landsbygden i stort, är att säkra övergångar över vägar inte får begränsa jordbruksmaskinernas framkomlighet.

STRÅK Stråk är det vi rör oss på: gator, järnvägar, gångoch cykelvägar, vattendrag och stigar. Stråken kan leda till ett förutbestämt mål eller vara promenadstråk och motionsslingor i naturen. Sätrabrunnsborna rör sig på många ställen i bygden vilket skapar goda förutsättningar för möten mellan människor. Brunnsområdet och de centrala delarna av orten erbjuder kortare promenadstråk i den kulturhistoriska miljön medan det omkringliggande landskapet erbjuder naturupplevelser i både skog och öppet landskap. Dessa stråk redovisas i sin helhet i kartan 5 Stråk och barriärer på sidan 9. Service, turism och föreningsliv Sätrabrunn skiljer sig från kommunens andra mindre orter när det gäller service och fritidsaktiviteter. Den offentliga servicen är begränsad till förskola och skola. Dagligvaruhandel saknas, men det kommersiella utbudet är betydligt större än i kommunens andra mindre tätorter. Tack vare hälsobrunnen och den SPA- och konferensverksamhet som bedrivs idag har Sätrabrunnsborna tillgång till restaurang, café, pub, badhus, kurbehandlingar, konst och konsthantverk samt en rad evenemang som högtids irande, musik- och kulturevenmang och mässor. Dessutom har orten en aktiv idrottsförening som samlar fotbolls-, hockey- och skidsportsintresserade. OFFENTLIG SERVICE Hedens skola är belägen mellan Sätrabrunn och Fläckebo, vid Sätra IF s idrottsplats. Skolan har för närvarande 90 elever med cirka 5 i varje klass från förskoleklass till årskurs 6. Tack vare att skolan ligger nära skog och är omgiven av en stor trädgård sker mycket av idrotten utomhus. För inomhusidrott och slöjd åker eleverna till Västerfärnebo. Skolan har eget skolbibliotek och tillgång till skolbuss. I stort sett alla barn från Sätrabrunn åker skolskjuts till Hedens skola på grund av dess läge några kilometer utanför byns centrum och att vägen dit inte är en säker skolväg för barnen. Promenadstråk på brunnsområdet. Sätrabrunns förskola ligger däremot i Sätrabrunn, i anslutning till samlingslokalen Lugnet, och har tre avdelningar med cirka 40 barn. 0

Hedens skola. Musikkväll på brunnsgården. Midsommar irande på Sätra Brunn. BRUNNENS UTBUD Inom hälsobrunnens verksamhet är i stort sett alla aktiviteter och lokaler öppna för allmänheten. Restaurangen, caféet och puben erbjuder därför Sätrabrunnsborna högkvalitativ mat och dryck inom gångavstånd. Badhuset med vattengymnastik och kurbehandlingar är bokningsbara även om man inte är övernattande gäst vilket blir en tillgång och mötesplats för ortsbefolkningen. Brunnsområdets park- och grönområden erbjuder tillsammans med elljusspåret vackra promenadvägar. ANTIKMÄSSAN I SÄTRA BRUNN Varje år anordnas en stor antikmässa i brunnens historiska byggnader. Mässan pågår under tre dagar och bjuder på intressanta kurser och föredrag samt ett 50-tal utställare som visar upp och säljer sina saker. Mässan lockar många besökare som kan passa på att njuta av omgivningarna och övriga attraktioner som inns på brunnen. MIDSOMMAR OCH NATIONALDAGSFIRANDE Två stora evenemang anordnas i Sätrabrunn under våren och sommaren. På nationaldagen iras något väldigt svenskt på brunnen: att ika. I en bull- och kaktävling utses vinnare i klasserna bullar, mjuka kakor, hårda kakor och tårtor. Ordförande i juryn är sockenprästen Sture Holmberg (som ikat sig runt i socknen i decennier) och när tävlingen är avgjord bjuds det på ett härligt taberas på Brunnsgården dit alla är välkomna att ta för sig av läckerheterna. Brunnens traditionella midsommar irande lockar varje år tusentals människor från hela landet till Sätra Brunn. Barnen tågar från Societetshuset till ängen nedanför Nybygget där det traditionella midsommartalet hålls av brunnens intendent. (numera brunnens VD). Sedan dansar man in sommaren runt den rikt utsmyckade midsommarstången och njuter av en picknick i det gröna. SOMMARMUSIK OCH PUBKVÄLLAR Musik och kultur har alltid varit viktiga inslag i livet på Sätra Brunn. Denna tradition lever vidare och det anordnas både pubkvällar och sommarmusik på Brunnsgården. Dessa evenemang lockar inte bara brunnsgäster utan många Sätrabrunnsbor och Salabor. BRUNNSPOJKARNA Brunnspojkarna är en ekonomiska förening som på olika sätt driver utvecklingen av brunnen framåt. Bland annat driver föreningen ett litet taxibolag som transporterar gäster till och från Sätra Brunn, man anordnar temahelger för till exempel hästintresserade samt arbetar med att ställa om energiförsörjningen av brunnsområdet till ett mer hållbart system med lokala och ekologiska intentioner. SÄTRA IF Sätra IF är en lokal idrottsförening med inriktning på fotboll och skidverksamhet. Just skidverksamheten är något man satsar hårt på och tankar inns på utveckling av skidspår och konstsnöanläggningar. Man driver även en bastu som är öppen för allmänheten en gång i veckan. Som i många idrottsföreningar brottas man dock med liten budget och svårigheter med att locka ledare till ideellt arbete.

HASSMYRA (S:) Fotb planer Heden (S:5)(S:8) (S:9) (S:0) 6 FLÄCKEBO KLOCKARBOL Skola Nydal 8 Fångstgrop F.KLOCKARBOL Vitmossen 7 :7 ÖDESVALLEN 4 ASPLUND : Karlshem 4 :7 6 :5 :7 : :7 Hedåsen FLÄCKEBO-NÄS :6 Skogsliden S: : GUSSJÖ :7 :9 :8 4: 0 Fridsborg 4: : s Uddbo Änges s :40 :47 Nyby 0 :9 :8 Björntorpet S ASPLUND :0 Sandviken : bana Ish HEDBO 0 Hedbo :7 0 Mek verkstad 4 SÄTRA : :7 Plantskola SÄTRA BOÅSEN :4 0 :6 Nysätra 4 Boåsmossen LÖVÅSEN :7 :7 ASP- FLÄCKEBO- HEDBO Danielsberg Tref.- källa SÄTRA BRUNN Kurort : Kl st Kapell Skogsgården Brudkällan : Hed Ögo Segerkällan Olovs k Brudgumskällan 4 : :7 :0 5: : SÄTRALUND :7 5 :7 : Karta 6, service, turism och föreningsliv. Hedens skola Restaurang, café, pub och hantverksbodar Busshållplats Kyrka Badhus Idrottsplats

Analys Bo Andersson berättar om sin syn på Sätrabrunn. SÄTRABRUNNS ANDA OCH IDENTITET Genom ortsanalysen av Sätrabrunn vill vi ta reda på mer om och dokumentera vardagslivet i bygden. Hur ser livet ut här, vilken mentalitet råder, inns det en karaktäristik Sätrabrunnsanda och vad är ortens själ och identitet? Dessa frågor diskuterades av deltagarna under stormötet i Sätrabrunn. Som en inspiration för att komma igång berättade fyra personer från bygden om sin syn på Sätrabrunn utifrån sitt speci- ika perspektiv. De fyra var Marie Hillbom med boendeperspektivet, Kurt Andersson från Sätra IF, Bo Andersson med lantbrukarperspektivet och Tord Berglind från hälsobrunnen. Nedan följer citat ur deras -minutersföreläsningar: Jag lyttade hit från Stockholm 968. Då var jag år och överlycklig över att få bo på landet och ha häst. Djur och natur betyder fortfarande mycket för mig. Marie Hillbom Avveckling/utveckling av lantbruket har gjort att jag nästan är ensam lantbrukare kvar i trakten. Verksamheten blir större och större och byn är för oss en trång transportled, det behövs ler gång- och cykelvägar. Bo Andersson Sätra Brunn är en magisk plats som vi för åtta års sedan kände att vi måste rädda. Nu ska verksamheten breddas för att få hit ler människor, då kan vi få det där vi saknar. Tord Berglind När jag lyttade hit från Möklinta var det en naturlig följd att man gick med i idrottsföreningen. Då fanns det många lag men idag är det bara seniorlaget kvar. Det är svårt att rekrytera ungdomar och framförallt ledare som kan bidra ideellt till fotbollsverksamheten. Kurt Andersson Jag upplever att det inns en slumrande gemenskap i Sätrabrunn som skulle behöva utvecklas till en bygdegemenskap. Hur ska vi kunna lära känna nya människor när det inte inns något samlingsställe? Marie Hillbom Jag har vuxit upp i byn och kommer väl ihåg när det var riktig fart på brunnen, men nu känns det som att det gått lite utför för bygden, särskilt när affärerna försvunnit. Bo Andersson

Vi har visioner om en stor skidverksamhet med konstsnöspår i elljusspåret, som dessutom skulle kunna kopplas till brunnen och användas av dess gäster. Kurt Andersson Efter berättelserna från Marie, Kurt, Bo och Tord ick deltagarna på mötet diskutera vidare på temat anda och identitet. Nedan följer en kort sammanfattning av diskussionerna. I Sätrabrunn råder det enligt deltagarna en schysst stämning och mentaliteten beskrivs som enkel, glad, lättsam och positiv. Alla känner alla och man känner sig trygg i omgivningen. Tack vare skola och förskola samt ett aktivt idrottsliv skapas identitet och gemenskap i bygden. Hälsobrunnen står för en stor del av ortens identitet och är ett historiskt dragplåster och besöksmål. På grund av att brunnen tar emot många besökare främst under sommarhalvåret känner Sätrabrunnsborna att orten inte är så aktiv på vintern utan bara lever upp på sommaren. De evenemang som anordnas på brunnen lockar både den lokala befolkningen och turister, som exempel nämns midsommar irandet som är ett stort evenemang i regionen. Man misstänker att man är lite hemmablind, man ser inte det man har utan det man inte har. Kanske förlitar man sig idag för mycket på att brunnen ska anordna aktiviteter? En önskan kan iallafall utläsas hos befolkningen: att få ta del av brunnen mer och på nya sätt. Utanför brunnens värld anser Sätrabrunnsborna att det råder brister i sammanhållningen och att engagemanget är lågt för bygdens utveckling. Man menar att det inns idéer och tankar om framtiden men att det inte inns forum eller samarbeten som kan ta tag i frågorna. En sömning ort där ett ökat engagemang skulle kunna väcka mycket. En anledning till detta fenomen kan mycket väl vara att det saknas ett bygderåd eller en förening som driver arbetet. Som enskild förening eller sammanslutning är det svårt att nå ut och få invånarna att komma på de evenemang som anordnas. Styrkor och svagheter Under det första diskussionspasset avhandlades inte bara andan i bygden utan även vad som är Sätrabrunns främsta styrkor och vad som skulle kunna bli bättre. Varje grupp ick lista 5 aspekter för att besvara de två frågorna. I pausen röstade sedan alla deltagare på de viktigaste aspekterna genom att klistra på klistermärken på topplistorna. Utifrån denna omröstning har aspekterna sammanställts till två listor: SÄTRABRUNNS FRÄMSTA STYRKOR:. Skola och dagis ( poäng). Hälsobrunnen (0 poäng). Sätra IF och skidåkning ( poäng) 4. Företagande (5 poäng) 5. Utvecklingsmöjligheter (8 poäng) I Sätrabrunn listar man alltså Hedens skola och Sätrabrunns förskola som ortens främsta styrkor. Omröstning om Sätrabrunns främsta styrkor och vad som skulle kunna bli bättre. 4

I en liten lokal skola inns det genrellt bättre möjligheter till utrymme och uppmärksamhet för varje barn vilket skapar trygghet och gemenskap. Det ger också bättre möjligheter till en lugn och lärande arbetsmiljö då klassernas storlek hålls på en mer hanterbar nivå för läraren, i Hedens skola har varje årskurs cirka 5 elever. På grund av skolans läge mellan Sätrabrunn och Fläckebo åker en stor del av barnen skolskjuts. Förskolebarnen går däremot i Sätrabrunn. Tätt efter skola och dagis i omröstningen av Sätrabrunns styrkor kom hälsobrunnen. Ortsborna värderar den kulturhistoriska miljön som brunnnen utgör samtidigt som man tar del av livet på brunnen. Detta gör att servicebilden ser annorlunda ut för Sätrabrunn än för kommunens andra mindre orter då man har restaurang, pub, café, hantverksbutiker, badhus och Spaanläggning på orten. Dessutom används brunnen som mötesplast vid arrangemang som pubkvällar, musikkvällar, midsommar irande, nationaldags irande etc. En förening som uppskattas och förenar människor i Sätrabrunn är Sätra IF med fotboll och skidverksamhet. Det inns en hel del lokalt företagande i Sätrabrunn som tillsammans med brunnen och föreningslivet ger goda utvecklingsmöjligheter inför framtiden. Som tidigare beskrivits behöver styrkorna samordnas för att få ordentligt genomslag. Övriga styrkor som nämndes var bland annat närheten till andra städer, naturen och alla känner alla -mentaliteten. 5 FEM SAKER SOM SKULLE KUNNA BLI BÄTTRE:. Affär och dagligvaruhandel ( poäng). Säkrare genomfart och ler gång- och cykelvägar( poäng). Kommunikationerna (5 poäng) 4. Engagemanget för bygden, ett bygdecenter (4 poäng) 5. Sätrabrunn som postadress ( poäng) En av de största bristerna i Sätrabrunn enligt invånarna själva är avsaknaden av affär och dagligvaruhandel, service som tidigare funnits på orten. En negativ konsekvens av att det inte inns dagligvaruhandel i Sätrabrunn blir ett ökat bilberoende då man måste transportera sig med bil för att handla. Den andra stora svagheten berör tra iksituationen i samhället. Situationen i byn påverkas av den bristande kollektiva tra iken (punkt ) vilket ökar antalet resor med bil som varje dag passerar byn. Sätravägen som går rakt igenom orten upplevs som ett hinder som gör tra iksituationen otrygg. Många efterfrågar därför ler gång- och cykelvägar. Det pågår dock ett arbete inom Tra ikverket för att se över tra iksituationen i Sätrabrunn läs mer på sidan 7. Som på många andra ställen i kommunen är kommunikationerna till och från Sätrabrunn begränsade. Särskilt problematiskt blir situationen under helgerna då det bara går en buss åt vardera håll mellan Sala och Sätrabrunn. Situationen i Sätrabrunn är dessutom annorlunda jämfört med andra orten då många SPA- och konferensgäster besöker brunnen varje år. Situationen innebär att de lesta besökare kommer med bil vilket får konsekvenser inom området och i byn. En svaghet som lyftes även i diskussionerna om anda och identitet är det svaga engagemanget för bygden. Ett bygdecenter och bygderåd skulle kunna råda bot på detta. För att öka gemenskapskänslan och stärka ortens identitet fanns förslaget att Sätrabrunn borde ha en egen postadress, liknande Möklinta och Ransta. Sedan mötet i Sätrabrunn har en politiskt skrivelse kommit in som tar upp just detta. Det är idag oklart vad resultatet blir. Förutom dessa svagheter nämndes behovet av nytt boende av olika karaktär, bristen på mötesplatser, att idrotten behöver specialiseras, att sopstationen behöver städas upp, att det inns ett behov av en bensinstation och ökat underhåll av lekplatsen. Många av Sätrabrunns svagheter rör kommunikationer och tra iksituationen i orten.

Sammanfattande tankar om fortsatt utveckling Denna sammanfattning grundar sig i de tankar och idéer som kom in under dialogen i Sätrabrunn samt i tidigare diskussioner inom och mellan Sala kommun och andra aktörer. I beskrivningen görs ingen skillnad på kommunalt eller privat ansvarsområde utan rekommendationerna ska ses som generella och kan användas som stöd i allt utvecklingsarbete som berör Sätrabrunn. Stärk Sätrabrunns identitet och bygg vidare på styrkorna Sätrabrunn är en bygd med starka band bakåt i historien. De speciella natur- och vattenförhållandena har gett förutsättningarna för människor att bosätta sig i området och varit direkt avgörande för etableringen av hälsobrunnen Sätra Brunn. Människor har under århundraden uppsökt källorna för att försäkra sig om god hälsa, lycka, godhet och fruksamhet samt för att råda bot på skador och sjukdom. Förutom vattnets välgörande kraft har bygden under långt tid erbjudit sociala och kulturella mötesplatser bland annat i form av högtids irande, musikkvällar och cabaréer. Hälsobrunnen som identitetsskapare och de styrkor som inns i bygden bör ligga till grund även för den framtida utvecklingen av orten. Kan man använda sig av den etablerade identiteten inns goda möjligheter för det lokala näringslivet att utvecklas och nya arbetstillfällen kan skapas. Identitet är även något man med fördel kan använda sig av i marknadsföringen av Sätrabrunn som boendeort. Det pågår för närvarande ett utvecklingsarbete för brunnsområdet där bland annat ett syfte är att hitta nya attraktiva boenden. Detta kan bidra till en in lytning och ökad befolkning vilket påverkar ortens utveckling positivt då bland annat underlaget för service och kommunikationer ökar. Något att satsa på? Attraktivt boende i kulturmiljöbygd med stark identitet. Skapa större samarbete mellan ortsinvånarna och brunnen Samtidigt som Sätrabrunn har en stark och etablerad identitet inns det ett behov av bättre samspel mellan företaget Sätra Brunn och ortens invånare. Det inns ett tydligt beroendeförhållande mellan orten och brunnen som, hanterat på rätt sätt, skulle kunna bidra till en gemensam positivutveckling. Under stormötet framträdde en känsla av att Sätrabrunnborna i vissa lägen känner sig utanför livet på brunnen. Samtidigt misstänker man att man kan vara lite hemmablind. Det vore positivt för hela orten om nya samarbeten och forum kunde skapas där man kan mötas och anordna evenemang tillsammans. Tankar inns bland annat hos ortsinvånarna på att återuppta traditionen med cabaréer och revyer. I dessa lägen kan brunnen erbjuda historiska lokaler, kostymer och rekvisita samtidigt som ortsinvånarna bidrar med lokala amatörskådespelare och musiker. En annan idé var att använda brunnen som marknadsföringsplats för lokala företag, entreprenörer, turismidkare. Det är även viktigt att se ur brunnens perspektiv och behovet av att ortsinvånarna stödjer 6

verksamheten genom att nyttja servicen och utbudet som inns. Detta är bara några exempel på de utvecklingsmöjligheter som inns om man samordnar sina insatser och inte förlitar sig för mycket på att den andra parten ordnar det som behövs. Marknadsför Sätrabrunn som boendeort Identiteten och den speciella miljön skulle med fördel kunna användas i marknadsföringen av Sätrabrunn som boendeort. Pendlingsläget är bra och serviceutbudet unikt tack vare brunnens verksamhet. Det inns helt klart attraktioner i området som skulle kunna locka nya invånare. Det bedrivs även ett utvecklingsarbete inom hälsobrunnens verksamhet där man tittar på möjligheterna att bland annat bygga nya boenden i anslutning till brunnsområdet. Bilda en bygdeutvecklingsförening För att väcka den slumrande gemenskapen som beskrivits av ortsinvånarna skulle en bygdeutvecklingsförening eller byaråd kunna bildas. I ett sådant sammanhang kan man samla eldsjälar och de krafter och idéer som redan idag inns i bygden. Är man tydligt organiserad torde även samarbetet med brunnen underlättas då man som 7 tidigare beskrivit kan ta stöd i varandra och tillsammans marknadsföra och locka besökare till de evenemang som anordnas. En bygdeförening skulle även föra människor närmare varandra och bidra till ökad gemenskap i bygden. För att få en bred diskussion om ortens utveckling är det viktigt att involvera ungdomarna i detta arbete. Utveckla näringslivet och skapa nya arbetstillfällen I Sätrabrunn inns stora möjligheter att utveckla det lokala näringslivet. Kan man bättre utnyttja det kundunderlag som varje år besöker Sätra Brunn kan nya besöksmål och verksamheter skapas. Bland annat skulle nya rid-, vandrings- och cykelleder kunna skapas, lokalodlade produkter erbjudas, det lokala hantverket utvecklas samt kompletterande aktiviteter och äventyr erbjudas. Även i detta sammanhang skulle en samordning av krafterna underlätta arbetet. Ett gott exempel är Svartådalens bygdeutveckling där aktörer maknadsför sig tillsammans och delar på praktiska lösningar för till exempel fakturering och bokningssystem. Minska vägens barriäreffekt Genomfartstra iken som går på Sätravägen mellan Västerås och Norberg bidrar idag till att skapa en barriär i orten. Dessutom består tra iken av en hel del tung tra ik vilket innebär ytterligare risker. Framkomligheten längs med vägen är idag begränsad då gång- och cykelvägar endast är utbyggda efter vissa sträckor. Detta medför att många idag går och cyklar i vägrenen. Denna problematik har under 00 kartlagts av Tra ikverket som även tagit fram ett åtgärdsförslag med nya gång- och cykelvägdragningar. Huvuddragen i förslaget är att bygga en gång- och cykelbana utmed Sätravägens norra sida, som kan separeras från vägen med kantsten eller betongblock. Som alternativ anges dock att gång- och cykeltra ikanter kan hänvisas till Furuvägen istället. Tra ikverket anger i sin förstudie att utbyggnaden mellan Enebacksvägen och ortsnamnsskylten bör prioriteras. Ett samråd har skett med invånarna Cyklist längs med Sätravägen (källa: Tra ikverkets förstudie 866).

i Sätrabrunn och berörda myndigheter under första halvåret av 00 och efter länsstyrelsens beslut om miljöpåverkan fattar Tra ikverket beslut om åtgärd skall vidtas. Därefter upprättas bygghandlingar för projektets fullföljande. Samordna idrotten med andra föreningar Sätra IF har i dagsläget aktiviteter inom både fotboll, hockey och skidåkning. Tankar inns på att i framtiden fokusera satsningarna på skidåkningen och bland annat erbjuda ett konstsnöspår i Sätrabrunn. En förutsättning för att Sätrabrunn ska kunna bli centrum för skid idrott är att föreningen samordnar sig med andra sportföreningar i kommunen och diskutera om och hur man skulle kunna dela upp sportgrenarna mellan klubbarna. Med tanke på att många idrottsföreningar brottas med begränsade resurser borde det innas vinster med en samordning av insatserna, lokalerna och friluftsområdena. Arbeta vidare med Sätrabrunns fysiska struktur och centrum Idag består samhället Sätrabrunn av två större bebyggelsegrupper, en i form av brunnsområdet och en i form av bycentrumet vid Sätravägen/Gullvallavägen. Frågor som har dykt upp under arbetet med denna ortsanalys är: Klarar ett litet samhälle som Sätrabrunn att vara uppdelat i två delar? Kan man binda ihop områdena för att undvika tvåkärnigheten genom att förtäta längs Urban Hjärnes väg? Eller kan det vara så att den kulturhistorikt värdefulla miljön kräver ett visst respektavstånd till övrig bebyggelse? Den service som tidigare funnits i byn i form av dagligvaruhandel har försvunnit vilket har lämnat ett tomrum efter sig. Detta förhållande gör att det inte inns någon tydlig kärna i Sätrabrunn och ett framtida bytorg skulle behöva utredas vidare. En idé att ta med sig i arbetet är möjligheten att inrymma ler centrumfunktioner på själva brunnsområdet. Kan det skapas en kommersiell kärna med till exempel lanthandel med rätt känsla i brunnsmiljön? Denna service skulle då vara riktad både till brunnens gäster och de boende i Sätrabrunn. Hur kan man ta hjälp av varandra för att bredda utbudet? Vad händer nu? Denna ortsanalys ska ses som ett första steg i arbetet med att ta fram en ny översiktsplan för hela Sala kommun. Det inventeringsarbete och den beskrivning av Sätrabrunn som sammanställts här kommer i det framtida planeringsarbetet fungera som kunskapsunderlag och visa på vilka de viktigaste utvecklingsfrågorna är i bygden. Med hjälp av ortsanalysen kan politiker, tjänstemän och andra aktörer positionera sig och driva utvecklingsarbetet framåt. Kan vi tillsammans formulera rekommendationer inför framtiden kan vi komma längre än om var och en jobbar på sitt hörn. Självklart kan analysen även användas externt utanför kommunen i marknadsföringssyfte och som information om kommunen och Sätrabrunnbygden. När väl arbetet drar igång med Sala kommuns nya översiktsplan kommer vi återkomma till Sätrabrunn med dialoger, samarbeten och andra aktiviteter. Vi hoppas att alla som varit delaktiga i ortsanalysarbetet även fortsättningsvis vill arbeta med bygdens utveckling tillsammans med oss. På återseende! 8