Uppdaterad webborganisation för SLU



Relevanta dokument
PLAN WEBBORGANISATION MIUN.SE

Syftet med att förändra webborganisationen är sammanfattningsvis att:

Upprättad av Dokumentansvarig Datum Beslutad av/datum för beslut

Informationssäkerhet är ett medel som bidrar till att uppnå kommunens övergripande mål.

Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Informationssäkerhetspolicy för Vetlanda kommun

Bildandet av usabilitygruppen: Rapport till kvalitetsgruppen

Riktlinjer för systematiskt brandskyddsarbete (SBA) Socialförvaltningen. Antagna av SN:

Handbok för LSG-ombud

Antagen av kommunfullmäktige Webbpolicy för

Beslut om att inrätta funktionen tjänsteman i beredskap samt revidering av kommunens ledningsplan för extraordinär händelse

Handledning Systematiskt brandsäkerhetsarbete (SBA)

Kontrollplan för offentlig kontroll av

Handlingsplan 2014 Lika villkorsarbetet vid SLU-biblioteket

HANDBOK. KB:s inflytandestruktur för nationell bibliotekssamverkan

Policy för informationssäkerhet

Förvaltningsplan för Selma

Organisation, ansvarsområden och roller

Digital strategi för Strängnäs kommun

IT-Systemförvaltningspolicy

Ny utbildningsorganisation vid SLU

IT-verksamheten, organisation och styrning

Vetenskapsrådets informationssäkerhetspolicy

Projektplan: Fortsättningsprojekt studentwebben

Curriculum Vitae Camilla Sandell

Instruktion för Sveriges riksbank Bilaga 2

Digital strategi

SLL Juridik och upphandling Upphandlingsavdelningen. Kravspecifikation för. Digitala kommunikationsplattformar,sll1925

Systemförvaltningshandbok

Ramverk för systemförvaltning

Stockholms universitets miljöledningssystem

Handbok för fullmäktiges beredningar

Delegering, ansvar och befogenheter

Kungälvs kommun - Kommunrevisionen. Informationsverksamheten Granskningsrapport. KPMG AB Antal sidor:

Informationssäkerhet i. Torsby kommun

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Miljö- och energidepartementets betänkande: Vägar till ett effektivare miljöarbete (SOU 2015:43)

Remiss- Webbriktlinjer för Huddinge kommun 2014

Policy för hållbar utveckling, miljömål och handlingsplan LUNDS UNIVERSITET

FÖRETAGSPOLICY FÖR BOLAG ÄGDA AV ANEBY KOMMUN

A. Precisera den planerade ändringen

Uppföljning av tidigare granskningar

Struktur Marknad Individuell

Hällefors kommun. Uppföljning av intern kontroll Revisionsrapport. Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 13

Organisation och ansvarsbeskrivning

Södertörns brandförsvarsförbund. Mål och policy för systematiskt arbetsmiljöarbete vid

Service inom förmyndarverksamheten

E-tjänst Särskilt boende Projektplan Version 1.0

Inledning Förbundsorganisation Kongressen Förbundsstyrelsen (FS)

IT-policy med strategier Dalsland

Avtal mellan Arbetsförmedlingen och Saco-S Arbetsförmedlingen avseende löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m.

Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Naturvårdsverkets plan för tillsynsvägledning

Yttrande över remiss om betänkandet "Vägar till ett effektivare miljöarbete" SOU 2015:43

Kommun Användare Antal Treserva-personer Arbetsuppgifter Övrigt stöd/kommentar

Minnesanteckningar från dialogmöte om nätverk på SKL den 21 januari 2014

Riktlinjer inför löneöversyn. Antaget i Personalutskottet 32/2004, reviderat KS PU 75/2006. Reviderat i kommunstyrelsen 187/2009.

Helsingborg.se - arbetsorganisation

Anteckningar från sammanträde i SUNETs tekniska referensgrupp

Krisledningsplan. Inför och vid särskilda och extraordinära händelser. Socialförvaltningen. Diarienummer: Krisledningsplan

Upprättande av en individuell studieplan och byte av handledare i utbildning på forskarnivå

Kvalitetsprogram Gemensamma förvaltningen. Fastställd av förvaltningschefen , dnr:

Riktlinjer för publicering på

Strategi för forskningsdokumentation

Projektplan. 1. Bakgrund. Projektnamn: Barnrättsarbete i Eslövs kommun. Projektägare: Elsa von Friesen. Projektledare: Sara Mattisson.

Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län

Införandeplan. Handlingsplan. KA-system Version 1.0

Policy och riktlinjer för inköp vid SLU

Uppföljning Proffssystern i Stockholm AB

Projektmanual Till deltagare i det nationella tillsynsprojektet om inomhusmiljön i skolan. Version 1.1

Riktlinje för ersättning i samband med uppdrag på institutionsnivå

Sammanfattning. Angeles Bermudez-Svankvist. Camilla Gustafsson. Sida: 2 av 17

Nr Iakttagelse Risk Risknivå Pensionsmyndighetens svar till Riksrevisionen , dnr VER

Riktlinjer för marknadsföring av Linköpings kommun som arbetsgivare

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan

RMS (Roll, Mål & Sammanhang)

Överförmyndarens uppdragsplan/ verksamhetsplan Uppdragsplanen/verksamhetsplanen fastställdes av överförmyndaren den 14 februari 2013.

Verksamhetsplan för Samordningsförbundet i Trelleborg 2013

Förstudie. Nerikes Brandkår. Arbetsmiljöarbetet för ej utryckande personal Anders Pålhed

Projektplan för delprojekt Metodstöd - Hälsoskydd

Rutin hantering av öppna jämförelser

Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen

Roller och samverkansstruktur Kvalitetsstyrningsprocessen

Ansökan om utvecklingsmedel 2010 för att stärka stödet till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld

Patientsäkerhetsberättelse

Lathund och manual fo r registrering och hantering av informationsfo rteckning och informationsbeskrivning

Beslut för vuxenutbildning

Horisont 20hundra10 Dialog och samrådsavtal

Riktlinjer vid misstanke om diskriminering och trakasserier av anställda enligt diskrimineringslagen

Regler och riktlinjer för lönesättning vid KTH

KVALITETSBOKSLUT 2014

Lägesrapport avseende införandet av miljöledningssystem med förslag till det fortsatta arbetet.

AVTAL OM LOKAL LÖNEBILDNING Spårtrafik. Giltighetstid:

Psykisk ohälsa och arbetslivet

Beslut för vuxenutbildning

MÄLARDALENS HÖGSKOLA HANDLINGSPLAN VID SÄRSKILD HÄNDELSE

Missiv Dok.bet. PID131548

ByggaF. metod för fuktsäker byggprocess Kristina Mjörnell

Budgetinstruktion för år 2014

Transkript:

1(8) Kommunikationsavdelningen 2015-05-12 Uppdaterad webborganisation för SLU Bakgrund och syfte med förändringen I början av 2015 fanns drygt 1 500 behöriga webbredaktörer eller skribenter vid SLU. Antalet redaktörer var stort redan under 2010, när den nuvarande webbplattformen i Episerver lanserades. Under åren har antalet ökat ytterligare. Samtidigt har antalet webbsidor ökat oroväckande mycket. Det stora antalet redaktörer har gjort det näst intill omöjligt för den centrala webbredaktionen att ge det stöd till verksamheten som skulle behövas. Andra nackdelar med nuvarande situation är att support- och utbildningskostnaderna för organisationen är onödigt höga. En ovan sällananvändare behöver mycket mer tid och support för att göra enklare förändringar än en van redaktör. Dessutom försvåras styrning, uppföljning och redaktionellt stöd genom en så stor organisation. I projektet Webb16 ingår att se över organisationen av webbarbetet vid universitetet. Syftet är att anpassa organisationen till de resurser vi har på webbområdet, för få ett effektivare och smidigare arbetssätt. Följande effektmål finns: Ökad styrning och förankring, vilket är viktigt för att webben ska kunna stötta SLU:s övergripande mål. Webben lyfts ofta fram som SLU:s främsta kommunikationskanal, och för att webben ska uppfylla denna roll måste innehållet i den hålla en hög kvalitet. Minskat supportbehov. Genom att förflytta kostnader från support till webbutveckling kan vi få ut mesta möjliga effekt av SLU:s investeringar i webbarbetet. Högre status i redaktörsrollen. SLU:s webbredaktörer ska känna stolthet över sitt uppdrag och ha mandat att utifrån ett gemensamt regelverk arbeta med sina webbsidor. Webbredaktörer ska ha möjlighet att delta i centralt ordnade webbutbildningar och andra fortbildningsaktiviteter. SLU, Box 7070, SE-750 07 Uppsala, Sweden tel: +46 (0)18-67 10 00 Org.nr 202100-2817 info@slu.se www.slu.se

Följande projektmål finns: 1. En administrativ roll för webbpublicering skapas för att stärka mandatet och statusen hos utsedda webbredaktörer. 2. En bantad webborganisation med cirka 200 utbildade och diplomerade webbredaktörer med behörighet att publicera i Episerver. 3. Ett redaktörspaket erbjuds utsedda redaktörer. Redaktörspaketet skapar förutsättningar för att utföra uppdraget på ett bra sätt, t ex relevant fortbildning inom nödvändiga områden, utbildning med kursintyg, inbjudan till fortlöpande träffar i ett redaktörsnätverk. 4. Webbkommittén återinförs. Organisationsschema Ny administrativ roll Webbpubliceringsrollen är en administrativ roll som alla som arbetar med publicering på webben måste ha. För att få den förutsätts utbildning och fortbildning i Episerver, att man följer SLU:s språkregler, redaktörshandboken och deltar i träffar för webbarbetare. Med den nya rollen förtydligas arbetsuppgifter och mandat. Behörigheten i Episerver ges när man är tilldelad den administrativa rollen webbpublicering. 2(8)

Webbpubliceringsrollen Webbpubliceringsrollen innebär att ansvara för en viss avgränsad del av SLU-webben. I rollen ingår att stödja den egna verksamhetens kommunikation via webben. Prefekt eller motsvarande utser vem som innehar rollen som webbpublicerare och tilldelar honom eller henne tid i tjänsten för dessa uppgifter. I rollens befogenheter ingår att redigera, skapa och ta bort sidor och filer. Webbpubliceraren avgör vad som ska publiceras och har mandat att göra de anpassningar som krävs för att verksamhetens målgrupper ska hitta och ta till sig den information som de efterfrågar. Webbpubliceraren samverkar med SLU:s webbredaktion när behov uppstår. Underhålla och utveckla sidor, samt ta bort inaktuella sidor och filer. Värdera och omarbeta textunderlag som faktaansvariga har lämnat och anpassa text och bild för webben och målgruppens behov. Arbeta aktivt med webbstatistik och sökmotoroptimering. Föra fram verksamhetens önskemål till webbredaktionen. Delta i webbpubliceringsmöten, kurser eller webbstugor minst en gång per år. Kompetenskrav Dokumenterade, goda kunskaper i Episerver. Goda kunskaper i svenska och engelska, språkkänsla. Kunskaper i bildhantering för webben. Kännedom om målgrupperna och deras behov. Kännedom om SLU:s webbriktlinjer och språkriktlinjer. Webbpubliceringens olika nivåer SLU:s webbpublicering sköts på ett antal olika nivåer. De grundläggande arbetsuppgifterna och kraven för att ha webbpubliceringsrollen gäller för alla nivåer. Kompletterande uppgifter och befogenheter anges nedan. Huvudredaktör En för varje webbplats (externwebben, medarbetarwebben och studentwebben). Huvudredaktören för externwebben och medarbetarwebben är placerad på kommunikationsavdelningen och utses 3(8)

av kommunikationschefen. Huvudredaktören för studentwebben är placerad på utbildningsavdelningen och utses av chefen för utbildningsavdelningen. Alla tre huvudredaktörer ingår i webbredaktionen. Huvudredaktören har det övergripande ansvaret för struktur och innehåll på respektive webbplats. Har en gedigen kunskap i den aktuella versionen av Episerver och kunskap om andra stödsystem, t ex Google Analytics, Vizzit och Siteseeker. Ansvara för redaktionella riktlinjer för respektive webbplats. Vara ett stöd för webbsamordnarna. Löpande publicering och rensning av innehåll på de övergripande sidorna. Kontinuerligt arbete: o struktur och innehåll o användarupplevelse o sökmotoroptimering o tillgänglighet o statistik och uppföljning o bevaka och svara på mejl till webbredaktionen@slu.se Behörighetshantering o Behörighetsgrupper kopplat till struktur. o Bedöma om vissa sidor ska kräva särskild läsbehörighet. o Beställa behörighetsgrupper. Samverka med språkkoordinatorn. Se till att lagar och förordningar och interna regelverk efterlevs. Befogenheter Har mandat att bestämma över hur innehållet presenteras och struktureras på sidorna, även när någon annan svarar för faktainnehållet eller är sidansvarig. Webbsamordnare Webbsamordnaren samordnar webbarbetet inom en enhet eller del av universitetet och är webbredaktionens förlängda arm i verksamheten. Webbsamordnare är även webbpublicerare för en mindre del av enhetens webb. Får extra stöd och utbildningar och kan redigera sin enhets sidor. Har god kunskap i den aktuella versionen av Episerver. Utses efter dialog mellan webbstrateg och verksamhetschef. 4(8)

Vara ett stöd för webbpublicerarna på enheten när det gäller struktur, enhetlighet, sökmotoroptimering och tillgänglighet på deras del av webben. Anordna webbstugor/möten inom sin enhet i dialog med webbredaktionen. Förmedla förslag på utveckling från enheten till webbredaktionen. Hjälpa webbpublicerarna att följa riktlinjer. Befogenheter Redigeringsbehörighet på enhetens sidor. Webbpublicerare Webbpubliceraren ansvarar för sin del av webben. Alla arbetsuppgifter och befogenheter beskrivs i den administrativa webbpubliceringsrollen. Vänder sig i första hand till webbsamordnaren på enheten för praktiskt stöd i sitt arbete. Samarbetar med informationslämnare för få korrekt och målgruppsanpassad information på webben. Informationslämnare Informationslämnarna ingår inte formellt i webborganisationen. Alla anställda inom SLU har ett informationsansvar och är potentiella informationslämnare till webben. Skriva grundtexter, utkast. Vara informationslämnare. Samarbeta med webbpublicerare om hur informationen ska presenteras på webben. Ansvara för och redigera sin egen personliga sida. Styrning Webbarbetet styrs av en systemägare med praktiskt stöd av webbredaktionen. Rollerna beskrivs nedan. Systemägare Systemägaren för webbpubliceringssystemet (Episerver) har det yttersta ansvaret för SLU:s webb. Rollen innehas av chefen för kommunikationsavdelningen. Ansvarsområden 5(8)

Fastställa styrande dokument som berör webben. Utse huvudredaktörer och systemansvariga i samverkan med respektive chef. Ha ekonomiskt ansvar och ekonomisk uppföljning. Vara avtalspart vid beställning av utveckling och beställning av nya tilläggstjänster till webbpubliceringssystemet. Vara ansvarig för juridiska frågeställningar. Sammankallande av webbkommittén. Rollägare av den administrativa rollen webbpublicerare. Avgör tvister om innehåll eller funktioner på webben. Webbstrateg Webbstrategen har det övergripande ansvaret för SLU:s webbar. Följa och analysera utvecklingen i omvärlden med relevans för den egna verksamheten och föreslå nödvändiga förändringar. Lyfta strategiska frågor till systemägaren. Verkställa beslut som systemägaren fattar. Samordna det tekniska utvecklingsarbetet tillsammans med systemansvariga genom att koordinera krav-, prioriterings- och testarbete. Vara ett stöd för huvudredaktörerna i deras arbete. Ansvara för fortbildning i webbanalys och sökmotoroptimering. Ansvara för redaktörsnätverk. Sammankallande i webbredaktionen. Förbereder och föredrar ärenden i webbkommittén. Vara rådgivare i webbfrågor. Rollansvarig för den administrativa rollen webbpublicerare. Övergripande ansvar för att webbarna har en enhetlig och tillgänglig design. Systemansvariga Det finns en systemansvarig för Episerver med en ersättare samt vid behov en kompletterande systemansvarig för en del av webben. Har en gedigen kunskap i den aktuella versionen av Episerver. Systemansvariga utses av systemägaren och ingår i webbredaktionen. Prioritera och formulera krav på webbutveckling med besökarens behov i fokus. Kontakt med systemutvecklarna. 6(8)

Genomföra acceptanstester och godkänna funktionalitet för nya eller förbättrade funktioner. Samverka med systemansvariga för system som är kopplade till webben. Webbredaktion Består av webbstrategen, systemansvariga och huvudredaktörer för externwebben (EW), medarbetarwebben (MW) och studentwebben (SW). Är ett forum för det operativa arbetet med webben. Träffas regelbundet och går igenom och fördelar aktuella arbetsuppgifter, inom områdena: Webbutveckling och test Innehåll och struktur Webbstugor och utbildningar Användarinstruktioner och riktlinjer Webbkommitté Webbkommitténs roll och sammansättning beskrivs i sin helhet i rektorsbeslutet med diarienummer 2014.2.7.1-5167. Exempel på frågor för kommittén är t ex större förändringar av struktur, funktionalitet, navigation och layout, rekommendationer och riktlinjer, organisationsfrågor och behörigheter. Förvaltning och support För förvaltningen och supporten för webben kan ansvaret hos IT-avdelning delas in i förvaltning, support, drift och systemutveckling. Förvaltning IT-avdelningen förvaltar Episerver. Systemförvaltningen innehåller applikationsförvaltning, men inkluderar även IT-stöd för användarsupport och behörighetshantering. Systemförvaltningens ansvarsområden: Operativt ansvarig för Episervers installation och funktionalitet, enligt upprättade avtal mellan systemägaren och IT-avdelningen. Helhetsperspektiv på systemets tekniska funktionalitet. Löpande tillsyn av systemet och dess säkerhet. Att uppdataterad systemdokumentation finns på SharePointarbetsplatsen. Första linjens användarsupport (genom IT-stöd, som är kontaktpunkt för all användarsupport). 7(8)

Andra linjens användarsupport, efter bedömning av IT-stöd om frågan ska gå vidare till systemförvaltare, huvudredaktör, systemansvarig eller webbstrateg. Behörighetshantering för samordnande webbredaktörer sköts av ITstöd, efter beställning från webbstrategen. Ansvarar för felsökning och rättar till uppkomna fel. Hanterar ändringsförfrågningar, initierade av webbstrategen. Kan till exempel vara utredningar kring ny funktionalitet, mindre utvecklingsinsatser, nya mallar, designförändringar mm. Bevaka utveckling i när- och underliggande system och föra fram önskemål om förändringar till webbstrategen. Drift Driftsenheten på SLUs IT-avdelning ansvarar för att webbens servermiljö med operativsystem är installerat, hålls uppgraderat och övervakas för att fånga eventuella störningar. Driftsenheten ansvarar även för återställning vid datahaveri. För en detaljerad beskrivning av driftsansvariges ansvarsområden, se SLA, Service Level Agreement (på webbförvaltningens arbetsplats). Systemutvecklare Ansvarsområden Vidare- och nyutveckling av webbpubliceringsplattformen kan antingen ske internt inom SLU (IT-avdelningens systemutvecklare för EpiServer) eller avtalas med extern part genom IT-avdelningen. Om extern part anlitas, ska systemutvecklarna kunna förvalta och vidareutveckla framtagna funktioner. Komma med förslag för en utökad eller förbättrad livslängd för systemet. 8(8)