Sundsvall och omvärlden

Planeringsförutsättningar för Sundsvalls kommun - ej politiskt antagna Planeringsförutsättningar för Sundsvalls kommun Sundsvall och omvärlden April 2014 1

Planeringsförutsättningarna är sammanställda av arbetsgruppen för Översiktsplan Sundsvall 2021, med stöd av en mängd medarbetare inom Sundsvalls kommun. De är inte politiskt antagna, utan utgör ett underlag för kommunens strategiska planering av mark- och vattenanvändning. Kontaktperson gällande detta underlag är Ulrika Edlund (projektledare ÖP2021), avdelning Strategisk Samhällsutveckling, Koncernstaben, Sundsvalls kommun. Fotografier är tagna av Ronnie Nordström, Miljökontoret, medlemmar i arbetsgruppen för Översiktsplan Sundsvall 2021 samt är i vissa fall hämtade från kommunens offentliga bildbank. Kartor är framtagna av Stadsbyggnadskontoret med bakgrundskartor från Lantmäteriet i Sundsvall. I arbetsgruppen för Översiktsplan Sundsvall 2021 har följande personer ingått (SBK=Stadsbyggnadskontoret): Niklas Bergström, Gatuavdelningen, SBK Ulrika Edlund, Strategisk Samhällsutveckling, Kstab Per Hansson, Miljökontoret Maria Jonasson, Miljökontoret Anna Kårén, Kartavdelningen, SBK Viveca Norberg, Mark- och exploatering, SBK Malin Palm, Kartavdelningen, SBK Per Skjutar, Strategisk planering, SBK Heléne Swang, Planavdelningen, SBK Tony Davidsson, Planavdelningen, SBK Informatörer, karthandläggare, IT-strateger m.fl. har bistått i arbetet. 15 fokusgrupper med medarbetare i kommunens förvaltningar och bolag har samlat underlag och förslag. Idéer och underlag har också lämnats från allmänheten och intresseföreningar. Tack för all hjälp! 2

INNEHÅLL Planeringsförutsättningar för Sundsvalls kommun - ej politiskt antagna Sundsvall och omvärlden...4 Vision... 4 Nuläge... 4 Kommun län region land...4 Storlek, befolkning och åldersstruktur...5 Pendling...6 Sysselsättning...7 Utbildningsnivå...7 Framtida läge... 8 Befolkning...8 Pendling...9 Sysselsättningsutveckling... 10 Bostaden, integrationen och att hitta sin roll i samhället... 10 Riktlinjer... 10 Detta dokument innehåller planeringsförutsättningar till Översiktsplan Sundsvall 2021. Liknande dokument finns för: Boendet, Fritiden, Hälsan och säkerheten, Klimat, energi, vatten, Kulturen, Landsbygden, Naturen, Näringslivet, Resan, Staden samt Ostkustbanan - nytt dubbelspår. Titta i kommunens digitala planeringskarta på webben om du vill se mer information i kartform: www.sundsvall.se/oversiktsplan2021 3

SUNDSVALL OCH OMVÄRLDEN Vision Sundsvalls kommun med omland står sig väl i den nationella och internationella konkurrensen. Sundsvalls kommun har axlat det regionala ledarskapet i gott samarbete med omgivande kommuner. Vi arbetar gemensamt för att stärka tillväxten, en hållbar utveckling och skapa en regionförstoring. Vi finns i ett stolt Västernorrland med funktion och attraktivitet! Nuläge Kommun län region land Geografiskt ligger Sundsvall i princip mitt i Sverige i nord-sydlig riktning, en av de städer som ligger som ett pärlband längs kusten från Stockholm och norrut. Men om man ser till landets befolkningsmässiga tyngdpunkt blir bilden en annan, då Sundsvall omges av ett mycket glest befolkat omland, särskilt inåt landet. Sundsvall ingår i Västernorrlands län och är centralort i landskapet Medelpad. Kommunen Timrå ligger så nära att Sundsvall och Timrå på många sätt praktiskt fungerar som en samlad tätort. Nu för tiden pratas det också mycket om regioner, men där är inte begreppen lika självklara. Det finns administrativa regionala samarbeten, funktionella arbetsmarknadsregioner m.m. och diskussioner om att i framtiden bilda en större region som kan ta över vissa arbetsuppgifter från län och landsting. Människor och företag bryr sig inte om administrativa gränser utan de ser till vad som funkar och är framgångsrikt. Med region menar man en geografisk yta, som avgränsas av funktionella eller administrativa gränser. Regionindelningen får betydelse för hur samverkan kan ske administrativt inom en region. En funktionell arbetsmarknadsregion begränsas utifrån arbetskraftens pendlingsmönster. Den globala konkurrensen sker mellan regioner, inte mellan länder. Regioners förmåga att samverka och mobilisera för utveckling blir då central för en hållbar tillväxt. Vår utmaning är att skapa närhet trots en glest befolkad geografisk yta. Det handlar om att bli starkare tillsammans för att främja förnyelse och utveckling. Det regionala ledarskapet är viktigt för samling, prioritering och för att få en röst i nationella och internationella sammanhang. Inte minst när det gäller att få tillgång till nationella och internationella resurser för investeringar. Särskilt som dessa investeringar behövs för omställning till ett mer hållbart samhälle. Närhet kan också främjas genom att förkorta restider och effektivisera transporter till och från kommunen. Förbättrad infrastruktur i huvudstråken till och från kommunen är därför en nyckelfaktor för att utifrån markanvändningsperspektiv kunna bidra till utvecklingen av näringsliv, utbildning, turism m.m. Västernorrlands län har en regional utvecklingsstrategi som anger den övergripande inriktningen för hur länet bör utvecklas. Den stämmer väl överens med Sundsvalls strategi för hållbar tillväxt och har formulerat följande vision: 1. Människan som drivkraft År 2020 har vi byggt upp konkurrenskraftiga och hållbara samhällen och livsmiljöer över hela länet som ger hög livskvalitet och skapar framtidstro, engagemang och öppenhet. 2. Kompetens som drivkraft År 2020 har länet ett hållbart samverkans- och matchningssystem som ger en effektiv arbetskrafts- och kompetenstillförsel. 3. Innovationsförmåga som drivkraft År 2020 har länet drivande samverkans- och stödstrukturer för ett dynamiskt entreprenörs- och innovationsklimat på hög svensk nivå. 4. Tillgänglighet och infrastruktur som drivkraft År 2020 har vi på bred front i länet nått en konkurrenskraftig och hållbar tillgänglighet genom strategiska investeringar och systembyggen för kommunikation och service. 4

Storlek, befolkning och åldersstruktur Sundsvalls kommun Sundsvall tillhör den minoritet av Sveriges kommuner där befolkningen ökat de senaste åren och har nu drygt 96 000 invånare. 0-17 år 18-64 år 65 - w år Summa Män 9732 29291 8764 47787 Kvinnor 9261 28477 10588 48326 Summa 18993 57768 19352 96113 Befolkning i Sundsvall 2011-12-31. Befolkningsutvecklingen i Sundsvall har varit positiv de senaste 10 åren. Det beror på att Sundsvall haft ett positivt utrikes flyttnetto. Inrikes nettoflyttning har varit negativ. Sundsvalls kommun är kärnan i både arbetsmarknadsregionen och i Sundsvallsregionen. Sundsvall har klart störst andel av befolkning och sysselsättning samt står för merparten av befolknings- och sysselsättningstillväxten i regionen. Det är de stora arbetsmarknadsregionernas skal- och breddfördelar som ger en konkurrensfördel och som ofta leder till en självförstärkande utvecklingstendens där regionerna attraherar nytt kapital och nya invånare, blir ännu större osv. Enkelt uttryckt kan man säga att korta restider underlättar mänsklig samverkan och därigenom ekonomiska aktiviteter att äga rum. Ju fler människor och företag som kan samverka dagligen, desto större fördelar kan uppnås. Sundsvalls FA-region Sundsvall bildar tillsammans med Timrå, Härnösand, och Ånge en funktionell arbetsmarknadsregion; Sundsvalls FA-region. Sundsvalls FA-region är redan idag en av de större funktionella arbetsmarknadsregionerna i Sverige. Storleksmässigt placerar sig Sundsvallsregionen på en 18:e plats bland landets FA-regioner med c:a 167 000 invånare. Samtidigt är regionen bara en bråkdel så stor som Stockholms, Göteborgs och Malmö-Lunds funktionella arbetsmarknadsregioner. Åldersstrukturen i kommunerna i Sundsvalls lokala arbetsmarknad är något olika sinsemellan. Jämfört med hela arbetsmarknadsregionen har Sundsvall en balanserad åldersstruktur, vilket till stor del beror på att majoriteten av befolkningen i arbetsmarknadsregionen bor i kommunen. Timrås roll som förortskommun till Sundsvall framgår genom att andelen barn och unga upp till 19 år samt personer i åldern 30-49 år är markant högre än genomsnittet. Relativt hela FA Sundsvall har Timrå ett underskott på personer i åldern 20-29, vilket är den ålderskategori som flyttar över kommungränser i störst utsträckning. Härnösand har ett relativt underskott av personer i åldern 0 till 9 år och 30-49 år. Över tid tycks Härnösand ha åldrats något relativt hela arbetsmarknadsregionen. Ånge är den kommun som har den äldsta befolkningsstrukturen, där det relativa underskottet är störst i åldern 20-39 år samt 0 till 9 år. Ånge kommuns andel av barnfamiljerna i den funktionella arbetsmarknadsregionen tycks ha minskat över tid. Sundsvallsregionen Benämningen Sundsvallsregionen är ett formaliserat samarbete sedan 2006 mellan de sex kommunerna Sundsvall, Timrå, Härnösand, Ånge, Nordanstig och Hudiksvall. Sundsvallsregionen har totalt c:a 195 000 invånare varav hälften bor i Sundsvalls kommun. Sundsvallsregionen har en svagare befolkningsökning än Sundsvalls FAregion. Mycket talar för en fortsatt svagt positiv befolkningsutveckling koncentrerad till Sundsvall och Timrå. Sundsvalls FA-region i jämförelse med de större regionerna i Sverige. Sundsvallsregionen. 5

Sundsvallsregionen har haft en sämre befolkningsutveckling än jämförbara regioner. Skillnaderna i befolkning och åldersstruktur är stora mellan kommunerna i Sundsvallsregionen. Medan Sundsvall har fått i genomsnitt 260 nya invånare varje år, de senaste 10 åren, har grannkommunerna minskat sitt invånarantal. Utan närheten till Sundsvall skulle situationen för grannkommunerna med stor sannolikhet ha varit ännu dystrare. Det finns ett ömsesidigt beroende inom regionen. En stark kärna stödjer ett större omland och vice versa. Därför är det av gemensamt intresse att regionkärnan stärks och utvecklas. Sundsvall har en viktig roll som nav och motor för regionen som helhet med sitt utbud av bostäder, arbetsplatser, utbildning, kultur, nöjen och kommersiell service. Det är också av gemensamt intresse att omlandet stärks för att individer och företag ska kunna erbjudas kompletterande boende- och livsmiljöer i olika prislägen inom regionen, med goda kommunikationer till kärnan. Med stor sannolikhet kommer vissa kommuner i Sundsvallsregionen i framtiden få en ännu tydligare roll som boende- och fritidskommuner. arbetsmarknaden i länet. Störst minskning hade kommunerna i Ångermanland (Härnösand, Kramfors, Sollefteå och Örnsköldsvik) som tillsammans svarade för 74 procent av länets befolkningsminskning. Bidragande orsaker till länets svaga befolkningsutveckling är att fler flyttar ut till andra län än de som flyttar in till Västernorrland, och att det fortsatt dör fler än vad som föds. Pendling Inom Sundsvallsregionen Under 2009 pendlade ca 8 100 personer till Sundsvalls kommun för att arbeta, vilket motsvarade 17 procent av den förvärvsarbetande dagbefolkningen. Ca 5 100 Sundsvallsbor pendlade till andra kommuner, vilket motsvarade 11 procent av den förvärvsarbetande befolkningen. Sundsvalls s.k. pendlingskvot (antalet inpendlare/antalet utpendlare) uppgår till 1,59 (1 innebär att in- och utpendlingen är lika stor). Sundsvalls kommun har en något högre pendlingskvot (dvs. högre inpendling i förhållande till utpendlingen) än genomsnittet för kommunerna i samma kommungrupp. Västernorrlands län Folkmängden i Västernorrland uppgick 2010 till c:a 242 600 invånare, vilket var en minskning med drygt 400 invånare jämfört med året innan. Länet har haft en nedgång av folkmängden under senare år även om den negativa utvecklingen kraftigt planat ut jämfört med den sammanhängande befolkningsminskningen åren 1995-2001, som var den största i länets historia. Under dessa sju år förlorade Västernorrland drygt 15 000 invånare, en inverkan av 90-talets finans- och bankkris som kraftigt försämrade Pendlingsstatistik Sundsvallsregonen, Sweco Eurofuture 2011. Under 2000-talets första årtionde stod Timrå i genomsnitt för drygt hälften av inpendlingen till Sundsvalls kommun (51 %). Därutöver är den vanligaste bostadskommunen någon av de övriga kommunerna i Sundsvallsregionen eller Stockholm. Lite längre ned på topp 10-listan hamnar kommuner som Ö-vik och Östersund. Nästan två tredjedelar (32 %) av utpendlarna från Sundsvall arbetar i Timrå kommun. Härnösand (13 %) och Stockholm (12 %) är också viktiga arbetskommuner för Sundsvallsbor. Den stora skillnaden mellan in- och utpendlingen är just att Stockholm spelar en stor roll som utpendlingsort. Befolkningsutveckling i olika delar av Sverige. Grönt=befolkningsökning, gult=stabil nivå, rött=befolkningsminskning. Sundsvalls roll som centralort i regionen är tydlig sett till pendlingsflödena. Under det senaste årtiondet hade Sundsvall i genomsnitt ett positivt pendlingsnetto på 368 personer gentemot Härnösand. Motsvarande pendlingsnetto mot Hudiksvall och Nordanstig (som inte ingår i FAregionen) var 71 respektive 307. 6

Inom Västernorrlands län Förutsättningarna för pendling och regionförstoring är sämre i norra Sverige än i övriga delar i landet på grund av de långa avstånden, den låga befolkningstätheten och en sämre utbyggd transportinfrastruktur. Det bör dock påpekas att en del av skillnaden i pendlingsbenägenheten också beror på gränseffekter. Jämfört med kommunerna i Svealand och Götaland är kommunerna i Norrland större till ytan, vilket medför att ett visst pendlingsavstånd inte lika ofta räknas som pendling i statistiken. tjänster, partihandeln, byggsektorn samt utbildningssektorn. Detaljhandeln och offentlig sektor ökar mer än riket. De kulturella och gröna näringarna har svårt att hänga med rikets utveckling. Utbildningsnivå Bland Sundsvallsbor i ålder 16-74 år har 15,6 % minst treårig eftergymnasial examen. Det är under riksgenomsnittet (18 %) men över medel för jämförande större regioncentra (11,9%). När det gäller hur stor andel av ungdomarna som går vidare till högre studier inom tre år efter de slutat gymnasiet ligger Sundsvall precis på riksgenomsnittet. Pendlingsstatistik Västernorrland, Sweco Eurofuture 2011. Sysselsättning Sundsvall har en stor andel sysselsatta inom offentlig sektor. Inom den privata sektorn är många sysselsatta inom företagstjänster, se diagram till höger. Diagrammet nedan visar vilka branscher som har ökat respektive minskat antalet sysselsatta under 1998-2008. Trots att Sundsvall har många sysselsatta inom företagstjänster har den branschen inte utvecklas lika bra som riket. Andra branscher som underpresterar är personliga Antal sysselsatta i olika sektorer i Sundsvalls FA-region Branscher som har ökar respektive minskat antalet sysselsatta 1998-2008. 7

Framtida läge I Sundsvalls förhållningssätt till omlandet strävar vi efter att skapa närhet i regionen, vi blir starkare tillsammans och främjar förnyelse och utveckling. Vårt regionala ledarskap samlar, prioriterar och har en stark röst i nationella och internationella sammanhang. Vi får tillgång till nationella och internationella resurser för investeringar och kan ställa om till ett mer hållbart samhälle. Enligt Tillväxtverkets bedömningar av utvecklingen av framtidens arbetsmarknadsregioner så kommer länets nuvarande fyra FA-regioner, Sundsvall (Sundsvall, Ånge, Timrå och Härnösand), Kramfors, Sollefteå och Örnsköldsvik att minska till tre fram till 2030. Skillnaden i utbredningen 2030 ligger i att Kramfors införlivas i Sundsvalls arbetsmarknadsregion, medan Sollefteå och Örnsköldsvik fortsatt bildar solitära lokala arbetsmarknader dvs. de omfattar endast en kommun. Befolkning Sundsvalls kommun Sundsvall beräknas öka med ca 300 personer per år fram till år 2030. Enligt prognosen kommer födelsenettot att vara positivt fram till år 2024 då det blir negativt. Sundsvalls kommun har satt ribban högre och siktar i sin målbild för år 2021 mot att Sundsvall ska ha 100 000 invånare (dvs. 4000 fler än idag) och att Sundsvallsregionen ska ha 200 000 invånare. Det innebär att Sundsvalls kommun skulle behöva öka med drygt 400 invånare per år och regionen med fler än 500 invånare per år. En rejäl utmaning med tanke på att regionen under 2010 ökade med 94 personer och under de senaste tio åren ökat totalt med knappt 700 personer. Sundsvalls FA-region Sundsvalls FA-region har sedan år 2002 vuxit med knappt 1 300 invånare. Det är Sundsvalls kommun som står för ökningen även om Timrås befolkning också ökat något under de senaste fem åren. Övriga kommuner, både i FA-regionen och i Sundsvallsregionen som helhet, har tappat invånare. Prognoserna pekar på att Sundsvalls FA-region kommer att ha en sämre befolkningsutveckling jämfört med både Gävle, Umeå och Luleå, se diagram nedan. Sundsvallsregionen Med den utvecklingstakt som Sundsvall tillsammans med övriga kommuner i Sundsvallsregionen har visat den senaste 10-årsperioden så kommer målet att Sundsvallsregionen ska ha 200 000 invånare år 2021 att bli svårt att nå. Det är därför av stor vikt att berörda kommuner inom Sundsvallsregionen fördjupar sitt samarbete så att Sundsvallsregionen utvecklas till en funktionell arbetsmarknadsregion. Sverige Sedan sekelskiftet (år 2000) har Stockholm, Uppsala, Västra Götaland och Skåne län sammanlagt stått för 91 % av landets befolkningsökning. Dessa län har ökat med 505 000 personer av rikets totala ökning om 554 000 personer. Befolkningstillväxten enligt prognos fram till 2050 är 1 400 000 invånare, av dessa förväntas 1 350 000 hamna i Mälardalen, Västra Götaland och Skåne, övriga 50 000 i resten av Sverige. Invandringen bidrar till positiv befolkningsutveckling Antalet och andelen utrikes födda fortsätter att öka i såväl Västernorrland som i hela riket. Vid slutet av 2010 var närmare 17 900 av de boende i länet födda i ett land utanför Sverige. Sedan 2000 har andelen utrikes födda ökat från 4,7 till 7,4 procent av länets befolkning. I förhållande till rikets genomsnitt 14,7 procent Befolkningsscenarier i utvalda FA-regioner 8

av befolkningen är andelen utrikes födda i länet relativt lågt. Inom länets kommuner finns störst andel utrikes födda i Sundsvall med 8,3 procent följt av Härnösand och Timrå med 7,9 respektive 7,8 procent, lägst andel finns i Ånge med 5,6 procent. I Kramfors, Sollefteå och Örnsköldsvik uppgår andelen utrikes födda till 6,9, 6,8 och 6,0 procent. Alla länets kommuner har en högre andel utrikes födda kvinnor än män. Den närmaste tiden efter invandring inträffar ofta en stor inrikes omflyttning där invandrarna främst väljer att bosätta sig i storstadsområden. En möjlighet som länet har för att nå en positiv befolkningsutveckling är att lyckas behålla dessa invånare som kommer till länet som flyktingar eller invandrare och som får uppehållstillstånd. Invandringen är viktig för alla kommuner i Västernorrland och har medfört att länet haft ett positivt totalt flyttnetto under nio år i rad. Pendling Bästa sättet att öka förutsättningar för att bo kvar i Sundsvall och angränsande kommuner är att tillsammans ge så goda förutsättningar som möjligt för boende, arbete, studier och fritid. En viktig faktor är att invånare kan nå så många arbetsplatser som möjligt. Utvecklingen av regionala tågförbindelser kan bidra till vidgade arbetsmarknadsregioner. När restiderna för arbetspendlande förkortas så ökar möjligheten att bo kvar även om näringslivet lokalt förändras. Det går då att pendla. Sundsvalls kommun deltar i flera olika projekt med syfte att förbättra kommunik ation erna i mellersta Norrland. Dessa projekt sker i samverkan med andra berörda kommuner och syftar till att förbättra infrastrukturen på järnväg för att förkorta tiderna för arbets- och studiependling och öka kapaciteten så att fler tåg kan köras per dygn. Åtgärderna är också viktiga för näringslivets transportbehov och för att nå en hållbar tillväxt där gods kan flyttas över från lastbil till järnväg. Dessa planer är långsiktiga, utbyggnaden kommer inte att vara genomförd under planperioden för Översiktsplan Sundsvall 2021. Det handlar därför om att lägga fast korridorer i planförslaget och att visa hur det kan påverka utvecklingen i kommunen och i länet. Dubbelspårsutbyggnaden mot Härnösand får bäst effekt för arbets- och studiependling om järnvägen dras så att man via nya resecentrum når kommuncentrum och andra viktiga målpunkter i kommunerna. Tågtrafiken kommer att bestå av dels snabba tåg för långväga resor som endast stannar på större orter och dels av regionala tåg som stannar på fler platser och som i första hand är till för resor under 10 mil. Sundsvall har flera möjliga stationslägen för nya regionala tågstopp på längre sikt. Det kan handla om Matfors, nytt läge i Stöde, Birsta, Kvissleby, Njurundabommen. Sundsvalls tillväxt bör ske i lägen med hög tillgänglighet. Bebyggelse bör placeras inom 2-3 km från tågstationer och resecentrum. Utvecklingen av tågen och deras accelerationshastigheter kommer att styra om det går att skapa fler stoppmöjligheter utan att alltför mycket förlänga restiderna på längre sträckor. Hållplats för tåg i Stöde. 9

Sysselsättningsutveckling Sundsvall har haft en svagare sysselsättningsutveckling jämfört med riket. Enligt prognosen kommer sysselsättningen att fortsätta har en positiv utveckling men glappet mellan Sundsvall och riket kommer att öka. För att behålla en positiv utveckling är det av stor vikt att samverkan mellan skola och arbetsliv fortsätter att utvecklas så att arbetslivet får tag i den kompetens de behöver. Riktlinjer I Översiktsplan Sundsvall 2021, planförslaget, finns riktlinjer för omvärldsfrågor främst på sidan 19, men även bland de generella riktlinjerna i övrigt. I avsnittet Hållbara transporter (s 27ff) hanteras många regionala infrastrukturfrågor och på sidan 36 redovisas mellankommunala frågor. Indexerad utveckling (trendframskrivning baserad på utvecklingen från år 2000 Att uppnå ett gott entreprenörsklimat kräver arbete inom många områden. Genom god fysisk planering kan vi arbeta för en levande stadskärna och mötesplatser i staden där olika kompetenser och erfarenheter kan mötas. Då ökar möjligheten till kreativa möten. Kanske kan svenska för invandrare bedrivs i nära anslutning till universitetets lokaler, kanske kan forskning inom fiber och pappersmassa dela lokaler med forskning inom omvårdnad Bostaden, integrationen och att hitta sin roll i samhället Människor som skall börja om sitt liv på nytt i vuxen ålder börjar också om när det gäller ekonomiska resurser. Det behövs därför tillgång till attraktiva bostäder som inte kräver någon kapitalinsats, dvs hyresrätter. Med hänsyn till integration är det viktigt att olika upplåtelseformer blandas i samma stadsdelar eller områden. Det gör det även möjligt att byta upplåtelseform men att ändå bo kvar i ett område. Möjligheten att bo, arbeta och studera utan tillgång till bil har också betydelse för dem som har små inkomster. Hit hör de som skall etablera sig på bostads- och arbetsmarknaden. Centralt belägna bostäder med god kollektivtrafikförsörjning ger en större boende- och arbetsmarknadsregion. I Sundsvall är det även viktigt att arbetsplatser finns belägna i bra kollektivtrafiklägen och nära resecentrumen eftersom Sundsvalls centrum är ett arbetsplatsområde dit många pendlar från hela kommunen och även från andra kommuner i regionen. 10