Nyblivna mammors uppfattningar om träning av magmuskler efter förlossning. - En kvalitativ studie

Masteruppsats 30 HP Nyblivna mammors uppfattningar om träning av magmuskler efter förlossning. - En kvalitativ studie Författare:Caroline Karlsson Handledare:Lena Larsson Examinator:Marie Alricsson Termin:HT14-VT15 Ämne:Idrottsvetenskap Nivå:Avancerad Kurskod:4IM01E

Abstrakt Bakgrund: Det har funnits en uppfattning att nyblivna mammor ska ta det lugnt efter förlossningen. På senare tid har dock forskning visat att det är viktigt att träna framförallt sina magmuskler med anpassade övningar. Syfte: Att undersöka nyblivna mammors uppfattningar om träning av magmusklerna efter graviditeten och hur dessa uppfattningar omsätts i faktisk träning. Metod: En kvalitativ forskningsansats användes och semi-strukturerade intervjuer genomfördes med åtta nyblivna mammor. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fem huvudkategorier skapades och dessa var tankar om att träna magmusklerna, att träna sina magmuskler, att tillägna sig information om träning, faktorer som underlättar träningen samt att inte få till träning. Konklusion: De mammor som uppgav att de inte hade några kunskaper om träning av magmusklerna tränade inte heller. De som tränade gjorde det med hjälp av appar eller böcker anpassade för nyblivna mammor eller på mamma-barn pass. Den vanligaste informationskällan var Internet, dock ifrågasatte mammorna tillförlitligheten. Faktorer som främjade att mammorna tränade var organiserad träning, att gymmen erbjuder olika träningslösningar samt möjligheten till egentid. Barriärer var vardagen, brist på barnpassning och kroppsliga besvär. Nyckelord Innehållsanalys, Kvalitativ studie, Postpartum, Semistrukturerad intervju Tack Till min handledare Lena Larsson som har hjälpt mig framåt under arbetets gång samt ett stort tack till alla deltagare som ställde upp och intervjuades. i

Abstract Background: Previous recommendations said that new mothers should rest after giving birth. But more recently research has stated that it is important to do exercises for your abs postpartum. Aim: The aim of this study was to examine new mothers views of abtraining postpartum and how these views are turned into actual practice. Methods: A qualitative research approach was used and semi-structured interviews was performed with eight new mothers. Data were analyzed by using content analysis. Results: Five main categories were formed. These were views of abtraining, to exercise your abs, assimilating information on exercise, things that facilitates training and not get into the workout. Conclusion: The mothers that expressed that they didn t know much about exercises did not actually do exercises for their abs. Those who trained used apps or books appropiate for new mothers or went to mother-child classes. The most common source of information was the Internet. However mothers questioned its reliability. Facilitators were the possibility to attend organized training, gyms offering different solutions and the opportunity to childfree time. Barriers were everyday life, lack of childcare, as well as physical problems. Keywords: Content analysis, Postpartum, Qualitative reasearch, Semi-structured interview ii

Innehåll 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund 1 1.1.1 Magmusklerna efter graviditeten 1 1.1.2 Framgångsfaktorer och barriärer 2 1.1.3 Informationskällor 2 1.1.4 Träning av magmusklerna 3 1.1.5 Definitioner 3 2 Syfte 3 2.1 Frågeställningar 3 3 Metod 4 3.1 Design 4 3.2 Deltagare och urval 4 3.3 Datainsamling 5 3.4 Dataanalys 5 3.5 Kvalitetsfaktorer 6 3.6 Förförståelse 7 3.7 Forskningsetiska aspekter 7 4 Resultat 8 4.1 Tankar om att träna magmusklerna 8 4.2 Att träna sina magmuskler 9 4.2.1 Att komma i gång och att stegra träningen 9 4.2.2 Att träna i vardagen 11 4.2.3 Att börja med vanlig träning 11 4.3 Att tillägna sig information om träning 12 4.3.1 Att diskutera med andra mammor 12 4.3.2 Att läsa sig till kunskap 12 4.3.3 Att få råd från olika professioner 12 4.4 Faktorer som underlättar träning 13 4.4.1 Att få möjlighet till egentid 13 4.4.2 Att gå på pass 14 4.4.3 Att ha en planering och få till en rutin 14 4.4.4 Flexibla träningstider 14 4.5 Att inte få till träningen 15 4.5.1 Vardagen som hinder 15 4.5.2 Att träna med barn 16 4.5.3 När kroppen påverkar motivationen 17 5 Diskussion 17 5.1 Metoddiskussion 17 iii

5.2 Resultatdiskussion 18 6 Konklusion 21 7 Förslag till framtida forskning 21 Referenser I Bilaga A Informationsbrev VI Bilaga B Samtyckesblankett VII Bilaga C Intervjuguide VIII iv

1 Inledning Tidigare fanns en uppfattning om att det var viktigt att ta det lugnt efter förlossningen och till viss del lever den föreställningen kvar (Fridén, Nordgren & Åhlund 2011). Det är vanligt att den nyblivna mamman ser på träning som ett bra sätt att kontrollera vikten, minska stress och förbättra hälsan framförallt genom promenader (Groth & David 2008; Downs & Hausenblas 2004; Kieffer et al. 2002). Under och efter graviditeten sker dock en rad kroppsliga förändringar när det gäller magmusklerna och dess funktion (Fridén et al. 2011). Det anses i dag därför vara viktigt med anpassade övningar (Coldron et al. 2008; Gilleard & Brown 1996). Dock bygger råden som ges på erfarenhet och sunt förnuft (Mottola 2002; Fridén et al. 2011). För att hitta strategier för att öka möjligheten till att nyblivna mammor tränar magmusklerna är det viktigt att undersöka vilka uppfattningar de har och hur de faktiskt tränar samt på vilket sätt de tillgodogör sig kunskapen. 1.1 Bakgrund 1.1.1 Magmusklerna efter graviditeten Graviditeten orsakar förändringar i kroppsform och funktion och det som betraktas som normalitet innan graviditeten är inte identiskt med hur det är efter (Bartam et al. 2004). Många kvinnor uppger att de upplever ett bristande stöd från magmusklerna efter graviditeten. Fast et al (1990) undersökte längden på m. Rectus Abdominis på gravida i v 38 vilket visade 43,0 ± 4,03 cm jämfört med icke gravida på 31,85 ± 2,79 cm. Det är sedan tidigare känt att en långvarig töjning av muskeln gör att den inte kan producera samma kraft och att dess förmåga att stabilisera bålen försämras (Gilleard et al. 1996). De uttöjda musklerna i kombination med en ökad Rectus diastas (delning i magmuskeln) leder till en muskulär obalans i bukväggen och en försämrad koordination även för övriga magmuskler då de är sammanbundna med m. Rectus Abdominis (Coldron et al. 2008). Liaw et al (2011) såg att förmågan att stabilisera och att Rectus diastas (magmuskeldelning) hade förbättrats 6 månader efter förlossningen men att vare sig funktionen eller delningen hade återhämtat sig helt. En magmuskeldelning är förknippad med minskad muskelstyrka och uthållighet, minskad stabiliseringsförmåga i bäckenet, bäckensmärta, hållningsproblematik, ryggproblematik samt nedsatt funktion i bäckenbotten. Detta leder påsikt till att kvinnan får en minskad livskvalité (Barbosa et al. 2013). 1

1.1.2 Framgångsfaktorer och barriärer Mottola (2002) visade att det är vanligare att nyblivna mammor som tränat under graviditeten kommer i gång med träning efter. Tidigare studier som har berört fysisk aktivitet med fokus på viktnedgång efter förlossningen visar att det sociala stödet från till exempel familj är viktigt (Downs et al. 2004; Thornton et al. 2006; Kieffer et al. 2002; Groth et al. 2008). Andra faktorer som påverkade var att schemalägga aktiviteten, att organisera träningen samt sätta mål för träningen. Vissa blev mer motiverade av att de såg resultat eller visste att de skulle få resultat av träningen. Nyblivna mammor har också uppfattningen att de kan minska stress genom träning vilket de ansåg vara motiverande (Groth et al. 2008). Bland kvinnor med latinskt ursprung ansågs barnomsorgsmöjligheter vara en framgångsfaktor för att kunna träna (Kieffer et al. 2002). Nyblivna mammor söker också lösningar med träningsklasser där barnen kan vara med på passen eller gym som erbjuder barnpassning (Price et al. 2012). Som nybliven mamma kan det vara speciellt svårt att hitta tid och att kunna fokusera på sin egen hälsa och att förändra sina egna beteenden i stället har det visat sig att de gärna fokuserar på barnet (Price et al. 2012). Barriärer som är svåra att överkomma är bland annat tidsbrist (Groth et al. 2008; Downs et al. 2004; Stahl et al. 2001). Några av mammorna förknippar tidsbristen med frustration medan andra använder tidsbristen som en ursäkt (Price et al. 2012). Saker som fysiska begränsningar, hälsoproblem, ytterligare graviditet, uppfattningen om att de blir tröttare av träningen, trötthet och brist på barnpassning var också vanliga barriärer (Groth et al. 2008; Downs et al. 2004, Stahl et al. 2001). Kvinnor med latinskt ursprung prioriterade hushållsarbetet högre än att ägna tid åt att träna och att förbättra sin hälsa. När det gäller brist på socialt stöd involverar det både praktiska lösningar men också emotionellt stöd (Kieffer et al. 2002). 1.1.3 Informationskällor Flera studier visar att det sällan är vårdpersonal som stöttar kvinna till en aktiv livsstil och att mammorna ofta får bristande eller motsägelsefull information (Downs et al. 2004; Clarke et al 2004) I stället är tidningar, böcker och tv program vanliga informationskällor under och efter graviditeten (Thornton et al. 2006; Berndhardt et al. 2004; Grimes et al. 2014) Även råd från familj och vänner har visat sig vara viktiga (Clarke et al. 2004, Grimes et al. 2014). 2

1.1.4 Träning av magmusklerna Det är viktigt som nybliven mamma att träna även i förebyggande syfte eftersom bäckenets och ryggens stabiliseringsförmåga är nedsatt efter graviditeten och risken att drabbas av ländryggsbesvär är överhängande (Fridén et al. 2011). Övningar från sjukgymnasten eller träningsklasser i dag är ofta inte baserade på evidens om förändringarna som sker hos magmusklerna under graviditeten (Gilleard et al. 1996; Lo et al. 1999). Magmuskelövningar bör väljas med extra noggrannhet efter graviditeten (Gilleard et al. 1996; Coldron et al. 2008). Coldron et al. (2008) menar att målet med övningarna bör vara att återställa normal funktion hos m. Rectus Abdominis utan att belasta lumbalryggen. Sit-ups bör därför inte rekommenderas postpartum (Coldron et al. 2008). Det har dock inte genom tidigare forskning kunnat fastställas om några speciella övningar bör utföras för att behandla Rectus diastas. Mer forskning på detta område anses vara nödvändigt (Liaw et al. 2011) Om magmuskeldelningen inte åtgärdas med hjälp av träning kvarstår en obalans hos musklerna och bukväggen fortsätter att vara försvagad (Barbosa et al. 2013). 1.1.5 Definitioner Eftersom tidigare studier definierat nyblivna mammor som mammor som har fått barn för mindre än 12 månader sedan användes denna avgränsning i detta arbete (Mottola 2002; Downs et al. 2004; Groth et al 2008). 2 Syfte Syftet med denna studie var att undersöka nyblivna mammors uppfattningar om träning av magmusklerna och hur uppfattningarna omsätts i faktisk träning. 2.1 Frågeställningar Vilka uppfattningar har nyblivna mammor om träning av magmusklerna efter graviditeten och hur omsätter mammorna denna uppfattning i faktisk träning? På vilket sätt tillägnar sig mammorna uppfattningarna om hur de ska träna magmusklerna efter graviditeten? Vilka barriärer och framgångsfaktorer finns för att komma i gång med träning av magmusklerna efter graviditeten? 3

3 Metod 3.1 Design Eftersom syftet med denna studie var att undersöka vad nyblivna mammorna har för uppfattningar har en kvalitativ forskningsansats valts. Det är en metod som lämpar sig väl att använda när du vill studera människors erfarenheter, tankar, upplevelser och förväntningar (Elo och Kyngäs 2007). 3.2 Deltagare och urval Inklusionskriterierna för att delta var att mammorna skulle ha fött barn för mindre än 12 månader sedan. Både mammor som tränar och som inte tränar magmusklerna inkluderades för att få ett bredare perspektiv på fenomenet framförallt vad gäller framgångsfaktorer och barriärer. Personerna rekryterades via ett antal olika sidor på Facebook. Där informerades de om studien och kvinnorna uppmanades att maila till projektledaren om de kunde tänka sig att läsa igenom ett informationsblad om studien (bilaga A). Därefter uppmanades de att maila igen om de kunde tänka sig att delta. Tid och plats för intervjun bestämdes och mammorna fick skriva under ett skriftligt samtyckesformulär (bilaga B). När 8 personer hade intervjuats avslutades rekryteringsprocessen. Ett lämpligt antal intervjudeltagare är mellan 5 och 25 stycken (Kvale et al. 2009). Rekryteringen avslutades då underlaget ansågs vara tillräckligt stort för att kunna svara på frågeställningarna. Tabell 1. Beskrivning av deltagare Informant Ålder Antal barn Ålder på barn Tränat innan grav. Tränat under grav. Informant 1 31 2 8 mån Ja Till v 30 Informant 2 32 1 8 mån Ja Till v 30 Informant 3 37 3 8 mån Nej Nej Informant 4 33 3 3 mån Ja Till v 8 Informant 5 37 2 7 mån Ja Nej Informant 6 32 2 11 mån Ja Till v 22 Informant 7 24 1 10 mån Nej Nej Informant 8 35 2 7 mån Ja Till v 36 4

3.3 Datainsamling Informationen samlades in genom semi-strukturerade intervjuer med öppna frågor utifrån deltagarnas perspektiv (Bilaga C). Deltagarna fick själva bestämma var intervjuerna skulle äga rum. Två intervjuer utfördes i en träningssal, två utfördes över telefonen och resterande hemma hos intervjudeltagarna. Intervjuerna genomfördes under januari-februari 2015. Innan varje intervju påbörjades förklarades syftet med undersökningen muntligt och deltagarna blev upplysta om att studien följer de forskningsetiska riktlinjerna. Inspelningen gjordes med hjälp av mobiltelefon. Intervjuerna varade igenomsnitt 46 min. I slutet av varje intervju tillfrågades deltagarna om de hade något mer att tillägga samt om projektledaren fick kontakta dem vid behov av förtydligande eller komplettering. 3.4 Dataanalys En konventionell innehållsanalys användes för att analysera och bearbeta materialet då det ansågs vara en lämplig metod för att kunna svara på frågeställningarna. Målet med innehållsanalys är att få kunskap och förståelse för fenomenet som studeras. I denna studie granskades manifest innehåll. Det innebär att enbart det som sägs granskas (Down-Wambolt 1992). Materialet transkriberades från intervjuerna ordagrant. Därefter lästes materialet igenom som helhet vid upprepade tillfällen och intervjuerna lyssnades också igenom vid ett flertal tillfällen även efter transkriberingen av undersökningsledaren. Det är viktigt att läsa igenom materialet vid ett flertal tillfällen för att bli bekant med det inför den fortsatta analysen (Burnard 1991; Polit & Beck 2004). Därefter identifierades meningsbärande enheter och kodningen påbörjades. I den öppna kodningen noteras ord i kanten som fångar meningen eller textens innehåll (Burnard 1991; Burnard 1996; Hsieh & Shannon 2005). Koderna delades sedan in i ca 10-12 grupper efter hur de stämde överens med varandra. Ett lämpligt antal grupper är 10-15 st (Morse & Field 1995). Grupperna minskades sedan ner till ett antal huvudkategorier och underkategorier. Poängen med kategorierna är att bringa förståelse för ämnet som ska utforskas (Robson 1993; Burnard 1996; Polit & Beck 2004). 5

Tabell 2. Beskrivning av bildandet av meningsbärande enheter, öppna koder, huvudkategorier och underkategorier. Meningsenhet Öppen kod Huvudkategori Underkategori Det får man ju höra att man inte ska göra några sit ups för då kan dom yttre magmusklerna åka isär. När jag var på efterkontrollen så kollade hon magmusklerna. Ja för att jag bad henne göra det...då sa hon det med träning och alltihopa att ta det lite lugnt men sen kör du på. Du känner din kropp så pass väl. Inte göra sit ups Efterkontrollen hos barnmorskan Tankar om träning av magmusklerna Att tillägna sig information om träning Råd från olika professioner 3.5 Kvalitetsfaktorer I kvantitativ forskning används validitet och reliabilitet och generaliserbarhet men dessa begrepp är inte på samma sätt tillämpbara när det gäller kvalitativ forskning (Granheim et al. 2004). Där passar trovärdighet, pålitlighet och överförbarhet bättre (Polit et al. 1999; Berg et al. 2000). Trovärdigheten innefattar hur väl datainsamlingen och analysen av data stämmer överens med frågeställningarna (Polit et al. 1999). I denna studie eftersträvades att urvalet skedde på ett sådant sätt att mammor med olika kunskap om fenomenet rekryterades till intervjuerna. När det gäller urvalet av deltagare så är det viktigt att få deltagare med spridda erfarenheter (Patton et al. 1987). Undersökningsledaren eftersträvade att få tillräckligt många deltagare i undersökningen eftersom det är viktigt att ha tillräckligt många för att kunna svara på forskningsfrågorna. I dataanalysen eftersträvades en noggrannhet vid kategoriseringen. Citat som representerade olika delar av texten användes för att visa på att innehållet stämde överens med och svarade mot frågeställningarna och syftet. Deltagarna i intervjuerna fick i efterhand granska den nedskrivna texten från intervjuerna för att kunna bekräfta och säkerställa om texten stämde överens med det som framkom under intervjun. För att få en tillförlitlighet när det gäller överförbarheten har projektledaren försökt var noggrann vid beskrivningen av tillvägagångssättet samt med hjälp av citat i resultatdelen (Granheim et al 2004). 6

3.6 Förförståelse Min förförståelse utgår ifrån min erfarenhet av att arbeta med träning för nyblivna mammor. Genom mitt arbete har jag fått kunskap och förståelse för att nyblivna mammor kan känna en viss osäkerhet över att träna och att långt ifrån alla önskar träna. Att vara medveten om sin förförståelse är viktigt för att undvika att arbetet påverkas av fördomar som du bär med dig (Fangen 2005). Förförståelsen kan vara både medveten och omedveten och den påverkas av samhälleliga normer och institutionella värderingar (Johansson 2002). Alla mammor utom en har författaren haft någon form av kontakt med tidigare men endast en mamma var en pågående kund. 3.7 Forskningsetiska aspekter Ur ett forskningsetiskt perspektiv är det fyra faktorer som är viktiga. Informationskrav, samtyckeskrav, konfidentialitetskrav och nyttjandekrav (Vetenskapsrådet, 2011). För att möta informationskravet informerades deltagarna muntligen men också skriftligen om syftet med studien samt om att deltagandet var frivilligt och att de när som helst kunde avbryta sitt deltagande i studien. När det gällde samtyckeskravet fick deltagarna skriftligen skriva under ett samtyckesformulär (se bilaga 4). För att tillmötesgå konfidentialitetskravet avkodades materialet och det förvarades inlåst. Deltagarna tillfrågades om de ville kontaktas vid användande av citat. För att uppfylla nyttjandekravet informerades deltagarna om att materialet kan komma att användas i sammanhang såsom konferenser eller liknande för att sprida kunskapen om detta ämnesområde. Undersökningen bedömdes inte utgöra någon risk då den inte syftade till att påverka deltagarna fysiskt eller psykiskt. En intervju kan skapa tankar och ge information som du inte var medveten om att du innehade men i detta fall ansågs inte ämnet vara laddat på det sättet att det skulle väcka något obehag. Ett rådgivande yttrande har erhållits av etikkommittén sydost (dnr EPK 258-2015). 7

4 Resultat Tabell 3. Beskrivning av huvudkategorier och underkategorier Huvudkategorier Tankar om att träna magmusklerna Underkategorier Att träna sina magmuskler Att komma i gång med och stegra träningen Att träna i vardagen Att ta steget till vanlig träning Att tillägna sig information om träning Att prata med andra mammor Att få råd från olika professioner Att läsa sig till kunskap Faktorer som underlättar att få till träningen Att få möjlighet till egentid Att gå på träningspass Att ha en planering och att få till en rutin Flexibla träningstider Att inte få till träningen Vardagen som hinder Att träna med barn När kroppen påverkar motivationen 4.1 Tankar om att träna magmusklerna Det anses vara viktigt att bygga från grunden. Med det menas att träna upp sina inre magmuskler och i bland även bäckenbotten. Men också vikten av att ha kontroll över de inre magmusklerna både i vardagen och i träningssituationer. Målet är att det ska ske automatiskt....att man helst ska vara lite försiktig dom första månaderna...att man ganska snabbt kan sätta i gång...att aktivera bäckenbotten givetvis men även dom djupa stabiliserande musklerna...då ska jag aktivera dom musklerna utan att behöva tänka på det. - Informant 4 Magmuskeldelningen beskrivs som obehaglig och som något de vill bli av med. Det är viktigt att den går i hop för att återfå stabiliteten, för att kunna få en bra hållning samt för att bli stark igen....jag vill få i hop den där glipan. Jag vill inte ha den där...det känns liksom som att den måste ihop för att man ska kunna bli stark... - Informant 5. Träning anses kunna hjälpa magmuskeldelningen att gå i hop men inte för hård träning. Det anses inte lämpligt att träna sit-ups. Anledningarna som uppges är t.ex. att sit-ups skulle ge magrutor och att det inte är något som eftersträvas eller att den ger en ökad 8

magmuskeldelning.... inte göra några sit ups för då kan dom yttre magmusklerna åka isär.. - Informant 5. Plankan anses vara en lämplig övning då det är en statisk övning och du tränar upp magmusklerna inifrån. Ska jag träna magen så ska jag göra plankan för du måste bygga upp dom inifrån. - Informant 8. En viss osäkerhet finns om vilka övningar som är lämpliga eller inte. Flera av mammorna beskriver att budskapen är olika från olika håll och att det gör det svårt att veta vilka övningar de ska göra....och det har varit så olika...som sit ups säger en del och en del sit ups ska man absolut inte göra och sen säger någon plankan och så säger någon plankan ska man absolut inte göra...jag tycker det är svårt liksom. - Informant 7 Två av mammorna har inte några direkta kunskaper om hur de ska träna magmusklerna. Det är samma mammor som inte specifikt har tränat magmusklerna efter graviditeten. Väldigt lite måste jag säga...ganska snart så har jag känt att dom har gått tillbaka till det normala.. så jag har liksom inte reflekterat så mycket över hur jag ska träna dom särskilt. - Informant 1. De har inte tagit reda på information eftersom de upplever att kroppen har återgått till det normala ändå. 4.2 Att träna sina magmuskler 4.2.1 Att komma i gång och att stegra träningen Två av mammorna har tränat med hjälp av appen mammamage medan en tredje har gjort övningar på egen hand såsom plankan samt övningar med hjälp av pilatesboll. Appen mammamage innehåller övningar med fokus på magmusklerna där svårighetsgraden successivt ökar. Övningarna ska göra 5-6 gånger per vecka men en mamma uppger att hon tränar mer sällan nu jämfört med i början. En mamma uppger att övningarna var för lätta i början men att appen har hjälpt henne att hitta nya övningsvarianter. Båda uppskattar testet som finns för att veta om de är redo att gå vidare till nästa steg....alltså dom första nivåerna ska jag vara ärlig och säga så kändes ettan och lite tvåan också kändes lite för basic för mig...det var egentligen sen när jag kom upp mot nivå 3 eller 4 som jag kände att det blev lite mer utmanande liksom... - Informant 4 Ett flertal mammor började knipträna tidigt efter förlossningen men någon började i samband med att hon fick besvär....att jag inte kunnat hoppa för då har det i känts 9

ibland som att inälvorna ska ramla ut. I dessa perioder så har jag gjort knipövningar för att känna mig normal igen. - Informant 3. Det var vanligt att knipträna i samband med amning men det uppgavs vara svårare att komma i håg ju längre tid efter förlossningen det gått. Efter fyra veckor körde en mamma ett pass från Olga Rönnbergs bok Träning för nyblivna mammor men bäckenbotten klarade inte detta och hon väntade därefter till efter efterkontrollen då fungerade det bättre. I boken står det att träningen kan påbörjas redan efter två veckor. Mamman planerar att fortsätta att träna efter boken eftersom träningen innebär fler repetitioner och tuffare övningar. Jag försökte mig på ett pass med Olga efter kanske tre-fyra, ja fyra veckor efter var det nog ungefär men då kändes det inte riktigt bra i bäckenbotten...så då la jag ner...hon skriver ju i hennes bok att 2 veckor efter så kan man köra på med hennes men det var ju uppenbarligen inte jag redo för i alla fall... - Informant 4 En mamma beskriver svårigheter att veta när och på vilket sätt hon ska stegra magövningarna då hon ådragit sig en magmuskeldelning. Hon upplever att magen putar i vissa övningar och gör då enklare varianter. Hon beskriver en oro över att kanske aldrig kommer vidare i träningen....det är svårt att veta tycker jag...när man kan börja trycka på igen mer...lite skraj att man ska förstöra dit man har kommit bara för att man tar i för mycket eller göra fel. - Informant 2. En mamma stegrade träningen genom att gå på mamma-barn pass. Ytterligare några mammor deltar i mamma-barn pass men de hade inte själva tränat magmusklerna innan. Träningen uppges vara lugnare och med fokus på magmuskulaturen. Genom mammabarn passen har de insett hur viktigt det är med träning av de inre magmusklerna, hur de ska gör för att aktivera dem och att detta ger en plattare och starkare mage. Instruktören har ju stått och tjatat förr så här att. Dra in naveln, dra in naveln. Men vad då dra in naveln...ja men hur gör man då...det är ju så här man håller in magen och sen ska man inte sluta andas. - Informant 6 De tränar 2-3 gånger i veckan på dessa pass och började alltifrån 1,5 månad efter till flera månader efter förlossningen. 10

4.2.2 Att träna i vardagen Flera mammor uppger att de tränar magmusklerna i vardagen genom att aktivera dessa i olika vardagsaktiviteter såsom promenader, vid amning och vid lyft. När barnen skriker på nätterna har jag satt mig på en medicinboll och studsat. Vilket gör att jag har blivit stark i mitten delen av kroppen...fått gratis träning dom där timmarna när jag har suttit på bollen. - Informant 3 Mamman med magmuskeldelningen uppger att hon håller in magen i så gott som allting hon gör. Det är framförallt de två mammor som inte tränade magmusklerna specifikt som uppger att de tränar magmusklerna i vardagen och då blir starkare. 4.2.3 Att börja med vanlig träning Några mammor har prövat att göra övningen sit-ups. En mamma uppger att hon inte var tillräckligt stark medan den andra tycker att det funkar bra. Ett flertal mammor uppger att de får anpassa träningen när de har börjat med vanlig träning då de inte orkar uthållighetsmässigt. De får ont i ryggen i slutet av övningen eller i slutet av passet. Mamman med en magmuskeldelning tränar ett vanligt träningspass tillsammans med andra mammor och har vid magövningarna fått anpassa nivån vilket ger blandade känslor....känns otroligt tråkigt när man har kommit upp i puls för att man kör step up upp och ner på en låda...så kör dom andra hårda sit ups och så ligger man själv där och kör magtunneln och kan inte andas för det går inte riktigt i hop sig. - Informant 2 En annan började med vanliga träningspass efter några månader då hon saknade att få upp pulsen men uppger att hon fick anpassa träningen. Fast jag har ju hela tiden saknat det där att vara själv i min kropp. Att kunna köra slut på sig så ja men ganska snabbt var jag väl i väg på tyngre pass fast jag inte lyfte tungt och tog det lugnare men jag fick upp det här flåset. - Informant 8 En mamma började rida när dottern var ungefär 3 månader och upplever att det har hjälpt henne att bli starkare i bålen. Ytterligare en mamma kombinerar vanlig träning med mamma-barn passen och är nöjd med den kombinationen. 11

4.3 Att tillägna sig information om träning 4.3.1 Att diskutera med andra mammor Mammor diskuterar framförallt besvär som uppstår i kroppen både inom vänskapskretsen men också i forum på internet. Genom att prata med andra mammor bilder de sig en uppfattning om vad som är normalt och inte....man diskuterar och jämför erfarenheter och så där...mer kanske utifrån symtom eller det här hur det känns...än just själva träningsupplägget. - Informant 4. De diskuterar sällan träningen med andra mammor. Någon har genom vänner blivit tipsad om appen mammamage men har inte laddat ner den själv. 4.3.2 Att läsa sig till kunskap Samtliga mammor uppger att de har använt internet för att söka information. Vissa har använt Google medan andra har läst bloggar både mammabloggar och träningsbloggar. En mamma fick tips via en mammablogg om en korsett som hon använt....mest Olga som man har inspirerats av via instagram, Facebook och hennes blogg liksom...det har väl mest varit hon för att man vet att hon är duktig på mammaträning. - Informant 8. Även böcker eller artiklar nämns av några mammor dels Olga Rönnbergs bok men också mer vetenskapliga artiklar samt mammatidningar....det kan vara typ vetenskapliga artiklar och det kan vara artiklar i någon mammatidning eller så där så läser jag nog ganska varierat..men sen så sållar jag...alltså jag läser källkritiskt. - Informant 4. Både när det gäller böcker, tidningar eller bloggar nämner ett flertal mammor att de värderar informationen beroende på källan. En skillnad görs t.ex. på en träningsbloggare jämfört med en mammabloggare. 4.3.3 Att få råd från olika professioner Ett flertal mammor påpekar att de inte har fått någon eller bristfällig information av barnmorskan. Två mammor har diskuterat träning med barnmorskan då de själva har efterfrågat råd och stöd. En fick konkreta råd om vad hon skulle göra och hur länge hon skulle vänta med tyngre träning....då tyckte hon att jag skulle lägga fokus på knipövningar och djupa bukmuskler...hon tyckte jag skulle vänta 12 veckor med att köra i gång med mer träning... - Informant 4. Medan en annan fick rådet att hon ska lyssna på kroppen samt hjälp att undersöka sin magmuskeldelning. När jag var på efterkontrollen så kollade hon magmusklerna...ja för jag bad henne göra det...då sa hon det med träning och alltihopa att ta det lite lugnt men sen kör du på. Du känner din kropp så pass väl. - Informant 6 12

En mamma förlöstes med kejsarsnitt och fick då träffa sjukgymnast på sjukhuset men upplevde inget behov av råden hon fick. Mamman med magmuskeldelningen sökte sjukgymnast då hon hade ont i ryggen precis efter förlossningen men tyckte att det var svårt att få hjälp på grund av bristfälliga kunskaper när det gäller magmuskeldelning. Jag har ju varit hos sjukgymnasten på vårdcentralen just för att kolla av diskar och sånt när jag hade ont i ryggen, men där har man ju upplevelsen att dom inte kan det här riktigt på det sättet. - Informant 2 Mammorna som har deltagit i mamma-barn träning uppger att de har fått råd vad gäller när de ska börja träna, hur de hittar en bra hållning och hur de ska aktivera sina inre magmuskler samt fått hjälp med att undersöka magmuskeldelningen av träningsinstruktören. Jag visste ju inte att jag hade en delning innan jag tränade hos dig och du kände och sa: - Oj du har ganska mycket för att vara förstagångsföderska. Innan det är det ju ingen som har känt på det. - Informant 2 En mamma har valt att gå på mamma-barn pass för att instruktören där förväntas ha kunskap och kunna guida till en träning som är lämpliga för nyblivna mammor. 4.4 Faktorer som underlättar träning 4.4.1 Att få möjlighet till egentid Träningen uppges ge möjlighet till egentid och att samla kraft för att kunna vara en bra mamma resten av dagen....när man är hemma och är föräldraledig och har barn på sig hela dagarna så är det ju fantastiskt den där lilla stunden när man får vara fri... - Informant 1. Träningen uppges också vara ett accepterat sätt att ta sig egentid på. Det är inte lika accepterat att man tar 2 timmar och shoppar som att man har varit på ett pass. - Informant 6 Det anses vara lättare att fokusera på träningen när de får träna på egen hand och både mammorna och hela familjen anses må bättre om mammorna faktiskt får träna. Mammorna uppger också att det är viktigt att resten av familjen får egentid tillsammans....jättenyttigt att åka hemifrån och låta honom ta barnen. Att dom får sitt. - Informant 6. Några vill åka i väg på egen hand eller träna när barnet sover medan andra tycker att de får egentid även om de åker i väg på mamma-barn pass. 13

4.4.2 Att gå på pass En främjande faktor som uppges är att gå på pass. Fördelen med pass anses vara att det finns en ledare men också andra deltagare som peppar och pushar vilket gör att det inte är lika lätt att ge upp samt att det är roligare att träna i grupp. Att träna något som är roligt uppges vara viktigt. Det färdiga upplägget som ett pass erbjuder och en ledare som kontrollerar om deltagarna gör rätt anses också vara viktigt....jag tycker bättre om att gå på dom här passen så att man vet att det är färdigt, att jag får en genomkörare och att jag gör rätt och att det är någon som tittar på mig... - Informant 8. En mamma uttrycker en osäkerhet över att träna själv i gymmet då hon är orolig över att göra fel. Andra faktorer är att de träffar kompisar som de enbart träffar på gymmet....det är ju många sådana här som man bara träffar när man kör pass. - Informant 6. Men också att det är lättare att ta sig i väg på ett pass då finns en tid att passa. 4.4.3 Att ha en planering och få till en rutin Planering och rutiner uppges vara viktigt och hjälper mammorna att känna sig motiverade till träning. En mamma har hittat en rutin där hon och barnet åker och tränar på mamma-barn pass två gånger i veckan. Det har blivit en rutin för mig och dottern att åka i väg två gånger i veckan som att åka på öppna förskolan eller i väg på vad som helst. - Informant 6. En annan mamma har som rutin att fixa hemma under dagen för att kunna träna på kvällen. Det är när rutinen infinner sig som träningen flyter på. Ett annat sätt som anses funka är att planera återkommande träningstillfällen tillsammans med kompisar. De mammor som tränar hemma tycker att det underlättar att ha en plan att utgå ifrån....jag har skrivit upp här vad jag ska träna och det tycker jag hjälper väldigt mycket. - Informant 7. Dock blir det inte alltid som de har tänkt sig men de upplever det skönt att ha den att utgå ifrån. Planering som underlättar är också i form av att ha ett mål med träningen. En mamma har ett lopp framför sig vilket gör att hon blir peppad att ta tag i träningen. 4.4.4 Flexibla träningstider Det är viktigt att det finns möjlighet att träna vid olika tidpunkter på dygnet samt både med och utan barn. En mamma tränar helst på kvällarna utan barn men om det inte är möjligt går hon på mamma-barn pass eller tränar morgonpass innan maken åker i väg på 14

jobb. Flexibiliteten i att kunna välja olika pass beroende på situationen är en förutsättning för att hon ska lyckas få till de 4-5 pass i veckan som hon tränar. Det handlar väl om flexibla träningstider. Det behöver finnas olika tider och att man kan komma förmiddag, eftermiddag eller kvällar. Möjlighet att ta med sig barn men också inte det. - Informant 2 Ett flertal mammor uppskattar möjligheten att kunna åka i väg och träna på dagtid tillsammans med barnet. De slipper då ta tid från familjen på kvällen och det minskar stressen med att få till träningen...det är bra att ha passen på dagtid...då får man kvällarna tillsammans...det är skönt att ha det avklarat på dagen...jag är ju hemma hela dagarna... - Informant 5. På mamma-barn passen har alla barn och vet att barnen inte alltid är nöjda vilket gör att alla är där på lika villkor. 4.5 Att inte få till träningen 4.5.1 Vardagen som hinder Vardagen uppges vara ett hinder för att få till träningen. En sak som flera av mammorna berör är att det är svårare att få till träningen på kvällarna. Då har barnen eller sambon/maken aktiviteter men mammorna vill inte heller åka hemifrån när hela familjen är samlad samt att kvällarna medför trötthet. Alltså det är väl kvällar. Stora tjejen har sina aktiviteter...det är klart att han ska få sitt på kvällarna också. - Informant 6. Det kan då vara tungt att ta sig i väg. Ett annat hinder i vardagen är sjukdomar. Både att mammorna blir sjuka men också att barnen drabbas. Det uppges då vara svårt att följa sin plan och att få till träningen på samma sätt och det gör samtidigt att det blir tungt att komma i gång igen när alla är friska. Hand i hand med sjukdomar kommer bristen på sömn. Nu känns det mer bara som att man vill sova. Man har ingen lust att röra på sig. - Informant 3. Både i form av att mamman blir trött för att hon inte får sova ordentligt men också att barnets sovrutiner ändras eller att barnet sover dåligt och att det gör det svårt att passa tider med träningspassen. Barnet sov lite sämre på nätterna och då sov han lite bättre på förmiddagarna och då var det svårt att komma i väg... - Informant 2 En annan faktor är prioriteringar av andra sysslor såsom matlagning, städning och tvättning. Några mammor anser att det finns viktigare saker än att träna många pass i 15

veckan och familjen sätts i främsta rum....prioriteringsfråga. Det är så mycket saker på att göra listan som är mer prioriterade än mig...listan är så lång att jag inte får in mig själv på listan. - Informant 3. Tiden räcker inte till för allt. Ett flertal mammor är nöjda med träningsnivån nu men uttrycker en oro över att få till träningen när de börjar jobba igen då de inser att de kommer att ha mindre tid över till träning då. För två mammor utgör boendesituationen ett hinder i form av avståndet till träningslokalerna. Dels så bor vi ut på landet en bit så jag tycker det är meckigt i bland att man måste ta sig i väg. - Informant 4. Men också på grund av det begränsade utbudet och att gymmen inte erbjuder vare sig barnpassning eller mamma-barn träning. 4.5.2 Att träna med barn Ju fler barn som mammorna har desto svårare har de att få till träningen. När de bara hade ett barn kunde de ta med sig barnet på gymmet när de var små men nu när de har flera barn går inte det. Ett annat hinder är bristen på personer i närheten som kan vara barnvakt. De mammor som inte har någon i närheten som kan passa barnet har svårare att ta sig i väg. Flera mammor uppger att när det blir ett för stort projekt till exempel om de måste bestämma långt i förväg eller åka omvägar för att lämna barnen blir det inte av....lättare om man hade haft mormor och morfar nära och man bara hade kunnat slänga in barnen på vägen. - Informant 1. Något som också berörs är att som förstagångsmamma inte vara van vid att ha med sig barnet ut på offentliga ställen såsom ett gym....inte van att ta med bebisen i alla sammanhang och hur man ska göra och vad som är ok. - Informant 2. Rädslan över att barnet ska börja skrika och störa andra men också hur de ska gå tillväga om barnet blir hungrigt och vill amma blir ett hinder. En mamma menar att barn inte ska synas och höras. Höga ljudvolymer som kan vara på gymmet uppges också som ett hinder. Flera mammor vill inte träna när de har barnen hemma. De upplever att de blir störda och att träningen då inte blir som de har tänkt sig. Det kan vara att de stora barnen stör genom att de vill vara med och träna eller tjatar eller att bebisarna inte vill ligga själv bredvid..syskonen dom tröttnar ju ganska snabbt och så blir det spring och tjat...det skulle liksom inte bli kvalité på träningen... - Informant 4. Mammorna uppger att de vill träna effektivt och att de lika gärna kan strunta i att träna om de blir störda. 16

4.5.3 När kroppen påverkar motivationen Ett annat hinder är kroppsliga besvär såsom smärta eller stelhet i kroppen. En mamma hade ont i ryggen precis efter förlossningen och kunde då inte utföra någon annan träning än promenader....direkt efterförlossningen...hade ganska ont i ryggen...så då kunde jag inte träna. - Informant 2. En annan tar sig inte för träning då hon har kroppsliga besvär som hon skulle behöva åtgärda med rehabilitering innan hon sätter i gång med annan träning. Kroppen uppges också vara ett hinder då några mammor inte upplever några kroppslig förändringar efter graviditeterna och då inte känner något behov av att träna och har svårt att finna motivationen till det. 5 Diskussion 5.1 Metoddiskussion Syftet med denna studie var att undersöka nyblivna mammors uppfattningar om träning av magmusklerna och hur uppfattningarna omsätts i faktisk träning. Med utgångspunkt från detta ansågs en kvalitativ forskningansats passande då detta gav en djupare förståelsen för fenomenet än vad en kvantitativ forskningsansats hade gett (Elo et al. 2007). En semi-strukturerad intervju ansågs vara lämplig eftersom den ger ökad kunskap om människors uppfattningar, erfarenheter och tankar (Granskär och Höglund- Nielsen 2009) samt att ordningsföljden på frågorna kunde varieras och att en komplettering av frågor kunde göras (Kvale et al. 2009). Vid en kvalitativ studie är det viktigt att vara medveten om sin förförståelse för att undvika att arbetet påverkas av författarens fördomar (Fangen 2005) men Kvale et al. (2009) menar att förkunskapen vid semi-strukturerade intervjuer också kan skapa möjlighet för författaren att få fördjupade svar vid intervjuerna. I detta fall bidrog förförståelsen till att projektledaren kunde göra just detta. Vid en innehållsanalys är det viktigt för resultatet att undersökaren besitter goda kunskaper om metoden samt innehar analytisk förmåga (Hoskins och Mariano 2004). Därför gjordes en noggrann research om metoden. Undersökningsledaren hade tidigare haft någon form av kontakt med samtliga deltagare utom en och detta kan ha påverkat innehållet i intervjuerna och resultatet. För att få en bra tillförlitlighet krävs att deltagarna har olika perspektiv som kan belysa forskningsfrågan (Patton 1987). Det hade varit önskvärt att ha några fler deltagare som 17

inte tränade magmusklerna specifikt än de två som deltog för att fördjupa förståelsen för barriärer. Dessvärre föll personer som inte tränade bort innan intervjuerna påbörjades. Projektledaren kunde ha frågat samtliga deltagare om bakgrundsinformationen såsom ålder osv. innan intervjun bokades. Enligt Kvale et al. (2009) är ett lämpligt antal intervjudeltagare mellan 5 och 25 st. I denna studie rekryterades 8 deltagare. Under dataanalysen tillkom inga nya kategorier i materialet från de två sista intervjuerna vilket visar på att antalet bör ha varit tillräckligt (Arzanhi et al. 2015). I studien användes ett bekvämlighetsurval vilket i det här fallet innebar att intervjudeltagare eftersöktes via flera olika Facebook sidor. Det hade varit önskvärt med ett strategiskt urval för en bättre demografisk spridning men eftersom tiden var knapp var detta inte möjligt. Enligt tidigare studier har nyblivna mammor definierats som mammor som fick barn för mindre än 12 månader sedan (Mottola 2002; Downs et al. 2004; Groth et al 2008). Samma definition användes i denna studie och som inklusionkriterie. Det hjälpte till att ge ett bredare perspektiv men gjorde också materialet svårbearbetat då det är en stor skillnad på hur en mamma som precis fått barn tränar jämfört med en mamma som fick barn för ett år sedan samt att det kan vara svårt för mammorna med äldre barn att minnas hur de tränade i början. Det hade kanske varit bättre för databearbetningen att ha som inklusionskriterie mammor som fick barn för 0-6 månader sedan. Det skulle ge olika perspektiv men materialet skulle bli något lättare att bearbeta. En faktor som påverkar trovärdigheten är hur väl kategorierna täcker den data som har samlats in (Granheim et al. 2004). Författaren gick tillbaka till den data som samlats in efter att kategoriseringen för att säkerställa reliabiliteten för att säkerställa att ingen väsentlig information hade missats. Citat användes för att säkerställa kopplingen mellan resultatet och det insamlade materialet (Sandelowski 1993). Pålitligheten påverkas framförallt om insamlingen av data pågår under en lång tid då det finns en risk att den blir inkonsekvent (Granheim et al 2004) men i detta fall pågick datainsamlingen enbart under 2 månader. När det gäller överförbarheten innebär det om resultatet är överförbart även till andra i liknande situation eller andra grupper (Polit och Hungler 1999). Eftersom samtliga intervjuade bodde på landsbygden kan resultatet eventuellt bli svårt att överföra till nyblivna mammor i storstadsregioner. 5.2 Resultatdiskussion Resultatet i denna studie visar att de mammorna som uppgav att de inte visst något om träning av magmusklerna var de som inte tränade på grund av att de upplevde att 18

magmusklerna hade återgått till det normala. Faktorer som ansågs främja träningen var behovet av egentid, att kunna gå på träningspass samt att det erbjuds olika träningslösningar. Det som försvårade träningen var vardagen och att träningen när barnen var närvarande inte blir effektiv samt kroppsliga besvär. Tidigare studier har visat att det sociala stödet, emotionellt och praktiskt, har varit en viktig faktor för att få till träningen (Downs et al. 2004; Thornton et al. 2006; Kieffer et al. 2002; Groth et al. 2008). I denna studie framkom att det sociala stödet var viktigt vad gäller det praktiska såsom barnpassning och dylikt men mammorna talade dock inte nämnvärt om det emotionella stödet. Att detta ansågs vara viktigare i tidigare studier kan bero på att de inte enbart berörde träning utan även andra livsstilsförändringar med fokus på viktnedgång. När det gäller viktnedgång kan det emotionella stödet vara viktigare då det ställer högre krav på personen. En annan faktor som kan ha påverkat är att studierna av Kieffer et al. (2002) samt Thornton et al. (2006) berörde latinska kvinnor där familjen spelar en betydande roll kulturellt. Träningsklasser där barnen kan vara med samt barnpassning på gym har tidigare visat sig vara en främjande faktor (Price et al. 2012). I denna studie nämndes mamma-barn pass också som viktigast. Mammorna uppgav att denna träning minskade stressen då de inte behöver åka i väg och träna när resten av familjen är hemma. Däremot nämnde ingen möjligheten att träna på gym med barnpassning. Detta påverkades troligtvis av att de som intervjuades bor på landsbygden och att det där inte ofta finns gym som erbjuder barnpassning. Antagligen skulle intervjuer med storstadsbor ge ett annat resultat. En annan förklaring kan också vara att mammorna upplevde mamma-barn passen erbjöd ett specifikt fokus på träning av magmusklerna vilket gjorde att de valde att gå på dessa pass i stället för att träna i gymmet. Det fanns dock mammor som upplevde svårigheter med att gå på mamma-barn pass då de hade svårt att passa tider samt att barnen inte alltid är nöjda under passen. Även att schemalägga aktiviteterna samt att sätta mål för träningen har tidigare visat sig vara faktorer som underlättar träningen (Groth et al. 2008) och så var även fallet i denna studie. Dock påpekade mammorna att det trots planen inte alltid blev som de hade tänkt på grund av att barnen blev sjuka och dylikt men de upplevde det ändå positivt att ha en plan att utgå ifrån. Något som också framkom var att det var svårare att få till träningen 19

ju fler barn mammorna hade. Även i studien av Pereira et al. (2007) visade sig detta vara en begränsande faktor. En tidigare faktor som visat sig vara en barriär är tidsbrist (Groth et al. 2008; Downs et al. 2004, Stahl et al. 2001). I denna studie nämndes tidsbrist vid några tillfällen men mammorna talade mer om prioriteringar. En tidigare studie med latinska mammor visade att mammorna prioriterade hushållsarbete högre än träning (Kieffer et al. 2002). I denna studie uppges en mängd olika saker som prioriteras framför träningen men framförallt att mammorna sätter barnen i främst rum. Price et al (2012) visade också när det gällde att skapa hälsosamma beteenden hos mödrar och deras barn som var 0-6 månader att de var mer fokuserade på barnet än sig själva. I denna studie uttryckte ett flertal mödrar som snart skulle börja arbeta en oro över att få till träningen då. Studien av Price et al. (2012) visade dock att mödrarna hade lättare att upprätthålla hälsosamma beteenden, att träna och vara aktiva efter att de gått tillbaka till arbetet. De blev mer vardagsaktiva genom att till exempel promenera till och från arbetet men de tränade också under lunchrasterna. Dock visade Pereira et al. (2007) på ett samband mellan minskad träningsgrad och tidig återgång till arbete. När det gäller informationskällor har tidigare studier visat att familj, vänner, tv och tidningar har bidragit till att öka kunskapen om träning under och efter graviditet (Clarke et al. 2004; Thorton et al. 2006). I denna studie nämndes inte familj och inte heller huvudsakligen tv eller tidningar utan den informationskälla som samtliga uppgav var internet i form av sökningar via google, forum men också bloggar. I dagens samhälle har internet haft stor framfart vad gäller kunskapsspridning framförallt när det gäller hälsoinformation (Buultjens et al. 2012). Internet är en vanliga informationskälla bland gravida och nyblivna mammor (Bernhardt et al. 2004; Buultjens et al. 2012; Huang et al. 2007). Speciellt eftersom många mammor tillbringar mycket tid i hemmet erbjuder internet en möjlighet att bilda nätverk (Buultjens et al. 2012; Drentea et al. 2005). Drentea et al. (2005) menar att internet erbjuder en anonymitet vilket ökar möjligheten att kunna diskutera intimare frågor än mammorna gör med den närmaste kretsen. Även i denna studie framkom att mammor framförallt i olika forum på internet diskuterade symtom och olika besvär som de hade drabbats av efter graviditeten. Ett flertal mammor i denna studie påpekade dock att det var svårt att veta vilka källor på 20

internet som var tillförlitliga. De värderade framförallt informationen utifrån källan. Bernhardt et al. 2004 visade att mammorna värderade tillförlitligheten hos informationen genom att kolla källan, om informationen förekom på mer än en sida samt genom att värdera motivet bakom sidan (Bernhard et al. 2004). Dock visade en intervjustudie av Larsson et al. (2009) att 84% av de gravida som tillfrågades använde internet och större delen ansåg att det var en tillförlitlig källa. När det gäller råd från olika professioner visade denna studie att enstaka mammor fick råd av barnmorskan angående träning men enbart efter att de efterfrågat råd och stöd. Studien av Duthie et al. 2013 visade att gynekologer upplevde att de gav råd till mammor angående kost och träning under och efter graviditeten men att mammorna upplevde att de fick bristfälliga råd eller inga råd alls. Även här var det mammorna som ställde frågor som fick mest information (Duthie et al. 2013). En mamma som ådragit sig en magmuskeldelning under graviditeten i denna studie påpekar att det var svårt att få råd och lämplig hjälp från sjukvården angående detta. Redan 1987 påpekade Bursch att det är viktigt att undersöka magmuskeldelningen för att inte ge felaktiga råd angående träning till nyblivna mammor (Bursch 1987). Enbart en mamma fick magmuskeldelningen undersökt av barnmorskan i denna studie. Hon fick rådet att hon själv skulle känna efter när och hur hon skulle stegra träningen. 6 Konklusion Denna studie visar på att det är viktigt att informera mammorna om träning av magmusklerna för att öka chanserna till att de faktiskt tränar. Barnmorskan har en nyckelroll när det gäller detta då de träffar nyblivna mammor vid efterkontrollen samt har en viktig roll när det gäller att guida mammorna till tillförlitliga och bra källor på Internet. 7 Förslag till framtida forskning Det vore i framtiden värdefullt att genomföra en studie som även inkluderade nyblivna mammor i storstäderna för att se om uppfattningarna samt barriärer och framgångsfaktorer skiljer sig jämfört med mammorna i denna studie. I framtida forskning vore det också intressant att undersöka vilka uppfattningar barnmorskor har om träning av magmusklerna efter graviditeten samt vilket fokus de ägnar åt detta ämne under föräldrautbildningar och vid efterkontroller eftersom hjälpen och informationen 21