Ökad naturvårdshänsyn i skogsbruket (samhälls)ekonomiska konsekvenser Runar Brännlund Centre for Environmental and Resource Economics Department of Economics Umeå University
Syfte Analys av förändrad skogsbrukspolicy Hyggesfritt skogsbruk Anpassning av trakthyggesbruk Plantage och intensivskogsbruk Vad blir konsekvenserna? Är förslaget samhällsekonomiskt motiverat?
Scenariot Areal kalhyggesfri. skogsbruk ökar från 3.4 % 9ll 30 % av skogsmarksarealen (ökning med ca 300 %) Areal som undantas skogsbruk (avverkning) ökar från 10 % 9ll 25% av skogsmarksarelen
Scenariot Konsekvenser på virkesförråd och avverkning Virkesförråd Möjlig avverkning
Nytta och kostnad? Vad skulle nyttan vara? Ökad biologisk mångfald Bättre förutsättningar för renskötsel Bättre förutsättningar för turism och rekreation (estetiska värden) Ökad bindning av kol (?) Osäkerhet om påverkan på framtida ekosystem av kalhyggesbruk
Nytta och kostnad? Vad skulle kostnaden vara Direkta kostnader Förlust av virkesvärden (oavsett om vi kompenserar skogsägare eller inte) Indirekta kostnader Nedläggning av industrier (förlust av förädlingsvärden) Sysselsättningseffekter Strukturomvandlingseffekter, regionala effekter Minskad bindning av kol (?)
Direkta kostnader Förändring framtida virkesvärde (konstant rotnetto = 249 kr/m3 sk) Rotne.o 2010: 22 000 miljoner kr
Direkta kostnader Nuvärde av virkesvärde SNF (milj kr) REF (Milj kr) Skillnad (milj kr) Norra Norrland 106 345 139 458-33 114 Södra Norrland 158 602 202 577-43 975 Svealand 132 879 173 535-40 656 Götaland 171 455 253 400-81 945 Hela landet 569 280 768 970-199 690 3% ränta (100 år) Rotnetto = 249 kr/m3 (skogsstatistisk årsbok) Nuvärde av skogen i referensalternativet = 768 000 milj.kr
Indirekta kostnader Sysselsättning skogssektorn
Indirekta kostnader Förädlingsvärde skogssektorn
Indirekta kostnader Effekter på sysselsättning och förädlingsvärde Inga priseffekter på virkesmarknaden (Rysk råvara ersätter svensk till samma pris) Inga sysselsättningseffekter i industrin (enbart skogsbruket) Förändring i förädlingsvärde = skogsbrukets förlust av förädlingsvärde = direkt kostnad
Indirekta kostnader Effekter på sysselsättning och förädlingsvärde Priseffekter (råvarubortfallet kan inte ersättas till samma pris) Högre pris på virkesråvara Utslagning av industrier Kortsiktig betalningsförmåga Långsiktig anpassningsförmåga Strukturomvandling. Arbetskraft och kapital flyttar till andra sektorer på sikt
Indirekta kostnader Effekter på förädlingsvärde 50 % av förädlingsvärde Nuvärde = 1 312 205 miljoner kr 10% av förädlingsvärde: Nuvärde = 262 421
Summa kostnader (exklusive omställningskostnader ) Inga priseffekter (industrin kan köpa råvara på annat håll till samma pris): 8 miljarder kr/år 199 miljarder kr i nuvärde Priseffekter (industrin kan inte köpa på annat håll): 18-58 miljarder kr per år 270 1 400 miljarder kr i nuvärde
Nyttor Rekreations- och naturvärde Rekreationsvärde: 2 190 kr/ha och år (se Brännlund m.fl. 2009) 10% av arealen får 20% högre värde: 520 miljoner kr/år 18 miljarder kr i nuvärde 20% av ytan får 30% högre värde: 1 712 miljoner kr/år 54 miljarder kr i nuvärde
Nyttor Kolbindning Kolbalansen styrs av två effekter förändring av virkesförråd (upptag) utsläpp av CO2 förorsakade av ökad produktion (konsumtion) av biomassa. Antaganden vad gäller användningen av skördad biomassa 30% används som biobränsle, ersätter fossilt bränsle 70 % används till produktion av möbler, hus Koldioxid värderas till 0,14 1 kr/kg CO2
Nyttor Kolbindning 1 kr/kg CO2 Nuvärde = 81 miljarder kr 0.14 kr/kg CO2 Nuvärde = 11 miljarder kr EVer 60 år minskar kolbindningen
Summa kostnader och nyttor Kostnader och ny.or, nuvärde (100 år, 3% ränta) miljarder kr Låg värdering Hög värdering kostnad - 199-1 400-199 - 1 400 Rekrea9on +18 +54 Koldioxid +11 +81 NeHo - 170 - - 1 371-64 - - 1265
Slutsatser och funderingar Mycket stora förändringar Extremt svårt att veta vad som händer med naturen Extremt svårt att värdera de (stora) förändringar som kan tänkas ske vad gäller naturvärden Extremt svårt att förutse vad som händer i skogsindustrin Beräkningarna skall ses som ett exempel
Slutsatser och funderingar De ekonomiska effekterna är betydande (även om man bortser från effekter utanför skogsbruket), även på lång sikt På kort och mellanlång sikt, stora anpassningskostnader Lokala och regionala effekter är förmodligen ännu större
Slutsatser och funderingar Generella restriktioner av denna typ är inte kostnadseffektivt (för trubbigt) Ersätt skogsägarna om de binder kol (negativ CO2-skatt) Ersätt skogsägaren för att producera biodiversitet och rekreationsskogar De bäst lämpade skogarna kommer då att tas i anspråk