Systematiskt kvalitetsarbete 2012-2013

Relevanta dokument
Verksamhetsplan. Förskolan Kluringen. för. Reviderad

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola

Verksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015

Arbetsplan för Sollebrunns förskola Läsåret 2015/2016

Lokal Arbetsplan Gubbabackens förskola 2013

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014

Förskolan Pusslet Lokal Arbetsplan 2013/2014

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibackens förskola. Ekorren

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014

Verksamhetsplan- Systematiskt kvalitetsarbete- Romarebäckens förskola

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Samhälle, samverkan & övergång

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Förskolan Trollstigen AB

Köpings kommun. Arbetsplan förmånen. Läsår Christina Eriksson, Ingela Alm Puurunen, Karin Jacquet Senast ändrat

L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna

Systematiskt kvalitetsarbete

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag

Verksamhetsplan för förskolan. Verksamhetsplan2015/16

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Skogslyckan 2014

Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk

Kvalitetsredovisning Förskolan Baronen läsåret

Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015

Förskolan Kornknarren. - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision

Önnegårdens förskola. - med en gemensam barnsyn.

Hallsta Östra Förskoleområde Arbetsplan arbetsåret 14/15

Verksamhetsplan för Årikets förskola

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Akvarellens förskola Helsingborg

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN

Kvalitetsredovisning. Förskola

Arbetsplan augusti 2013 juni Rönnängs Förskola

VERKSAMHETSPLAN SOLDALENS FÖRSKOLA

Blästad förskolor. Arbetsplan för. Blästad förskolor

Resultat för I Ur och Skur Tallrotens förskola för verksamhetsår 2012/2013

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Siljansnäs 2014/2015

Verksamhetsplan. Ett hus där barn får växa

Handlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013

TALLBACKSGÅRDENS FÖRSKOLAS ARBETSPLAN

Kvalitetsredovisning Läsåret Laxå kommuns Förskoleverksamhet

Verksamhets- presentation. Ängsulls Förskola. För barnet i tiden

Arbetsplan Sjösidan 2015/2016. Orrvikens förskola. Avd. Sjösidan. Förskolechef Thomas Edström. Upprättad:

Guldmedens Förskola. Lokal arbetsplan

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Bäckängen

Beskrivning av förskolans systematiska kvalitetsarbete I vårt systematiska kvalitetsarbete ingår följande;

Munktorps landsbygdskooperativ i samarbete med Köpings kommun. Arbetsplan för. Läsår Inge Carlsson Senast ändrat

Lokal Arbetsplan för Grönmåla

TUNETS FÖRSKOLA. Verksamhetsplan

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Borgens förskola. Verksamhetsplan

Kvalitetsuppföljning läsår Ullvigårdens förskoleenhet

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg

LOKAL VERKSAMHETSPLAN BLÅKLOCKVÄGENS FÖRSKOLA 2014/2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Dungen

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.

Årsberättelse 2013/2014

Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016

Sundbyvägen Datum 1 (11) LVP 2014/2015. Sundbyvägen

Ringens förskola. Verksamhetsplan

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten

KVALITETSUTVECKLING. Normlösa förskola 2014/2015. Anna Ullén Alsander. förskolechef

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET

SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola

ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011

Verksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Bollen Skolnämnd sydost

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht vt 2014

Arbetsplan Stockby Förskola

Samhälle, samverkan & övergång

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Storbrons Förskola

Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö

Verksamhetsplan för Kvarngårdens förskola /2016

Arbetsplan för Herrgårdens förskola Läsåret 2015/2016

Kvalitetsanalys. Regnbågens förskola

Rektorsområde 1. Fredrik Juthman Resultatenhetschef. Ulla Elvermark Rektor Förskolan Blåkullen-Montessorihuset 7 st dagbarnvårdare.

Vår kommunala förskoleverksamhet ger EKO Engagemang Kvalitet Omsorg

Verksamhetsplan 2014 Förskolan Vindan

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola

Utbildningsförvaltningen Blästad enskilda kommunala förskolor. Arbetsplan för. Blästad förskolor

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

Fridensborgs förskola. Verksamhetsplan

Lokal arbetssplan utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98/10

Kvalitetsredovisning 2011 för läsåret

Välkommen Till Kryssets förskola 2015

Familjedaghemmen i Innertavle/Yttertavle. Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2014/15

Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för Hallaryds förskola

"Vi ska ge barnen många möjligheter att ta hänsyn och leva sig in i andra människors situation samt att vilja hjälpa andra:"

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Akvarellen 2014

Arbetsplan 2015/2016 Lilla Flottens förskola. Skolförvaltning sydväst

Arbetsplan Förskolan Blåsippan

Verksamhetsplan för förskolan

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Utveckling och lärande. Förskolan Stiglötsgatan 33

Lingonets kvalitetsredovisning Normer och värden.

Transkript:

1(8) Systematiskt kvalitetsarbete 2012-2013 Enhet: Uteförskolan Vinden Ansvarig: AnnCharlotte Olai

2(8) LÄSÅRETS VERKSAMHETSPLAN Mål för läsåret 2012-13 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan Lpfö 98 (rev 2010) Åtgärder för läsåret 2012-13 Använda närmiljön för att väcka nyfikenhet för det levande som finns omkring oss. Pedagogerna är engagerade medupptäckare, som hjälper barnen i mötet med naturen. Arbeta med Grön Flagg, tema närmiljö. Låta barnen dokumentera sin vardag med hjälp av en digitalkamera. Dokumentationen ska återkopplas till barnen och deras vårdnadshavare. Skapa tid för planering och reflektion. Denna tid ska användas till att planera aktiviteter, utvärdera dessa, diskutera barnen och deras behov. Utbilda alla pedagoger i Reggio Emilias filosofi. Information om den dagliga verksamheten genom dokumentation, veckokalender och dagliga samtal. Ta till vara på vårdnadshavares synpunkter i den dagliga kontakten. Resultat av detta arbete Barnen känner sig hemma och är aktsamma om sin närmiljö. Pedagogernas engagemang och närvaro i barngruppen gör att barnen får en kunskap och respekt för det levande i naturen runt omkring dem. Miljön och det pedagogiska förhållningssättet gör att barnen blir nyfikna och vetgiriga. Arbetet med Grön Flagg har skapat ett intresse för hur närmiljön såg ut förr i tiden. Barnen är delaktiga i dokumentationen då de själva får fotografera sina upplevelser. På förskolan arbetar 4 pedagoger som nu alla har deltagit i studieresan till Italien, Reggio Emilia. Förskolans pedagoger har svårt att hitta tid för planering och reflektion. En del planering sker

3(8) i anslutning till arbetsplatsträffarna. Vårdnadshavarna har en insyn i den dagliga verksamheten och de är nöjda. De känner sig varmt välkomna och är trygga med att lämna sina barn hos erfarna pedagoger. De tycker att de får bra information. Analys av detta arbete Arbetet med närmiljön pågår alltid på Uteförskolan Vinden och det är kärnan i verksamheten. Verksamheten utgår ifrån barnens intresse och pedagogerna följer barnen, fyller på och inspirerar. Därför lär sig barnen på ett lustfyllt sätt och får bestående kunskaper om sin närmiljö och en respekt för det levande omkring dem. Barnen dokumenterar ibland med hjälp av digitalkamera. Detta leder till att barnen får en tilltro till sig själv, det skapar en ansvarskänsla och visar att barnens perspektiv är viktigt. När barnen är delaktiga i bearbetningen av dokumentationen får de en fördjupad förståelse för sina upplevelser. Nu när alla pedagoger på Uteförskolan Vinden har varit på studieresa till Reggio Emilia, Italien, har de en gemensam grund att utgå ifrån för fortsatta diskussioner om hur de kan använda sina kunskaper i verksamheten. Pedagogerna lyssnar på och tar hänsyn till vårdnadshavarnas synpunkter. Om pedagogerna hade dokumenterat synpunkterna skulle de kunna använda dessa vid uppföljning och utvärdering av verksamheten. Även om vårdnadshavarna är nöjda kan det behövas säkerställas. Ett sätt att ta in synpunkter från vårdnadshavarna är att be dem svara på en trivselenkät. Pedagogerna utnyttjar reflektionstiden maximalt och har barnens behov i centrum vid sina diskussioner. Det skulle vara önskvärt med mer tid för att bearbeta dokumentation, reflektera och analysera verksamheten. Detta är till stor del en organisatorisk fråga som går att lösa vid höstens schemaläggning.

4(8) HELHETSANALYS Förskolan har en fantastisk vildvuxen trädgård som ständigt utmanar både barn och vuxna. Den bjuder på motoriska och kreativa utmaningar i alla former. Den förändras ständigt med årstiderna och efter barnens lekar. Trädgården erbjuder många tillfällen till aktiviteter, både till det lugna och till det aktiva barnet. Miljön är inte tillrättalagd. Den inbjuder till könsneutrala lekar. Förskolan har nära både till 4 H gården med alla dess djur och till naturområdet Nöbbelövs mosse. Arbetssättet och miljön gör att efterfrågan på platser till Uteförskolan Vinden är stor. Det är barnens intressen och upptäckter som styr den pedagogiska verksamheten. Till exempel vid en utflykt till Nöbbelövs mosse där barnen fascinerades av isen som bildats där. Barnen upptäckte att naturen skapat former i isen och inspirerades att själv forma is. Det blev starten på ett isprojekt där barnen frös in olika saker, gjorde tavlor, skulpturer och olika former. Många naturvetenskapliga tankar väcktes om is, vatten, snö, kyla och värme. Projektet kombinerade skapande och kunskapssökande på ett positivt sätt. Vid nästa projekt tänker pedagogerna att en av dem bör observera och dokumentera arbete för att upptäcka ännu fler saker att undersöka. Pedagogerna har ett tätt samarbete med Naturskolan. Förskolan både deltar i och bidrar till fortbildning inom utepedagogik. Samarbetet gör att pedagogerna håller sig ajour med aktuell forskning och nya råd och rön. Barnen får ofta prova på olika sätt att uppleva naturen och uttrycka sig med hjälp av naturmaterial. Detta tack vare det goda samarbetet. Förskolan har Grön Flagg och ska snart redovisa sitt arbete inom tema närmiljön. Detta för att förnya sin utmärkelse. Grön Flagg är ett systematiskt förfarande att arbeta med miljöfrågor. Det är ett sätt att göra barnen intresserade och medvetna om vår miljö. Inom tema närmiljö har barnen funderat över hur Gunnebo gård såg ut förr och nu. Detta har fått barnen att ännu mer värna om sin närmiljö. Vid arbetet med Grön Flagg kan pedagogerna bli bättre på att bearbeta dokumentationen under arbetets gång. Alla pedagoger på Uteförskolan Vinden har nu varit på studieresa till Reggio Emilia, Italien. Detta gör att pedagogerna har en samsyn att använda sig av i sitt fortsatta arbete. För att komma igång med det egna arbetet, är det viktigt att vid höstterminens start välja ut vad pedagogerna ska fokusera på, hur de vill arbeta med barnen och att följa upp under arbetets gång. Om man tar stöd i tankarna från filosofin i sitt arbete med dokumentationen kommer barnens fantastiska kompetens att synliggöras. Om möjligheten funnits hade alla pedagoger åkt samtidigt till Reggio Emilia. Då hade alla pedagoger direkt haft samma kunskaper och inspiration. Kunskaperna finns där fortfarande ett år senare men måste väckas till liv igen. Ett förbättringsområde på förskolan är att bearbeta dokumentationen och använda den för att utveckla verksamheten. Det skulle vara önskvärt med mer tid och enklarare sätt att göra detta. Det finns digitala hjälpmedel att tillgå, såsom fotoram i hallen, Ipads och mobiltelefonkameror, vilka kan underlätta. Ytterligare vinst är att vårdnadshavare lättare kan

5(8) ta del av dokumentationen. En del planeringstid har fallit bort under vårterminen då ordinarie pedagoger varit frånvarande av olika anledningar. Pedagogernas arbetssätt kräver inte lika mycket planering framåt som ett traditionellt arbetssätt. Dock krävs tid för reflektion och diskussion. Då det i framtiden uppstår situationer där det är svårt för arbetslaget att gå ifrån och planera bör man försöka att i den mån det går låta någon av pedagogerna planera och att ha framförhållning och försöka ändra dag/tid för planeringen om det är möjligt. Den enskilda planeringen bör genomföras i så stor utsträckning som möjligt så att de pedagogiska aktiviteterna kommer till stånd. Inför höstterminen ändras gruppsammansättningen på förskolan. En del barn slutar och börjar skolan och det kommer nya barn till förskolan. När gruppen förändras kan barnen behöva lite hjälp att komma tillrätta i sina nya roller. Därför planerar pedagogerna att fokusera extra mycket på gruppens sociala samspel under kommande år. En gemensam föreläsning i området kommer att genomföras hösten 2013. Den ska belysa vikten av vårt gemensamma uppdrag, 1-16 årsperspektivet och vikten av ett gott samarbete mellan förskola/förskoleklass.

6(8) NÄSTKOMMANDE ÅRS VERKSAMHETSPLAN Mål för läsåret 2013-14 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation, samt vilja att hjälpa andra sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter, samt ta ansvar för gemensamma regler sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö Förskolan ska sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen Lpfö 98 (rev2010) Effekter vi vill uppnå Barnen är goda och empatiska kamrater som tar hand om varandra. Barnen har en respekt för allt levande (människor, djur och natur). Få en samsyn på vårt uppdrag (1-16 års perspektivet) Kännetecken på dessa effekter Barnen trivs och tar hand om varandra. Barnen tar ansvar för sina relationer utifrån sin förmåga. Vårdnadshavarna ser att barnen trivs och har det bra. Barnen är intresserade och uppmärksamma på vad som händer i naturen. Planerade åtgärder I den dagliga verksamheten: Pedagogerna är nyfikna och uppmuntrar och uppmärksammar det barnen upptäcker i naturen. Pedagogerna är med barnen och hjälper dem att hantera möten med andra barn. Pedagogerna hjälper barnen att lyssna in andra barns känslouttryck och att träna på att vara en god kamrat.

7(8) Pedagogiska aktiviteter: Pedagogerna upptäcker och undersöker naturen, trädgården, närmiljön tillsammans med barnen. Barnen ges utrymme att berätta om sig själv och sina upplevelser. Barnen ges möjlighet att träna på olika regler, samspel och turtagning genom att leka lekar. Organisatoriskt: Pedagogerna utgår från barnens behov vid sammansättning av grupper. Pedagogerna har möjlighet att planera verksamheten varje vecka. Pedagogerna använder tiden efter arbetsplatsträffen som reflektionstid. Pedagogerna använder reflektionstiden till att diskutera och analysera sitt arbete med ovanstående mål och åtgärder. Pedagogiska träffar där förskollärare från förskolan och förskollärare från skolan träffas. Gemensam föreläsning hösten 2013 ska genomföras som belyser det gemensamma uppdraget vad gäller 1-16 års perspektivet. Plan för systematiskt kvalitetsarbete Verksamheten dokumenteras och vid reflektionstiden analyseras och utvärderas dokumentationen. Uteförskolan Vinden kommer att arbeta efter ett gemensamt uppsatt årshjul. Under varje reflektionsperiod, lägger pedagogerna i sin analys, lite större fokus på olika områden i Lpfö-98 (rev 2010). Augusti November Normer och värden December Februari Barns inflytande Mars Maj Utveckling och lärande. Efter varje period lämnar pedagogerna in en sammanfattande analys av sitt arbete. Förskolechef gör därefter en egen bearbetning för användning i det systematiska kvalitetsarbetet och en återkoppling till pedagogerna.

8(8) KOMMENTERA Personalens delaktighet Pedagogerna följer områdets plan för uppföljning genom reflektionsveckor där det var tredje månad redovisas en analys av verksamheten utifrån olika mål i läroplan för förskolan. Pedagogerna har utifrån sin kunskap om verksamheten möjlighet att välja vilka mål inom de olika områdena som bör studeras. Detta resulterar i att pedagogerna är mer delaktiga i det systematiska kvalitetsarbetet och kan analysera verksamheten noggrant. Barn och vårdnadshavares delaktighet Barnen har ett stort inflytande i den dagliga verksamheten genom att de har möjlighet att välja aktiviteter, testa sina teorier och att deras tankar och åsikter bemöts respektfullt. Barnen ska vara delaktiga i sitt lärande genom att delta i delar av dokumentationen. Deras perspektiv kan tas till vara i ännu större utsträckning genom att genomföra barnintervjuer. En trivselenkät kan användas för att säkerställa att vårdnadshavarnas synpunkter om verksamheten tas tillvara. Pedagogerna kan dokumentera vårdnadshavarnas synpunkter för att använda dessa vid utvärdering och uppföljning (vid daglig kontakt och vid utvecklingssamtal). Vårdnadshavarna ska bjudas in till olika forum, såsom förskolekonferens och föräldramöte.