NR 167 FEBRUARI 2005 ÅRGÅNG 21

NR 167 FEBRUARI 2005 ÅRGÅNG 21

LEDAREN God Fortsättning på det nya året! God Fortsättning på det nya året som med allra största sannolikhet har nya utmaningar för oss alla. Jag tror nog att det drabbar oss alla att det varje år kommer överraskningar oavsett hur mycket man planerar. Vid Data3 s första styrelsemöte för året valdes Johnna Rydiander, från Coca- Cola, in som ny ledamot i styrelsen. Johnna har pryat som ledamot under hösten och tyckte att det var så roligt att vara med i styrelsen att hon accepterade en fortsättning. Jag vill hälsa Johnna mycket välkommen till styrelsen och dess arbete. I och med att detta fyllnadsval nu är klart finns det inga fler vakanser i styrelsen. Föreningens år startar med ett dag seminarium som handlar om Linux den 17 februari på van der Nootska Palatset i Stockholm. Mer om denna aktivitet finner ni på webben och på annan plats i detta Medlemsblad. Vi fortsätter, på det lokala planet, med en nyinsatt aktivitet den 26-27 april. Upplägget är att vi träffas på sen eftermiddag/kväll och att dagen efter genomföra ett seminarium. På det internationella planet har vi redan en inbjudan ute för Common US konferensen som går i mars. Nytt för i år är att vi planerar att genomföra en gemensam resa till Common Europe i juni till Scheveningen, Holland. Styrelsen har fattat ett beslut att lämna in en ansökan om att få arrangera Common Europes konferens år 2006. Data3 har aldrig tidigare arrangerat ett liknande arrangemang så varför vill vi ta på oss detta ansvar? Svaret är att vi vill ge er medlemmar en chans att kunna deltaga på en stor internationell iserieskonferens på hemmaplan, i Sverige. Vi anser också att vi har en lång erfarenhet av att arrangera stora konferenser och bedömer därför risken som liten att vi inte skall lyckas med detta uppdrag, om vi blir tilldelade uppgiften. Vi syns och hörs under året! Claes-Håkan Johansson chj@data3.se ordförande och ansvarig utgivare INNEHÅLL Nr 167 3 FEBRUARI 2005 Artiklar och föreningsnytt IBM AS/400-redaktionen 4 Chicago Rochester 6 Linux 8 1-Dags seminarie Linux 13 Etta högst upp på stegen 14 Data3 s medlemssidor 16 Lab Tour 18 Nya rutiner 19 Skål 22 Actual PTF`s 23 Nätet 25 IBM iseries Affärspartner 27 Medlemsförmåner 27 Viktig information 28 Aktuellt och notiser 29 Föreningsfakta 31 AKTIVITETS KALENDER Från Till Aktivitet 04-02-17 1-dags seminarium om Linux 05-03-13 / 05-03-17 Common Conference in Chicago 05-10-02 / 05-10-04 i5dagarna (High Five) Billingehus ANNONSÖRER www.ibs.se IBS Sverige AB sid 2,5,7 SOSY sid 24 www.sosy.dk Tyringekonsult AB sid 15 www.tyringe.com Swedish Print sid 26 www.swedprint.se SysTeam sid 20 www.systeam.se Strålfors Svenska AB sid 32 www.stralfors.se www.pdb.se Pdb sid 24 3

IBM INFORMERAR REDAKTIONEN Gott Nytt År! En betraktelse in i framtiden som börjar med en tillbakablick på 200... året då i5 tog över världen! Mikael Törneman IBM eserver i5, iseries och AS/400 Marknadschef Kontaktman för Data3 Tel 08-793 46 36 Elektronisk post: mikael.torneman@se.ibm.com I mångt och mycket har AS/400, iseries och i5 produktfamiljerna alltid varit före sin tid. Drivet av engagerade kunder och tekniska innovationer är det enda som man kan undra över är varför produktfamiljen inte har nära nog 100% marknadsandel. IBM Svenska AB 164 92 Stockholm Tel 08-793 10 00 Fax 08-793 12 34 IBM regionkontakt Syd: Olov Törnwall, 040-25 82 03 Väst: Jonas Vallin, 031-771 46 32 Mellan: Mikael Törneman, 08-793 46 36 Norr: Allan Gustavsson, 060-16 47 19 Information Internet IBM Sveriges hemsida: www.ibm.com/se IBM Infrastruktur www.ibm.com/e-business/se/ infrastructure IBM eserver iseries www.ibm.com/servers/se/ eserver/iseries Konsolidering allmänt www.ibm.com/solutions/ serverconsolidation IBM Evenemang www.ibm.com/se/news/ events Med hjälp av ett stort antal sammankopplade i5 servrar, teblad och inälvor från två älgar har vi lyckats titta in i framtiden och kan konstatera att det ser mycket intressant ut. Vad sägs om följande händelser som vi har funnit i vår tillbakablick på året 2005? Årets största i5 affär sker då Hewlett-Packard köper 500 servrar för sina interna rutiner.det var inget att tala om, de var helt enkelt bäst.. säger en icke namngiven Inköpschef I TV4 Sportens Kanon & Kalkon återfinns i5 som veckans Kanon under 35 av 52 veckor. Varför är något oklart men det påstås att servern är en utmärkt innebandymålvakt. i5 serverkunderna är marknadens mest nöjda. 200% anger att de är nöjda till 100%. i5 utnämns till världens bästa och mest intressanta serverplattform av Microsoft. Antalet medlemmar i Data3 växer lavinartad till följd av tillströmningen av nya serverkunder. Årets medlemsträff sker inför en fullsatt Globen i Stockholm. Bland gästtalarna finns Bill Gates och Steven Jobs. Britney Spears och ett lokalt kompband från IBM står för underhållningen. Tack vare försäljningssuccén vill fler och fler förknippas med i5. TV-serien Vänner återuppstår men handlar om fem vänner som arbetar i en serverhall. Serien läggs ned då ingenting händer i5 servrarna bara går och går utan avbrott. Senaste mode bland miljömedvetna kändisar är att köra en Toyota Prius med en i5 server i framsätet. Särskilt populärt är att låta servern sköta klimatkontrollen samt att ta med den på filmpremiärer. Oavsett om dessa spådomar slår in är vi på IBM i vilket fall som helst övertygade om att vi tillsammans med er i Data3 föreningen går ett mycket intressant och spännande 2005 till mötes! 4

DATA3 Detta är Chicago och Rochester,MN Inför Data3 s anslutningsresa till Common, försöker jag sätta mig in i vad som hänt i organisationen sedan vi sist var där i maj 2004. Vilka har blivit invalda i den nya styrelsen och vad är den nya styrelsens mål och prioriteringar samt strategi. Det är väl så att Data3 och Common har funnits ungefär lika länge och har väldigt snarlika mål. Organisatoriskt finns dock en markant skillnad. Common har betalda tjänstemän, så dom kan lägga ner betydligt mer tid på sina arrangemang, Allt arbete i Data3 är ideellt. Common är ju också en betydligt större organisation. Konferenserna som Common arrangerar drar ca 10 till 15 gånger fler deltagare. För Data3 och inte minst Common är det intressant att utbyta erfarenheter och tankar. Här en kort resumé från Commons senaste årsmöte. Som ny ordförande valdes Beverly Russel. Hon efterträdde Bob Boyson. Nyinvald blev bl.a Wayne Madde, som blev vice ordförande. Han är bl.a känt som en mycket populär föredragshållare, samt att han ger ut ett iseries Magazine. Commons uppdrag är Att vara en oberoende IT-användarförening, som erbjuder sina medlemmar kostnadseffektiva och kvalitativa produkter och tjänster såsom: * fostra ledare inom IT industrin * förmedla tekniska utbildningar såväl som utbildningar om applikationer och proffisionellt utvecklingsarbete * skapa nätverk bland IT människor * befrämja saklig info inom IT ämnen För att uppnå dessa mål skall Common fokusera på: Ledarskap: att uppfattas som en ledstjärna inom IT industrin och att fostra ledare bland Commons medlemmar Utbildning: öka relevans och värdet av Commons utbildningar Nätverkande: öka tillfällen för nätverksbyggande Befrämjande: etablera och utöka kunskapen av behoven inom IT industrin Organisation / tillväxt: etablera en positiv utveckling av medlemsantalet Finansiellt: Vara en kraftfull finansiell organisation och utveckla affärsmodeller som stöder målen för organisationen 11-18 (21) Mars 2005 Anmälan absolut senast 16 februari Maximerat till 20 deltagare Common Konferens i Chicago kombinerat med studieresa till IBM's centra för i5/iseries/as400, Rochester Mer info och anmälan på www.data3.se Commons arbetssätt för att uppnå dessa mål är: Ledarskap *utveckla kriterier som klart visar Commons ledarskap inom IT industrin (pågår) Utbildning * uppdatera den strategiska utbildningsplanen för att den även skall innehålla analysen av behovet av utbildning som nyligen har tagits fram. (pågår) * etablera endags seminarium. (Görs för första gången under 2005) * göra medlemsorienterade utbildnings program * öka utbytet av integrerade erbjudande mot heterogena teknologier. (USERblue i Chicago är första försöket) Nätverkande * öka kommunikationen med medlemmarna mellan konferenserna (tidningen Common Connect är ett första steg) * utveckla en medlemssite * utvärdera nuvarande online aktiviteter Befrämjande * återinföra Customer Advisory Counsil (genomförd / även i Europa) * genomföra en önskemåls process (pågår) Organisation / tillväxt * genomgång av organisationen som syftar till en önskad framtida organisationsstruktur(pågår) * utveckla affärsplaner som innefattar nödvändiga åtgärder för att möta målen Finansiellt * öka alla tillgängliga källor för ökat intäkt * utveckla nya intäktskällor 6

Studenten som utmanade Det har väl knappast undgått någon att Linux är ett operativsystem utvecklat av en finsk student vid namn Linus Torvald. Men vad var det som gjorde att det fick sådan genomslagskraft är mer märligt. Det som fick Linus Torvald att börja utveckla sitt eget operativsystem var att han skulle köpa en persondator, men att ett riktigt operativsystem såsom Unix var alldeles för dyrt. Visserligen fanns det i universitetskretsar en gratis Unixvariant som hette Mimix, men den var svårhanterlig. Bland annat var varje användare själv tvungen att skriva device-drivers varje gång en ny skärm eller liknande skulle anslutas. Det skulle bli för tidskrävande, ansåg unge Torvald som skrev ett inlägg på Mimix hemsida. Sedan satte han igång att skapa Linux. Inlägget sparas än i dag för sitt museala värde. Publicerat på Mimix hemsida 5 oktober 1991, Do you pine for the nice days of mimix-1.1, when men were men and wrote their own device drivers? Are you without a nice project and just dying to cut your teeth on a OS you can try to modify for your needs? Are you finding it frustrating when everything works on mimix? No more all- nighters to get a nifty program working? Then this post might be just for you :-) Det fanns även ett utbrett missnöje med Mimix. Det gjorde att Linus Torvald skrev ett program på sin nya persondator som innehöll två processer. Från början skrev den bara An respektive Bn. Sedan skrev Linus drivrutiner för tangentbord och serieport. Så småningom kunde han använda sina processer genom att ta in nyhetsbrev och presentera det på datorn. Hans program blev alltmer likt ett operativsystem. När han till slut bestämde sig för att utveckla ett, var det inte han själv som kom på namnet Linux, han var inte den publika typen helt enkelt. Själv använde han namnet Freax. Men mannen som Linus hyrde serverplats åt gillade inte Freax utan tog och kallade det för Linux. Ett ytterligare tecken på att något var på gång var när Linus beställde alla posixspecar som fanns att tillgå hos Mimix. Detta gjordes 3 juli 1991 och tre månader senare lades första varianten ut, den första som var tillräckligt stabil och kunde köras av andra än hackers. Strax efter lanseringen sågades Linux inte helt oväntad vid fotknölarna av en Tannenbaum i januari 1992 i en studenttidningsartikel. Han var en av dem som låg bakom Mimix, en Unix-kloning som de använde i 8

Bill Gates och lyckades Av Tore Hermansson & Hanna Brodda undervisningssyfte, som Torvald gnällt på. Han ansåg att i och med att Linux var gjord på en monolitisk kärna och att utvecklingen redan hunnit till micro-kernel-kärna så var det som att gå 20 år tillbaka i utvecklingen, eller som han uttryckte det: Det är som att ta ett färdigt program utvecklat i C och skriva om det i Basic. Han hade delvis rätt. Linux var inte på långa vägar färdigt. Det operativsystemet som utkom i oktober fungerade inte särskilt bra, men snabbt gjordes förbättringar och 5 januari 1992 släpptes version 0.12 som var den första versionen som var licensierad under GPL(Gnu general Public License). Sedan blev det många varianter och nätverkstöd utvecklades av flera personer som avlöste varandra och det tog närmare två år att få till något sånär stabilt. I slutet av år 1996 kom frågan om logga in i bilden. Några föreslog pingviner som slog in fönster, men Linus Torvald ansåg att det räckte med enbart en pingvin. Logon är gjord av Larry Ewing och kallas Tux. Hela tiden utvecklas Linux och nya användningsområden tas fram. I Japan har det högteknologiska företaget NTT Docomo valt Linux som operativsystem för deras nya mer avancerade 3G-mobiler som snart kommer ut på marknaden. NTT Docomo är en av världens största mobiloperatörer med sina 49 miljoner abonnenter. En av orsakerna till valet uppges vara att hålla kostnaderna nere. Linux konkurrerar i huvudsak med Windows och än så länge har Linux en större marknadsandel utanför Norden. Anledningen till detta kan bero på den tidigt stora spridningen av PC i Norden vilket gjorde att Windows snabbt fick ett starkt fäste. Linux finns förinstallerat i dag i cirka fem procent av de persondatorer som säljs världen över. Alltså är systemet mer än dubbelt så spritt som Apple som kommer med två procent av datorerna. Fortfarande domineras dock marknaden av Windows som är förinstallerade i de flesta apparater. Ett test i Svenska Dagbladet i december i fjol dömer ut Linux för privatpersoner, eller snarare för dataovana hemanvändare, annars får systemet mer än godkänt. De kommer fram till att för företag med supportande it-avdelning är systemet både säkrare och billigare än de både konkurrenterna Microsoft Windows och Unix. Eftersom Linux är betydligt mer resurssnålt än Windows innebär det dessutom att det går att ha på äldre datorer och att man inte behöver investera i nya maskiner. Källa: Bland annat Stockholm Linux User Groupe / Andreas Berglund 9

Säkerheten främst på Husqvarna Av Hanna Brodda Mer än 18 000 återförsäljare lägger sina beställningsorder genom Internet och de hanterar flera hundra samtidiga användare. För att det skulle bli säkert och effektivt valde Husqvarna operativsystemet Linux. Husqvarna är ett företag med lång historia, det startades redan 1689 med en vapensmedja. Sedan dess har det hänt en del och i dag har de ett brett sortiment av produkter för både hemmafixaren och de professionella användarna. Av totalt 2 200 anställda jobbar merparten på huvudkontoret i Husqvarna. Inom segmentet utomhusprodukter är Husqvarna ett av de världens största och finns i över hundra länder, med över 18 000 återförsäljare. Produkterna är motorsågar och andra utomhus-produkter för skog och trädgård. Med den enorma mängd återförsäljare krävdes en flexibel och säker beställningsgång. Det är också så att de flesta återförsäljare är mindre familjeföretag, utan tillgång till it-avdelning och specialiserad datakunskap. Därför behövdes också ett beställningssystem som skulle vara enkelt och kunna användas dygnet runt, eftersom många småföretag sköter inventering och beställning utanför kontorstid. Systemdesign och utveckling av beställningsapplikationen har gjorts av dataföretaget Pdb i Jönköping under ledning av Alf Evertsson. Den tekniska biten, systemdesign och utveckling av beställningsapplikationen, har skötts av dataföretaget Pdb i Jönköping under ledning av Alf Evertsson. De har också hållit i installationen och utbildningen av den tekniska personalen centralt. Tillsammans med projektledningen på Husqvarna kom de fram till vilken plattform som skulle användas. Valet föll på WebSphere i iseries miljö, med Linux för Internetåtkomst mot beställningssystemet. - Det är säkerheten som är orsak till att vi enades om Linux och iseries, bolaget ville höja säkerhetsnivån innan det hände något och då hittade vi bästa lösningen, säger Hans Kemmer som är ingenjör på Pdb och som arbetat tillsammans med Alf Evertsson på projektet. - Och förstås, Linux ger en bra prestanda till en bra ekonomi, säger han. Arbetet med Linux och iseries på Husqvarna har pågått i ungefär ett år och alla inblandade tycker det gått över förväntan. I dagsläget används systemet av 5000 aktiva användare med 500-600 samtidiga användare, men inom en snar framtid räknar de med att det kommer att kunna hantera samtliga återförsäljare. Slutligen valdes Linux för Internetpartitionen. Det skulle uppfylla ovanstående krav och samtidigt kunna hantera många ordrar samtidigt; det skickas in över 100 000 stycken orderrader i månaden - och till många olika orderssystem, för Husqvarna handlar det om 25 olika system världen över. - Stabiliteten var det som övertygade mig, vi behöver egentligen inte kunna ändra något i just den delen av applikationen, men den måste fungera utan avbrott, säger Lennart Dorthé, it-chef på Husqvarna. Linux-applikationen används som webinterface från Internet mot orderbeställningssystemet. Har den fungerat utan avbrott? - Ja, inget problem faktiskt. Rent ekonomiskt har det varit överraskande lyckat, berättar Lennart Dorthé. - Utvecklingskostnaderna var betalda direkt. Den här applikationen har lönat sig alldeles otroligt bra, säger han. Men krävdes inte en hel del utbildning? - Nej, överraskande nog. Vi trodde ju det i början, så vi satte upp ett call center för kunderna. Men det var ingen som ringde och frågade om något så vi lade ner det, säger Lennart Dorthé. Medvetet hade de då lagt ner en hel del jobb på utseendet av designen. En reklambyrå har jobbat med att få det användarvänligt och snyggt för att samma sida ska kunna användas i hela världen med olika varumärken. 10

Vitvarujätten väljer lillen Linux Av Hanna Brodda Det började i Italien med systemetutveckling i en iseries, som sedan spred det sig i bolagen över världen. Linux är bra för itjobbarna inom ett stort företag som vill dela på projekt och kunna jobba tillsammans på distans. - Vi använder det enbart inom systemutvecklingen, vilket är i underkant för det systemets möjligheter, säger Daniel Svanström, systemutvecklare på Electrolux IT. Electrolux är världens största tillverkare av hushållsmaskiner och utrustning för kök, rengöring samt skogs- och trädgårdsskötsel. Mer än 55 miljoner produkter, kylskåp, spisar, tvättmaskiner, dammsugare, motorsågar och gräsklippare, säljs varje år i över 150 länder under ledande varumärken som AEG, Electrolux, Zanussi, Frigidaire, Eureka och Husqvarna. Electrolux hade 2003 en omsättning på 124,1 miljarder kronor och 77 000 anställda. Många anställda utspridda över hela världen, med ett behov av att kunna samarbeta över nätet ledde fram till Linux-modellen. Med Linux medföljer ett versionshanteringssystem, CVS (Concurrent Versioning System), gratislicens som går att ladda ner från nätet. CVS tar hand om versionshanteringen och Daniel Svanström och hans kolleger kan hämta den senaste versionen av sina programsystem. När de har det senaste kan de jobba med filerna och när de är klara, skickas de tillbaka (checkar in) filerna i CVS igen. Filerna finns därefter tillgängliga för alla andra systemutvecklare som behöver ha dem. CVS innehåller också funktionalitet för att namnge en versionsuppsättning (annars blir bara versionerna applicerade på enstaka filer) samt att grena ut två separata spår av ett projekt. - I vårt fall så använder vi CVS som del av vår Javautveckling. Detta sker till den största delen i IBMs utvecklingsverktyg för WebSphere, säger Daniel Svanström. Verktygen baseras på en öppen standard som heter eclipse och eclipse innehåller som standard en modul för att koppla upp sig mot en CVS server. Därmed är också hela versionshanteringen integrerad med utvecklingsverktyget. Varför är inte Linux mer utbrett inom Electrolux? - Vi har nog inte riktigt kompetensen i huset, det är min gissning. Här har de valt att jobba med andra plattformar, berättar Daniel Svanström. IBM-gänget bakom installationerna Det här är konsulterna från IBMs håll som jobbat med Linux-installationer i båda projekten med Electrolux och Husqvarna. Här skriver Peter Nordström, andre man man själv om sitt arbete. För att ge våra kunder en smidig start har vi tagit fram ett fast pris på Linux installationer på iseries. I installationspaketet ingår hårdvarupartitionering och storleksanpassning av maskinen. Sedan installerar vi den Linux-produkt som kunden själv väljer det vill säga Red Hat, SUSE eller Turbo Linux där även Apache webbservern och samba filservern ingår. Vi som gör installationerna finns i grupperingen eserver Consulting på IBM. Vår huvudinriktning är bland annat Linuximplementeringar i iseries miljö. Användandet ökar I och med att vår plattform iseries kommer med starkare och flexiblare maskiner så kommer vi nog se fler Linux-installationer i framtiden. Vår erfarenhet efter de större projekten med Electrolux och Husqvarna är att vi fått lika stabila och underhållsfria virtuella Linux-maskiner som operativsystemet OS/400. 11

Det finns alternativ Av Hanna Brodda Hej, Simon Nordberg, teknisk konsult på Exsitec i Linköping, som jobbar med att sälja kommersiella Linux-versioner. Ska inte Linux vara gratis? - Jo, egentligen är det gratis, för gemene man, men företag behöver andra garantier. En kommersiell användning förutsätter support och uppdateringar för att det ska fungera och utvecklas effektivt. Vad är fördelarna med Linux? - Fördelarna för företag är många. Det är väldigt stabilt, snabbt och användbart för det mesta, i många avseenden betydligt bättre än konkurrenten Microsoft. Driftsäkrare kort och gott. Om du dessutom kopplar på en iseries förstärks fördelarna ytterligare. Till exempel att administrationsbiten centraliseras. Du kan dessutom köra flera Linux-partitioner som delar på en processor. Några nackdelar? - Jo, det finns alltid en viss inlärningskurva förstås, lite beroende på var du kommer ifrån. Många har suttit med Linux hemma och då går det förstås bra. Tidigare var det också ett sämre kommersiellt utbud, men det har blivit bättre. Det märks att IBM tror stenhårt på att Linux ska vara ett komplement eller helt kunna ersätta andra operativsystem. Hur jobbar ni på Exsitec? - Vi sprider kunskap om Linux och iseries, genom att hålla kurser och hjälpa företag att skapa den miljö som passar deras förutsättningar. Ofta brister systematiken även om företagen använder Linux, där kan vi hjälpa till. Vad tänker du om skaparen Linus Torvald? - Han var revolutionär på sin tid och har fått många att inse att det faktiskt finns alternativ på marknaden. Jag tycker han har gjort ett bra jobb, men i dag är det många som varit med och utvecklat Linux som också är värda uppmärksamhet. Har Du idéer och/eller önskemål på i5, hårdvara såväl som mjukvara, som Du vill att IBM skall göra? Ta då kontakt med Christer.Wecke@ibs.se Han är Data3's representant i Customer Advisory Counsil som kanaliserar IBM kunders önskemål till IBM. 12

DATA3 Här finns allt vad kan Du kan önska Dig få veta om LINUX! När? 17 februari 2005 Var? Van der Nootska Palatset, Stockholm Tema? Linux från övergripande introduktion till teknik hur att komma igång Öppen källkod är ett begrepp som kommit för att stanna. Mycket tack vare Linux. En idé från ett teknikfreak som ändrade spelreglerna på marknaden. Plattformen som från början bara intresserade de mest hängivna teknikerna är på god väg att bli en av de verkliga giganterna. En av två. Linux har tagit steget från lekstuga till seriös verksamhet. 08.30 Incheckning /samling kaffe Förmiddag 09.00 10.00 Red Hat - Marknad, trender varför Linux varför Redhat? 10.00 10.20 Scribona - Distributörens roll i den öppna världen och satsningen på Linux med klara färdiga lösningar 10.20 10.40 Paus - Fika 10.40 11.40 Novell - Bakgrund, varför köpte Novell Suse och hur se framtiden ut? 11.40 12.00 Linux användarförening 12.00 13.00 Lunch Eftermiddag 13.00 17.00 exsitec - Virtuella servrar, möjligheter för Linux Drift, underhåll och prestanda (backup, diskhantering, etc) Konfiguration av iseries och installation av Linux Grundtanken med eftermiddagen blir en kortare introduktion till koncepten, de olika sätten att gå till väga och vad som passar bäst för vilka tillfällen (Native Linux vs Linux på IXS/IXA). Driftsäkerhet och backuplösningar sätts särskilt i fokus, med olika strategier utifrån de möjligheter som erbjuds. Efter detta diskuteras diskhantering och de fördelar som finns mot traditionella Linuxlösningar. Sen sätter vi igång en partitionering och senare en installation av Linux. Beroende lite på hur lång tid det här tar kan det finnas tid för ytterligare demonstration av applikationer och visa på något exempel. I något mer strukturerad form: * Virtuella servrar, möjligheter för Linux * Drift, underhåll och prestanda (backup, diskhantering, etc) * Konfiguration av iseries och installation av Linux Kostnad Heldag: 2500:- Halvdag: 1300:- Ytterligare information www.data3.se 13

ARTIKEL Etta högst upp på stegen! Av Jörgen Erlandsson I föregående nummer av Data3 skrev vi en artikel om ESAB i Perstorp. Som första företag har detta företag blivit godkänt för översta trappsteget i Tulltrappan. Detta innebär att all import och export numera kan ske helt utan några hinder och att all rapportering till Tullverket sker summerat per land i efterhand. ESABs erfarenheter efter ett halvår är mycket positiva. I detta nummer kommer en uppföljning där vi tar upp vad det innebär för ett företag att bli kvalitetssäkrad. Servicetrappans fördelar. Under flera år har det talats om för-delarna med att klättra i tulltrappan - nu börjar vi se den fulla vidden i de möjlig-heter som detta innebär. Då Sverige för 10 år sen anslöt till EU förenklades vardagen kraftigt för alla de företag som exporterade varor till andra EUländer. I stället för att klarera all export före transportens avgång, kunde man istället rapportera all export en gång per månad i efterhand. Nu kan man via klättring i servicetrappan uppnå samma sak även vid export till andra länder. På importsidan, som ju mycket handlar om moms, tull och andra avgifter, är likheterna med handel inom EU mindre men inte mindre intressanta. Genom att flytta betalning av dessa import-avgifter från importtillfället till då varorna säljs eller förbrukas finns en stor potential till frigörande av kapital. Vad innebär det och hur går det till? Konceptet Servicetrappan bygger på att företag, genom att kvalitetssäkra sina tullrutiner, får ökad service och förenklad tullhantering. Tullverket certifierar företagen efter ett gemensamt projekt, vilket ger båda parter en enklare och mer effektiv hantering. Kvalitetssäkringen i sig innebär att Tullverket och det kvalitetssäkrande företaget tillsammans ser till att uppgifterna som lämnas av företaget är rätt från början. Vilket resulterar i att man som företag får en snabbare och smidigare gränspassage, lägre kostnader per dokument och minskad resursåtgång. Alla företag, oavsett storlek och bransch, som importerar eller exporterar (dvs. de som själva eller via ombud lämnar tulldeklarationer) kan genomgå en kvalitetssäkring och börja nyttja möjligheter. Hur gör man då för att komma upp på det trappsteg som behövs? Naturligtvis finns det krav från Tullverket för att delegera ett så stort förtroende som det ju handlar om. Nyckelord i detta sammanhang är Kvalitet och Spårbarhet. Tullen vill kunna göra revision närhelst de så önskar. Man måste därför visa att det affärssystem och det tulldeklara-tionssystem som används säker-ställer full spårbarhet, från den summe-rade deklara-tionen ner till alla dess delar. Det gäller från fakturorna från leverantör respektive till kund och omvänt. Vidare gäller att allt som importerats eller exporterats ska vara med på någon deklaration. Två viktiga delar. Det behövs två viktiga saker för att bli licensierad av Tullverket. Dels en applikation som säkerställer kvalitet och spårbarhet, dels ett projekt tillsamman med Tullen för att verifiera det förstnämnda. Applikation. Tyringekonsults tulldeklarationssystem TDS/Link har all erforderlig funktionalitet för kvalitetssäkring och uppfyller de av Tullverket ställda kraven. Det som be-höver göras är att etablera en inte-gration mellan affärssystemet och TDS/Link som säkerställer spårbarhet av informationen. Vi har dessutom redan utvecklat integrations-moduler med några av de vanligaste affärssystemen, dvs ASW och Movex. För dessa affärssystem kan vi erbjuda en totallösning. Även för övriga affärssystem finns det lösningar. Koncepten är de samma i samtliga fall. Projekt. Tillsam-mans med Tullverket skapas en rutin-beskriv-ning över totallösningen. Rutinerna gås igenom för att säkerställa att alla berörda personer omfattas av applikationen. Som en del av vår integrationslösning, som nämndes ovan, har vi en manual som används som stomme och som redan innehåller det mesta som behövs. Alla företag är ju lite speciella så därför behöver den till viss del anpassar till det som är företagsspecifikt. Men projektet förenklas kraftigt med det som redan är klart. Hur lång tid ett kvalitetssäkringsprojekt tar beror på vilka flöden man avser kvalitetssäkra (dvs. export, import eller båda). Vidare beror det på hur mycket resurser, egna eller inhyrda, företaget satsar för att driva kvalitetssäkringen. Tullverket har som mål att inom en månad efter en förfrågan om kvalitetssäkring, starta upp det kostnadsfria samarbetet som leder fram till kvalitetssäkring och därmed inplacering i Servicetrappan. Tullverket beskriver trappstegen såhär (se http://www.tullverket.se/se/foretag/servicetrappan) Steg 1 Steg ett motsvarar dagens tullhantering med sedvanliga varuoch dokumentkontroller. Här placeras icke kvalitetssäkrade företag som inte har något av Tullverkets tillstånd, till exempel kredittillstånd eller hemtagningstillstånd. 14

Steg 2 På steg två placeras icke kvalitetssäkrade företag som har ett eller flera tillstånd hos Tullverket. I övrigt gäller samma sak som för företag på steg ett, nämligen att tullhanteringen kommer att fungera som tidigare. Steg 3 På steg tre hamnar företaget efter att minst en tullrutin har kvalitetssäkrats. För att hamna på steg tre krävs ett aktivt agerande från företagets sida, genom att det lämnar in en ansökan om uppflyttning i Servicetrappan. Företaget möjlighet att fritt välja vilken eller vilka tullrutiner de vill kvalitetssäkra. När kvalitetssäkringen är klar kommer det endast att vidtas åtgärder i det varuflöde som inte är kvalitetssäkrat. Tullen ska med andra ord inte behöva kontrollera det kvalitetssäkrade godset och det kan ske en smidig gränspassage. Steg 4 På steg fyra finns företag som har kvalitetssäkrat alla sina förekommande tullrutiner. Tullverket och företaget går tillsammans igenom tullrutinerna för att skapa en unik tullhantering för företaget. Företaget får ett närmast totalt ostört godsflöde. Steg 5 Steg fem blir aktuellt för företag som har en spårbarhet på artikelnivå i sina system. Vi på Tyringekonsult har en god relation till Tullverket och har genomgått utbildning för att få kompetensen att leda och planera företags projekt för att bli kvalitetssäkrade mot Tullverket. Är ni intresserade av att börja nyttja dessa möjligheter till förenklingar och därmed besparingar, tveka inte utan kontakta oss på Tyringekonsult så kan vi tillsammans komma fram till vad det skulle innebära för Ert företag. Ring 0451-51400 och fråga efter någon i logistikteamet, eller maila undertecknad eller Kristina.Nilsson@Tyringe.COM Produktansvarig för Tyringes TDS/Link Jörgen Erlandsson Jorgen.Erlandsson@Tyringe.COM Tyringekonsult AB är ett kunskapsföretag som har inriktat sig på integration och lösningar inom EDI och annan Elektronisk affärskommunikation. Företaget grundades redan 1978 och har sedan dess etablerat sig inom Sveriges ledeande leverantörer av EDI-system på AS/400- marknaden.tyringe har utvecklat lösningar för samtliga brancher och skräddarsyr gärna lösningar som täcker behoven för just Ditt företag. TDS/link är produkten från Tyringe som uppfyller alla krav för elektronisk tullhantering. Första versionen av TDS/link lanserades 1992, då tullverket startade upp med elektronisk hantering. Produkten har följt utvecklingen och används av såväl importerande/exporterande företag som speditörer. Vill Ni också berätta om Ert företag och vad Ni har gjort? Hör då av Er till redaktionen@data3.se 15