EMPIRI DEL 1: MÅLSÄTTNINGAR MED SAMVERKAN...20

Sammanfattning Samverkan organisationer emellan blir idag allt viktigare. Speciellt vanligt är det inom offentlig sektor, där det finns ett behov av att koordinera komplexa mänskliga tjänster. Genom samverkan kan medborgarnyttan ökas och en kostnadseffektivare tjänsteproduktion uppstå. I Norrköping bedrivs idag ett samverkansprojekt, Bokvar.nu, med uppgift att finna en modell för nätverksförvaltning med syfte att förebygga avhysningar (vräkningar) samt bidra till en ökad välfärd för utsatta människor i kommunen. I projektet ingår Hyresbostäder i Norrköping AB, Kronofogdemyndigheten samt Norrköpings kommun. Det är detta projekt som genom en fallstudie har studerats i denna rapport. Syftet med rapporten är att, för projektet Bokvar.nu i Norrköping, klargöra vilka motiv och förutsättningar som finns för att samverka, samt att utreda vad som behövs för att samverkan långsiktigt ska kunna permanentas. Rapporten beskriver viktiga förutsättningar som finns för samverkan, såsom gemensamma målsättningar, vilket ledarskap som finns idag och behövs för framtiden, samt hur lagar och regler påverkar samverkan. Sekretess mellan myndigheter är ett återkommande problem och det finns förbättringsmöjligheter inom dokumentation, uppföljning och informationsflöde. Bland annat efterfrågar de deltagande organisationerna möjligheten att snabbt kunna skapa sig en helhetsbild av klientens situation. De anser därför att ett gemensamt IT-system skulle kunna effektivisera arbetet. Det sociala kapital, som har byggts upp genom att samverka i nätverk med andra, stärker engagemanget och bidrar till ökad reciprocitet mellan organisationerna. På det viset uppstår tillgång till bättre verktyg, i form av kompetens och fler resurser, för att hantera komplexa frågor knutna till hemlöshet. Samtliga organisationer drivs av en gemensam vision om att gemensamt kunna arbeta mot hemlöshet, vilket är den kanske viktigaste sammanhållaren. Därutöver finns mindre ekonomiska vinster för organisationerna. De största vinnarna genom samverkan är dock, enligt organisationerna själva, klienterna som får hjälp och även samhället i stort, då en avhysning leder till stora kostnader och lidande. Rapporten avslutas med en sammanfattning av de åtgärder som kan stärka projektet långsiktigt. Förutom att bibehålla det sociala nätverket och att sprida information om projektet är det viktigt att befästa samverkan genom att bygga strukturkapital såsom specificerade roller inom organisationerna och att utreda möjligheterna för ett gemensamt ärendehanteringssystem. Genom dessa åtgärder minskar personbundenheten i samverkan och det finns möjlighet att fortsätta även om personal byts ut. Ärendehanteringssystemet förbättrar möjligheterna till dokumentation och uppföljning samt gör det enklare att koordinera verksamhet och att utbyta större mängder av information. i

Innehållsförteckning 1 INLEDNING...1 1.1 BAKGRUND...1 1.2 SYFTE...2 1.3 FRÅGESTÄLLNINGAR...2 1.4 AVGRÄNSNINGAR...2 1.5 DISPOSITION...3 1.6 BOKVAR.NU...4 1.7 BEGREPPET SAMVERKAN...5 1.8 SAMVERKAN SOM FORSKNINGSOMRÅDE...5 1.8.1 Faktorer som påverkar samverkan...5 1.8.2 Anledningar till samverkan...7 2 METOD...8 2.1 ÖVERSIKT AV ARBETSGÅNGEN...8 2.2 FORSKNINGSANSATS...9 2.2.1 Vetenskapliga förhållningssätt...9 2.2.2 Kvantitativ eller kvalitativ metod...9 2.2.3 Typer av undersökningar...10 2.2.4 Undersökningens upplägg...10 2.3 LITTERATURSTUDIEN...11 2.3.1 Relationen mellan teori och empiri...11 2.4 METODER FÖR DATAINSAMLING...12 2.4.1 Enkäter...12 2.4.2 Intervju...12 2.5 KVALITET PÅ INFORMATION...13 3 REFERENSRAM...15 3.1 IMAGINÄRA ORGANISATIONER...15 3.2 SOCIALT KAPITAL...17 4 EMPIRI DEL 1: MÅLSÄTTNINGAR MED SAMVERKAN...20 4.1 MÅL MED SAMVERKAN...20 4.2 FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR PROJEKTET...21 4.3 STYRTAL FÖR UPPFÖLJNING...22 4.4 STRATEGISKA ÅTGÄRDER...23 5 EMPIRI DEL 2: FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR SAMVERKAN...25 5.1 INTERORGANISATORISK SAMVERKAN...25 5.2 LAGAR OCH REGLER...26 5.3 ARBETSMODELLEN...26 5.4 UPPFÖLJNING OCH KVALITETSSÄKRING...27 5.5 INNOVATIONSGRAD SYNEN PÅ IT...27 6 EMPIRI DEL 3: EFFEKTER AV SAMVERKAN...29 7 ANALYS OCH DISKUSSION...31 7.1 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ATT SAMVERKA...31 7.2 VARFÖR SAMVERKAR ORGANISATIONERNA?...34 7.3 PROJEKTETS STYRKOR OCH SVAGHETER...37 ii

8 SLUTSATSER...38 8.1 FÖRUTSÄTTNINGAR IDAG OCH FRAMÅT...38 8.2 MOTIV TILL SAMVERKAN...40 9 AVSLUTANDE REFLEKTIONER...42 9.1 FRAMTIDA ARBETEN...42 REFERENSLISTA...44 iii

Figurförteckning FIGUR 1. RAPPORTENS KAPITELINDELNING...3 FIGUR 2. ÖVERSIKTSBILD AV ARBETSGÅNGEN....8 FIGUR 3. FRÅGA 33: VAD HINDRAR SAMVERKAN MELLAN MYNDIGHETER I DAGENS LÄGE?...25 FIGUR 4. FRÅGA 39: HAR ANVÄNDANDET AV IT FÅTT NÅGRA AV FÖLJANDE EFFEKTER...28 Tabellförteckning TABELL 1. MÅL MED PROJEKTET...20 TABELL 2. FRAMGÅNGSFAKTORER...21 TABELL 3. STYRTAL FÖR UPPFÖLJNING...22 TABELL 4. STRATEGISKA ÅTGÄRDER...23 TABELL 5. FRÅGA 10: VILKA HJÄLPMEDEL STÖDJER DU DIG AV I DITT DAGLIGA ARBETE?...26 TABELL 6. FRÅGA 11: HUR INSATT ÄR DU I DE LAGAR SOM ANVÄNDS IDAG?...26 TABELL 7. FRÅGA 37: ANVÄNDER DU IT IDAG FÖR...27 TABELL 8. EFFEKTER AV SAMVERKAN...29 TABELL 9. PROJEKTETS STYRKOR OCH SVAGHETER....37 Bilageförteckning BILAGA 1. SAMMANSTÄLLNING AV ENKÄTUNDERSÖKNING... BILAGA 2. FRÅGOR TILL FOKUSGRUPPSINTERVJU... BILAGA 3. PROCESSMODELL FÖR NORRKÖPINGS KOMMUN I BOKVAR.NU... iv

1 Inledning Detta inledande kapitel ger en introduktion till arbetet. Bakgrunden beskrivs och rapportens syfte, frågeställningar och fortsatta disposition presenteras. 1.1 Bakgrund Idag anses samverkan mellan organisationer vara allt viktigare. Gränserna för organisationer förändras och nya samverkansformer skapas genom nätverk som ständigt anpassas till förändringar och nya krav från omvärlden. (Vimarlund i Nilsson & Olve, 2006) Enligt Denvall och Jacobson (1998) är denna tendens global och kännetecknas av att vi rör oss bort från klassiska hierarkiska strukturer som varit kännetecknande för stora myndigheter och divisionaliserade koncerner. Denvall och Jacobson (1998) refererar till Alter och Hage som förklarar fenomenet genom att ny teknologi och kunskap leder till förändring av befintlig verksamhet och en accelererad grad av differentiering och modernisering. Denna allt större specialisering gör organisationerna mer beroende av varandra i och med att ett integrationsbehov uppstår. Integrationen sker då i form av samverkan. Ofta sker detta i ett förtroendefullt klimat tack vare den gemensamma insikten om växande svårigheter för organisationerna att överleva i ett allt snabbare föränderligt samhälle. (ibid., s.135) Speciellt inom offentlig sektor där organisationsgränserna tidigare varit påtagliga har samverkan blivit vanlig. (Denvall & Jacobson, 1998) Danermark och Kullberg (1999) menar att samverkan mellan myndigheter har funnits i större eller mindre utsträckning så länge välfärdsstaten har funnits. Det nya är att samverkan inte längre är ett alternativ i syfte att förbättra effektiviteten i verksamheten. Istället är det en förutsättning för att aktörerna överhuvudtaget skall kunna utföra sina åtaganden. (ibid.) Bland annat finns det ett ökat behov att koordinera komplexa mänskliga tjänster. Respektive myndighet har tidigare i stort sett endast arbetat med det som den varit ämnad för, vilket i vissa fall inte varit tillräckligt. Ibland har gränsdragningen inte heller varit tillräckligt tydlig för att säga vilken vårdgivare som har skyldighet att svara för att en människa får vård. (Denvall & Jacobson, 1998) Staten försöker stimulera samordnad tjänsteproduktion mellan olika aktörer genom att det i lagar och riktlinjer finns anvisningar om att myndigheter bör samverka med varandra (ibid.). Regeringskansliet (2007) har utifrån tidigare erfarenheter från samverkansprojekt dragit slutsatserna att samverkan vid tillhandahållande av tjänster kan leda till ökad nytta för medborgare och företag och en kostnadseffektivare tjänsteproduktion. (ibid., s.3). Regeringen ser därför samverkan mellan myndigheter som ett kostnadseffektivt sätt att upprätthålla service. Bland annat har de genom lagen om samtjänst via medborgarkontor öppnat upp för statliga myndigheter, kommuner och landsting att ingå avtal med varandra om att lämna upplysningar, råd och hjälp till enskilda för varandras räkning. Även enklare förvaltningsärenden kan handläggas, men då det kommer till myndighetsutövande omfattar lagen bara vissa uppräknade områden. (ibid.) Ett område som ofta beror på många och sammansatta problem är hemlöshet. I och med detta krävs samordnade insatser från flera organisationer för att hemlösheten effektivt ska kunna motverkas. I regeringens strategi för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden ingår bland annat målet att: Alla ska vara garanterade tak över huvudet och erbjudas fortsatta samordnade insatser utifrån individuella behov. (Socialstyrelsen, 2007, s.19) Socialstyrelsen fick 2002 i uppdrag av regeringen att under en treårsperiod leda utvecklingsarbete för att finna metoder för att långsiktigt komma till rätta med problem kopplade till hemlöshet (Socialstyrelsen, 2006). Bland annat gavs stöd till lokala 1

verksamheter och till kartläggning av hemlöshet. Kartläggningen visade att ca 17800 personer var hemlösa och den konstaterade även att minst 1000 barn varje år är med om att vräkas från sina hem. (Socialstyrelsen, 2007) Ett av de projekt som fick medel från socialstyrelsen var Uppsökarna i Norrköping som genom ett offensivt förhållningssätt skulle minska antalet avhysningar (vräkningar) genom uppsökande verksamhet gentemot personer som drabbats av hyresskulder eller var störande i sitt boende. Detta projekt har fått en fortsättning då deltagande organisationer i dagsläget driver ett samverkansprojekt, Bokvar.nu, med uppgift att finna en modell för nätverksförvaltning inom flera offentliga förvaltningar med syfte att förebygga avhysningar samt att bidra till ökad välfärd för utsatta människor i kommunen. Det är detta projekt som genom en fallstudie (se avsnitt 2.2.4) har studerats i denna rapport. Huvudaktörerna inom projektet är Hyresbostäder i Norrköping AB, Norrköpings kommun samt Kronofogdemyndigheten. 1.2 Syfte Syftet med rapporten är att, för projektet Bokvar.nu i Norrköping, klargöra vilka motiv och förutsättningar som finns för att samverka, samt att utreda vad som behövs för att samverkan långsiktigt ska kunna permanentas. 1.3 Frågeställningar För att precisera syftet har följande frågor tagits fram: 1. Hur ser förutsättningarna ut för samverkan? 2. Vad behövs för att samverkan långsiktigt ska permanentas? 3. Vilka effekter kan identifieras av samverkan? 4. Varför samverkar organisationerna i projektet? 1.4 Avgränsningar Sekretessen mellan myndigheter har till stor del medvetet förbisetts i denna rapport. I sekretesslagen står det bland annat att uppgifter som är skyddade av sekretess hos en myndighet inte får röjas för annan myndighet utom då det sker på sätt som anges i lagen. Ett exempel på när det är tillåtet att lämna skyddad information är när det är nödvändigt för att den utelämnande myndigheten ska kunna fullgöra sin verksamhet. Ett muntligt eller skriftligt medgivande kan helt eller delvis lyfta sekretessen. Då organisationerna i projektet själva är osäkra på vilka regler som gäller angående sekretess är de försiktiga och tar in medgivanden från de individer som erbjuds hjälp. Rapporten kommer därför inte att gå in på djupet i juridiska resonemang gällande sekretesslagen, utan nöjer sig här med att konstatera att området är invecklat med gällande lagstiftning. Effekter av samverkan kommer i denna rapport att beskrivas i kvalitativa ordalag. Detta eftersom att det är svårt att kvantifiera förändringar i exempelvis samhällsnytta, medborgarnytta samt konsekvenser för företag och myndigheter. 2

1.5 Disposition För att underlätta för att hitta i rapporten presenteras i figur 1 nedan en kortare beskrivning av rapportens olika delar. Kapitel 1: Inledning Kapitel 2: Metod Kapitel 3: Referensram Kapitel 4: Empiri del 1: Målsättningar med samverkan Introducerar läsaren till bakgrunden och syftet med undersökningen. Beskriver vilka metoder och vilka forskningsansatser som har legat till grund för arbetet. Presenterar relevanta teorier som är ligger till grund för analysen. Visar vilka målsättningar som finns med projektet, hur organisationerna ska uppfylla dessa och hur detta ska följas upp. Kapitel 5: Empiri del 2: Förutsättningar för samverkan Beskriver de förhållanden som råder inom projektet i form av förutsättningar för samverkan. Kapitel 6: Empiri del 3: Effekter av samverkan Kapitel 7: Analys och Diskussion Kapitel 8: Slutsatser Kapitel 9: Avslutande reflektioner Presenterar identifierade effekter som organisationerna fått ut av att samverka. Analyserar och diskuterar presenterad empiri utifrån de teorier som tagits upp i rapporten. Presenterar rapportens slutsatser och sammanfattar de åtgärder som har identifierats för en långsiktig samverkan. Reflekterar över resultat och felkällor. Skildrar även hur rapporten står sig i förhållande till den forskning som finns och vilka områden som är värda att utreda vidare. Figur 1. Rapportens kapitelindelning. Rapportens empiri är uppdelad i tre kapitel, som var för sig bygger på varsin enkät eller fokusgruppsintervju. Denna uppdelning har gjorts då varje enkät eller intervju har haft olika utredningssyften. Grovt sett finns det kopplingar till de frågeställningar som presenteras i inledningen genom att empirin presenteras i ungefär samma ordning. Det finns dock överlapp mellan empiriavsnitten och vissa avsnitt kan ligga till grund för svar på flera frågeställningar. 3

1.6 Bokvar.nu Projektet Bokvar.nu motiveras av att överskuldsättning och hemlöshet har negativa konsekvenser för såväl enskilda människor som samhället i stort. Exempel på problemområden är fysisk, psykisk och ekonomisk ohälsa, missbruksproblematik etc. Med ekonomisk ohälsa syftar de inom projektet i huvudsak till individer som inte klarar av att sköta sin ekonomi, lever över sina tillgångar eller felprioriterar sina räkningar så att hyran blir lidande. Många problem som människor inom ramen för projektet dras med är komplicerade och kan bestå av olika delar, vilket innebär att socialtjänsten inte självständigt kan hantera dessa frågor utan måste förlita sig på kontakter med många inblandade myndigheter. För de som har hamnat i en svår situation är det lätt att bli passiv och inte själv ta alla nödvändiga kontakter. Det är även svårt att känna till vilka möjligheter som finns. (Bokvar.nu, 2007) Många känner också en misstro mot att söka sig till myndigheter för att få stöd. (Socialstyrelsen, 2007) Inom projektet berättar deltagarna att det tidigare fanns en annan typ av helhetssyn som kanske fortfarande finns på mindre orter där alla känner alla. I Norrköping är det mer anonymt och klienter riskerar att tappas bort mellan myndigheterna. Projektet har kommit till för att det behövs förbindelser mellan förvaltningarna. Detta illustreras gärna i projektet som behovet av hängrännor som leder till stuprören, vilket är de allt mer specialiserade förvaltningarna. Tanken är att projektet ska få myndigheter att utgå från den avhysningshotades livssituation som helhet, erbjuda kombinationsinsatser och aktivt ge stöd och service. För detta arbete har organisationerna i projektet tagit fram en arbetsmodell för uppsökande verksamhet. För den avhysningshotade kan insatsen leda till att de antingen får bo kvar, får byta bostad, lämnar bostaden frivilligt eller, i värsta fall, att de blir avhysta från bostaden. (Bokvar.nu, 2007) Strategin är att i ett så tidigt skede som möjligt tillsammans med samverkansaktörer, besöka och erbjuda kombinationsinsatser för att snabbt lösa skulden, samt verka för ett hållbart boende. (ibid.) Just att agera tidigt och samverka över organisationsgränser har enligt socialstyrelsen varit framgångsfaktorer för de projekt som haft som avsikt att förhindra vräkningar. (Socialstyrelsen, 2007) Norrköpings kommun deltar i projektet i huvudsak genom bostadssamordningen, men även genom försörjningsstödskontoret och socialkontoret. Bostadssamordningen ansvarar för bostadssociala frågor inom Norrköpings kommun. Idén med detta är att samordna kommunens resurser och att samverka med externa myndigheter, företag och organisationer på ett effektivt sätt. Bostadssamordningen fungerar i projektet som en opartisk förmedlare som jobbar för att hjälpa den avhysningshotade med diverse kontakter och har bevakning på ärenden där deras stöd behövs. Två personer arbetar idag aktivt med uppsökande arbete av personer som underlåtit att betala hyra. Hyresbostäder i Norrköping AB (Hyresbostäder) är ett allmännyttigt bostadsföretag med ungefär 10 000 lägenheter i Norrköping. (Bokvar.nu, 2007) I projektet ingår till att börja med två av sjutton områden, vilket motsvarar runt 500 lägenheter. Dessa områden har valts ut p.g.a. en relativt hög frekvens av avhysningar. Projektet har efter en inkörningsperiod, där en arbetsmodell tagits fram, utökats till att innefatta ytterligare två områden och därmed totalt runt 1700 lägenheter. Hyresbostäders roll i projektet har att göra med att de inte på egen hand kan lösa de, ofta bakomliggande, problem som ligger till grund till att hyresgäster underlåter att betala sin hyra. Det är därför viktigt för dem att skapa ett bra samarbete med myndigheter som kan bidra med uppgifter samt stödjande arbete runt de avhysningshotade. 4

Kronofogdemyndigheten (Kronofogden) har som huvuduppgift att fastställa och driva in fordringar. Arbetet inom myndigheten är till stor del noggrant reglerat av lagar och bestämmelser. Deltagandet i projektet syftar till att arbeta förebyggande och rehabiliterande för att undvika överskuldsättning och evighetsgäldenärer. Vidare förser Kronofogden de övriga med ekonomisk information som är nödvändig exempelvis för att kunna upprätta en hållbar avbetalningsplan. Projektet styrs idag genom en styrgrupp med representanter från de medverkande organisationerna. Formellt har Hyresbostäder projektledarrollen medan de övriga fungerar som projektsamordnare. Vidare finns en arbetsgrupp som utför mycket av det underliggande arbetet i projektet. 1.7 Begreppet samverkan Samverkan innebär till skillnad från det snarlika ordet samarbete något mer än bara ett tillfälligt möte, en kommunikation eller interaktion. Samverkan sker när en fastare relation har etablerats mellan minst två parter. Relationen har en varaktighet, en viss grad av formalisering och deltagarna har någon form av överenskommet syfte. Samarbete är en mer övergripande term som allmänt stödjer verksamhet utan konkreta mål. (Denvall & Jacobson, 1998) Danermark (2000, s.15) definierar samverkan som: medvetna målinriktade handlingar som utförs tillsammans med andra i en klart avgränsad grupp avseende ett definierat problem och syfte. Denna rapport gör alltså skillnad mellan begreppen samarbete och samverkan för att visa att det i samverkansfallet är fråga om en fastare förbindelse mellan olika parter med ett utryckt mål, till skillnad från sporadiska kontakter. Samverkan är när vi tillsammans med andra arbetar mot ett gemensamt mål. Samarbete är det som vi gör med andra i vår vardag utan att vi tänker på det. Samverkan kan ske både inom och mellan organisationer. Detta arbete inriktar sig på den interorganisatoriska samverkan som finns inom projektet Bokvar.nu, men presenterar även en del allmänna förutsättningar för samverkansprojekt, vilket ligger till grund för analys. 1.8 Samverkan som forskningsområde Någon generell samverkansteori finns inte. Mycket av den forskning som finns rör specifika projekt, inom olika områden, med unika egenskaper. Nedan presenteras dock viktiga lärdomar ur samverkansprojekt, samt anledningar till att organisationer samverkar. 1.8.1 Faktorer som påverkar samverkan Danermark (2000) menar att det är ledningens ansvar att skapa de grundläggande förutsättningarna för samverkan. Detta kräver insikt och engagemang i de samverkansprocesser som planeras eller pågår. Ledningen måste vara aktiv under hela processen, då det ständigt dyker upp frågor som bäst hanteras på ledningsnivå. Den har huvudansvar för fattade beslut och har därför ofta svårt att delegera beslutsrätten till samverkansgruppen om de inte har fullt förtroende för dem som sitter där. Vissa frågor får inte heller organisationen delegera. Det kan även finnas ovilja inom gruppen att ta på sig ett beslutsansvar, speciellt då det medför merarbete utanför de ordinarie arbetsuppgifterna. Följden av brist på beslutsrätt blir att de samverkande individerna kan ha svårt att fatta gemensamma beslut vilket leder till ineffektivitet. Därför är det viktigt att redan på ett tidigt stadium diskutera och klargöra vilka beslutsmandat som finns inom gruppen så att förväntningarna inte är felaktiga. Vidare är det viktigt att se till att samverkansprojektet har tillräckliga resurser och att de medverkande får tid avsatt för att delta. Även den interna ledningen är viktig, speciellt om gruppen är stor och om flera huvudmän är inblandade. 5

(Danermark, 2000) Det ställs då krav på legitimitet och kompetens. Den som ska leda gruppen måste, av de övriga i gruppen, uppfattas som både kunnig i den fråga som samverkan handlar om och lojal mot gruppen. (ibid., s.19) Danermark (2000) tar upp ett antal områden som han funnit vara viktiga faktorer för samverkan: Synsätt/Kunskaps- och förklaringsmässiga faktorer De samverkande har olika utbildning, olika sätt att se problem och olika lösningar på dem. I människobehandlande organisationer råder ofta konkurrens då olika yrkesgrupper ser på problem på olika sätt. Diskussioner utifrån olika teoretiska referensramar kan många gånger vara intressanta och leda fram till insikt till hur deltagarna kompletterar varandra och vad de har för ståndpunkter. Vid samverkansprojekt riskerar dock tankar om inflytande, prestige, pressade arbetssituationer och dagliga rutiner att komplicera bilden till en kamp om dominans och att få gehör för sina perspektiv. Yrkesgrupper har i sig självt olika prestige och makt. Exempelvis väger en läkares ord tungt. Olika kunskapsområden har olika teorier och även inom samma kunskapsområde kan det finnas företrädare för olika teoretiska perspektiv. Formella och informella regler Lagstiftning, regelsystem och avtal styr arbetet. Organisationer och individer lyder under lagar och regler, en del allmänna och en del mer detaljerade och föreskrivande. Att tidigt klargöra vilka lagar och regler som styr arbetet och vad det innebär, kan underlätta det fortsatta arbetet. Ovilja att ändra befintliga arbetssätt och okunskap om vad reglerna tillåter blir ofta ett hinder. Detta hinder kan i många fall överkommas genom att organisationerna tar reda på vad som egentligen gäller och vad de behöver utbyta för information, exempelvis ur sekretessynpunkt. Organisatorisk situation Det kan finnas olika organisatoriska positioner. Olika organisationer har olika struktur, en del är platta och har beslutsbefogenheter långt ner medan andra är hierarkiska och kanske kräver beslut högre upp. Även organisationens grad av centralisering kan påverka då en representant för en starkt decentraliserad organisation kanske inte kan svara för helheten. För en starkt centraliserad organisation uppstår problem exempelvis rörande informationsspridning och resursallokering. Politisk styrning är ytterligare en faktor som begränsar frihetsgraden i beslutsfattande. De villkor som Danermark (2000) ser som nödvändiga men inte alltid tillräckliga för samverkan är: Att samverkan har en klar och tydlig ledning Att samverkan har ett klart uttalat mål Att tillräckliga resurser har ställs till förfogande Att skillnaderna mellan de samverkande avseende synsätt, organisation och regelverk har identifierats Att hindrande skillnader undanröjts eller om detta inte går, att sätt att hantera dem har utvecklats. 6

1.8.2 Anledningar till samverkan Oliver (1990) har identifierat sex anledningar och omständigheter till att organisationer väljer att samarbeta i nätverk: Nödvändighet (necessity) Organisationer skapar relationer för att uppfylla legala och regelmässiga krav. Mandat för detta kan komma från högre instanser så som statliga myndigheter, lagstiftning, bransch- eller professionella sammanslutningar. Asymmetri (asymmetry) Relationen tillkommer då en aktör försöker utöva makt, inflytande eller kontroll över en annan organisation, oftast på grund av att organisationen har tillgång till en resurs som behövs för den egna verksamheten. Ömsesidighet/reciprocitet (reciprocity) Förbindelsen förekommer för att uppnå gemensamma mål eller intressen. Förväntningarna inom organisationerna är att föreningens positiva effekter kraftigt ska överskrida negativa effekter som minskad besluts- och handlingsfrihet samt kostnader för hanterandet av relationen. Motiven för ömsesidighet ger uttryck i samarbete, samverkan och koordination utan dominans, makt och kontroll. Effektivitet (efficiency) Samarbetet uppkommer för att höja den interna effektiviteten, exempelvis för att öka avkastningen, sänka tillverkningskostnad per enhet eller behandlingskostnad per patient. Stabilitet/förutsägbarhet (stability) Då det finns osäkerhet exempelvis på grund av resursbrist, eller brist på perfekt information om förändringar i omvärlden, försöker organisationer skapa stabilitet genom att liera sig med andra och på det viset öka möjligheterna till förutsägbarhet, utbyten och beroenden. Legitimitet (legitimacy) Genom samarbete försöker organisationen stärka sitt rykte, image, prestige eller överensstämmelse med rådande normer. Varje motiv för sig är tillräckligt för att skapa en interorganisatorisk relation, men de kan även interagera eller förekomma samtidigt. (Oliver, 1990) 7

2 Metod För att läsaren snabbt ska få en bild av hur arbetet har genomförts presenteras här en översikt av arbetsgången. Översikten följs därefter av mer ingående beskrivningar av de metoder och de forskningsansatser som legat till grund för arbetet. 2.1 Översikt av arbetsgången Inledning Inläsning på bokvar.nu Problemformulering Litteraturstudie Samverkan Socialt kapital Imaginära organisationer Datainsamling Enkäter Fokusgruppsintervju Bearbetning av data Sammanställning av empiri Figur 2. Översiktsbild av arbetsgången. Analys och slutsatser Analys av empirin samt jämförelse med teori Arbetet har utförts som en fallstudie av projektet Bokvar.nu i Norrköping. Angreppssättet i denna utredning har till stor del uppkommit genom stegvis planering, då området varit alltför okänt för en heltäckande plan i studiens början. Inläsning av projektet har skett i form av studier av de mötesprotokoll och det presentationsmaterial som tagits fram inom projektet. Även gamla rapporter som utvärderat föregångsprojektet Uppsökarna lästes för att ge bakgrund till nuläget. Därefter togs en preliminär problemformulering fram och litteraturstudier och datainsamling påbörjades, se figur 2 ovan. Dessa moment kan sägas ha löpt parallellt under studien, men med tyngdpunkt på litteraturstudie under den första delen. De inledande undersökningar som genomfördes inom datainsamlingen, i huvudsak genom enkäter, ledde till insikt om situationen och intressanta områden. Inom litteraturstudien växlade de områden som bedömdes vara intressanta för studien i och med att förståelsen både för projektet och för intressanta teorier ökade. Arbetet kan därför inte sägas ha varit helt statiskt, utan att det har funnits inslag av iteration där det skett steg tillbaka och förändringar av tidigare bearbetat material, problemformuleringar samt inriktning. Det kan ses som en naturlig process med omformulering av problemet när undersökaren får mer kunskap om situationen och vad som egentligen bör vara studiens syfte (Lundahl & Skärvad, 1992). Med dessa resultat och erfarenheter har ytterligare steg tagits för fördjupning av studien. När 8

tillräckligt material ansågs vara insamlat och sammanställt följde en mer grundlig analys där kopplingar till teorier togs fram. Detta ledde vidare till att slutsatser för att besvara frågeställningarna kunde dras. 2.2 Forskningsansats Vetenskapligt arbete sker enligt vissa spelregler. Dessa spelregler kan variera och det är därför viktigt att redovisa på vilket sätt studien är genomförd. 2.2.1 Vetenskapliga förhållningssätt Två vetenskapsteoretiska plattformar är Positivism och Hermeneutik. Positivismen kommer ur empirisk/naturvetenskaplig tradition. Tanken var att kunskapen som genererades skulle vara positiv och utvecklande. (Patel & Davidson, 2003) Positivisterna ville ta avstånd från religiösa, spekulativa, idealistiska och allmänt romantiska föreställningar som de menade präglade samhället under 1800-talet. Istället förlitade de sig på sådant som gick att verifiera eller falsifiera med observationer och empiriska erfarenheter. (Lundahl & Skärvad, 1999) Positivismen har fysiken som förebild och syftar till att skapa en enhetlig vetenskap som skiljer på fakta och värderingar. Det som är vetenskapligt bevisat anses vara sant. Forskaren ska vara objektiv och stå i en yttre relation med forskningsobjektet. Positivismen ligger till grund för kvantitativ metodteori. (ibid.) Hermeneutiken används ofta som samlingsbegrepp för lite olika forskningsideal inom samhällsvetenskapen. Huvudsyftet ligger i att tolka och förstå. Alla fenomen tolkas och tyds av människan som också skiljer mellan fysiska fenomen och sociala fenomen. Målet med forskningen är att förstå hur andra människor upplever sin situation. För att göra detta är det viktigt att även ta hänsyn till sammanhanget och bilda en helhetsbild. Forskarens personliga erfarenheter ses som en förutsättning för att uppnå kunskap och det är omöjligt, och inte alltid önskvärt, att bedriva helt opartisk forskning. Vidare är forskning om mänskliga och sociala förhållanden inte alltid generaliserbar utan kan leda fram till kunskap som är bunden i tid och rum. Hermeneutiken ligger till grund för kvalitativ metod. (ibid.) 2.2.2 Kvantitativ eller kvalitativ metod Huruvida en studie är kvantitativ eller kvalitativ beror på hur forskaren väljer att generera, bearbeta och analysera den information som samlats in. (Patel & Davidson, 2003) En studie betecknas som kvantitativ när den baserar sina slutsatser på data som kan mätas (i kvantitet). Den kvalitativa studien är inriktad på tolkning och förståelse och bygger sina slutsatser på mjuka data som attityder, värderingar och föreställningar. (Lundahl & Skärvad, 1999) Då denna fallstudie av projektet Bokvar.nu innefattar datainsamling i form av intervjuer, där deltagarnas egna uppfattningar och värderingar fångats för att skapa en helhetsbild av situationen, är studien till stor del kvalitativ. Det finns dock även kvantitativa inslag i enkäter som använts i projektets början för att skapa en bild av grundförutsättningarna inom organisationerna. De exakta siffrorna vid denna mätning har dock inte haft avgörande roll för analysen utan mer varit en del i beskrivningen av hur fallet ser ut. Användandet av både kvantitativa och kvalitativa metoder är möjligt vid en fallstudie trots att det ofta är de kvalitativa delarna som dominerar denna form av undersökning (Lundahl & Skärvad, 1992). 9

2.2.3 Typer av undersökningar Det finns en mängd olika typer av undersökningar. Utifrån syftet är det möjligt att skilja mellan explorativa, beskrivande, förklarande, diagnostiska samt utvärderande undersökningar. Den explorativa undersökningen syftar till att utöka vår kunskap om ett visst problemområde. Speciellt används den när det finns luckor i vår kunskap vilket kräver en utforskande ansats. Studien kan sedan ligga till grund för fortsatta studier med en mer preciserad undersökningsplan. (Lundahl & Skärvad, 1999) Beskrivande (eller deskriptiva) undersökningar finns i många former och används, där vi redan besitter en del kunskap, för att fånga och kartlägga exempelvis historiska händelser eller hur saker och ting förhåller sig idag. Vid beskrivande undersökningar görs ofta grundliga detaljstudier av ett fenomen utifrån några utvalda aspekter. När kunskapsmängden om ett område har vuxit och blivit så omfattande att det har utvecklats teorier kan studien vara förklarande eller hypotesprövande. Undersökningen syftar då till att pröva hypoteser (antaganden om samband) i verkligheten. (Patel & Davidson, 2003) De diagnostiska undersökningarna används för att finna orsaker bakom fenomen och är, förutom att komma fram till denna diagnos, ofta inriktade på att finna en lösning på problemet. Till sist finns även utvärderande undersökningar som mäter effekter av exempelvis en viss åtgärd eller ett visst arbetssätt. (Lundahl & Skärvad, 1999) Denna studie är i huvudsak explorativ för att öka förståelsen för hur interorganisatorisk samverkan påverkar organisationernas arbete. Till detta hör att beskriva nuläget, förklara varför organisationerna arbetar på detta sätt samt att utvärdera effekter av projektet. Just att allsidigt belysa ett problemområde för att öka förståelsen är karaktäristiskt för den explorativa undersökningen (Patel & Davidson, 2003). 2.2.4 Undersökningens upplägg Ett annat sätt att kategorisera undersökningar är efter hur de genomförs. De vanligaste undersökningarna är survey-undersökningar, fallstudier och experiment (Patel & Davidson, 2003). Survey innebär att forskaren genomför en undersökning på en större avgränsad grupp exempelvis med genom ett frågeformulär eller en intervju. Metoden kan användas för att samla in information om ett större antal variabler eller mer detaljerad information om ett begränsat antal variabler. Survey-undersökningen kan besvara frågor som vad, var, när och hur. (Patel & Davidson, 2003) En fallstudie innebär oftast en undersökning som omfattar ett eller ett fåtal fall, som studeras detaljerat och i flera dimensioner. Fallet kan vara en individ, en grupp, en händelse etc. Fallstudier används flitigt inom organisationsforskning då metoden ger möjlighet att förstå en organisations hela komplexitet. (Lundahl & Skärvad, 1999) Även Yin (2003) menar att fallstudien är speciellt tillämpbar för att förstå komplexa sociala fenomen. Den besvarar hur? och varför? och ger en helhetssyn på företeelser i verkligheten. Detta angreppssätt är effektivt när gränserna mellan företeelsen och kontexten inte är tydliga eller i situationer där ett flertal variabler kan vara intressanta, vilket är svårfångat i exempelvis en enkät. Metoden lutar sig ofta på flera källor av bevis som konvergerar genom triangulering (se avsnitt 2.5). Yin (2003) anser att fallstudien varken ska ses som en datainsamlingsmetod eller en utredningsfeature utan som en heltäckande forskningsstrategi. 10

Till de metoder som är vanliga att använda för datainsamling i en fallstudie hör: enkäter, intervjuer och genomgång av skriftlig dokumentation om projektet i form av projektmaterial, protokoll och utredningar. (Lundahl & Skärvad, 1999) Resultatet av en fallstudie är begränsat till det fall som studerats och kan inte i statistisk mening sägas vara generaliserbart för en population. Dock kan det generaliseras för att skapa teorier, påvisa mönster eller jämföras med befintliga teorier. (Lundahl & Skärvad, 1999) Enligt Lundahl & Skärvad (1999) menar Yin att det är särskilt lämpligt att bara studera ett fall om en teori ska provas, om caset på något sätt är särskilt viktigt eller unikt eller om caset representerar något fenomen som tidigare inte varit möjligt att studera. Experiment innebär att vi studerar enstaka variabler och försöker få kontroll över faktorer som kan påverka dessa variabler. Forskaren använder sig oftast av en eller flera experimentgrupper som utsätts för olika variationer (av den variabel som undersöks) och en opåverkad kontrollgrupp som fungerar som jämförelse för resultaten. Den mest kontrollerade formen av experiment är laboratorieexperiment, där forskaren har stor kontroll över variablerna. Fältexperiment har mindre möjligheter till kontroll då de utförs ute i verkligheten, men även där försöker forskaren så långt som möjligt göra situationen lika för alla. (Patel & Davidson, 2003) Denna studie belyser ett område som består av en mängd komplexa förhållanden mellan organisationer och enskilda, inom och utanför projektet, vilket gör att en fallstudie är ett lämpligt sätt att fånga fenomenet samverkan som helhet, genom undersökningar ur en rad perspektiv. 2.3 Litteraturstudien En litteraturstudie genomfördes inom områden kring samverkan, nätverksbildande, socialsystemet etc. Syftet med litteraturstudien var att i ett tidigt skede bredda kunskapsbasen för att ge möjlighet att genomföra en relevant undersökning och därefter för att observationer gjorda inom projektet ska kunna analyseras och diskuteras utifrån de teorier som funnits relevanta vid litteraturstudien. Utöver teorier inom de olika områdena studerades sekundärdata från projektet som bakgrundsinformation. Sekundärdata är enligt Lundahl och Skärvad (1999) material som inte har samlats in eller sammanställts i huvudsak för den egna studien. Det bestod i detta fall av presentationsmaterial, protokoll från projektmöten, tidningsartiklar samt gamla rapporter om projektet Uppsökarna, som beskriver och utvärderar det ursprungliga samarbete som tillkommit genom det projektet. Detta kan ses som en del av bakgrunden till att organisationerna idag valt att utveckla samverkan i Bokvar.nu. I första hand gjordes sökningar efter relevant litteratur och teorier i Linköpings universitets biblioteksregister och i andra hand söktes exempelvis rapporter om samverkan på Internet. De sökord som användes vid litteratursökningen var: samverkan, myndighetssamverkan, interorganisatorisk samverkan, hemlöshet, avhysningar, nätverksorganisation, imaginär organisation m.fl. Urvalet var sådant att tryckta medier prioriterades och att litteratur på svenska föredrogs framför engelska då rapporten skrevs på svenska. 2.3.1 Relationen mellan teori och empiri Enligt Patel & Davidson (2003) består forskarens arbete av att relatera teori och empiri till varandra. De huvudsakliga sätten att göra detta på är deduktion, induktion och abduktion. Deduktion innebär att forskaren utifrån allmänna principer och befintliga teorier drar slutsatser om enskilda företeelser. (ibid., s.23) Från teorierna härleds hypoteser om 11

verkligheten och det bestäms vilken form av information som ska samlas in. Hypoteserna prövas sedan mot den insamlade empirin. Detta förfarande menar författarna stärker objektiviteten i forskningen då utgångspunkten tas i teorin och inte genom forskarens subjektiva uppfattningar. Nackdelen med det hela kan vara att forskningen riktas så att den missar nya rön. (Patel & Davidson, 2003) Vid det omvända förfarandet, induktion, utgår forskaren från empiri utan att förankra undersökningen i etablerad teori. Genom den insamlade informationen formuleras därefter en teori. Risken är här att det inte går att säga något om teorins generalitet då den enbart bygger på en specifik situation, tid eller grupp av människor. (ibid.) Det tredje sättet att relatera teori och empiri är abduktion, som kan sägas vara en kombination av deduktion och induktion. Detta innebär att forskaren, induktivt, utifrån ett fall skapar ett hypotetiskt mönster som förklarar fallet och därefter, deduktivt, prövar hypotesen på nya fall. Den ursprungliga hypotesen eller teorin kan då utvecklas och utvidgas för att bli mer generell. (Patel & Davidson 2003, s.24) Fördelen med arbetssättet är att forskaren blir mindre låst. Till nackdelarna hör att forskare ofta är färgade av tidigare erfarenheter. Det gör det svårt att förutsättningslöst välja studieobjekt och att formulera teori som inte utesluter alternativa tolkningar. (Patel & Davidson, 2003) Vid denna studie har förhållningssättet till stor del varit induktivt. Detta eftersom det överhuvudtaget inte finns någon tillräckligt specifik/träffsäker teori att utgå från. Det finns däremot en mängd studier av enskilda samverkansprojekt inom många olika områden, men då dessa oftast har sin utgångspunkt i empiri är generaliserbarheten låg. Problemet har alltså varit att hitta rätt teori att utgå från. Därför har utformningen av denna studie inte påverkats av teori i någon större utsträckning. Efter insamlad empiri har dock teorier från diverse områden jämförts med resultaten och kopplingar har gjorts. Den teori som rapporten innehåller är därmed inte formulerad som ett mönster ur fallet, utan är befintlig teori som har anpassats för att stödja analys och tolkning av resultaten. 2.4 Metoder för datainsamling Datainsamlingen har genomförts i huvudsak genom enkäter och en fokusgruppsintervju med företrädare för de deltagande organisationerna. 2.4.1 Enkäter Två enkäter har lyft fram vilka förutsättningar för samverkan som finns inom de olika organisationerna. Detta har varit vilka målsättningar de olika organisationerna haft, hur långt de har kommit i arbetet idag samt vilka hinder och problem som uppmärksammats. Totalt fanns tio respondenter, varav två från Hyresbostäder, fyra från Kronofogden, samt fyra från Norrköpings kommun (bostadssamordningen, samt försörjningsstödskontoret). Samtliga respondenter svarade på enkäterna. Den första enkäten bestod uteslutande av öppna frågor. Den andra enkäten innehöll både öppna frågor och frågor med fasta svarsalternativ. Denna enkät finns bifogad som bilaga 1. 2.4.2 Intervju En intervju genomfördes i fokusgrupp med totalt tio personer från de olika organisationerna. Fokusgrupp innebär att frågorna är ställda till hela gruppen och uppmuntrar till diskussion. Detta tillvägagångssätt användes för att få en bild av hur de samverkande organisationerna upplever effekterna för individen, organisationen och rent samhällsekonomiskt. Intervjun har även fångat deras syn på viktiga områden och vad de upplever behöver uppfyllas för att 12

samverkan ska kunna permanentas. Denna intervju tog ungefär två timmar och var öppen för diskussion mellan parterna, men styrdes så till vida att den skulle hålla sig till de på förhand framtagna frågorna. Intervjuer finns i olika former. Ett sätt att kategorisera dessa är standardiserade intervjuer, där frågeformuleringar och ordningsföljd på frågorna är bestämda i förväg, samt ostandardiserade intervjuer, där frågor och ordningsföljd bestäms under intervjun. De intervjuer som inte kan kategoriseras till någon av dessa betecknas som semistandardiserade. Ett annat sätt att dela in intervjuer är efter det svarsutrymme som respondenten ges. Vid strukturerade intervjuer kan respondenten bara välja mellan svarsalternativ som är uppställda på förhand, och vid ostrukturerade intervjuer är det helt fritt för respondenten att svara som den vill. (Lundahl & Skärvad, 1992) En fördel med att inte ha standardiserade intervjuer är att svaren blir mer uttömmande och nyanserade. Däremot blir möjligheterna för kvantifiering av svar mindre. (Lundahl & Skärvad, 1992) Huvudsaken i denna studie var att svaren skulle täcka informationsbehoven. Intervjun var semistandardiserad och ostrukturerad så till vida att respondenterna gavs frihet till att svara inom vissa ramar. En intervjumall med frågor, se bilaga 2, togs fram i förväg för att guida intervjun på ett strukturerat sätt. Respondentens svar gav dock möjlighet att påverkat inriktningen på intervjun med s.k. uppföljningsfrågor och möjlighet till att komma in på ytterligare intressanta aspekter som inte gick att förutse i förväg. I vilken ordning frågorna ställdes har inte setts ha stor betydelse. 2.5 Kvalitet på information Vid insamling av information är det viktigt att studien undersöker det som avses och att detta görs på ett tillförlitligt sätt. Här kommer begreppen validitet och realitet in. Validitet Med validitet menas frånvaro av systematiska mätfel. Dessa mätfel kan dels bero på dålig mätning (inre validitet) eller på att undersökningen mäter fel sak (yttre validitet). (Lundahl & Skärvad, 1992) Realitet Realitet är frånvaro av slumpmässiga mätfel. Mätningen ska inte påverkas av vem som utfört denna eller av de omständigheter som gäller när den sker. Realitet är en nödvändig förutsättning för validitet. (Lundahl & Skärvad, 1992) Vid undersökningar om människor handlar det ofta om abstrakta fenomen, såsom inställningar, upplevelser och kunskap. För att mäta detta behöver fenomenet definieras och instrument för mätning av just detta behöver tas fram. Ett sätt att säkerställa att instrumentet mäter det som avses är att göra en logisk analys av innehållet i instrumentet jämfört med de begrepp som är identifierade genom litteraturstudien. Ett annat sätt är att använda sig av olika kriterium, som representerar det som avses att mätas, och sedan jämföra resultaten av dessa mätningar. I många fall kan detta innebära användning av olika tekniker för att undersöka samma sak, exempelvis jämföra den bild som har framkommit genom en enkät med de svar som ges vid en intervju. (Patel & Davidson, 2003) Vid en kvalitativ forskning är ambitionen att upptäcka företeelser, att tolka och förstå samt att beskriva uppfattningar eller kultur. Studiens validitet omfattar då inte bara själva datainsamlingen utan hela forskningsprocessen. Det är viktigt att forskaren både lyckas skaffa 13

ett bra underlag för att göra tolkningar och att forskaren lyckas fånga upp sådant som är mångtydigt och motsägelsefullt. Även realitet får därmed en annan innebörd. I en kvalitativ studie kan exempelvis resultaten av intervjuer med samma person variera utan att realiteten behöver vara låg. Intervjupersonen kan ha lärt sig saker, ändrat åsikt eller kommit till insikt om något. Realiteten behöver därför ses mot situationen vid undersökningstillfället. Inom kvalitativ forskning används sällan begreppet realitet eftersom det ses så pass sammanflätat med validiteten. Ett begrepp som ofta tillämpas i kvalitativ forskning är triangulering, vilket kan ske på flera olika sätt. Flera datainsamlingsmetoder kan användas och resultaten från dessa vägs sedan samman i analysen. Utfallet från metoderna kan antingen sammanfalla eller peka åt olika håll, vilket ger utrymme för analys och vidare tolkning. Triangulering kan också innebära att flera forskare studerar samma sak eller att forskaren använder sig av flera olika datakällor såsom olika personer, platser eller tidpunkter. (ibid.) Vid denna studie har triangulering använts så till vida att bilden från sekundärdata och enkäter har använts som utgångspunkt för fortsatt intervju. Eventuella skillnader mellan dessa resultat bör då ha framkommit. Vidare har delresultat presenterats för projektgruppen, vilket har gett återkoppling på det framarbetade resultatet. 14

3 Referensram Nedan presenteras de delar av teorier som i denna rapport har kopplas till området och som senare ligger som stöd för analys. Samverkan organisationer emellan kan liknas vid skapandet av en nätverksorganisation. I denna organisation specialiserar sig parterna genom kärnkompetens och tar genom nätverk in de övriga komponenter, tjänster och processer som behövs. Arbetet sker i projekt och organisationen knyts samman av ett tekniskt nätverk. För att hålla ihop organisationen behövs det även ett mänskligt socialt nätverk, uppbyggt kring gemensamma värderingar, normer och belöningssystem. (Bruzelius & Skärvad, 2004) Gemensamt för teorierna i detta avsnitt är att de i grunden vilar på horisontella nätverk, där människor från olika håll möts i gemensamma intressen. Dessa teorier har valts ut för att spegla behovet av såväl ett tekniskt som ett socialt nätverk. 3.1 Imaginära organisationer I takt med att branscher och organisatorer utvecklas mot dynamiska, nätverksliknande strukturer luckras det traditionella organisations- och företagsbegreppet upp och vi får virtuella organisationer. (Bruzelius & Skärvad, 2004) Begreppet virtuell organisation används enligt Hedberg et al. (1994) i huvudsak i amerikansk litteratur. Detta begrepp är starkt sammankopplat med data och informationsteknologi (IT). För att särskilja fenomenet från datavärlden använder en del svenska forskare beteckningen imaginär organisation (IO) då de menar att IT kan vara en förutsättning för organisationen, men inte bör betraktas som en nödvändighet. Hedberg et al. (1994) tar upp imaginära organisationer som ett perspektiv, genom vilket organisationer kan betraktas. Imaginära organisationer definieras som system där för företaget avgörande värden, processer och aktörer också existerar och hanteras utanför företagets juridiska enhet, redovisningar och organisatoriska beskrivningsspråk (ibid., s.16). Genom att utnyttja informationsteknologi, nätverk och allianser, attraktion och kundrelationer kan gränsöverskridande företag byggas. Detta grundar sig på medverkan och synergier från externa aktörer. Parterna attraherar varandra genom att erbjuda tillgång till sin kärnkompetens. Genom att utveckla egen kompetens, koppla samman den med andra och influera dessa, kan nya affärsidéer uppfyllas och samtliga organisationer utvecklas. Genom samverkan ökar värdeutbytet på insatta resurser och en imaginär organisation kan vara större än vad de enskilda delarna är. Ett mätetal som kan användas för att uppskatta utväxlingen på kärnkompetens är kvoten mellan engagerade i den imaginära organisationen och anställda inom det enskilda företaget. (Hedberg et al., 1994) En punkt som skiljer perspektivet från det traditionella är att resurserna i nätverket betraktas som egna tillgångar oavsett formell äganderätt. Detta gör att förtaget kan växa och utvecklas utan att i praktiken bli större. En traditionell analys av styrkor, svagheter, möjligheter och hot för en organisation leder ofta till att behov av att förstärka de egna resurserna uppmärksammas, vilket både är kostsamt och tidskrävande. Utifrån det nya perspektivet kan organisationen istället välja att dra nytta av en partners befintliga resurser vilket ger en snabb resursförstärkning. En effekt av detta är att en affärsidé bara behöver precisera vad för vem och inte på vilket sätt, då detta kan vara hämmande för att utveckla ett IO-perspektiv. (ibid.) Hedberg et al. (1994) understryker att imaginära organisationer inte handlar om att lägga ut delar av verksamheten till underleverantörer (s.k. outsoursing) utan snarare en form av 15

resourcing där långsiktigt goda relationer skapas. De kompetenser som finns hos partners ska vårdas och kultiveras vidare. Ibland kan det också behöva övervägas ifall det är aktuellt att knyta till sig någon ny partner. För att skapa och utveckla en imaginär organisation behövs det enligt Hedberg et al. (1994) en imaginatör som ser möjligheter till förnyelse och tillväxt genom att betrakta andras resurser som tillgångar och som kan komplettera den egna kärnkompetensen. Denna person eller dessa personer kommunicerar de gemensamma idéerna till de engagerade och visar på fördelarna i det stora hela. Det krävs även att det finns ett ledande företag som står för samordning av de aktiviteter som utförs inom den imaginära organisationen. En arkitektur bör byggas utifrån en gemensam vision och gemensamma arbetsformer behöver utvecklas. Alla engagerade i en imaginär organisation måste dessutom se över sitt egna kontaktnät. De personliga kontakterna ger informella vägar utanför officiella organisationsscheman och leder till kompetens inom olika problemområden, myndigheter, företag etc. (ibid.) Hedberg et al. (1994) identifierar tre kriterier som urskiljer imaginära organisationer från löst sammanfogade system i allmänhet: 1. De består av komponenter, sammanfogade i ett mönster, där relationerna mellan komponenterna kan handla om delad fysisk eller informationsmässig infrastruktur, köp/säljrelationer, idéattraktion eller mindre ofta avtal. 2. De har formats med en avsikt av en eller flera imaginatörer som byggt upp en helhet från en ursprunglig kärnkompetens och marknadsidé. 3. Deras överlevnad och konkurrenskraft vilar på de samordnade kärnkompetenser som finns hos ledarföretaget och dess partners. Det finns en lång rad sammanbindare som håller ihop imaginära organisationer. Det kan röra sig om synergier i olika form där kundbas, leveranssystem etc. kan delas. IT kan bidra genom att sänka transaktionskostnader så att traditionell hierarki blir onödig. Det kan också skapa skalfördelar, exempelvis genom en gemensam infrastruktur som är mer kraftfull än vad det enskilda företaget skulle kunna utveckla. (ibid.) Avtal som ger ömsesidiga incitament kan vara en sammanbindare, men enligt Hedberg et al. (1994, s.23), är det dock i många fall främst attraktionen i en suverän affärsidé eller visionen som formulerats av ett starkt ledarskap som håller samman den imaginära organisationen. Det är viktigt att den imaginära organisationen har klara gemensamma mål och uppfattas som värdefull för alla parter, exempelvis genom synergier, så att parterna undviker att vara småaktiga mot varandra. Hedberg et al. (1994, s.133) skriver att relationerna mellan ledarföretaget, medarbetarna och övriga engagerade får inte bli ett nollsummespel. Alla engagerade måste finna en nytta i sin samverkan som överstiger vad de måste ge ifrån sig. Vad som eftersträvas är vinn-vinn-situationer där samtliga ställer upp efter sin förmåga och där ersättningarna delas någorlunda rättvist. I praktiken samspelar ofta flera sammanbindare och den imaginära organisationen fungerar bäst när nyttan för de engagerande är av flera olika slag vilket kan ge alla inblandade en vinst ur något perspektiv. Om önskemålen är olika kan alla känna att de har fått ökad utväxling på sina insatser. (ibid., s.117) Detta menar Hedberg et al. (1994) ger en ömsesidig känsla av berördhet och åtagande. 16