Clostridium difficile diarré (CD)



Relevanta dokument
Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015

1 (7) 8 Referenser Bilaga 1. Vårdhygieniska riktlinjer Bilaga 2. Checklista... 7

Kategori: Vård Skapat av: Birgitta Lytsy, vårdhygien Skapat den: Granskad av: Reviderat av: Reviderat den:

Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander

Dokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker

Virusorsakad gastroenterit på sjukhus

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner

Clostridium difficile diarré

Bakgrund. Clostridium difficile diarré Godkänt av:

Handlingsplan för Calicivirusorsakad gastroenterit vinterkräksjuka

Alla. Smittsamhet Patienten anses smittsam så länge patienten har pågående diarré.

Rutiner för kommunal hälso- och sjukvård vid misstänkt utbrott av magsjuka (virusorsakad gastroenterit)

Kompletterar Vårdhandboken, avsnitt Städning:

Reviderat den: Akademiska sjukhuset och Enköpings lasarett.

VRE. Information till patienter och närstående. regiongavleborg.se

Slutstädning av vårdplats/vårdrum inom hälso- och sjukvård i Region

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

VRE, vancomycinresistenta enterokocker Godkänt av:

Lokal anvisning inom NU-sjukvården vid misstänkt eller konstaterad Calici-gastroenterit

Bakgrund. Smittsam lungtuberkulos Godkänt av:

Clostridium Difficile

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Calici/vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)

Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland

Virusgastroenterit. Åtgärder vid gastroenterit på kommunal enhet

MultiResistenta Bakterier (MRB)

Lokal anvisning

Vårdhygien, Smittskydd och Infektionsklinikerna i Skåne

VRE, vancomycinresistenta enterokocker

MRSA handläggning i Uppsala län Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län

Rutin för lokalvård i sluten somatisk vård inklusive dagvård, dialys, förlossning och operation

Riskfaktorer. Normalflora. Hur förebygger vi smitta?

Smittsam magsjuka. Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala

Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit

Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit

Urinvägsinfektion vanlig orsak till VRI

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

ESBL-bildande bakterier. Information till patienter och närstående

Rätt klädd och rena händer

Hygienombudsträff HT Välkomna!

MRSA. Information till patienter och närstående

Manus till bildspel, Basala hygienrutiner och klädregler

Multiresistenta bakterier

Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska Hygienrutiner

Magsjuka. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Innehåll: Inledning sid 1

Handlingsplan för friskare barn

INSTRUKTION, BILAGA 1 Uppdaterings-/revideringsdatum Dnr/id-nummer Sida (8) Styrkraft Gäller fr.o.m. Utgåva Rekommendation

VRE - hygienrekommendationer

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler?

Rätt klädd och rena händer

MRSA - methicillinresistent Staphylococcus aureus - hygienrekommendationer

Smittsam lungtuberkulos handläggning av misstänkta och konstaterade fall

Kvalitetssäkring av spol- och diskdesinfektorer

Information till ansvariga för boenden

Arbetssätt som förhindrar smittspridning. - Med fokus på influensa och vinterkräksjuka

Riktlinjer gällande basala hygienrutiner inom kommunal vård och omsorg SN-2015/75

Godkänt av: Göran Modin, chefsläkare Godkänt den: Skapat av: Vårdhygien, Birgitta Lytsy Skapat den: Under kategori: Vård

Vårdrutin Calicivirusgastroenterit

Handläggning av misstänkt ebolasmittad patient Rutiner för personal utanför infektionskliniken

Giltig fr.o.m: Dokumenttyp: Vårdprogram

Tillämpa alltid dessa rutiner. Gäller alla personalkategorier och till alla patienter/ vårdtagare

Sårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska

Fundera och diskutera i pausen. När barnet är sjukt. När skall barnet vara hemma? Generellt är det barnets allmäntillstånd som avgör.

Lokal anvisning

Vinterkräksjuka. Säsongen Fredrik Idving Hygiensjuksköterska

Revisionsnr: 3 Giltigt t.o.m.:

Tvätt, avfall och städning. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Influensa vårdhygieniska riktlinjer. Utbildning för personal inom hälso- och sjukvård och kommunal omsorg

Antibiotikaresistenta hudbakterier (MRSA*)

Nya städrutiner vid Clostridium

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Influensa - handläggning av misstänkta och konstaterade fall

ESBL praktisk hantering Karin Medin hygiensjuksköterska

Magsjuka/vinterkräksjuka handläggning av misstänkta och konstaterade fall

Handläggning av misstänkta fall av ebola i primärvård

Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland

Vattkoppor och bältros på mottagning/vårdavdelning

Vårdhygien vid vinterkräksjuka och influensa

SMITTSKYDDSENHETEN/VÅRDHYGIEN. MRSA Information till patienter, smittbärare och närstående

Calici, vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)

Godkänt datum: Ansvarig läkare: Nästa rev.datum:

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Solgerd Gotvik. Nybliven pensionär

VKS slutenvård Länsövergripande Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

Lathund till dig som är behandlande veterinär vid fall av MRSA och MRSP som omfattas av förskriftskraven i K112

Fastställd

Vårdhygienrutin Vinterkräksjuka/magsjuka

Höjd hygien- och städnivå vid utbrott av smitta

Kontroll av mikrobiologisk kvalitet på mjukglass i Varbergs Kommun, sommaren 2012

Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg.

Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

Influensa. Fredrik Idving

Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.

Vattkoppor och bältros på mottagning/vårdavdelning

Transkript:

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Hälso- och sjukvårds ledning, Sjukvårdsledning Riktlinje Clostridium difficile diarré (CD) Bakgrund Clostridium difficile (CD) är en sporbildande bakterie som förekommer normalt i avföring hos ca 2% av vuxna individer. Hos spädbarn, äldre och sjukhusvårdade patient kan högre bärarskap påvisas. De flesta bärare med CD i tarmen är symtomfria. För dessa finns inga restriktioner och de behöver heller inte behandlas. En antibiotikabehandling kan rubba den normala tarmfloran. CD har då möjlighet att växa till och producera toxin som ger diarré (toxin A och B). I svåra fall kan komplikationer tillstöta (pseudomembranös kolit) med risk för att tarmen går sönder. Patient och personal utan antibiotikabehandling löper liten risk att få symtom, då den normala tarmfloran utgör ett naturligt skydd. En aggressiv stam av CD (ribotyp 027) har orsakat stora utbrott i USA, Canada och Europa. Denna stam orsakar allvarligare symtom och verkar mer spridningsbenägen. Fall finns rapporterade i Sverige. Smittvägar Clostridium difficile sprids genom smittöverföring från en individs avföring, till en mottaglig individs mun (indirekt kontaktsmitta/tarmsmitta), främst genom förorenade händer, kläder eller föremål. På samma sätt sprids även bakteriens sporer. Att dela hygienutrymme kan bidra till smittspridning. God handhygien hos personal och patient är den viktigaste åtgärden för att förhindra smittspridning. Bakteriens sporer kan överleva i omgivande miljö (patientens säng, sängbord, toalett, golv etc) i månader. Punktdesinfektion vid akut nedsmutsning, rengöring och desinfektion av vårdlokaler och medicinsk utrustning begränsar risken för smittspridning. Riskfaktorer för smittspridning Det finns en ökad risk för smittspridning hos patienter med diarré om de samtidigt har svårigheter med personlig handhygien, demens, förvirring, delar vårdrum och hygienutrymme. Patient med misstänkt/konstaterad CD Genom att snabbt identifiera en smittsam patient med diarré kan åtgärder sättas in för att hindra smittspridning till andra. Så länge patienten har diarré kvarstår risk för smittspridning även om fecesprov är negativt för CD. Patienten ska i avvaktan på provsvar vårdas i sitt rum med tillgång till eget hygienutrymme. För information om provtagning, se Provtagningsanvisningar, Laboratorier Medicinskt Centrum Gotland på intranät eller i Docpoint. Kontakta alltid vårdhygien och infektionsklinik vid fall av resistenta CD. Dokumentnamn Clostridium difficile diarré Dokumentnummer STY4657 Framtagen av Camilla Artinger Godkänd av Sven Montelius Upprättat/Godkänt datum 2015-03-24 Version 1

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Riktlinje 2 (6) Patient med diarré Personal tillämpar basala hygienrutiner vid omvårdnad, hantering av tvätt och rengöring av föremål och ytor. Risken för personal att smittas är liten om detta tillämpas. Tvätta och desinfektera dina händer efter vårdarbete eller när du lämnar patientens vårdrum - miljön kan bidra till smittspridning. Informera patienten muntligt och skriftligt om CD. Patientinformation se sidan 6. Placering av patienten Eget rum och eget hygienutrymme vid diarré. Patient med resistenta CD (t.ex. ribotyp 027) ska vårdas på infektionsavdelning om inga medicinska skäl omöjliggör detta. Handhygien och mat Patienten uppmanas/ges möjlighet att tvätta/desinfektera sina händer före måltid och efter toalettbesök. Patienten ska äta på sitt rum för att förhindra smittspridning till andra. Glas, porslin och bestick diskas i diskmaskin Besökare Ska tillämpa god handhygien. Handtvätt och handsprit rekommenderas. Behöver inte bära skyddsutrustning vid besök men vid deltagande i personlig omvårdnad (basal hygien). Har inte tillträde till kök eller annan lokal för mathantering till patienter. Har inte tillträde till gemensamma förråd, förrådsvagnar mm. Hänvisas till offentliga hygienutrymmen vid toalettbesök. Rehabilitering, undersökning och behandling Patient med CD diarré bör rehabiliteras, undersökas och behandlas på sitt vårdrum. Om detta ej är möjligt informeras mottagande enhet och patienten bör duscha, få rena kläder och sängkläder före transport. Patient med diarré ska inte sitta i väntrum. Medicinteknisk utrustning, material och hjälpmedel Bakteriens sporer kan överleva på föremål och i miljön i månader. Rengöring och desinfektion begränsar risken för smittspridning. Föremål och ytor torkas av mekaniskt så att vidhäftande sporer lossnar. Använd skyddshandskar vid kontakt med kemikalier. Rengöring och desinfektion av medicinteknisk utrustning sker bäst i spol- eller diskdesinfektor om det är möjligt. I andra hand kemisk desinfektion t.ex. alkoholbaserat Dokumentnamn Clostridium difficile diarré Dokumentnummer STY4657 Framtagen av Camilla Artinger Godkänd av Sven Montelius Upprättat/Godkänt datum 2015-03-24 Version 1

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Riktlinje 3 (6) ytdesinfektionsmedel med tensider eller Klorin. Upprätta lokala riktlinjer för t.ex. termometrar, blodtrycksmanschetter. Engångsmaterial/förband som förvaras i patientens vårdrum kasseras när patienten flyttas, skrivs ut eller avlider. Innan hjälpmedel används till annan patient ska det rengöras och desinfekteras med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid. Hjälpmedel som inte går att desinfektera ska kasseras. Ren och smutsig tvätt Tvätt från patient med CD diarré innehåller stora mängder bakteriesporer. Byt sängkläder ofta. Förorenad tvätt hanteras omgående. Kraftigt förorenad tvätt hanteras som smittförande, se anvisningar från Textilia. Övrig tvätt hanteras som vanligt. Rumsbunden tvättsäck i hållare förvaras bäst på toaletten. Byt säck dagligen. Säcken försluts innan den tas ut till enhetens desinfektionsrum. Ren tvätt som förvarats i vårdrum eller i sluss skickas till tvätt när patienten skrivs ut. Avfall Rumsbunden avfallssäck i hållare förvaras bäst på toaletten. Byt säck dagligen. Säcken försluts innan den tas ut till enhetens desinfektionsrum. Avfallet hanteras som hushållsavfall men får ej miljösorteras. Uppsamlingspåse för urin, avföring och inkontinensskydd kastas i separat soppåse. Påsen tillsluts och kastas i avfallssäck. Punktdesinfektion vid spill eller stänk Använd handskar och torka omgående upp spill/stänk av avföring. Använd engångsduk fuktad med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensider. Alternativt kan Klorin användas i spädning 1.5 (1 del Klorin och 4 delar vatten). Daglig städning och rengöring Patientens närmaste miljö förorenas med sporer från avföringen. Smittrisken är stor och det krävs en ökad frekvens av städning, rengöring och desinfektion av ytor. Genom att byta torkdukar ofta förhindras risken att gnida ut sporer över alla ytor. Använd inte samma torkduk till toalettstolen som till övriga inredningen. Tillämpa basal hygien vid städning och rengöring. Daglig städning av patientens vårdrum med tillhörande hygienutrymme utförs enligt avtal. Rengöringsmedel och engångsdukar rekommenderas. Efter städning desinfekteras kontaktytor t.ex. handtag, lysknappar, kranar, toalettsits och spolknopp. Dessa ytor bedöms som kritiska för smittspridning. Upprepa gärna desinfektionen under dagen. Städutrustningen desinfekteras efter användning. Dokumentnamn Clostridium difficile diarré Dokumentnummer STY4657 Framtagen av Camilla Artinger Godkänd av Sven Montelius Upprättat/Godkänt datum 2015-03-24 Version 1

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Riktlinje 4 (6) Slutrengöring och desinfektion när diarré har upphört Rengöring och desinfektion utförs när diarrésymtom har upphört. Vänta inte tills patienten skrivs ut. Tillämpa basal hygien vid städning och rengöring. Särskilt bakteriens sporer fäster till alla material som används i vård och omsorg. Städning, rengöring och desinfektion av ytor och föremål torkas av mekaniskt så att vidhäftande sporer lossnar. Ytor och föremål med synliga skador bör kasseras då de inte kan rengöras och desinfekteras tillfredsställande. Rester av kroppsvätskor påverkar desinfektionsmedlens effekt. Städa och rengör ytor och föremål först. Avsluta med desinfektion av kontaktytor i patientens vårdrum och tillhörande hygienutrymme. Dessa ytor kan annars orsaka smittspridning till nästa patient. För slutrengöring och desinfektion av patientens vårdrum med tillhörande hygienutrymme, se checklista slutstädning sidan 5. Engångsmaterial, tvål- och spritbehållare kastas. Byt toalettpappersrulle. Misstanke om smittspridning Vid flera eller upprepade fall av CD diarré kontakta vårdhygien för epidemiologisk utredning. Vid smittspridning kan särskilda åtgärder bli aktuella för att bryta smittvägar, som t.ex slutstädning med Klorin. Detta avgörs i samråd med vårdhygien. Klorin används då i spädning 1:5 (1 del Klorin och 4 delar vatten, max 40 C). Patient utan diarré När symtomen upphört betraktas patienten som smittfri Låt patienten duscha och bädda rent i sängen för att få bort bakteriens sporer som finns kvar på hud, i säng och omgivning Kontrollprov efter tillfrisknande är inte meningsfullt. Referenser Att förebygga vårdrelaterade infektioner/vårdrelaterad gastroenteriter. Socialstyrelsen, 2006. Infektioner i magtarmkanalen. Vårdhandboken, 2013. Vonberg, R.P. Infection control measures to limit the spread of Clostridium difficile. Clinical Microbiology and Infection 2008 May; 14 (Supp) p 5:2-20. Cohen, Stuart H, Dale N, Gerding et al (2010). Clinical Practice Guidelines for Clostridium difficile Infections in Adults. Infection Control and Hospital Epidemiology 31 (5): 431-455. Noren, T (2010). Clostidium difficile and the disease it causes. Methods Mol Biol 646: 9-35. Dokumentnamn Clostridium difficile diarré Dokumentnummer STY4657 Framtagen av Camilla Artinger Godkänd av Sven Montelius Upprättat/Godkänt datum 2015-03-24 Version 1

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Riktlinje 5 (6) Checklista slutstädning Clostridium difficile Tillämpa basala hygienrutiner (skyddshandskar, skyddskläder) Rengör vårdbädden Kraftigt förorenad tvätt (diarré) hanteras som smittförande, se anvisningar från Textilia. Övrig tvätt hanteras som vanligt. Ren tvätt som förvarats på öppna hyllor i vårdrum/sluss/förrum hanteras som smutstvätt när patienten skrivs ut. Kuddar och madrass med avtorkningsbara överdrag desinfekteras med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel. Specialmadrasser rengörs och desinfekteras enligt tillverkarens anvisningar. Överdragen tål inte Klorin. Förorenade kuddar och madrasser som inte går att rengöra kasseras. Flergångsartiklar, utrustning, hjälpmedel och material Disk- eller spoldesinfektor är förstahands metod för rengöring och desinfektion av flergångsartiklar, i andra hand kemisk desinfektion. Utrustning som använts vid vård och behandling rengörs och desinfekteras med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel. Förorenade flergångsartiklar, utrustning och hjälpmedel som är omöjliga att rengöra och desinfektera ska kasseras. Blöjor mm som förvarats på öppna hyllor i sluss, förrum eller toalett kasseras. Disk sänds till centralkök eller diskas i avdelningens köksdiskmaskin. Avfall slängs i säck på vårdrummet, behandlas som brännbart hushållsavfall. Rengör patientnära ytor Sängbord, sängpanel, lampa och säng rengörs och desinfekteras med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid. Handtag och knappar som patienten haft kontakt med desinfekteras på samma sätt. Rengör och desinfektera toaletten Toalettstol, handfat och toalettpappershållare rengörs och desinfekteras med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid eller klorinlösning. Spolknapp, duschhandtag, lysknapp, dörrhandtag och kranar desinfekteras på samma sätt. Toalettsits rengörs och desinfekteras med fördel i spoldesinfektorn Byt pappersrulle och toalettborste. Rengör golv Golv rengörs med rengöringsmedel och vatten, alternativt klorinlösning. Kontakta vårdhygien för val av medel. Använd engångsmopp Städutrustning Städutrustningen desinfekteras med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel efter användning. Dokumentnamn Clostridium difficile diarré Dokumentnummer STY4657 Framtagen av Camilla Artinger Godkänd av Sven Montelius Upprättat/Godkänt datum 2015-03-24 Version 1

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Riktlinje 6 (6) Patientinformation Clostridium difficile infektion Vad är Clostridium difficile (CD)? Clostridium difficile är en bakterie som kan finnas normalt i tarmen hos framför allt små barn och äldre. Vanligtvis ger den inga symtom. Bakterien kan överleva utanför kroppen exempelvis i sjukhusmiljön. Varför blir jag sjuk och vilka symtom ger en CD infektion? Antibiotikabehandling i kombination med nedsatt allmäntillstånd är den vanligaste orsaken till infektion. Antibiotika minskar mängden goda bakterier i tarmen, men CD påverkas inte av antibiotika utan förökar sig. Symtom som vattniga diarréer, buksmärtor och feber är vanligt. Svårighetsgraden kan variera från person till person. Hur ställs diagnosen? Du får lämna ett avföringsprov som skickas till laboratoriet för analys. Hur blir jag frisk? Måttliga diarréer kan gå över av sig själv, när du inte längre äter antibiotika. Svårare diarré behandlas med antibiotika som är särskilt verksam mot CD. Det är viktigt att du följer läkarens ordination och kontaktar vården om diarréerna återkommer. Hur sprids CD? Bakterierna från tarmen kan förorena föremål som vidrörs efter toalettbesök t.ex. toalettsits, spolknopp, kranar och dörrhandtag. Den som vidrör dessa ytor kan sprida bakterierna vidare. För att bakterierna ska orsaka sjukdom måste de in via munnen. Därför är noggrann handhygien efter toalettbesök och före måltid mycket viktigt. Så här tvättar du dina händer 1. Fukta händerna med vatten och tag flytande tvål. Massera tvålen så att det löddrar och gnugga händerna en stund. 2. Skölj av alla tvålrester. 3. Torka händerna på rent papper eller handduk. 4. Avsluta gärna med att gnida in händerna i handsprit. Förhindra spridning av CD på sjukhus Så länge du har diarré vårdas du på eget rum med egen toalett. Lämna inte ditt rum. Mat serveras på rummet. Var noga med din handhygien före måltid och efter toalettbesök. Ska du på undersökning eller behandling rekommenderar vi att du duschar, byter till rena kläder och sängkläder. Byt gärna underkläder dagligen. Ditt rum och toalett städas noggrant varje dag. Ibland används Klorin som är verksamt mot CD bakterier. Det går bra att ta emot besök. Risken att smittas är liten om besökare är noga med sin handhygien och undviker att använda din toalett. Dokumentnamn Clostridium difficile diarré Dokumentnummer STY4657 Framtagen av Camilla Artinger Godkänd av Sven Montelius Upprättat/Godkänt datum 2015-03-24 Version 1