SVAR PÅ FRÅGOR FRÅN UPPDRAG GRANSKNING Inledning Nedan besvarar vi de frågorna som ställdes i er e-post 2016-03-30 och er e-post 2016-04-07. Vissa frågor är så allmänt hållna att de inte varit helt enkla att besvara, men vi har gjort så gott vi kan. Har ni fler frågor eller om ni vill specificera frågorna är ni välkomna att återkomma. Vi kan däremot tyvärr inte ställa upp på en intervju. Anledningen är, som ni vet, att vi är bundna av en sekretessklausul i förhållande till vår beställare och att vi inte kan riskera att agera i strid med denna. Rent allmänt kan sägas att arbetsmiljöarbetet på projekt Mall of Scandinavia har skötts på ett bra sätt. Det har naturligtvis i ett projekt av denna storlek förekommit brister, men så snart dessa har uppmärksammats har korrigerande åtgärder vidtagits. Att arbetet har fungerat framkommer också av den statistik som finns avseende olyckor och tillbud. Som exempel kan nämnas att det under år 2015 då ett mycket stort antal människor arbetade på projektet skedde en olycka som medförde att den person som skadade sig fick stanna hemma från arbetet i mer än en dag. Att denna olycka inträffade är självfallet inte bra, men hade arbetsmiljöarbetet bedrivits på det sätt som ert reportage verkar komma att ge intryck av skulle antalet olyckor säkerligen ha varit mycket större. Som exempel på åtgärder vi vidtagit i syfte att säkerställa en god arbetsmiljö kan nämnas att alla som skulle arbeta på projektet innan de fick beträda arbetsplatsen fick gå en introduktionskurs. På denna kurs gicks bland annat igenom följande. - Fakta om projektet. - Avfallshantering och miljöarbete. - Städning och rengöring samt hantering av farliga ämnen. - Arbetet med att uppnå en säker arbetsplats. Denna genomgång innehöll information om ID06, kameraövervakning samt Securitas arbetet och vikten av att uppmärksamma kriminalitet. Den innehöll även information om säkerhetssystemet Keep out, närvaroregistrering, legitimationsplikt, återsamlingslistan och Peabs avtal om samarbete med Skatteverket. - Informationen avseende ID06 omfattade bl.a. hur in- och utpassering skulle ske. - Vidare informerades om utrymningslarm, utrymningsplan och arbetsmiljöarbetet. Det senare inkluderade bl.a. arbetsplatsens ordnings- och skyddsregler samt kraven på personlig skyddsutrustning. Som framgår av svaren på frågorna nedan bedrevs det under hela projekttiden ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Att det på en arbetsplats där det arbetar flera tusen personer finns någon eller några som tar droger är naturligtvis oacceptabelt. Drogade personer är en fara både för sig själva och för övriga som arbetar på projektet. Om Peabs platsledning hade upptäckt eller informerats om sådana omständigheter hade den omgående vidtagit åtgärder, vilka hade innefattat att de drogade personerna avvisades från arbetsplatsen. Motsvarande gäller andra missförhållanden som ni tar upp i Era frågor. Det går heller inte att undanta den enskilda människans ansvar på en arbetsplats. Fusk kan, trots att frågan är mycket viktig, aldrig kontrolleras och förhindras till 100 %. Detsamma gäller nyttjandet av droger. Sammanfattningsvis: Säkerhet och en god arbetsmiljö är A och O för oss. Utan medarbetare som mår bra stannar byggena.
1) Hur många anställda har funnits på Mall of Scandinavia, totalt in och ut samtidigt? / Öppningen av Mall of Scandinavia är redan uppskjuten en gång. Men flera butiker är ändå inte klara. 10 000 arbetare har jobbat i sju år och byggt nästan ofattbara 300 000 kvm, 42 fotbollsplaner galleria med biograf och restauranger. Stämmer detta? Om inte, hur ser siffrorna ut? Projektet startade under 2012 och antalet anställda hos Peab samt övriga entreprenörer (såväl sådana som anlitats av Peab som sådana som anlitats av vår beställare och av vår beställares hyresgäster) som varit på arbetsplatsen har varierat mycket under byggtiden. Nedan finns exempel på statistikuppgifter. - Under 2012 var det på ett snitt på 150 hantverkare anställda hos Peab närvarande varje dag. - Under 2013 var det ett snitt på 250 hantverkare anställda hos Peab närvarande varje dag. - Under 2014 var det ett snitt på 600 hantverkare anställda hos Peab samt hos Peabs underentreprenörer närvarande varje dag. - Under 2015 varierade antalet personer på projektet särskilt mycket. Flest personer var det under oktober. Då var det dagligen cirka 3 700 personer som arbetade på byggprojektet. Av dessa var cirka 60 hantverkare anställda hos Peab, cirka 1 200 hantverkare anställda hos underentreprenörer till Peab samt cirka 2 000 anställda hos entreprenörer anlitade av vår beställare och vår beställares hyresgäster. Under oktober arbetade även ett stort antal personer som var butikspersonal med uppackning av varor mm. Totalt var det i oktober 5 600 personer registrerade som butikspersonal. Uppgiften att 10 000 arbetare har jobbat i sju år är felaktig. Vid invigningen hade byggarbetena pågått i cirka fyra år och som framgår av uppgifterna ovan var det under den mest intensiva perioden, vilken pågick i några månader, dagligen cirka 3 700 personer som arbetade med att bygga projektet. Uppgiften om 300 000 kvm är korrekt. I dessa 300 000 kvm ingår parkering, fläktrum, teknikutrymmen, förråd, butiker, restauranger samt biograf. Den delen av anläggningen som omfattar uthyrningsbar yta (butiker mm) är cirka 100 000 kvm. Beträffande flera av ytorna ansvarade Peab endast för basutförandet. Arbetena med butiksinredning, montage av shopfronts mm utfördes således av entreprenörer anlitade av vår beställare och vår beställares hyresgäster. Detsamma gäller beträffande restauranger och biografen. I vissa butiker och restauranger utförde entreprenörer anlitade av vår beställare även installationsarbeten mm. 2) Har det funnits brister i arbetsmiljön- hur ser ni på fackets kritik där? Skyddstoppen?/ Vi har bilder som visar på farliga brister som allvarligt riskerat säkerheten för dem som arbetat på byggarbetsplatsen Mall of Scandinavia. Det handlar bland annat om olåsta elskåp, inga skyddsräcken och utrymningsvägarna som var belamrade, eller utgångar som var fastskruvade. Hur svarar ni på detta? Flera skyddsombud vittnar om att man känt sig trakasserade och att deras arbete inte gillats av Peab. På projektet har det bedrivits ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Syftet har varit att säkerställa en god och säker arbetsmiljö för alla på byggarbetsplatsen. Projektet har lagt stor fokus på att
arbeta med att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten på ett sådant sätt att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. Upprepad utvärdering och ett kontinuerligt förbättringsarbete har skett. Ett led i arbetet var skyddsombudsmöten, vilka hölls en gång i veckan under perioden där antalet personer på projektet var stort. På mötena behandlades punkter som skyddsombuden ville skulle åtgärdas eller förbättras. För att ständigt förbättra arbetsmiljön hade projektet bl.a. följande rutiner: - Skyddsronder. Under dessa kontrollerades exempelvis i) att utrymningsvägar var fria, ii) att brandsläckarna hade manometer som stod på grönt samt var hela och rena, iii) att utrymningsvägarna var skyltade och att det fanns nödbelysning samt att iv) att dörrar för utrymning var markerade och kunde öppnas utan hinder samt att de öppnades åt rätt håll och var korrekt markerade. Brandskyddskontrollanten var med på dessa ronder och gick även egna brandskyddsronder. - För att säkerställa utrymningsvägarna hölls även särskilda ronder som endast avsåg att kontrollera dessa samt även städronder. Projektet har att alltid arbetat för en god dialog med fackliga organisationer och har haft besök av många fackliga organisationer på byggarbetsplatsen. Platsledningen på projektet har ständigt arbetat för en god dialog med skyddsombuden, dock har det vid några enstaka tillfällen förekommit tuffa diskussioner mellan några personer. Det har dock funnits mötesforum samt tillgängliga resurser för att snabbt kunna hantera sådana situationer. Att trakasserier skulle ha förekommit är något som projektets platsledning inte har haft kännedom om. Peab ser väldigt allvarligt på sådant agerande och om Peabs projektledning hade haft kännedom om trakasserier hade den agerat omgående. Skyddstoppen och den kritik som förekommit under byggprocessen har avsett brister gällande utrymningsvägar, nödskyltning samt nödbelysning. Projektet har i samband med stoppen omgående åtgärdat de brister som funnits. Vi är medvetna om det finns bilder på olika nätforum. Dessa ögonblicksbilder visar tyvärr inte hur arbetsmiljöarbetet på projektet har bedrivits. De visar däremot på brister som exempelvis uppkommer när någon, i strid med de regler som gäller, monterar ner ett skyddsstaket för att kunna utföra ett arbete och sedan underlåter att montera tillbaka staketet eller när någon placerar skräp eller parkerar en truck i utrymningsvägarna. Så snart denna typ av brister har uppmärksammats, vilket exempelvis har skett vid skyddsronder, har de åtgärdats. Utöver skyddstoppen bör nämnas att projektet 2015-06-02 fick en underrättelse från Arbetsmiljöverket där det angavs att verket övervägde att besluta om ett föreläggande mot byggarbetsplatsen. I underrättelsen fanns bl.a. ett krav på att Peab skulle undersöka om byggarbetsplatsen behövde ha ett alarmsystem för utrymning eller annan nödsituation. Vidare angavs att projektet skulle se till att utrymningsvägarna hade nödbelysning som skulle sättas igång vid fel på den ordinarie belysningen. Arbetsmiljöverket hade även i underrättelsen skrivit att verket, bl.a. från ett regionalt skyddsombud vid Elektrikerförbundet, hade informerats om att det fanns brister rörande utrymningsvägar på byggarbetsplatsen och ställde krav på att utrymningsvägar skulle vara utformade så att arbetstagarna snabbt och säkert skulle kunna nå ett säkert område. I underrättelsen hade Arbetsmiljöverket även med kravet att utrymningsvägarna inte fick ha snurrdörrar. Peab svarade på föreläggandet 2015-06-15. Av svaret framgick att Peab skulle skaffa ett alarmsystem utöver det utrymningslarm som redan fanns och som var sammankopplat med
byggarbetsplatsen N8 (projektet ovanför Mall of Scandinavia), att Peab skulle installera vanliga dörrar vid sidan om snurrdörrar i utrymningsvägar samt att Peab med sin leverantör skulle säkerställa att nödbelysningen var tillfyllest. I övrigt upplyste Peab att Peab, utöver skyddsronderna, sedan 2015-05-11 två gånger om dagen hade särskilda ronder för kontroll av utrymningsvägarna. Arbetsmiljöverket besökte byggarbetsplatsen 2015-07-29. Därefter fick Peab, 2015-08-27, information om att Arbetsmiljöverket hade konstaterat att Peab uppfyllde de krav som verket tidigare övervägde att fatta beslut om. I samband med detta avslutades ärendet. 3) De har ju hela tiden negligerat och spelat rysk roulette med folks liv. Skulle det ha inträffat en stor brand där under bygget då hade det ju dött folk i drivor där inne, säger ett av de flera skyddsombud som vi talat med. - Vad har de sagt då till er? Det är bara tyst. Man vill bara sopa det här under mattan. Hur svarar ni på denna kritik? Som ett av Sveriges ledande byggföretag arbetar Peab ständigt och mycket aktivt för att förbättra arbetsmiljön och att minska antalet olyckor och tillbud. Påståendet att Peab, om det är så vi ska förstå påståendet, skulle ha spelat rysk roulette med folks liv är felaktigt. En god dialog och ett gott samarbete med underentreprenörer samt skyddsombud har varit en viktig del i projektets arbetsmiljöarbete. Projektet har aldrig sopat något under mattan. Vad för slags fakta som kan ligga bakom påståendet att folk skulle ha dött i drivor vid en brand är svårt att förstå. Det fanns utrymningslarm och väl skyltade utrymningsvägar. Utrymningsvägarna kontrollerades flera gånger dagligen under den period då detta var relevant på grund av det stora antalet personer som arbetade på projektet. 4) Kan ni beskriva bristerna i brandskyddet? /I Peabs föreskrifter och i arbetsmiljölagen står det att det ska finnas brandlarm på deras arbetsplatser. Men dokument visar att det krävdes upprepade påtryckningar från skyddsombuden, innan man till slut installerade ett sådant på Mall of Scandinavia. Det var den 23 juli, i somras. Varför har man inte haft brandlarm före detta? Hur många år efter byggstarten var det? Projektet har arbetat aktivt med sitt brandskydd i enlighet med Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) rekommendation om systematiskt brandskyddsarbete samt lagar och förordningar som reglerar brand- och utrymningssäkerhet vid byggproduktion. Arbetet omfattade all verksamhet som bedrevs inom projektet. Det systematiska brandskyddsarbetet under produktionen var framtagen i samråd med Leif Malmström och Mikael Lund från Stockholms Brandförsvar. Hur arbetet skulle gå till och gick till fanns noggrant beskrivet i projektdokumentet Systematiskt brandskyddsarbete under produktionen. I dokumentet beskrevs brandskyddsorganisationen. Vidare angavs hur projektet dokumenterade, kontrollerade och följde upp brandskyddsarbetet samt redovisades bl.a. relaterade utbildningar och övningar. För byggproduktion är det utrymningslarm som installeras. Enligt Arbetsmiljöverket ska man i egenskap av byggarbetsmiljösamordnare för utförande undersöka om byggarbetsplatsen behöver ha alarmsystem eller annat nödsystem. I tidigare skede av byggproduktionen bestämdes det, efter undersökningar, att utrymningslarm skulle finnas mellan Mall of Scandinavia och det sammankopplade projektet N8. Genom vidare undersökningar, samt med
hänsyn till underrättelsen från Arbetsmiljöverket, bestämdes det att kompletterande utrymningslarm skulle installeras. Beslutet om utrymningslarm togs i samråd med skyddsombud på projektet. Det första utrymningslarmet installerades 2013 och det andra kompletterande utrymningslarmet installerades i juni 2015. Innan det första utrymningslarmet installerades var projektet inte så långt kommet att det fanns skäl att ha ett utrymningslarm. På regelbundna brandskyddsronder och skyddsronder kontrollerades sedan att lagar och regler följdes. Projektet Mall of Scandinavia hade även, utöver arbetsmiljösamordnarna, en brandskyddskontrollant på heltid under hela projektet. För att komplettera Peabs centrala krisorganisation fanns även en lokal krisorganisation på projektet. 5) Hur tycker ni att arbetsförhållandet har varit för de anställda hur vill ni svara på kritiken om mycket långa arbetspass?/ Arbetare vittnar om att man jobbat 48 timmar i sträck. Inte av tvång, men dock. Hur ser ni på det?) En anställd berättar för oss om ett sätt, som gör att man kan jobba utan att sova. Hörde du eller såg du någon som tog amfetamin på Mall of Scandinavia? Jag kan ju inte förneka att det förekommer. Oavsett vad någon säger så, är det ju lite bränslet i byggbranschen när den är stressad, liksom. Du tog amfetamin på Mall of Scandinavia? Ja, det gjorde jag. Det var flera i vårt arbetslag som gjorde det till en grej att man gick tillsammans och gjorde ett jobb och sedan när man behövde påfyllning så sökte man upp rätt personer och så gick man och så körde man vidare liksom. Man känner på sig på människorna man träffar liksom och ser ju det, oj hur länge har du jobbat, 12 timmar typ? Och så, du kan hjälpa mig, jag vill också jobba liksom.. och så går det. Man frågar? Ja man frågar. Kommentar? I Peab har alla anställda på projektet arbetat inom ramen för gällande kollektivavtal och arbetstidslag. Standardschemat har varit 8 timmar om dagen, 5 dagar i veckan. Vid tillfällen har arbetstiden förlängts för att produktionen ska löpa på så effektivt som möjligt. Det har inte kommit till Peabs platslednings kännedom att det har förekommit mycket långa arbetspass. Om det hade gjort det skulle platsledningen naturligtvis ha agerat omgående. Den typ av arbetspass som ni fått uppgifter om är självklart helt oacceptabla. Peab har en tydlig policy när det gäller alkohol- och droger. Berusade och drogade personer får inte förekomma på våra arbetsplatser. Men det är omöjligt för en arbetsgivare att ständigt kontrollera all personal. Utöver arbetsgivarens ansvar har även arbetstagaren ett ansvar. Vid kännedom om det drogmissbruk som ni upplyser om hade platsledningen på projektet naturligtvis agerat i frågan samt vidtagit åtgärder vilka hade inkluderat att omgående avvisa drogpåverkade personer från arbetsplatsen. 6) Hur ser ni på ert ansvar för detta? Frågan är diffus. Det kan dock nämnas att i de fall våra anställda har arbetat utöver ordinarie arbetstid så har de fått kompensationsledighet eller övertidsersättning enligt Kollektivavtalet. Vi har även ett ansvar att följa upp enskilda medarbetares totala arbetade tid, så att övertiden inte överskrider vad som regleras i lagar och avtal.
För underentreprenörer reglerar vi i inköpsavtalet vilka tider som arbete på arbetsplatsen får ske utifrån ett samordningsansvar från oss i Peab. Det är sedan upp till respektive entreprenör att deras anställda arbetar inom ramen för lagar och kollektivavtal. Skulle det framkomma uppgifter eller misstankar om att en underentreprenör inte följer reglerna påtalar vi vad som gäller för entreprenören ifråga samt följer upp att det sker en rättelse. Skulle det uppdagas sådana missförhållanden som ni fått information skulle vi ha agerat. 7) Hur upplever ni att huvudentreprenörsansvaret som finns sedan ett år tillbaka? Kan ni säga något om detta? Vad innebär det för Peabs del?/ Byggnads har i sitt avtal med Sveriges Byggindustrier drivit igenom något som heter Huvudentreprenörsansvar. Det innebär förenklat att om en underentreprenör till tex Peab inte betalar löner som man ska, ja då kan facket i slutändan kräva att Peab istället går in och betalar. Avtalet som ska se till att alla får rätt lön, har hittills inte använts i praktiken. Och att alla som jobbar ska göra det med korrekta ID06-kort, som visar vilket företag de är anställda av, det fungerar inte som det ska heller. Anställda som arbetat på byggstädföretaget Tema har haft lönespec från 1kelt, och på ID-06 står det Täckproffsen.1kelt, saknar kollektivavtal och finns inte registrerade som företag på Mall of Scandinavia. Kommentar? I Peab har vi arbetat aktivt för att vi skall klara av de ändringar i Byggavtalet som trädde i kraft 2015-01-01. Bland annat har COO i koncernledningen tillsatt en projektgrupp som har arbetat koncernövergripande och tvärfunktionellt. Uppdraget gick ut på att förbereda och säkerställa att vi i Peab uppföljde huvudentreprenörsansvaret. Hittills har projektgruppen bl.a. vidtagit följande åtgärder. - Uppdaterat från UE2004 till UE2015 och tagit fram nya rutiner, blanketter, mallar, dokument, processer och systemlösningar. - Infört rutiner för överläggning och utredning av underentreprenörer om Byggnads begär det. - Informerat linjechefer och inköpsorganisationen. - Utbildat linjechefer, inköpare och andra som hanterar UE2015 - Haft facklig samverkan inom Peab gällande 38-40 och UE2015. Ni verkar ha missuppfattat innebörden av huvudentreprenörskapet. Det innebär i praktiken att huvudentreprenören ansvarar för följande. 1. Att kontrollera att underentreprenören inte har en förfallen lönefordran i samband med upphandling. UE-lista per arbetsplats. 2. Att inom fyra dagar från att Byggnads begärt det ta fram en lista på företag som är verksamma inom Byggavtalet på arbetsplatsen. 3. Att Byggnads kan begära att huvudentreprenören på arbetsplatsen bistår med överläggning och utredning om en underentreprenör inträder i förhandling med dem. Huvudentreprenören ska i förekommande fall verka för rättelse. Huvudentreprenörskapet innebär inte, även om det händer att Byggnads hävdar motsatsen, att huvudentreprenören övertar ansvar för betala ut lön eller annan ersättning till underentreprenörer.
Beträffande ID 06, se nedan. 8) Det finns fler exempel på otillåtna bemanningsbolag utan kollektivavtal, på Mall of Scandinavia. Och som inte tycks sky några medel. Hot, trakasserier och försök till att stoppa anställda att vara med i facket för att dölja fusk. Kommentar? Peabs platsledning på projektet har inte haft kännedom om hot, trakasserier etc. Vid kännedom om sådana förhållanden hade Peabs platsledning naturligtvis omgående agerat i frågan. Vi har på projektet haft ett städbolag vars anställda kom att arbeta med annat än bara städtjänster, t.ex. handräckning i samband med gjutning och flytt av material. Byggnads påtalade detta för oss samt att bolaget saknade kollektivavtal. Efter kontakter mellan oss, Byggnads och städbolaget tecknade städbolaget kollektivavtal och en löneöverenskommelse med Byggnads. Därefter fick bolaget höja sin timdebitering i förhållande till Peab. Peab skötte inte upphandlingen av detta städbolag på ett bra sätt. 9) Vittnesmål om papperslösa som arbetat på Mall of Scandinavia. Kommentar? Projektets platsledning har inte haft kännedom om detta. Vid kännedom hade projektledningen naturligtvis agerat i frågan. Om Byggnads hade begärt bistånd med överläggning eller utredning enligt reglerna om huvudentreprenörskap hade vi lika självfallet aktivt deltagit i förfarandet tillsammans med Byggnads. 10) Vittnesmål om att folk har arbetat för 30 kronor i timmen, eller till och med 25 kr i timmen, när det gäller byggare från ett ryskt företag. Kommentar? Peabs plastledning har inte haft kännedom om detta. Vid kännedom hade platsledningen naturligtvis agerat i frågan. Om Byggnads hade begärt bistånd med överläggning eller utredning enligt reglerna om huvudentreprenörskap hade vi lika självfallet aktivt deltagit i förfarandet tillsammans med Byggnads. 11) För att kunna kontrollera att inga svarta företag eller företag som inte har kollektivavtal, verkar på ett bygge, måste underentreprenörer godkännas av Peab och skrivas upp på en lista, en lista som facket också har tillgång till. Detta är något som facket och Sveriges Byggindustrier avtalat om. Alla som jobbar på ett bygge ska bära sk ID06-kort. ID06-kortet ska man också registrera vid in och utpassering i grindarna. Om man jobbar på ett bemanningsbolag eller underentreprenör ska det stå deras namn på brickan. Stämmer detta? I samband med ett inköp av underentreprenör som är verksam inom byggavtalet skall de anmälas in till Byggnads enligt UE2015. Efter att underentreprenören blivit godkänd förs den
upp på en lista över godkända underentreprenörer i Peab. Denna lista är en övergripande lista för hela Peabkoncernen. Underentreprenörlistan för varje arbetsplats är en annan sak, se ovan angående huvudentreprenörskapet. Beträffande ID06, se nedan. 12) Fråga till företag på Mall of Scandinavia: FRÅGA från reporter: Så du tror att Peab tar in någon annan nästa gång då? Allting beror på hur mycket konkurrenterna pressar ner. Det är det, det hänger på ju. Utländska bolag som kommer in, de kan ju pressa ned. Om man säger att du kommer från öststaterna, de gamla öststaterna, och kommer över hit, om du betalar skatten där borta, så har du lägre löneskatt, då kan du ju fortfarande faktiskt ligga avtalsenligt, sedan om de gör det eller inte, det vet jag ju inte, men du kan göra det, men du kan ju sänka priset. Hur ser ni på detta? Frågan är diffus. Fri rörlighet och konkurrens inom EU regleras i tjänstedirektivet. Länder bestämmer sina egna skattenivåer och om ett utländskt företag med utstationerad arbetskraft i Sverige följer arbetsmarknadslagar och har motsvarande grundvillkor som i de svenska kollektivavtalen har de all rätt att vara verksamma i Sverige. 13) Fusk med ID06 som är vanligt i branschen- hur tar ni ert ansvar där? Sedan januari i år är det lag på att ID06-registreringarna ska vara kopplade till ett datoriserat system, sk personalliggare, så att Skatteverket kan gå in och upptäcka om det finns svartjobbare på bygget. FILM VISAR ID-FUSK FRÅN MALL OF SCANDINAVIA Det verkar faktiskt gå att jobba helt utan ID-06 bricka också. En kille registrerar sittkort, men det är två passerar in. Flera gånger efter varandra. FRÅN ANNAT PEAB-BYGGE Några som kom i morse, någon firma, 4-5 gick in via grinden som man ska, så gick de runt och släppte in sina kolleger från sidodörrar, som antagligen inte har ID06. Så de drog inte sina kort, registrerade sig här som man ska? Nä. Jag tror det är någon form av svartarbete. Jag har ju nämnt det för Peab, tagit upp det med Peab. Vad säger de då, då? Inte mycket. Men nu är det ju lag på att man ska registrera sig, så att man inte kan skattefuska till exempel? Ja men om det kommer någon, ryktet går ju ganska fort om det skulle komma någon, då sticker ju de som inte har.. det finns ju många vägar att komma ut från bygget. Sedan sitter det ju folk och äter på vinden. Häruppe? Ja folk sitter och äter matlåda på vinden. Men vad är det för nationalitet på dem här jobbarna? Är det svenska arbetare? Nä, någon form av öststatare. Kommentar? Uppgifterna om att anställda hos Tema haft lönespecifikation från 1Kelt och ID06 kort på vilka det står Täckproffsen är nya för oss. Vi kan inte kommentera dem på annat sätt än att uppgifterna, om de är korrekta, är anmärkningsvärda. På ID06 kortet ska det anges det företag man arbetar för. Eftersom det inte är en myndighet som ansvarar för utfärdandet av ID06 kort utan Sveriges Byggindustrier är kontrollen av de uppgifter som är registrerade svårare att följa upp än
exempelvis uppgifter vid ansökan av ett körkort. Det har förekommit dubbla kort utfärdats och att personer lånar kort av varandra. Men att fusk är vanligt förekommande är inte vår uppfattning. Peab har varit med ända sedan ID06 först infördes. Vi har varit det bolag som använt systemet på flest arbetsplatser. Uppföljningar sker kontinuerligt och systematiskt. Men det kommer att bli lättare nu när systemet också används som personalliggare. Då kan vi tillsammans med Skatteverket följa upp kort, företag och personer och inbetalade skatter för dem. Vad gäller projekt Mall of Scandinavia fick alla som skulle arbeta på projektet först gå en introduktionskurs. I samband med kursen fick deltagarna lämna in sina ID06- kort för registrering i passagesystemet. Projektet genomförde även fem raider på byggarbetsplatsen per månad där ID06- kort samt personlig skyddsutrustning kontrollerades. Vid fall där brister noterades fick personerna erinran. Vid fall där personer påträffades utan ID06-kort, vilket inträffade vid några tillfällen, fick de lämna byggarbetsplatsen omgående tillsammans med en vakt. Samma förfarande ägde rum då det, vilket skedde vid några kontroller, upptäcktes att personer hade ID06-kort med namn på företag som de inte var anställda hos. I samband med Arbetsmiljöverkets krav på att snurrdörrar inte fick förekomma i särskilt anordnade utrymningsvägar fick projektet installera vanliga dörrar i anslutning till dessa. Även om fusk inte är vanligt förekommande informerade projektet Arbetsmiljöverket om att installation av dörrar skulle försvåra arbetet med att förhindra att obehöriga kom in på bygget då dessa dörrar går att öppna utan hinder. För att motverka att obehöriga kom in installerades övervakningskameror. Det fanns även bemannade entréer. 14) På svenska storbyggen gäller svensk lag och här ska svenska kollektivavtal gälla. Ändå har vår granskning kunnat avslöja både fusk och allvarliga brister i arbetsmiljön på Peabs flaggskepp Mall of Scandinavia. På invigningskvällen: Mellan 30 och 50 000 människor trängdes i gallerian eller utanför. Finns mer exakt siffra? Vittnen berättar om kaos och att man inte kunde ta sig ut. Gallerian har öppnats utan fungerande brandlarmsystem, mänskliga brandvakter finns istället på plats. När en rulltrappa går varm o det kommer larm om brand, väljer en del butiker att försöka utrymma, andra ignorerar. Enligt Räddningstjänstens rapport försöker olika aktörer på egen hand springa runt och leta efter vart det brinner. Korridorer och utrymningsvägar var belamrade med brännbart material. Besökare möttes av stängd entrédörr samt entrédörr som var full av folk så att det ej gick ta sig ut när man ville det. Frågan ställs hur det kommer det sig att man släpper in 30 000 människor i ett köpcentrum utan att de har en rimlig möjlighet att ta sig ut, när något händer? Vi kan tyvärr inte svara på dessa frågor. Peab varken öppnar eller driver köpcentrum. 15) En viktig fråga gäller också varför ni flyttat på de lokala skyddsombuden bort från Mall of Scandinavia, och att de regionala skyddsombuden inte bjöds in att närvara i kontroller inför invigningen?
Peab har inte flyttat på lokala skyddsombud. Om en underentreprenör eller sidoentreprenör har gjort detta får Ni ställa frågan till den entreprenören. Vi förstår inte varför de regionala skyddsombuden skulle ha bjudits in till kontroller inför invigningen. De lokala skyddsombuden har deltagit i arbetet inför invigningen. 16) Vi vill även att ni kommenterar: Intyg på fria utrymningsvägar - fri bredd Punkt 57 KPB, daterad 12 november 2015. Här intygar produktchef Göte Birgersson att samtliga utrymningsvägar är fria från byggmaterial och skall fortsätta så vara. Något som inte visar sig stämma med senare bekräftade uppgifter från Räddningstjänstens rapport. Intyget ifråga skrevs under av vår produktionschef på begäran av den brandssakkunnige. I handlingen intygar produktionschefen bl.a. att alla utrymningsvägar var fria kl. 06:30 2016-11-12 samt att Peab skulle ha en viss bemanning för att hålla utrymningsvägarna fria fram till kl. 20:00 2016-11-12, dvs. till öppningen av Mall of Scandinavia. Våra efterforskningar visar inget annat än att vad som intygas är helt korrekt. På öppningsdagen hade vi ständigt pågående ronder i utrymningsvägarna fram till öppningen kl. 20:00. Kl. 19:00 gjorde två av våra tjänstemän en särskild rond i samtliga de stora servicekorridorerna samt även stickprov i ett antal mindre korridorer. Utrymningsvägarna var då inte belamrade med byggmaterial, skräp etc. Vi kan däremot inte svara på frågor om tiden efter öppningen. Som redan nämnts varken öppnar eller driver vi köpcentrum. 17) Ert svar ang brandlarm på bygget är oklart. Vi har en handling där det står att detta installerades först den 23 juli. Vi talar nu om hela bygget. Nedan ser ni underlag för detta och jag har även tillgång till underlagen för nedan sammandrag. Behöver er kommentar på detta idag, snarast möjligt. Arbetet med larmet inleddes i juni. Larmet togs i bruk sektionsvis allteftersom det blev klart. Arbetet färdigställdes i mitten av juli. Vi har ett intyg daterat 2015-07-23 i vilket det anges att incident-/brandvarningslarm är installerat och avprovat samt att avprovningen omfattat samtliga larmknappar och sirener. Till intyget var bifogat ritningar som visade omfattning, sektionering och placering av larmdon, tryckknappar och centralutrustning.