Psykisk hälsa och social situation under graviditet



Relevanta dokument
Rutiner för Södra Älvsborg vid EPDS-screening

Rutiner vid användande av

En liten guide till kvinnohälsa

Våga prata om dina erektionsproblem

Hälsoformulär. Till dig som är gravid. / / År Månad Dag. Fylls i av barnmorska. Fylls i av tandhygienist

Handlingsprogram. Alkoholförebyggande arbete under graviditet och i småbarnsfamiljer vid familjecentraler, MHV och BHV i Skaraborg

Skolresultat +psykisk hälsa = Sant

Psykisk sjukdom i samband med graviditet, barnafödande och spädbarnstid

Hälsoundersökning av barn/ungdomar inför placering enligt SoL eller LVU

Psykisk ohälsa under graviditet

GynObstetrik. the33. Den normala förlossningen. Health Department

MHV. Livsstils- och folkhälsofrågor inom Mödrahälsovården. Rimlig viktuppgång under graviditet utifrån ingångs-bmi

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig?

Han fick ge sin bild av sig själv, (snarare) än att jag hade mammans bild av honom

I vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat.

Översiktlig information om. Tidig Fosterdiagnostik

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest.

Hälsoundersökning av barnet i samband med placering eller socialtjänstens utredning av ett barn

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa

Projektdeltagarnas erfarenheter av projekt Columbus

Kerstin Bergmark, barnsjuksköterska Helsingborg. Lisa Ernstsson, barnsjuksköterska Halmstad

I samband med barnets vistelse på neonatalavdelningen

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. 3. Ansvar och roller. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7)

Kris och Trauma hos barn och unga

Välkommen till oss. Barnmorska: Kontakta oss

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården. Stress. av DIANA THORSÉN

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Hälsa en nyckel till integration. Britt Tallhage verksamhetschef

Stina Lasu leg psykolog

Telefonrådgivning inom psykiatrin

Att leva med Parkinsons sjukdom

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

Män och abort. Anneli Kero Department of Social Work, Umeå universitet. SFPOG symposium 24 april 2010

Bättre överblick, ännu bättre vård. Sammanhållen journalföring. Nya möjligheter för vården att få ta del av dina uppgifter.

Legal abort LINDA IORIZZO SPECIALISTLÄKARE GYN/OBST

Information om EREKTIONSPROBLEM

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.

Bättre överblick, ännu bättre vård.

ELEVHÄLSA. Elevhälsa - definition. Mål. Friskfaktorer

Bilaga A: Frekvenstabell Sverige Sektion: Tillgång till sjukvård

HANDBOK FÖR ANVÄNDNING AV

Verksamhetsrapport 2002

EPDS- Edinburgh Postnatal Depression Scale. Leila Boström MBHV-psykolog

Problemformulering och frågor

23 Fosterdiagnostik RS160306

Till dig som bryr dig

Faktablad 3 Psykisk hälsa och ohälsa Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad

Basprogram, hälsovård för gravida (Kompletteras med psykologiskt basprogram)

En utredning görs som mynnar ut i en ADHD diagnos med drag av Autism.

Organisation av abortvården vid medicinsk abort -handlagt av barnmorska

Provmoment: Allmän omvårdnad vuxna, barn och äldre, barnpsykologi, vårdandets pedagogik och didaktik. Ladokkod: 61SA01 Tentamen ges för: SSK10 A

Rapport Riktlinjer för en tydlig hantering av barn och unga med psykisk ohälsa inom primärvården Västerbottens läns landsting 2011

Dina patienträttigheter

Tvärprofessionella samverkansteam

I särskola eller grundskola?

Lev utan Stress & Oro

Livsstils- och folkhälsofrågor inom Mödrahälsovården

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING

Mitt barn har hepatit C. - Fakta för föräldrar och vårdnadshavare

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången

Inför Föräldraplanen. Banets/barnens namn: Förälders namn:

Samtal om samtal. De samtal som ibland kallas för de svåra samtalen

SVAG STRÅLE OCH STÄNDIGT KISSNÖDIG?

Utvärdering FÖRSAM 2010

LÄNSÖVERGRIPANDE SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE OM LÄKARUNDERSÖKNING

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Problem: För stor ungdomsarbetslöshet

Innehållsförteckning:

Världskrigen. Talmanus

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom

Fortbildningsdag MÖDRAHÄLSOVÅRDEN AKADEMISKA

Information till nära och kära

Om en allvarlig olycka inträffar på eller utanför skolan

Grafisk form: Frida Nilsson Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Grafisk form: Frida Nilsson Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Mentaliseringsbaserad terapi

FÖRÄLDRAENKÄTER-BARN. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN STOCKHOLM TELEFON

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2014

Stresshantering en snabbkurs

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

HFS-temadag Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson

Fördjupade enkäter i Adolfsberg, Drottninghög, Dalhem, Fredriksdal, Söder-Eneborg-Högaborg, Planteringen, Närlunda, Maria. Välkomna!

Förälder i Uddevalla. Användbar kontaktinformation

Alla läser igenom de fyra fallen för att vara delaktiga i seminariet diskussionen.

FÖRÄLDRAR I MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN. Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Bilaga A - Frekvenstabell 2013: Valt område

Ett sätt att möta unga män som tar ansvar för sina relationer

Personliga ombud. Statistik årsredovisningar Sammanställning Radovan Javurek

Resurser för dig som är anhörig

Information om screening av fostrets kromosom- och strukturavvikelser

Insatser från Barnhälsovården

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Du kan hjälpa patienten att förstå vad som gäller

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå

Täby kommuns anhörigstöd Program våren 2014

Magbild gravid 19 veckor

"50+ in Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

Vill du arbeta som egenerfaren inom hälso- och sjukvården?

Från skolhälsovård till elevhälsa med medicinsk inriktning. Elisabet Lindgren Samordnande skolsköterska Elevhälsans centrala enhet

Transkript:

Psykisk hälsa och social situation under graviditet ABCD-inskrivning ABCD (inklusive AUDIT och MHV 1) Reaktion på graviditetsbeskedet hos kvinnan/partnern Omställning/ambivalens Hälsohistoria, psykisk MHV 1 Har du haft/har någon allvarlig psykisk sjukdom? (inklusive schizofreni, bipolärsjukdom, psykos i postpartum-perioden, allvarlig depression). Har du behandlats inom psykiatrin? Öppenvård, slutenvård? När var det? Hur länge? Har du haft något allvarligt psykiskt sjukdomstillstånd i samband med tidigare graviditet och förlossning (inklusive psykos i postpartum-perioden, allvarlig depression) (endast omföderskor) Perinatal psykisk sjukdom i familjen Har någon kvinna i din släkt haft något allvarlig psykiskt sjukdomstillstånd i samband med barnafödande? Inskrivningsbesök 2 Uppföljning av ABCD Inställning till graviditet/förlossning hos kvinnan/partnern Omställning/ambivalens Erfarenheter från tidigare graviditet/er och förlossning/ar och post partum tid (till exempel lång infertilitet (IVF), missfall, aborter, sjukdom/förlust av barn) Social situation Yrke/sysselsättning (långvarig arbetslöshet) Skolgång (fullföljt/särskola) Ekonomi (sjukbidrag/socialbidrag) Boende (saknar fast bostad; flyttat ofta; bor isolerat) Migration/flyktingskap(språksvårigheter, kulturella faktorer) Familjesituation Sammanboende/särbo/ensamstående Antal hemmavarande barn (i relation till antal födda barn), gemensamma/styvbarn Relation till barnafader/partner (problem/konflikt i relationen till barnafader/partner) Relation till egna föräldrar/svärföräldrar

Stöd Stöd/förväntat stöd från partner (bristande stöd från partner) Stöd/förväntat stöd från familj eller andra (egna föräldrar/svärföräldrar/syskon/vänner) Har du någon att vända dig till när du är orolig eller behöver stöd? Kommer du att få praktiskt stöd efter förlossningen? Stress Stressfyllda händelser, förändringar eller förluster under det senaste året? (t.ex. dödsfall/sjukdom i familjen, separation, arbetslöshet, olyckshändelse) Pågående, långvarig psykisk stress? (familjerelaterat/arbetsrelaterat/social situation) Har det hänt dig något allvarligt, som påverkat dig negativt under senaste år? Har du en stress i vardagen som du tycker påverkar dig negativt? Händer det ofta att du är orolig? I den grad att det påverkar din hälsa? Psykisk hälsa Tidigare psykisk hälsa Har du någon gång tidigare haft en depression? Hur var det? Sökte du hjälp? Vilken behandling (farmakologisk/psykologisk/samtalsstöd)? Hur länge varade den? Vid flera tillfällen, när? Har du haft problem med ångest eller panik någon gång? Se ovan följdfrågor. Har du haft andra psykiska problem tidigare, till exempel ätstörning? Se ovan följdfrågor. Har du haft depression eller ångest i samband med tidigare graviditet eller efter en förlossning? (endast omföderskor) Nuvarande psykisk hälsa Hur mår du nu? Fråga allmänt och fråga hur kvinnan mår nu. 1. Har du under den senaste månaden ofta känt dig nere, deprimerad eller haft känslor av hopplöshet? 2. Har du under den senaste månaden ofta saknat intresse för att göra saker eller inte kunnat glädja dig åt saker och ting? Om ja på någon av ovan 2 frågor, erbjud EPDS och samtal. EPDS 15 poäng och däröver är tecken på depression. OBS. Det är samtalet, inte poängsumman som avgör hur BM går vidare. Poängsumman anges inte i journalen, inte heller till kvinnan. Låg totalpoäng men höga poäng på item 3,4,5 som rör ångest och panik, är tecken på ångesttillstånd. Gå vidare som nedan Samtala kring svaren på de påståenden som fått utfall (2-3 poäng) på EPDS. Ta reda på omständigheterna, vad kvinnan tror att det beror på, hur länge hon mått så, hur vardagslivet

påverkas, om besvären är tillfälliga, om det finns stöd. Bedöm utifrån samtalet med kvinnan om remiss till psykolog/läkare för bedömning skall erbjudas. Om EPDS och samtalet indikerar att kvinnan har tecken på depression, men ej anamnes för depression, erbjud utökat stöd av BM (med konsultation psykolog) eller bedömning av psykolog. Viktigt med uppföljning, erbjud åter EPDS om kvinnan ej mår bättre. Om EPDS och samtalet indikerar att kvinnan har tecken på depression och har anamnes för depression, erbjud remiss till psykolog/läkare för bedömning och eventuell behandling. Om EPDS och samtalet indikerar att kvinnan har tecken på ångesttillstånd, samtala kring svaren. Ta reda på omständigheterna. Bedöm utifrån samtalet med kvinnan om remiss till psykolog/läkare för bedömning skall erbjudas. Om kvinnan har tidigare eller pågående allvarlig psykisk sjukdom ansvarar BM för att MHVläkaren bedömer patienten och utreder nuvarande och tidigare eventuella kontakter med psykiatrin. MHV-läkaren ansvarar för att en behandlingskonferens kommer till stånd tillsammans med kvinnan/partner och MHV-teamet (BM, MHV-läkare, MHV-psykolog). Vidare vårdplanering sker i samverkan med berörda parter, till exempel psykiatri/socialtjänst enligt lokal vårdplan (till exempel ROS). Om kvinnan ej har en pågående psykologkontakt tas kvinnan upp i konsultation med psykologen för eventuellt stöd inför föräldraskap.

Psykologisk och social bedömning Första trimestern (fusionsfas) Uppmärksamma (generell) Reaktion på graviditetsbesked kvinnan/partner/familj Tidigare erfarenhet av graviditet, förlossning Kvinnans/partners inställning till graviditet/förlossning Accepterande av graviditeten Inställning till kroppsliga/ känslomässiga förändringar/ förändrad livsstil under graviditeten Parrelation/stöd från partnern Familjesituation Social/ekonomisk/ situation Invandring/Flyktingskap Livssituation Tidigare psykisk hälsa Nuvarande psykisk hälsa Observandum (riktad) Olika inställning till grav hos kvinna/partner Oönskad graviditet Negativa erfarenheter av graviditet och förlossning hos kvinnan/partner/familj Påtaglig oro/ångest inför graviditet/förlossning Olust/förnekande ihållande stark ambivalens Förtränger/överdriven oro Ej anpassat livsstil till graviditet (alkohol, rökning, kost) Bristande stöd/konflikt Saknar stöd i familjen Arbetslöshet/påfrestande arbete Problem med bostad Ekonomiska problem Isolering/språksvårigheter Akut/långvarig stress Stressfyllda livshändelser Se anamnesblad Se anamnesblad

Andra trimestern (Differentieringsfas) Uppmärksamma Livsstil Reaktioner på fosterrörelser Reaktioner på ultraljud Tankar och fantasier kring barnet Relation till partner; samförstånd kring samliv/sexualitet; samförstånd inför föräldraskap Relation till förälder/föräldrar/ svärföräldrar Stöd från partner/familj Tankar inför föräldraskap hos kvinnan/partnern Nuvarande psykisk hälsa/ohälsa Observandum Ej anpassad till graviditeten Ingen reaktion/påtaglig oro Ingen reaktion/påtaglig oro Påtaglig ambivalens till graviditeten Saknas föreställningar/fantasier om barnet/skräckfyllda fantasier Stark oro för barnets hälsa Problem/konflikt i relation till partner Allvarlig konflikt Psykisk kränkning Hot/Våld Problem/konflikt till egen förälder/föräldrar pågående/tidigare Svåra upplevelser under barndom/trauma Saknas emotionellt/praktiskt stöd från partner/familj Saknas tankar kring föräldraskap Idealisering av egen förälder/föräldrar Påtaglig negativ bild av föräldraskap Oro/ångest inför att bli förälder Depression (ev. EPDS) Oro/ångest Stark oro/rädsla inför förlossningen Pågående påtaglig stress/belastning

Tredje trimestern (separationsfas) Uppmärksamma Kvinnans/partners inställning och förberedelser för förlossningen Psykisk hälsa Stöd inför förlossning och post partum tid Observandum Inga förberedelser, undviker att tänka på till förlossningen Stark rädsla/oro inför förlossningen/barnets hälsa Oro/orealistiska tankar inför att bli förälder Nedstämdhet/depression/ångest Bristande stöd/problem i parrelationen Problem i social situation Post partum period (0-12 veckor) Uppmärksamma Förlossningsupplevelse Parets relation, samliv Samarbete i föräldraskap Välbefinnande/sömn Psykisk hälsa Livsstil Relationen till barnet Observandum Traumatisk upplevelse Tecken på PTSD Svårigheter/konflikt i parrelationen och samarbete kring barnet Fysiska krämpor Trötthet/sömnbrist Tecken på depression/depression Överdriven oro/ängslan för sig själv/barnet Alkohol, rökning, ätproblem Svårigheter i samspel förälder-barn Svårskött barn