SLOTTSVILLANS VERKSAMHETSPLAN 2015/2016 2016-01-06



Relevanta dokument
Slottsvillans pedagogiska inriktning Det utforskande barnet

Lokal Arbetsplan för Grönmåla

Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö

Arbetsplan förskolan Vällingklockan/Arken

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag

Lokal arbetsplan för förskolan Växthuset 2013/14

Granitens förskola, Munkebo förskola, S:ta Gertruds förskola och Tils paviljonger

Handlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013

Kvalitetsberättelse. Vår förskola/förskoleklass/fritidshem/skola Lokal arbetsplan för förskolan. Gäller för verksamhetsåret

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg

Verksamhetsplan för Årikets förskola

Lokal arbetssplan utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98/10

Verksamhetsplan- Systematiskt kvalitetsarbete- Romarebäckens förskola

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola

Inledning; Blåvingen har 19 barn i åldern 1-5 år. På avdelningen arbetar 3 pedagoger, 1 förskollärare och 2 barnskötare.

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Ugglan

Kumlasjöns förskola

Verksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015

Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016

Pinnhagens kvalitetsredovisning

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011

Verksamhetsplan för förskolan. Verksamhetsplan2015/16

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola

Arbetsplan Snäckans förskola 2008

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten

Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola

Underlag för arbete med kvalitetsindikatorn

Lokal arbetsplan Runskriftsgatan förskola 6 och 8

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

Köpings kommun. Läsår

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010 ALINGSÅS

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Storbrons Förskola

Arbetsplan för ÖSTERGÅRDEN Läsåret 2015/2016

Förskolan Mullvaden. Humlans Verksamhetsmål 2013

Borgeby Förskolas arbetsplan/utvecklingsplan

Verksamhetsplan. För syskonavdelningarna Humlan och Fjärilen

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2010/2011. Förskolan Solrosen ALINGSÅS

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Verksamhetens namn och inriktning: Ulvsättraförskola, Reggio Emilia inspirerad Namn på rektor/förskolechef: P-O Wigsén, Eva Ivarsson

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Mellangårdens förskola

Kvalitetsredovisning Förskolan Tallbacken, Tierps kommun. Verksamhetsåret

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Nykroppa Förskola. Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag

Arbetsplan för stora avdelningen, Förskolan Benjamin

Verksamhetsplanering, läsåret Trappgränds montessoriförskola

Kvalitetsredovisning 2010

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Junibacken. Plats för egen logga/bild

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Verksamhetsplan 2014 Förskolan Vindan

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN ULRIKEDAL

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014

Verksamhetsplan. Läsåret Förskolan Lillåsen

Minnesanteckningar vid besök på Dunderklumpens förskola i Teckomatorp

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Ängen Barn- och utbildningsförvaltningen

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen

Verksamhetsplan Uteförskolan Totte

Likabehandlingsplan 2015/2016

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Förskolan Mårbacka Barn- och utbildningsförvaltningen

Kvalitetsredovisning. Förskola. Uppgifter om enheten. User: krfag001, Printdate: :09 1

Lärande & utveckling.

Kvalitetsrapport läsåret 2012/2013

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken

Lokal handlingsplan. Förskolan Pärlan. Alla är olika och lika bra. utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010

KVALITETSRAPPORT HT 12 VT 13 BULLERBYNS FÖRSKOLA. Rauni Lundgren förskolechef

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2016

KVALITETSUTVECKLING. Normlösa förskola 2014/2015. Anna Ullén Alsander. förskolechef

Svensby forskole enhet avdelning Pyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Trollsländan

Kristinebergs förskoleområde Förskolorna Tallbacken och Stångeborg. Verksamhetsplan. Haren

Verksamhetsplan KÅSAN I UR OCH SKUR

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Blå

När barnen lämnar förskolan Vulkanen vill vi att de är rustade med : Mod och vilja - att se och förhålla sig till olikheter som en tillgång

Lokala arbetsplan

Kvalitetsredovisning läsåret Förskola: Björksta Avdelning: Gullvivan. Antal barn: 18. Antal pojkar:9 Antal flickor: 9

Systematisk verksamhetsplanering - utvärdering och åtgärder. Verksamhetsplan Västra Ängby förskola

Förskolan Pusslet Lokal Arbetsplan 2013/2014

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN

Verksamhetsplan. Förskola. Färggränd JÄRFÄLLA 08/ Gäller från

Borgens förskola. Verksamhetsplan

Köpings kommun. Arbetsplan förmånen. Läsår Christina Eriksson, Ingela Alm Puurunen, Karin Jacquet Senast ändrat

Postadress: Trosa kommun, Trosa Tel: Fax: E-post:

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING]

Verksamhetsplan. Fyren EkAlmens pedagogiska kompass

Blästad friförskolor 2010/11

Kvalitetsdokument

Förskolan Kornknarren. - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision

Trimsarvets förskola

Föräldramöte Arbetslaget ska beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten.

Förskolan Svalebogatan 52. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan för Gräfsnäs förskola Läsåret 2015/2016

Köpings kommun. Arbetsplan förmolnet. Läsår Sofia Osbeck, Tina Rosenholm, Rebecka Lundkvist Senast ändrat

L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Dungen

Transkript:

SLOTTSVILLANS VERKSAMHETSPLAN 2015/2016

Slottsvillans pedagogiska inriktning Det utforskande barnet Varje gång jag gör något som barnet kan göra själv tar jag bort möjligheten för barnet att lära sig lära Det är utvecklande för barnet att inte få färdiga lösningar. För oss är inte resultatet det viktigaste utan vägen dit. Detta är ett arbetssätt som genomsyrar hela dagen och som stärker barnets självkänsla. Vi arbetar utforskande genom att: ha barnens intressen som utgångspunkt i vårt pedagogiska arbete lyssna in och reflektera tillsammans med barnen och på så sätt få barnet att sätta ord på och bli medveten om sina egna och andras tankar ge barnen tid att undersöka, upptäcka och försöka klara av så mycket som möjligt på egen hand och tillsammans med andra barn pedagogen är medforskande och väcker barnens tankar för att kunna gå vidare i processen inspirera barnen att använda olika material och tekniker för att utveckla fantasin och kreativiteten

TRYGGHET Vi arbetar för att barnen ska känna trygghet genom att: förskolans mål och rutiner är väl förankrade och följs av samtliga pedagoger pedagogerna är lyhörda och flexibla i sitt möte med barnen och ser till varje barns behov alla barn har inskolning med första mötet i hemmet barnet får vänja sig vid rutiner, pedagoger och andra barn i gruppen under inskolningen tillsammans med föräldrarna pedagogerna tar ett gemensamt ansvar för avdelningens barn alla barn har en ansvarspedagog som har ansvar för barnets inskolning, föräldrasamtal, utvecklingssamtal IUP och dokumentation. Förskolläraren har ansvar för innehåll och utförande enligt Lpfö-98 reviderad 2010. barnen har bestämda platser vid lunchen barnen ska få rätt till arbetsro i sin aktivitet vi arbetar förebyggande mot våld och mobbning, arbetet genomsyrar hela dagen (se Likabehandlingsplan) samtala med barnen om känslor, vi arbetar med empatiträning och konflikthantering genom arbetsmaterialet Kloke och Alfons. vi använder oss av ett arbetsmaterial som heter Vilse där vi lär barnen hur de ska agera om de blir borttappade från gruppen. Vårt förhållningsätt är att föräldrar ska känna trygghet genom att vi: har ett positivt bemötande informerar om dagens händelser är tydliga i vår kommunikation reder ut eventuella missförstånd är lyhörda

FÖRSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN Alla barn och vuxna har rätt att bli accepterade som de är. Vi vill uppnå ett klimat där diskriminering, mobbning eller annan kränkande behandling inte förekommer genom att alla på förskolan ska motverka och förhindra att sådant beteende uppstår. Vi arbetar förebyggande genom att vi: uppmuntrar och berömmer gott beteende förstärker barnens positiva egenskaper arbetar med Kloke och Alfons (arbetsmaterial om empati och konflikthantering) regelbundet vid samlingar, lek och rollspel samtalar med barnen om att man har rätt att vara olika och bli accepterad för den man är pedagoger på förskolan tidigt och tydligt ska sätta stopp för knuffar, hårda ord och trakasserier Åtgärder vid rapport om misstänkt mobbning eller annan kränkande behandling: Samtal i personalgruppen om lämpliga åtgärder Samtal och uppföljningssamtal med föräldrarna till den utsatte och till den/de som mobbar/kränker Vid behov upprätta en handlingsplan

JÄMSTÄLLDHET Vi arbetar med jämställdhet genom att: alla i förskolan ska bemötas likadant utifrån ett jämställdhetsperspektiv barn ska mötas på ett sådant sätt att deras möjligheter att pröva och utveckla förmågor och inte begränsas av könsrollstänkande vi samtalar med barnen om värderingar och olikheter vi arbetar medvetet ur ett jämställdhetsperspektiv vid val av leksaker, böcker och annat material vi arbetar för ett gemensamt förhållningssätt till attityder och värderingar hos alla pedagoger på förskolan vi observerar leken och olika vardagssituationer ur ett jämställdhetsperspektiv vi höjer pedagogernas kompetens genom diskussioner och litteratur alla i förskolan ska bemötas utifrån sina behov och förutsättningar

DELAKTIGHET Vi arbetar för att föräldrar ska känna sig delaktiga genom att: bemöta föräldrar med öppenhet och respekt föräldrar är välkomna att delta i verksamheten efter överenskommelse med pedagogerna vi i mötet med föräldrar försöker hitta gemensamma lösningar vi har en öppen dialog med föräldrar där vi är lyhörda visa och förklara vad vi gör, hur vi gör och varför föräldrarna varje år genomför en kommunövergripande enkät där de utvärderar verksamheten föräldrarna utvärderar när deras slutar eller byter avdelning Föräldrar får insyn och delaktighet genom att: ha dagliga kontakter vid lämning och hämtning erbjuda inskolningssamtal och sedan utvecklingssamtal, en gång per läsår för barn i behov av stöd upprättas en handlingsplan som utvärderas regelbundet vi har informations- och föräldramöte vi ger information via Slottsbladet och avdelningsbrev vi har gårdsfest, Luciafirande vi vid behov har en arbetslördag, där vi hjälps åt att göra förbättringar i barnens miljö föräldrarna är med i verksamheten vid inskolning (vid intern inskolning sker det enbart med pedagoger) Vi arbetar för att barnen ska känna sig delaktiga genom att: ge utrymme för lek materialet är varierat och lättillgängligt lyssna på barnens önskemål pedagogerna på olika sätt inspirerar och uppmuntrar barnen till delaktighet dokumentation anslås på väggar där de kan reflektera över lärandet barnen får vara delaktiga i vardagliga sysslor barnen har sin egen portfolio där de kan se sitt eget lärande och reflektera över sin tid på förskolan

KUNSKAP/LÄRANDE/LEK Lärandet Vi tillvaratar vardagens händelser/lek och rutiner för att ge möjligheter för barnen att lära sig lära. Leken ger barnet möjlighet att utforska, stimulera/ bearbeta sitt lärande samt träna det sociala samspelet. Lärandet löper som en röd tråd och genomsyrar hela dagen genom att: vi erbjuder ett brett utbud av material för rollekar barnen lär sig av varandra genom interaktion vi strävar efter att ge barnen den tid de behöver och att vara tillåtande i läroprocessen/utforskandet vi ser varje barns förmåga, det stärker barnets positiva utveckling ge barnen utmaningar och inflytande som stimulerar och stödjer dem vidare till lusten att lära vi har kreativa och inspirerande miljöer som utvecklar lärandet vi är medforskande, nyfikna och observerade på HUR barnen gör för att ge dem verktyg så att dem utvecklas i sina lekar, tankar, teorier och frågor vi tittar på vad som händer mellan barnet och materialet vi synliggör barnens alster och bilder så de själva kan reflektera över sitt lärande vi följer barnens olika intressen och lägger vikten på läroprocessen och inte på det färdiga resultatet Portfolio Med portfolion utvecklar barnet sin förmåga att se sitt eget lärande genom att: barnet har sin egen portfolio med namn och fotografi vi samlar material där barnet har möjlighet att se sitt eget lärande och reflektera över sin tid på förskolan med stigande ålder bli mer delaktig i vad som sätts in i sin portfolio ge föräldrar insyn i barnets lärande vid samtal på förskolan

Språket Språket är en mycket viktig del i vår verksamhet och genomsyrar hela dagen. Vi arbetar med språket på många olika sätt t.ex. genom att: samtala med barnen och ge dem den tid de behöver pedagogerna använder ett rikt och nyanserat språk använda språk- och sångpåsar, bordssagor samt flanosagor där vi förstärker orden med rekvisita Kronans barn turas om att få en bokpåse med sig hem. De får välja ut en favoritbok som de sedan får presentera för gruppen vi har symboler och bokstavsbilder uppsatta på väggarna i lagom höjd för barnen leka med ord genom rim, ramsor, språklekar och att vi använder oss av Före Bornholmsmodellen för att främja den språkliga medvetenheten vi märker upp material. På så sätt lär sig barnen med tiden att känna igen ordbilden och få ett intresse för skriftspråket vi använder gemener och versaler på ett korrekt sätt vi använder teckenstöd framför allt med de yngre barnen barnen får höra minst en läst saga varje dag. Vi stannar upp och förklarar svårare ord alla barn har tillgång till böcker vi använder oss av matramsa barnen får presentera maten och därigenom lära sig vad allt som finns på bordet heter ha mungymnastik och blåsövningar samt olika språkljudsövningar Matematik Det matematiska tänkandet genomsyrar hela vår verksamhet både när vi är inne, ute och i skogen. Vi skapar och ger tillfällen för barnen att utveckla sitt matematiska tänkande genom att: barnen räknar varandra vid samlingen. Hur många är här? Hur många fattas? Vi använder oss bl. a. av barnens dockor, räknesnöre, klossar eller annat material för att visa konkret och skapa förståelse barnen dukar. Hur många glas behövs? Hur många tallrikar? barnen får hämta frukt. Hur många ska vi hämta? Hur många blir det om vi ska få en halv frukt var? barnen får möjlighet att experimentera med volym, mått m.m. sortera material efter färg, form, storlek o.s.v. vi har siffror, sifferbilder och mängdbilder uppsatta på avdelningarna använda räkneramsor och ramsräkna både fram- och baklänges

använder matematiska begrepp som t.ex. mycket-lite, högst-lägst, fullt-tomt, lång-kort, hälften-dubbelt, få-färre, minus-plus, delar (halv, fjärdedel m.m.) vi använder oss av utematematik t.ex. genom vår mattevägg på gården och uppdragskort på skogsutflykter de små barnen får ta med sig matteväska hem som de får undersöka och leka mattelek med sina föräldrar Naturvetenskap/Teknik/ Miljö Vi utmanar barnens utforskande inom naturvetenskap och teknik genom att: vi gör barnen uppmärksamma på årstidsväxlingarna barnen sår, vattnar, skördar och smakar barnen lär sig om djur och natur med hjälp av material från skogen barnen utforskar med skräpmaterial, naturmaterial och olika typer av konstruktionsmaterial som uppmuntrar till byggande vi genomför vattenexperiment där barnen kan utforska med olika material barnen får experimentera med luft barnen utforskar hävstångseffekten vi arbetar utifrån materialet Russinhissen och Teknikgrytan vi använder oss av hypoteser och reflektioner Vi vill att barnen ska lära sig att värna om miljön genom att: vi lär barnen att sortera (papper, kartong, matavfall) vi har en skräpplockarvecka på vårterminen vi pratar om hur vi vårdar vårt material vi ger möjlighet att förstå hur egna handlingar kan påverka miljön de äldsta barnen använder sig av arbetsmaterialet Kapten Reko där de får lära sig att minska matsvinnet