PLANFÖRUTSÄTTNINGAR. vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping. -Från tanke till handling-, Ramprogram, 2002 6



Relevanta dokument
idéskiss Trafik och parkering

De gröna och öppna miljöerna som en gång fanns i området, är idag både få till antalet och fattiga i sin utformning. Stora verksamhetskomplex och

PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN

Planförslag. Uppbrutna kvarter mot väster och älven, men stängt mot gata. Högre lameller i nordsydlig riktning på kvarterens östra sida.

Stadsmarina Karlskrona kommun Gestaltningsprogram

Med Skeppsbron återfår göteborgarna kontakten med vattnet. Staden får en ny spännande mötesplats vid älven mitt i centrala Göteborg.

4.0 GATOR. Från Repslagaregatan, Junogatan och Bastiongatan utformas gatuanslutningar med 90 grader.

RAPPORT TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM UPPDRAGSNUMMER RAPPORT VER 0.96 STOCKHOLM (16)

Förord. Jönköping 10 maj Linda Olsson

Parkeringsstrategi för norra Tyresö centrum

RAPPORT. Trafikutredning för handelsetablering på Algutsrum 20:10 MÖRBYLÅNGA KOMMUN STOCKHOLM TRAFIKPLANERING UPPDRAGSNUMMER

KS/ , TN/ Ks 99 Au 149 Svar på medborgarförslag gällande trafik och parkeringssituationen på Tången

Identitet. SWOT- analys Södra Älvstranden Space syntax Image of the city. Rörelse Helhet

Nyexploateringen drivs som ett samverkansprojekt där både kommunen, Arvidsjaurhem och privata fastighetsägare berörs.

3. Skiss i skala 1:1000. Visar gång- och cykelbron från sidan. 1. Skiss i skala 1:500. Visar miljön på kajen från sidan.

DETALJPLAN för del av FÅGLABÄCK 2:1, Skillingaryds tätort, Vaggeryds kommun

PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun

Ändring av detaljplan för del av Lilla Hammar 15:1, biltvätt Höllviken Vellinge kommun

Förslag. Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil.

Uppsala "KOMMUN KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD

Återbruk av pappersbruk. En ny stadsdel på 24 hektar skall utvecklas ur ett äldre industriområde!

Utbyggnad av Kungsmässans köpcentrum, Kungsbacka. Trafik- och parkeringsutredning

Framtidens gatunät i centrala Gustavsberg en sammanställning och bedömning av genomförda trafikutredningar

Detaljplan för Gräsvallen 5 inom Gräsvallen 5, Karlstads kommun, Värmlands län

Trafikutredning. Rösparksområdet. Åmåls kommun Västra Götalands län

Inledning. Bakgrund. Geografisk avgränsning. Figur: Utredningsområde för gestaltningsprogrammet

TYCK TILL. om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD. Samråd 16 januari till 9 mars

P LANBESKRIVNING. fastigheten Pelikanen 25 1(11) tillhörande detaljplan för. inom Gamla staden i Norrköping

Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter

Rävåsskolan GC-väg är en förkortning för gång- och cykelväg.

Välsviken. PM Välsviken trafikutredning

Detaljplan för Kv Trätälja 6 och 10 inom Tingvallastaden, Karlstads kommun, Värmlands län

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/ :R 14 april 2009

Plandata Den aktuella fastigheten Stranden 19:7 är belägen på Hantverkaregatan 8, ca 400 m sydväst om Mora kyrka och omfattar ca 0,1 ha.

MEDBORGARDIALOG SÖDRA CENTRUM

Nykvarns Kommun. Gång- och cykelplan. Stockholm SCANDIACONSULT SVERIGE AB Mark. Antagen av Kommunfullmäktige 20 mars

FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN

DP Dnr 07:10067-BN 540 Sofie Andersson Rosell Tel Detaljplan för LYCKSTA 1:17, Romfartuna, Västerås

Dnr: SBK 2009/167. Copyright BLOM Pictometry. Planbeskrivning. Detaljplan för del av Malmudden. Svartholmen 3

Centrala Nacka trafikutredning

Program för detaljplan för Ås-Hov 1:173, Byn 1:4 och 1:45. Sjövillan Krokoms kommun

Utvärdering av försök med fri parkering

Busshållplats med markerad upphöjd yta, från öster. Framsida, mot järnvägen. Busshållplats med markerad upphöjd yta, från väster.

Yttrande över program för stadsutveckling i Hammarkullen

Bemötande av remissvar om gångfartsområde Västergatan

FÖRSTUDIE Väg 1000, delen från Fryksåsvägen (väg 1002) till och med Lillågatan i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län

8 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Mjölkudden. Skutviken. Östermalm. Gültzauudden Norra Hamn. Malmudden.

GESTALTNINGSPROGRAM UTSTÄLLNING NORMALT PLANFÖRFARANDE. Detaljplan för Fredrikstrandsvägen (Brygga 1:3 m fl) dnr PLAN

ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN. för. Del av kv. Norsen, Norsen 9 och Hedemora 6:1. i Hedemora tätort, Hedemora kommun, Dalarnas län

PLANBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Förskolan Kattfoten

Parkeringsnorm för Älmhult centrum Uppdragsnr: (12) Uppdragsansvarig: Bo Lindelöf

Förstudie inför planläggning av Rönninge centrum

VARA MARKKONSULT AB

Av den anledning anser Alliansen att en ytterligare genomlysning av trafiksituationen måste göras inför nästa steg i processen.

Hastighetsöversyn i Ekerö tätort Ekerövägen, Bryggavägen, Jungfrusundsvägen, Väsbyvägen, Älvnäsvägen, Sanduddsvägen, Ekvägen, Granbacksvägen och

datum Detaljplan för fastigheten ZEBRAN 6 i Innerstaden i Malmö

Förslag till program för detaljplan Strömstad 4:31 Handel för ICA rev

PLANUPPDRAG. Detaljplan för Backsippan 16-19, Gideonsberg, Västerås. Byggnadsnämnden

Vilka föroreningar är det som förekommer inom området?

Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv?

PM Sammanställning av upplevda problem och brister

Begäran om planbesked för fastigheten Sicklaön 82:1, Uddvägen 11.

PLAN-PM PLANARBETE JAKOBSBERG

Förstudie väg 42 förbifart Sjöbo

Uppdragsledare: Sophie Cronquist Sida: 1 av Datum: Rev: Upprättad av: Sophie Cronquist Granskad av: Fredrik Johnson

Program för gaturum GAMLA UPPSALAGATAN - FRÅN TRAFIKLED TILL STADSGATA. Stadsbyggnadsförvaltningen, oktober 2015

Detaljplan för fastigheten Påarp 8:115 m. Fl. (Solsidan) i Torekov, Båstad kommun

Fördjupad översiktsplan

PLANPROGRAM. Detaljplan för Burträsks-Gammelbyn 92:15 Norrmejerier. inom serviceorten Burträsk Skellefteå kommun, Västerbottens län

VÄG 68 FÖRBI FORS, AVESTA KOMMUN VÄGUTREDNING 3 BEHOV AV FÖRÄNDRAD INFRASTRUKTUR. 3.1 Riksväg 68

Trafikutredning till fördjupad översiktsplan för KÅSEBERGA. September 2008

Råstablick - ett komplext utbyggnadsområde i Solna Fokus på barriärer, trygghet och buller

PRELIMINÄR BEHOVSBEDÖMNING

Trelleborg2000, v 1.0,

datum Detaljplan för del av fastigheten VINTRIE 17:2 mfl i Vintrie i Malmö

SAMRÅDSREDOGÖRELSE som tillhör detaljplan för område öster om SVÅGERTORPS STATION i Hyllie i Malmö

Designdialog Tullkammarkajen Workshop 2. Grupparbete BILDPROTOKOLL. Designdialog Tullkammarkajen Workshop

Åtgärdsstrategier. Jämförelsealternativet (JA) Utvecklingsalternativet (UA)

Ändring av detaljplan för LJUSÅSEN i Smedjebackens kommun, Dalarnas län

Vad gäller för gatan där blomlådorna placeras?

Program GODKÄNNANDEHANDLING. Programmets bakgrund och syfte 1(8) tillhörande detaljplanen för fastigheten Kvarntorp 7:3

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun

Sammanställning av trafikförutsättningar för detaljplan Ubbarp 8:20 och Vist 10:25 mfl, Ulricehamns kommun

Parkeringsutredning Lomma

Plan- och genomförandebeskrivning, samrådshandling 1 (10) Diarienummer 2015/1105-XX. Ungefärligt planområde

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG

Trafiksäkerhetshöjande åtgärder Gustavsbergsvägen och Gamla Skärgårdsvägen

MKB - Ny detaljplan Ankdammsrondellen

Södertull 20:5 mfl, kvarteret Bilan

Etikett och trafikvett

Tvärsektionens och trafikflödets inverkan på svårighetsgraden i tätort. Dh avser antal fordon vid dimensionerande timme

4. HANDEL HANDEL PARKERINGSDÄCK SMÅ BYGGNADER KOMPLETTERANDE HANDEL OCH SER- VICE SKYLTAR ÖPPNA OCH INTRESSANTA FASADER

TRAFIKUTREDNING SÄTOFTA CAMPUS

Parkering i Fullriggaren

Betr. Program till detaljplan för del av Fåraby 1:13 m.fl. Norra magasinet, Havstenssund, er referens

FÖRDJUPADE STADSBYGGNADSPRINCIPER. Årstafältet - en plats för möten

Tunnelbana till Nacka löser inte, åtminstone inte ensam, Nacka och Värmdös behov av snabbare och bättre kollektivtrafik

Björsjö 42:1, kvarteret Klarinetten (Tranmursskolan)

Detaljplan för delar av fastigheterna STÖCKSJÖ 18:20 mfl inom Stöcksjö i Umeå kommun, Västerbottens län

DETALJPLAN FÖR LYCKORNA 2:214 OCH 2:224 LYCKORNAS BÅTVARV UDDEVALLA KOMMUN ANTAGANDEHANDLING

Transkript:

vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping B a k g r u n d - H i s t o r i a - N u t i d PLANFÖRUTSÄTTNINGAR Jönköping ligger i den norra delen av småland vid Vätterns sydligaste spets och är huvudort för län och landsting. Staden har efter ca hundra år av industriprägel återfått något av sin funktion från förr och på nytt blivit ett administrativt och kommersiellt centrum. 6 Kommunikationerna i Jönköping är bra, med närhet till flyg, tåg, buss eller bil. Staden är ett viktigt kommunikationscentrum och har även utvecklats till ett logistikcentrum för Norden. Jönköping har också en högskola och staden är arrangör till många större mässor. Kommunen hade år 001/00, 117 936 invånare och i tätorten 51 90 invånare. 7 Runt om Jönköping finns det gott om vatten. Det finns tre sjöar, med Vättern som den största, vilka alla ligger i direkt anslutning till centrumkärnan. Läget mellan sjöarna har inverkat på stadens klimat, på dess förbindelser med omvärlden och inre kommunikationsleder. Det har också varit styrande för bebyggelsens lokalisering, både vid dess ursprungliga anläggande och i dess expansionsfaser. Jönköpings kommun har nu som mål att utnyttja dessa möjligheter som sjöarna ger, på ett helt annat sätt än vad som görs idag. K1 8 -Från tanke till handling-, Ramprogram, 00 6 Jönköping 700 år, 1984 7 http://www.jonkoping.se. 6 januari, 003

Planförutsättningar B1 Tidigare ställningstaganden Trafiksystemet Utfyllnad Ramprogrammets riktlinjer Bevarandevärd bebyggelse Norra Munksjöns historia 10 10 1 1 15 16 Västra Stranden Norra Stranden Östra Stranden 17 17 17 Norra Munksjön idag Västra Stranden Hamnkanalen & parkbältet Norra Stranden Östra Stranden Trafik Markanvändning 18 18 18 19 19 1 9

vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping Tidigare ställningstagande Piren B Vättern Resec e Storga tan Råd husp erig atan Norra Strand Östra gatan n Sö dra Str Storg an atan dg ata n Museirondellen tra Ös Gjut an. arke n Kyrk oga tan lgat jölede Sko Munks Västra Hamnkanalen ntrum Odengatan Kålgårdsg. Str rond Munksjön n ellen ata ksjö dg an Min Trafiksystemet De unika kvaliteterna i Jönköping med närheten till vattnet skulle kunna tas till vara på ett helt annat sätt än vad de gör idag. En förändrad trafiksituation i centrum skulle lyfta fram de kvaliteter som finns runt Munksjön och samtidigt göra stadskärnan mer attraktiv. En broförbindelse är en förutsättning för att trafiksituationen ska kunna förändras, men ändå ge en god tillgänglighet för biltrafiken. Idag går en fyrfilig led, Munksjöleden, genom Jönköping längs med den norra delen av Munksjön. Mellan östra centrum och Munksjön finns stora parkeringsytor som tillsammans rymmer 583 parkeringsplatser. Jönköpings kommun har nu en vision om att bygga om vägsystemet och på så vis få tillgång till attraktiv mark som kan användas till bostads- och verksamhetsområden. Idag leds trafiken i centrum på två gator i väst-östlig riktning, Norra Strandgatan och Södra Strandgatan. Det nya trafiksystemet skulle innebära fortsatt trafik på dessa två gator, men en omfördelning av trafikflödet. En stor del av trafiken föreslås istället att ledas på en ny bro tvärs över Munksjön. Genom att omforma trafiksystemet ges en möjlighet att utveckla stadsområdet kring norra 10 -Från tanke till handling-, Ramprogram, 00 Munksjön. Detta anger motivet för de föreslagna trafikförändringarna. Med dagens trafiksystem går det varken att expandera stadskärnan eller skapa bättre vattenkontakt. Det är dock önskvärt och ett måste att behålla motsvarande framkomlighet som idag för att bevara tillgängligheten till stadskärnan och stärka konkurrenskraften gentemot de externa köpcentren. Det nya trafiksystemets framkomlighet beräknas vara jämförbart med befintligt.8 Idag finns det sex körfält (+4) över kanalsnittet på två förbindelser, över Svängbron och Slottsbron. Kollektivtrafiken går över Hamnkanalen via Vindbron. Det föreslagna trafiksystemet innebär att det även fortsättningsvis ska finnas sex körfält, men att dessa fördelas på tre förbindelser i öst-västlig riktning; Norra Strandgatan med två körfält, Södra Strandgatan med två körfält och Munksjöbron med två körfält. Tre vägval innebär en större valmöjlighet för trafikanten och bättre trafikfördelning i stort. För att även möjliggöra ett tidigare vägval kopplas Artillerigatan samman med Odengatan och Norra Strandgatan i öster(se K, K3).8 För att få belyst olika sätt att gestalta och utforma bron 8 -Från tanke till handling-, Bilaga 4, 00

Planförutsättningar T i d i g a r e s t ä l l n i n g s t a g a n d e n har under arbetet parallella uppdrag genomförts. Två olika företag har varit med och deltagit i uppdraget. Ställningstagandet till vilken bro som kommunen vill se i ett genomförande är ännu inte bestämt. Utformningen av bron över Munksjön ska vara sådan att den ska kunna byggas ut till fyra körfält, med bibehållande av gångoch cykelvägarna, om det skulle visa sig att det skulle behövas i framtiden. Den föreslagna bron sträcker sig mellan korsningen Gjuterigatan/Munksjöleden i väster och i höjd med Kålgårdsgatan i öster. Munksjöleden kan genom bron tas bort i väster mellan Gjuterigatan och Skolgatan. Korsningspunkterna utformas i huvudsak som cirkulationsplatser, då de visat sig ha god framkomlighet och hög kapacitet. Genom trafiksystemets förändring beräknas trafikflödet minskas till ca 9 000 fordon per dygn på Södra Strandgatan från tidigare ca 5 000. Förändringarna av trafiksystemet innebär också att totalutsläppen från bilarna i området kommer att minska med - 10% om korsningspunkterna utformas för att minimera utsläppen. 8 Befintligt trafiksystem K Föreslaget trafiksystem K3 8 -Från tanke till handling-, Bilaga 4, 00 11

vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping B B Föreslagen brosträckning och utfyllnad Utfyllnad För att ytterligare få tillgång till mark har utredningar gjorts angående en utfyllnad i den nordöstra delen av Munksjön. Utfyllnaden i sjön ger cirka 40 000 kvadratmeter ny markyta och tar cirka 4 % av sjöytan. Det grundområde som berörs ligger på tre till sex meters djup. Botten består mestadels av sand och har vid utförd provtagning visat sig ha låga föroreningshalter. Utfyllnadsområdet har utformats och avgränsats med särskild hänsyn till stabilitet och bottenförhållanden samt vattenströmningen i sjön. Vare sig utfyllnaden eller brostöden har bedömts inverka på vattenomsättningen eller strömningsmönstret i Munksjön. Varken tippning eller pålning bedöms kunna ge vibrationer eller andra rörelser som kan påverka sjöbotten och fiberbanken. En utfyllnad i Munksjöns nordöstra del och grundläggning av stöd för en ny broförbindelse över sjön erfordrar en prövning hos miljödomstolen. Ramprogrammets riktlinjer Syftet med ramprogrammet är att presentera förslag till utveckling av Norra Munksjöområdet i enlighet med de tankar och idéer som redovisades i Stadsbyggnadsvisionen, 1 -Från tanke till handling-, Ramprogram, 00 samt att klarlägga förutsättningar för och föreslå lämpliga etapper för genomförandet. Stadens ständiga förändrlighet förutsätter att ramprogrammet tillmötesgår kraven på ett flexibelt utnyttjande, dvs att variera nyttjandet i framtiden av enskilda byggnadskvarter inom ramen för en fast struktur. Utgångspunkten för ramprogrammet vid utformning av ny bebyggelse har varit att den historiska gatu- och kvarterstrukturen ska behållas så långt som möjligt. De karakteristiska gatuperspektiven med det omgivande landskapet som fond ska också tillvaratas. Varje plats ska sedan utformas efter dess speciella karaktär och egenskaper. Den nya bebyggelsen ska utgå från den klassiska kvarterstadens planeringsprinciper vad det gäller verksamhetsblandning och mångfald. Strukturplanen föreslår en stadsbebyggelse med en blandning av olika funktioner för att skapa variation och mångfald, den så kallade blandstaden. Bostäder i alla kvarter samt intressant innehåll i alla bottenvåningar ska eftersträvas. Det är också viktigt att inte stränder och kajer privatiseras eller blockeras utan blir en del av de offentliga rummen.

Planförutsättningar T i d i g a r e s t ä l l n i n g s t a g a n d e n Det är en framtida kvalitet att kunna röra sig längs Norra Munksjön utan störningar från trafik. Bebyggelsen ska vara vår tids tillägg till den centrala staden och kunna uppfattas som en naturlig fortsättning av centrala Jönköping. För att knyta an till den centrala stadens byggnadssätt bör de enskilda byggnaderna ges ett eget uttryck som samtidigt stämmer med helhetsmiljön. Nya byggnader ska i möjligaste mån tillvarata kvaliteterna med den unika vattenkontakten genom välutformade, karaktärsfulla gavlar mot vattnet som ger utblickar och genomsikt. Den generella skalan för den nya bebyggelsen bör vara som stadens nuvarande, dvs fyra till sex våningar. Bebyggelsen föreslås vara högre mot vattnet med en indragen våning. I norr bör husen ha två våningar med hänsyn till den intilliggande äldre bebyggelsen. Mot Smedjegatan bör bebyggelsen trappas ner. Kulturbyggnader betraktas ofta som märkesbyggnader vilket gör det naturligt att ge dem en exklusiv och spektakulär lokalisering. B3 Trafiksystem i norr - Från tanke till handling-, Ramprogram, 00 13

vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping Målsättningen ska vara god tillgänglighet för alla trafikanter, tåg- bussresenärer, cyklister, fotgängare och bilister. Tillgängligheten får inte vara en begränsning för besök i centrum. Konkurrens i bil- och, i viss mån, busstillgänglighet finns idag från i huvudsak det externa köpcentrat A6. Områdena i centrum ska inte efter ett genomfört projekt få en försämrad trafik- och parkeringssituation. Därför ska kommunen sträva efter att besökare till stadskärnan använder alternativa färdmedel till bilen, då den både tar plats och står för en stor mängd av luftföroreningarna och bullret i staden. Kommunen ska fortsätta att satsa på kollektivtrafiken som påbörjades 1996 och som sedan dess fungerar väldigt bra. Den framtida parkeringen bör förläggas i anläggningar i hus eller under mark. Dagens parkeringsplatser utnyttjas till hög grad och en utökning kan vara nödvändig på sikt. Den nya exploateringen kommer även att öka behovet av parkeringsplatser. Parkeringen anordnas i huvudsak i garage och/eller i parkeringshus. Det ska läggas stor vikt på utformning av in- och utfarter, gångentréer, belysning, skyltning osv. Det får inte vara mer än 00-50 meter gångavstånd till bilistens målpunkt. Anläggningarna ska utformas säkra med trygga gångförbindelser som har överblickbarhet. Totalt rymmer förslaget enligt strukturplan (exklusive högskolans expansionsmöjligheter inom nuvarande högskoleområde) på 15 000 kvm bruttoarea ovan mark, samt 35 000 kvm bruttoarea under mark. Nedan redovisas ramvärden för hela planområdet. Bostäder: 400 600 lägenheter Handel:1 000 15 000 kvm bruttoarea Kultur och upplevelser: 4 000 6 000 kvm Kontor/Institutioner: 5 000 50 000 kvm bruttoarea Parkering (allmän): 1 100 platser De kommunala riktlinjerna för beräkning av bilplatsbehov i Jönköpings kommun anger antal platser per 1 000 kvm. Behovstalen inkluderar bilplatser för boende, arbetande och besökande. Antalet parkeringsplatser är således 0,7 per lägenhet. Centrum Söder Kålgården Bostäder 7 8 11 Industri - - 1 Kontor 18 18 1 Livsmedelsbutik 6 4 30 Specialbutik 1 17 5 Behovstalen för bostäder förutsätter samlad och öppen parkering. Vid individuella garage eller skärmtak ska därför behovstalen för bostäder ökas med 15 %. 9 -Från tanke till handling-, Ramprogram, 00 9 Parkeringsnormer, 1989 14

Planförutsättningar T i d i g a r e s t ä l l n i n g s t a g a n d e n Bevarandevärd bebyggelse Jönköpings läns museum redovisar i sina rapporter Kulturhistorisk utredning och förslag till bevarandeprogram nr 16 och nr 0 från år 1989, bevarandevärd bebyggelse och miljöer. 10,11 På den västra sidan av staden finns bl a en bevarad järnvägsstation tillsammans med ett par funkishus och äldre träbebyggelse. Även Rådhuset byggt i sten som ligger i Rådhusparken är bevarandevärt. I norr är det främst träbebyggselsen från 1600- och 1700-talen som klassats som bevarandevärda, men även ett par stenhus från 1700-1800-talen. Bevarandevärd bebyggelse bevarandevärd bebyggelse Ställningstagande Jag kommer att arbeta efter ovanstående förutsättningar när jag utformar ett bebyggelseförlag till Norra Munksjön. Jag utgår ifrån att utfyllnaden, bron och det nya trafiksystemet förverkligas. Utfyllnadens storlek är den samma som kommunen ansöker om, även om jag modifierat den något, dock inom ramen för ansökan. Eftersom uppgiften att utforma ett nytt trafiksystem är en stor och komplex fråga, har jag godtagit kommunens förslag. Detta pga att jag inom min tidsram inte hinner titta ordentligt på denna fråga. Ramprogrammets riktlinjer följer jag utan större avvikelser, vilket även gäller för parkeringsnormen för Jönköping. En ökning av behovet av parkeringsplatser för bostäder med enskilda garage har inte följts. Motivet till detta är att området ligger i direkt anslutning till centrum och har därmed goda kommunikationsmöjligheter. Om antalet parkeringsplatser ändå blir knapphändigt, kan bilpool vara en lösning. De bevarandevärda byggnader som finns omkring Norra Munksjön ska bevaras, ta hänsyn till och integreras med ny bebyggelse. 10 Jönköpingsläns museum, rapport 16, 1984 11 Jönköpingsläns museum, rapport 0, 1984 15