Läkemedelsförteckningen



Relevanta dokument
Läkemedelsförteckningen

Registerutdrag från Läkemedelsförteckningen

Läkemedelsförteckningen

Enkätundersökning med personal, före arbete med digitalt stöd i hemmet

Barn- och ungdomspsykiatri

Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län

Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa

Sammanställning Undersökning av kommunens funktionsbrevlådor 2013

Bilaga 9. Fråga 1 Bas: alla Flera alternativ möjliga Alternativ 1-4 uppläses

Brukarenkät Bostad med särskild service 2015

Bättre överblick, ännu bättre vård. Sammanhållen journalföring. Nya möjligheter för vården att få ta del av dina uppgifter.

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

Urfjäll. Elever År 3 - Våren Genomsnitt Upplands-Bro kommun. 2. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena.

MEDBORGARPANEL Nummer 1 - Juli 2013 Tillgänglighet i vården

MEDBORGARUNDERSÖKNING 2 Juni 2014

Läsvärdesundersökning Pejl på Botkyrka

Bättre överblick, ännu bättre vård.

Jämförelse av miljöenkäter. till personal vid Högskolan i Gävle. Undersökningar gjorda i maj 2002 resp i dec. 2003

Kryssa för de svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning.

Apoteket AB Stockholm. och

Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter

Pilotprojekt fo r test av PREM fra gor i nationella kvalitetsregistret SwedeAmp

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005

Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun

Uppföljning Nyanställda 2014

Barns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11

ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2. Teammedlemmar

Läkemedelsförteckningen via Melior och Profdocs Journal III, användarmanual

Engelska skolan, Järfälla

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Från förvaring till förvandling Från förvaring till förvandling

Slutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige

Enkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 2015

Introduktion - Svevac

Resultat och reektioner kring mailkategorisering av användares mail till Uppsala läns landsting kring åtkomst av journaler via nätet

Enkätstudie bland passagerarna på Gotlandia II och Gotland

Instruktion för att slutföra registreringen

STATISTIK MEDLEMS UNDER SÖKNING. Karriär på lika villkor för advokater

Skånepanelen Medborgarundersökning Sjukvård/patientjournal. Genomförd av CMA Research AB. April 2014

Sammanställning: enkät om livsmedelsbrott

Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik

Standard, handläggare

Apotekare på vårdcentral

Brukarenkät IFO Kvalitetsrapport 2014:02 KVALITETSRAPPORT

Utvärdering av läkemedelsavstämning

Upplevelser och uppfattningar om äldres läkemedelsanvändning -Samsyn?

Vårdpersonals och patienters upplevelse av journal på nätet

Lathund. Fakturering via fil i Tandvårdsfönster

Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag

Komma igång med Eventor

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen

Attityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning

Journal via nätet möjlighet eller riskfaktor. Rose-Mharie Åhlfeldt, Högskolan i Skövde

Standard, handläggare

BÄTTRE VÅRD FÖR DIG. Information om Sammanhållen journal

Hur överensstämmer läkarnas farhågor med patienternas upplevelser och användning av journaler via Internet?

På svenska Så här använder du det elektroniska receptet

Arbetsliv. Rapport: Lyckliga arbetsplatser. Maj 2007, Markör Marknad och Kommunikation AB. Rapport Lyckliga arbetsplatser 2007

Karriärrådgivning och studievägledning: en tjänst för studenterna!

Informationsträff för piloter. Treserva Genomförandewebb 3 mars 2016

Kanta-tjänster för stora och små, gamla och unga

MAS Riktlinje för logghantering gällande hälso- och sjukvårdsjournaler

Kvalitetsindex. Botorp Behandlingshem. Rapport

Pedagogiskt material till föreställningen

Brukarundersökning av Korttidsvistelse Socialförvaltningen 2009

Sunda solvanor resultatrapport 2015

När ditt konto är klart att använda kommer du att få din PIN-kod och anvisningar från företaget SysTeam som är landstingets samarbetspartner.

Cosmic pilotdrift Landstinget i Västmanland

Brukarundersökning 2010 Särvux

FÖRÄLDRAENKÄTER-BARN. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN STOCKHOLM TELEFON

Intervjufrågor - Vårdcentral/Hälsocentral, kommunal vård & omsorg

Manual till 3C för CPUP

SAFE WORK. Instruktioner till personal - för dig som arbetar på ett entreprenadföretag

Barns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor

Tierpspanelen Rapport 1 Medborgarservice

Nationell Patientenkät Somatisk slutenvård Våren Landstingsjämförande rapport

Uppföljning av material inom barnhälsovården Leva med barn och Små och stora steg tillsammans Hanna Lunding, folkhälsoenheten

ATTITYDER TILL FÖRSKOLAN ÅR 2012 föräldrars uppfattning av kvalitet i förskolan

Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012.

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård

Brukarundersökning på Alkoholpolikliniken 2012

Vårdbarometern 2010 Landstingsjämförelse

Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör

Brukarundersökning av socialnämndens mål 2009

Ungdomars synpunkter på sexualundervisningen

Manual för att registrera i Kvalitetsregister PsykosR

Användarmanual Procapita HSL Journal ICF

Nationell patientenkät Primärvård Vald enhet Vårdcentralen Kyrkbacken. Undersökningsperiod Höst 2010

Vi är bibliotekarier - inte psykologer eller socialarbetare EN RAPPORT OM ARBETSMILJÖN PÅ VÅRA BIBLIOTEK

Mäta effekten av genomförandeplanen

VÄRDEGRUNDSENKÄT IFO, BENGTSFORS KOMMUN En värdegrundsenkät som avser insatser inom Individ- och

Pascal. Tillämpningsanvisning Säkerhetsfunktioner i Pascal för NOD. Version 0.9

Svenskt Näringsliv/Privatvården. Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift

Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv?

Talstyrd aktivitetsregistrering/ hänvisning vid frånvaro Användarmanual

Kvalitetsindex. Rapport Utslussen Behandlingshem. Resultat samt jämförelser med samtliga intervjuer under

Bättre vård mindre tvång

Medel UR/SB (per fråga). Sorterad på: Frågenummer. Urval: = UR = SB

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid utskrivning och uppföljning efter rehabiliteringen

Transkript:

Läkemedelsförteckningen till privatpraktiserande förskrivare Sammanställning Anna-Lena Nilsson [7-6-1] ehälsoinstitutet, Högskolan i Kalmar www.ehalsoinstitutet.se

1. Sammanfattning För att främja användningen av Läkemedelsförteckningen bland privatpraktiserande förskrivare erbjöd Apoteket AB förskrivare vid vårdföretag att delta i pilotprojektet våren 6. (1) I pilotprojektet utvärderades den upplevda nyttan och funktion, utformning av läkemedelsförteckningen och dess applikation. Datainsamlingen skedde med hjälp av tre olika enkäter som skickades ut via en webbaserad enkät vid tre tillfällen; vid projektstart, efter en månad och efter tre månader. Svarsfrekvensen för de tre enkäterna var låg varför en sammanställning av svaren har gjorts som måste tolkas med försiktighet 89 privatpraktiserande förskrivare medverkade i pilotprojektet. Resultatet visade att förskrivarnas förväntningar på Läkemedelsförteckningen var hög. Förskrivarna var positiva till Läkemedelsförteckningen och upplevde att Läkemedelsförteckningen skulle ge dem värdefull information. Bäst nytta med Läkemedelsförteckningen såg förskrivarna för patienter med missbruk, multisjuka och patienter med flera vårdgivare. Åtkomsten till Läkemedelsförteckningen ansågs inte vara smidig vilket med stor sannolikhet tillsammans med tekniska problem medfört att förskrivarna använt Läkemedelsförteckningen i ringa omfattning under pilotprojektet. Användningen tycks även ha minskat istället för att ha ökat under pilotprojektets gång. En förskrivare såg Läkemedelsförteckningen som ovärderlig men flertalet förskrivare tyckte att Läkemedelsförteckningen inte fungerat som ett arbetsredskap. Med anledning av den låga användningen av Läkemedelsförteckningen har endast få förskrivare besvarat frågorna om funktion och utformning av applikationen. De som svarat är antingen tydligt positiva eller tydligt negativa.

(1) Innehållsförteckning Läkemedelsförteckningen... 1 1. Sammanfattning.... Bakgrund.... Utvärderingens mål.... Genomförande.... Metod.... Resultat....1 Attitydenkät.... Enkät 1 månad... 9. Enkät månader... 1. Sammanfattande resultat...

(1). Bakgrund Lagen om läkemedelsförteckning (:8) trädde i kraft -7-1 i syfte att öka säkerheten och nyttan för de individer som använder receptförskrivna läkemedel. Apoteket AB fick ansvar att inrätta detta register där individers receptbelagda läkemedel, uthämtade de senaste 1 månaderna från apotek, registreras. Uppgifterna i Läkemedelsförteckningen kan användas av individen själv men även av förskrivare och farmaceut vid apotek efter patientens respektive kundens samtycke. För att främja användningen av Läkemedelsförteckningen inom hälso- och sjukvården planerade Apoteket AB tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting, Region Skåne, Landstinget i Kalmar län och Landstinget i Östergötland ett pilotprojekt, Pilot 1, hösten. Parallellt med Pilot 1 gick förfrågan ut från Apoteket AB till privatpraktiserande förskrivare att även ge dem möjlighet att använda Läkemedelsförteckningen. Till skillnad från förskrivarna inom landstingen som använde pin-kod för åtkomst till Läkemedelsförteckningen använde de privatpraktiserande förskrivarna e-legitimation. Apoteket AB gav ehälsoinstitutet i uppdrag att utvärdera piloten för de privatpraktiserande förskrivare.. Utvärderingens mål Att utvärdera förskrivarnas upplevda nytta med Läkemedelsförteckningen och hur de upplevde applikationen gällande funktionalitet och utformning.. Genomförande Våren 6 skickade Apoteket AB ut inbjudningsbrev om att få delta i pilotprojektet till verksamhetschefer [ref. 1] och förskrivare [ref. ] vid alla vårdföretag som var registrerade på Vårdföretagarnas medlemslista. Förskrivare som arbetade vid de vårdföretag som ställde sig positiva till projektet fick själva anmäla sitt intresse att delta i projektet. De fick därefter via e-post ett introduktionsbrev [ref. ] från Apoteket AB som utförligare beskrev projektet och utvärderingen. Ingen personlig kontakt togs mellan Apoteket AB och förskrivarna. Tre enkäter med olika innehåll skickades ut till förskrivarna. Alla tre enkäterna skickades ut i elektronisk form via e-post från Apoteket AB:s webbenkätsystem. Alla enkätfrågor hade inför varje utskick stämts av med uppdragsgivaren. Första enkäten skickades som en klickbar länk tillsammans med introduktionsbrevet och därefter skedde utskicken efter en månad och efter tre månader. Den första enkäten fokuserade på attityder, den andra på funktionalitet, utformning och samtyckesrutin och den tredje på uppföljningsfrågor från de två föregående enkäterna.

(1). Metod Datainsamling skedde med enkät. Enkäterna var utformade dels med fasta svarsalternativ med möjlighet till kommentar, dels med öppna frågor och dels som påståenden med en sexgradig instämmandeskala. Påståendefrågorna var positivt vinklade. Statistikprogrammet SPSS användes för bearbetning av data och analys av de fixa frågorna. De öppna frågorna analyserades genom kategorisering.. Resultat Från de tillfrågade vårdföretagen var det 89 förskrivare som anmälde sitt intresse att delta i projektet. Svarsfrekvensen för de tre enkäterna var låg; 8% för den första enkäten respektive 18% för enkät två och tre. Respondenterna var spridda från Västernorrland i norr till Skåne i söder, Göteborg och Värmland i väster och Stockholm och Kalmar i öster. En påminnelse per enkät gjordes. Då studien gav en låg svarsfrekvens återges resultatet i en sammanställande form. Alla förskrivare har inte besvarat alla frågor..1 Attitydenkät Attitydenkäten sändes ut i samband med introduktionsbrevet. besvarade enkäten varav sju kvinnor och 18 män. Fråga 1. Hur har du fått information om Läkemedelsförteckningen? Flera alternativ möjliga. Respondenterna hade fått information på olika sätt. Flertalet hade dock fått informationen från Apoteket. 1 Antal 1 8 6 Hur har du fått information om Läkemedelsförteckni ngen?(n=) Ingen information Tidningar TV Internet Kollegor Apoteket Informationsmöte/Avdeln ingsmöte Patient Annat Figur 1.

6(1) Fråga. För vilka patienter och i vilka situationer tror du att du kommer att ha mest nytta av Läkemedelsförteckningen? Grupperna har kategoriserats och antal svar vid varje grupp inom parantes. Misstänkt beroende (9) Patienter som inte själva kommer ihåg (7) Patienter med olika vårdkontakter () För de flesta patienterna () Allergiker Multisjuka Hemsjukvårdspatienter Nya patienter på mottagningen Nya interaktioner vid ny medicin Fråga. Utför du dina bankärenden via Internet? 88%, dvs. av, svarade att de utförde sina bankärenden via Internet. Resterande tre gjorde inte sina bankärenden via Internet. Fråga. Jag har fått tillräcklig information inför pilotprojektet för att veta hur jag skall hantera Läkemedelsförteckningen i det dagiga arbetet Fråga 6. Jag har haft möjlighet att påverka avdelningens medverkan i pilotförsöket Tjugotre besvarade både fråga och fråga 6. Frågorna rörde omfattningen respektive kvalitén på pilotprojektets information samt förskrivarnas uppfattning om sin egen möjlighet att kunna påverka pilotprojektet, se figur. Svaren ger en median på instämmandegrad för båda frågorna vilket tyder på att förskrivarna inte tyckte att de fått tillräckligt med information respektive att de inte heller haft möjlighet att påverka pilotprojektet.

7(1) 1 Antal 1 8 6 Jag har fått tillräcklig information inför pilotprojektet för att veta hur jag skall hantera Instämmer inte alls Instämmer helt Jag har haft möjlighet att påverka vårdenhetens medverkan i pilotförsöket Figur. Fråga Jag är positiv till införandet av Läkemedelsförteckningen och Fråga 7 Jag har behov av en förteckning över mina patienters senaste uthämtade receptbelagda läkemedel Fråga 8 Läkemedelsförteckningen kommer att ge mig värdefull information jag inte kunnat få tidigare Fråga 9Läkemedelsförteckningen kommer att ge mig lätt åtkomst till information om mina patienters uthämtade läkemedel För attitydfrågorna och 7-9 anges (figur ) medianen per fråga. Samtliga förskrivare besvarade alla frågorna. Medianen per fråga är fem på tre frågor av fyra vilket visar på en generellt positiv attityd till Läkemedelsförteckningen. Förskrivarna var lätt positiva (medianen ) att få tillgång till information om deras egna patienters senaste uthämtade receptbelagda läkemedel.

8(1) Median 6 1 Jag är positiv till införandet av Läkemedelsförteckningen Jag har behov av en förteckning över mina patienters senaste uthämtade receptbelagda läkemedel Läkemedelsförteckningen kommer att ge mig värdefull information jag inte kunnat få tidigare Läkemedelsförteckningen kommer att ge mig lätt åtkomst till information om min patients uthämtade läkemedel Figur. Fråga 1. Har du några övriga kommentarer som rör Läkemedelsförteckningen och/eller pilotprojektet? Fem förskrivare besvarade frågan. Kommentarerna återges i fullständig form. Gränssnittet uselt! Har inte funderat mycket över detta innan men i princip borde detta ha funnits för länge sedan Jag blev tveksam till att använda Läkemedelsförteckningen då det stod att informationen skulle journalföras. Här är jag osäker på vad som ska journalföras och hur. Helst skulle jag bara journalföra den del av informationen som jag efterfrågat eller som påverkar mitt handlande. Jag är fortfarande oklar över syftet Vet inte hur det fungerar

9(1). Enkät 1 månad Den andra enkäten skickades ut en månad efter den första enkäten. Sexton förskrivare besvarade den andra enkäten, tre kvinnor och tretton män. Fråga 1. Jag är positiv till införandet av Läkemedelsförteckningen. De flesta var positiva till Läkemedelsförteckningen. Åtta av 1 var mycket positiva se figur. De som svarade vet ej gav kommentarer att de inte använt Läkemedelsförteckningen än. Två av dem som var positiva gav kommentarer att de upptäckt flera fall av läkemedelsmissbruk och att användningen av Läkemedelsförteckningen ökat patientsäkerheten genom att ge dem möjlighet att kontrollera om deras patienter följer ordinationer och/eller om de får mediciner från olika läkare. Antal 9 8 7 6 1 Jag är positiv till införandet av Läkemedelsförtecknin gen (n=1) Instämmer inte alls Instämmer helt Vet ej Figur.

1(1) Fråga. I medeltal, hur många gånger per vecka har du använt Läkemedelsförteckningen? Tolv förskrivare besvarade frågan varav elva använde Läkemedelsförteckningen 1- gånger/vecka, se tabell 1. Fyra besvarade inte frågan. Gånger/ Antal respondenter vecka 1-11 -6 1 fler Tabell 1. Fråga. För vilka patienter och i vilka situationer har du haft mest nytta av Läkemedelsförteckningen? Fyra stycken av sexton kommenterade att de ännu inte använt Läkemedelsförteckningen. Alla som svarade med patientkategori angav missbrukare och äldre. Fråga. Jag tycker att Läkemedelsförteckningen ger mig en överskådlig bild över mina patienters läkemedel. Fråga 6. Jag tycker att Läkemedelsförteckningen är utformad så att det är lätt att förstå vilken läkemedelsinformation jag kan få tillgång till. Resultatet på frågorna och 6 återges i figur. Fjorton respektive tolv besvarade frågorna varav tio respektive sex svarade vet ej. De besvarande förskrivarna tyckte att Läkemedelsförteckningen var lätt att förstå.

11(1) 1 1 8 Jag tycker att LF ger mig en överskådlig bild över mina patients läkemedel (n=1) Antal 6 Instämmer inte alls Instämmer helt Vet ej Jag tycker att läkemedelsförteckningen är utformad så att det är lätt att förstå vilken läkemedelsinformation jag kan få tillgång till (n=1) Figur. Fråga. Jag tycker att det är lätt att få åtkomst till Läkemedelsförteckningen. Fem av sex tyckte att det var lätt att logga in, se figur 6. Sex av 1 besvarade frågan med vet ej. Fyra svarade inte alls. Antal 7 6 1 Det är lätt att logga in på LF (n=1) Instämmer inte alls Instämmer helt Vet ej Figur 6.

1(1) Fråga 7. Jag tycker att Läkemedelsförteckningens olika flikar, dvs. Fullständig förteckning, Behandlingsöversikt och Logglista ger mig en logisk och tydlig uppdelning över vad jag kan hitta under varje flik. Fråga 8. Jag tycker att Läkemedelsförteckningens möjlighet att sortera på t.ex. läkemedel eller datum ger mig de sorteringsalternativ jag behöver. Fråga 9. Jag tycker att Läkemedelsförteckningens möjlighet till utskrift är lätt att använda. Frågorna 7-9 rörde applikationen. Förskrivarna gav olika svar på hur de upplevde applikationen, se fig.7. Tolv förskrivare svarade på alla tre frågor. Flertalet svarade vet ej. Antal 9 8 7 6 1 Instämmer inte alls Instämmer helt Vet ej Jag tycker att LF's olika flikar ger mig en logisk och tydlig uppdelning (n=1) Jag tycker att LF's möjlighet att sortera ger mig de sorteringsalternativ jag behöver (n=1) Jag tycker att LF's möjlighet till utskrift är lätt att använda (n=1) Figur 7. Fråga 1. Har du några övriga synpunkter eller kommentarer om Läkemedelsförteckningens innehåll, utseende, funktioner m.m.? Koncentrat av de kommentarer som gavs Funkar inte! Gör om grafisk utformning Har inte prövat den än Trodde att e-legitimation skulle fixas

Fråga 11. Jag tycker att jag fått tillräcklig information om samtyckesrutinen för att tydligt kunna informera mina patienter om vad deras samtycke betyder? 1(1) Fem av 1 svarade med instämmandegrad -6 vilket kan tydas att de hade fått tillräckligt med information. Fem svarade att de inte visste, se figur 8. 6 Antal 1 Jag tycker att jag fått tillräcklig information om samtyckesrutiner för att tydligt kunna informera mina patienter om vad deras samtycke betyder (n=1) Instämmer inte alls Instämmer helt Vet ej Figur 8. Fråga 1. Hur gav patienten dig sitt samtycke?(flera alternativ möjliga) Elva av 1 hade gett muntlig information via förskrivare eller annan vårdpersonal. En hade gett skriftlig information. Fråga 1. Har du haft patienter som inte vill ge sitt samtycke till att du tar del av deras läkemedelförteckning? Av elva så hade endast en haft en patient som inte gett sitt samtycke. Fem besvarade inte frågan. Fråga 1. Har du under denna testperiod haft behov av att titta på någon patients läkemedelslista utan dennes samtycke? Endast en av elva har tittat i Läkemedelsförteckningen utan patientens samtycke. Fem besvarade inte frågan. Steget att ta nödåtkomst gjordes inte.

1(1) Fråga 1. Övriga kommentarer Övriga kommentarer uttryckte frustration över att inte kunna logga in, att det tekniskt inte fungerar och att de inte hunnit pröva det än. En kommentar uttryckte sig positiv och såg det som Ett av de bästa instrumenten jag fått i min verksamhet. Skulle vara kul skriva artikel i läkartidningen. Många kolleger har varit väldigt uppskattande när de fått journalutdragen.

1(1). Enkät månader Enkät tre skickades ut tre månader efter den första enkäten (Attitydenkäten). Sexton förskrivare har besvarat enkäten varav tre kvinnor och tretton män. Fråga 1. Har Läkemedelsförteckningen fungerat som ett arbetsredskap för dig? Tretton besvarade frågan, se figur 9. Åtta tyckte att det inte alls har fungerat att använda Läkemedelsförteckningen som ett arbetsredskap. Kommentarerna visar att flertalet inte börjat använda Läkemedelsförteckningen än. Någon säger att den ibland är ovärderlig Antal 9 8 7 6 1 Instämmer inte alls Instämmer helt Har läkemedelsförteckningen fungerat som arbetsredskap för dig? (n=1) Figur 9.

Fråga. Ungefär hur ofta har du använt dig av Läkemedelsförteckningen per vecka? Sex av sju använde Läkemedelsförteckningen 1- gånger per vecka. Nio förskrivare besvarade inte frågan. 16(1) Gånger/ Antal respondenter vecka 1-6 -6 1 fler Tabell. Fråga. I de fall du använt dig av Läkemedelsförteckningen, hur viktig har den informationen varit för vården av den aktuella patienten? Sex av 1 tyckte att Läkemedelsförteckningen var mindre viktig för vården av den aktuella patienten, se figur 1. Antal 7 6 1 I de fall du använt dig av läkemedelsförtecknin gen, hur viktig har den informationen varit? (n=1) Instämmer inte alls Instämmer helt Figur 1.

17(1) Fråga. Har din uppfattning om Läkemedelsförteckningen ändrats under pilotprojektets gång? Tre av 1 har ändrat sin uppfattning om Läkemedelsförteckningen under pilotprojektets gång. Två hade ändrat sin uppfattning åt det positiva hållet och en åt det negativa hållet. Tre har inte besvarat frågan. Kommentarerna var behovet mindre än väntat och jag har hört flera patienter som har börjat använda sig av den. Fråga. Har åtkomsten till Läkemedelsförteckningen varit så smidig att det möjliggjort användning av Läkemedelsförteckningen i den omfattning du skulle ha önskat? Åtta av elva förskrivare tyckte att åtkomsten till Läkemedelsförteckningen inte alls var smidig, se figur 11. Antal Har åtkomsten till läkemedelsförteckni ngen varit så smidig att det möjliggjort användning av läkemedelsförteckni ngen i den 1 Nej, inte alls Ja, i hög grad Figur 11. Fråga 6. Vad skulle behöva göras för att underlätta för dig att använda Läkemedelsförteckningen mer? Kommentarerna återges i sin helhet. Kort utbildning Hjälp att komma ihåg Mer tid Ta bort kravet på dokumentation i journalen. Ta bort kravet på patientens samtycke. Mer komprimerad sammanställning uträknat antal tabletter/period

18(1) Fråga 7. Finns det någon ytterligare information som du anser dig ha behövt vid användning av Läkemedelsförteckningen? Svaren återges i sin helhet. Inloggning i systemet Namn på utfärdanden läkare för recepten Fråga 8. För vilka patienter och i vilka situationer har du upplevt mest nytta av Läkemedelsförteckningen? Nedan ges ett koncentrat på de patienter som nämndes. Missbrukstanke Multisjuka Andra vårdgivare Fråga 9. Har din klinik en rutin för hur samtycket med patienten ska gå till? Två av tio hade rutin om hur att hantera samtycket och åtta hade ingen rutin. Sex besvarade inte frågan. Fråga 1. Har du haft patienter som inte vill ge sitt samtycke? Åtta av sexton besvarade frågan varav två hade haft en patient som inte ville ge sitt samtycke. Övriga sex hade inte haft det. Kommentarerna för de patienter som inte ville ge sitt samtycke var integritet och misstanke om missbruk. Fråga 11. Tycker du att förskrivarens namn ska stå med i Läkemedelsförteckningen? Totalt tio svarade på frågan varav åtta tyckte att förskrivarens namn skulle stå och två att den inte skulle stå. Sex stycken hade inte besvarat frågan.

Fråga 1. Har du några övriga synpunkter om Läkemedelsförteckningens innehåll, layout, användning m.m.? 19(1) Endast två förskrivare gav kommentar. En rörde att det nog troligen är mycket bra för läkare i framtiden och då framförallt för de osäkra. En annan att han/hon tyvärr inte hade hunnit vara aktiv.

(1). Sammanfattande resultat Utvärderingen visar att de privatpraktiserande förskrivarnas förväntningar på Läkemedelsförteckningen var hög. Förskrivarna var positiva till Läkemedelsförteckningen och förväntade sig att Läkemedelsförteckningen skulle ge dem värdefull information. Förskrivarna såg däremot inte lika stort behov av förteckningen till sina egna patienter. Detta kan bero på att flera av de förskrivare som deltog i piloten inte hade någon av de patientkategorier där nyttan varit tydlig, dvs. patienter med missbruk, multisjuka och patienter som går till flera vårdgivare. Detta kan dock inte styrkas i föreliggande utvärdering. Svarsfrekvensen var mycket låg trots att förskrivarna själva tagit initiativ att anmäla sitt intresse att delta i pilotprojektet. Bortfallet kan inte entydigt förklaras men skulle till viss del kunna bero på att all information om pilotprojektet endast kom via e-post. Detta kan ha medfört att förskrivarna inte tagit till sig viktig information såsom att de själva skulle beställa e-legitimation för att komma igång att använda Läkemedelsförteckningen. Förskrivare pekade på att kortare utbildning och hjälp att komma igång skulle främja deras användning av Läkemedelsförteckningen. Åtkomsten till Läkemedelsförteckningen ansågs inte vara smidig vilket med stor sannolikhet tillsammans med tekniska problem medfört att förskrivarna använt Läkemedelsförteckningen i ringa omfattning. Användningen av Läkemedelsförteckningen har även gått ner från månad ett. Fler än hälften av dem som besvarat funktionsfrågor har svarat vet ej vilket kan tyda på att de inte har använt applikationen. Vid flertalet av frågorna var det samma fyra förskrivare som valt att inte besvara frågorna. Med stor sannolikhet är det dessa förskrivare som kommenterat att de ännu inte hade hunnit börja använda Läkemedelsförteckningen. Användningen tycks ha minskat istället för att ha ökat under pilotprojektets gång. En förskrivare såg Läkemedelsförteckningen som ovärderlig men flertalet förskrivare tyckte att Läkemedelsförteckningen inte fungerat som ett arbetsredskap. Förskrivarnas svar på antalet inloggningar i Läkemedelsförteckningen gav totalt att de skulle ha varit inloggade vid minst tillfällen per vecka och minst vid 18 tillfällen på en månad. Detta skall jämföras med de siffror på antalet inloggningar i Läkemedelsförteckningen som Apoteket AB fått från systemloggen vilket ger 9 inloggningar med e-legitimation totalt under 6, dvs. under en längre tid än pilotprojektet. Med anledning av den låga användningen av Läkemedelsförteckningen har endast få förskrivare besvarat frågorna om applikationen. De som svarat är antingen tydligt positiva eller tydligt negativa. Få besvarade frågorna om samtycke. Endast två av tio hade en rutin på sin arbetsplats om hur de skulle hantera samtycket. Svar på andra samtyckesfrågor ger att förskrivare själva eller annan vårdpersonal gett muntlig information till patienten. Någon kommenterade att de inte visste om de hade fått tillräcklig information om samtyckesrutinen och någon att kravet på samtycke ifrågasattes.

1(1) Referenser Ref. 1 Inbjudan verksamhetschef LF e-leg1, Apoteket AB Ref. Inbjudan e-leg dr, Apoteket AB Ref. LF Instruktionsbrev 699, Apoteket AB